Dissertations / Theses on the topic 'Hyresavtal'

Detaljhandeln befinner sig i ett skede av förändring som en effekt av de stora digitala framstegen som skett de senaste åren. Rapporter från fastighetsvärlden vittnar om mängder av butiker och kedjor som tvingats till nedskärningar och i extrema fall, konkurs. Förändring innebär både möjligheter och risker och den stora frågan är hur en ska agera för att lyckas minimera riskerna och maximera möjligheterna. Ett segment ur detaljhandeln har inte drabbats i samma omfattning, dagligvaruhandeln vilken innefattar livsmedelsbutiker som generellt fortfarande positiva siffror i den fysiska handeln. Det primära syftet med studien är att hitta den mest lämpliga hyresutformningen i butiksfastigheter, givet de mest förekommande hyresformerna utifrån hyresgästens perspektiv. Ett särskilt fokus har lagt på omsättningstillägg och dess lämplighet men indexerad bashyra undersöks också i fallstudien som jämförelseobjekt. Omsättningshyran och omsättningstillägget sägs ha haft sitt genomslag i Sverige under 1990-talets fastighetskris som en räddning av dåtidens höga vakansgrader. Metoden som används har varit av kvalitativ karaktär, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som representanter hyresgästens perspektiv med undantag för en respondent. Det korta svaret på vad som ingår i det optimala hyresavtalet bland ICA-handlarna är enstämmigt, en låg hyra. Undersöks saken mer ingående finns andra aspekter som är av stort värde så som en god dialog med fastighetsägare, låga vakansnivåer i centrumet och att fastighetsägaren ser långsiktigt på sitt ägande. ICA-handlarna som har en hyra med omsättningstillägg saknar ett tak på omsättningstillägget för att nå ett optimalt hyresavtal. Studien visar också att utformningen på ett optimalt hyresavtal är subjektiv och ser olika ut från fall till fall. Vägledande i valet av hyresform kan vara att omsättningstillägg endast är aktuellt i fall där en hyresgäst kan dra nytta av omkringliggande butikers kundflöden och centrumledning jobbar aktivt med centrumets utveckling. Finns inte detta så bör hyresgästen yrka på en fast hyressättning. Grundläggande för ett fungerade hyresavtal är att föra en dialog regelbundet med fastighetsägaren och ha en omfattande gränsdragningslista.
Retail is in the middle of a structure change as an effect of the major digital development taking place. The real estate industry reporting of numerous retailers that has been forced into cuts and in extreme cases, bankruptcy. Change means both opportunities and risks where the million dollar question is how to succeed in minimizing the risks and maximizing the opportunities. A segment that hasn´t been affected in the same extent is FMCG (=Fast moving consumer goods) that is still presenting positive figures from sales in the physical store. The purpose of this study is to find the most optimal rental arrangement in retail properties according to tenants, given the most prevalent rental forms. A special focus has been allocated to turnover rents and its suitability, indexed base rent is also analyzed for comparison purpose in the case study. The turnover rent is said to have entered the Swedish real estate market during the crisis of the 1990s as a rescue of the high vacancy rates occurring at the time. The method used has been qualitative, in which semi-structured interviews have been conducted with respondents who represent the tenant's perspective, one respondent represented the property owners perspective. The short answer to what is an optimal rental arrangement is among ICA retailers is unanimous, a low rent. If the matter is analyzed further in detail, there are other aspects of great value to the tenants such as a good dialogue with property owners, low vacancy rates and that the property owner are long-term owners. The ICA retailers who have a lease with a turnover rent are lacking a cap on the turnover rent in order to achieve an optimal rental arrangement. The study also shows that the optimal rent structure is subjective and vary from case to case. Guidelines in the rent negotiation may be that turnover rent is are only preferred in malls and cases where a tenant can benefit from the surrounding stores' footfall and also, when the shopping center management works actively with developing the mall. If these prerequisite are not fulfilled, the tenant should demand a fixed rent. Fundamental in all arrangements is to keep a dialogue regularly with the property owner and have an extensive list including delimitation of responsibility in the lease agreement.

Upprättandet av kommersiella hyresavtal sker i stor utsträckning genom förhandling mellan de inblandade parterna. Detta arbete ger en inblick i hur hyresgäster och hyresvärdar resonerar före och under förhandlingen av avtalet. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med hyresgäster och hyresvärdar med god erfarenhet från marknaden för kommersiella kontorslokaler i Stockholm. Kontrakts- och förhandlingsteori är den huvudsakliga utgångspunkten för arbetet och den främsta problematiken inom ämnet relaterar till asymmetrisk information. Asymmetrisk information innebär att en part har mer information än den andre och kan på så vis få en starkare förhandlingsposition. Det finns metoder för att motverka fenomenet, bland annat genom att lägga resurser på att ta reda på mer information om exempelvis sin motpart (screening). Det finns också sätt att utnyttja informationsasymmetrin, exempelvis genom att skapa en positiv bild av sig själv (signaling). Resultatet från arbetet ger en unison bild av den problematik som finns på marknaden och de lösningar som hyresgäst och hyresvärd använder sig av för att förbättra förhandlingsstyrkan och villkoren i avtalet. Examensarbetet sker främst genom deduktion av teorin. Ur empirin presenteras också en bild av rådande marknadsförhållanden. Syfte Syftet är att identifiera de faktiska problemen i en hyresförhandling och hur hyresgäster och hyresvärdar går till väga för att tackla svårigheterna. Målet är också att få förståelse för hur hyresgäster och hyresvärdar värderar de olika villkoren i hyresavtalet och hur det påverkar förhandlingen. Frågeställningar - Förekommer asymmetrisk information vid förhandling av kommersiella hyresavtal? - I vilken utsträckning använder hyresvärdar och hyresgäster screening och signaling? - Hur värderar hyresvärd och hyresgäst de olika villkoren i det kommersiella hyresavtalet? Metod Undersökningen är kvalitativ och består av intervjuer med utvalda representanter för hyresgäster och hyresvärdar verksamma i Stockholm. Personerna som intervjuats har valts ut med bakgrund av deras erfarenheter av förhandling av kommersiella hyresavtal. De har också valts ut för att skapa en blandning av hyresgäster med olika verksamhet och hyresvärdar med olika målsättningar i förvaltningen. Respondenterna har fått svara på hur de värderar villkoren i kontraktet som bygger grunderna för ett kommersiellt hyresavtal samt hur de använder signaling och screening. Avgränsning För att göra arbetet strukturerat och ge möjlighet till analys har en begränsning gjorts av det geografiska området för studien. Det geografiska området är Stockholm. Studien begränsar sig också till att endast röra kommersiella hyresavtal för kontor. Slutsatser - Problematiken kring asymmetrisk information är påtaglig vid förhandlingen av kommersiella hyresavtal i Stockholm. Hyresvärden har enligt både hyresgäst och hyresvärd ett övertag. Det främsta informationsgapet mellan parterna är marknadskännedom och förhandlingserfarenhet. - Screening används av både hyresgäst och hyresvärd, främst till att minimera risk och stärka förhandlingsförhållandet. - Signaling används av både hyresgäst och hyresvärd. Hyresgästerna arbetar generellt med sitt varumärke, men inte specifikt inför hyresförhandlingen. Hyresvärdens införsäljning och etablering av varumärke är desto mer inriktat på att möjliggöra affären, främst då hyresavtal är deras huvudsakliga inkomstkälla. - Hyresvärden utnyttjar till större grad hidden characteristics genom att inte visa upp sin sanna typ, de utger sig exempelvis för att inte kunna gå med på en viss hyra eller kontraktslängd, när de i själva verket kan göra det. Allt går att förhandla.
The establishment of a commercial lease in Sweden is done through negotiation between the parties involved. This work provides insight into how tenants and landlords reason before and during negotiation of the lease. The work is a qualitative study based on interviews with tenants and landlords with extensive experience of the market for commercial office space in Stockholm. Contract and negotiation theory compose the framework for the paper and the main problem in the subject relates to asymmetric information. Asymmetric information means that one party has more information than the other, and can thus have a stronger negotiating position. There are methods to counter the phenomenon, for example by allocating resources to find out more information about the counterpart (screening). There are also ways to take advantage of information asymmetry, for instance by creating a positive image of oneself (signaling). The results give a clear picture of the problems that occur on the market and some solutions that tenants and landlords use to improve their bargaining power and the terms of the lease. The paper is done mainly through deduction of the theory. The empirical data also show the conditions of the current market. Purpose The aim is to identify the actual problems of a rent negotiation and how tenants and landlords go about tackling the difficulties. The goal is to gain understanding of how tenants and landlords evaluate the various terms of the lease and how it affects the negotiation. Research questions - Does asymmetric information occur when negotiating commercial lease? - To what extent do landlords and tenants use screening and signaling? - How do landlords and tenants value the various conditions in the commercial lease? Method The study is qualitative and consists of interviews with selected representatives from both tenants and landlords operating in Stockholm. The people interviewed have been selected in light of their experience in the negotiation of commercial leases. They have also been selected to create a mix of tenants with different activities and landlords with the various objectives of management. Respondents were asked to respond on how they value the terms of the contract that builds the foundations of a commercial lease, and how they use the signaling and screening. Demarcation To create structure and make it possible to analyze the results, a limitation of the geographical scope of the study. The geographical area is Stockholm. The study also restricts itself to only touch the commercial lease for office. Conclusions - The problem of asymmetric information is apparent in the negotiation of commercial leases in Stockholm. According to both landlord and tenant, the landlord is the party with the upper hand in terms of information. The main information gaps between the parties are market knowledge and negotiation experience. - Screening is used by both tenants and landlords, primarily to minimize risk and strengthen the bargaining relationship. - Signaling is used by both tenant and landlord. Tenants generally work with their brand, but not specifically for the lease negotiation. The landlord is more focused on establishing their brand in order to enabling business. Something that is natural since the lease is their main source of income. - Hidden characteristics is used by the landlord at a greater extent than the tenant. This is often done by not showing their true nature. They claim, for example, to not be able to negotiate particular clauses, when in fact they can. Everything is negotiable.

Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad. Målen sätts gemensamt av hyresgästen och värden, samt förutsätter ett fortgående samarbete parterna emellan. Sedan länge har gröna villkor skrivits in i hyresavtal men intresset har varit lågt. Idag arbetar Fastighetsägarna Sverige AB med att ta fram en standardmall för gröna hyresavtal med syfte att skapa en entydig definition av begreppet och ett lättanvändligt verktyg. Målet är att fler hyresgäster ska välja att teckna denna avtalstyp och att fler fastighetsägare vill erbjuda det, trots att det ännu inte visat sig lönsamt. Syftet med detta kandidatarbete är att ta reda på vilka typer av företag som är mer benägna att teckna gröna hyresavtal. Med utgångspunkt i ett antal hypoteser av Eichholtz, med kollegor, från 2009 undersöker arbetet branscherna: Miljöorganisationer, Teknikkonsultföretag, Statligt ägda företag, och Gruv- och Oljeindustriföretag. Vår hypotes är att företag som arbetar med miljörelaterad konsultverksamhet samt statligt ägda företag bör föregå med gott exempel och agera grönt, som förebilder för andra företag. Miljöorganisationer bör driva sin verksamhet i gröna lokaler eftersom detta passar bäst ihop med deras värdegrund. De företag som arbetar med miljöstörande verksamhet, såsom gruv- och oljeindustrin, väljer i större utsträckning att sitta i gröna lokaler för att försöka väga upp för de negativa miljörelaterade effekterna av deras verksamhet. Som referens presenteras även Fastighetskonsultföretag och Övriga företag i arbetet. Resultatet som presenteras i rapporten styrker hypoteserna om teknikkonsultföretag och statligt ägda företag, dock ej hypoteserna om miljöorganisationer och gruv- och oljeindustriföretag. Kandidatarbetet visar att intresset för gröna hyresavtal är varierande, dock väldigt starkt i vissa branscher. Det visar att det finns en marknad för denna kontraktsform men att fastighetsägare måste engagera sig och börja erbjuda sina hyresgäster denna typ av avtal om spridningen ska öka. Detta skulle underlättas av en standardisering av begreppet. Många företag arbetar hårt med miljöfrågor och driver miljöarbete i sina kontorslokaler vilket framkommit i resultatet. Dock är det få som medvetet väljer att sitta i miljömässigt hållbara fastigheter, det är inte den aspekt som prioriteras högst vid lokalisering av företagens kontorslokaler.

Följande rapport kommer redogöra för den hyresrättsliga aspekten på det nya fenomenet co-working.Undersökningen genomförs genom att granska ett antal avtal som används av aktörer på marknaden i Stockholm.Co-working tar sin början i San Fransisco 2005 och har sedan dess vuxit explosionsartat. Konceptet går ut på attupplåta flexibla arbetsplatser i olika former och detta väcker frågeställningen huruvida hyresavtal föreligger. Det ansesföreligga i de fall samtliga rekvisit i 12 kap 1 § JB är uppfyllda. Särskilt intressant är rekvisiten ”hus eller del av hus”och ”upplåts till nyttjande”. Detta p.g.a. att objektet för upplåtelse inte är byggnadstekniskt avskilt och att utrymmet ivissa fall delas med flera andra. Inom ramen för rapporten har fyra olika medlemskapstyper definierats ochundersökningen visar att några av dessa kan anses utgöra hyresavtal, detta innebär att hyreslagens regler ska tillämpaspå medlemskapen. Hyreslagens syfte är att verka som skyddslagstiftning och av vikt blir därför hyresgästernas skydd.Undersökningen har haft särskilt fokus på reglerna om uppsägningstider och indirekt besittningsskydd då dessasannolikt har störst ekonomisk påverkan för inblandade parter. Undersökningen har visat att avtalen som skrivs innehåller flera brister både vad gäller uppsägningstider och indirektbesittningsskydd. Dagens lagstiftning har visat sig flexibel nog att tillämpa på dessa flexibla arbetsplatser. För attaktörerna ska kunna åstadkomma den avsedda flexibiliteten behöver avtalen skrivas om. Ett förslag är att aktörernaskriver avtalen på bestämd tid vilket ger dem möjlighet att tillämpa kortare uppsägningstider. Vidare kan aktörernaavtala bort det indirekta besittningsskyddet genom att inhämta godkännande från hyresnämnden. På detta sätt kanaktörerna fortsätta bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning samtidigt som användarna får tillgångtill lättillgängliga och flexibla hyresavtal för kontorsplatser.
The following thesis will describe the legal aspects of the new phenomena co-working. The study will beimplemented by reviewing a selected number of contracts that are used by actors on the market for co-working inStockholm. Co-working took its form 2005 in San Francisco and has grown rapidly since. The concept is aboutletting flexible workspaces in different shapes and this raises the question if the contracts are to be seen as leaseagreements. This considers be to hand when all four requisites in 12 chapter 1 § JB is fulfilled. Requisites that areespecially interesting is “house or part of house” and “exclusive right to use”. This due to that the object for leasingis not technically separated and that it is sometimes shared by others. In this thesis four different types ofmembership are identified, and the study shows that some of these are to be considered as lease agreements. Thismeans that the memberships have to follow the rental laws (12 chapter JB). The purpose of the rental law is toprotect the tenant that is to be seen as the weaker part. The study has focused on the rules about notification periodsand indirect protection of possession because this could have a large economic impact for the parties involved.The study has shown that the contracts that are used contains several flaws both regarding notification periods andindirect protection of possession. Current legalization has shown to be flexible enough to be applied on these flexibleworkspaces. For the actors to be able to reach the intended flexibility the contracts need to be rewritten. Onesuggestion is that the actors writes the contracts for a designated time that will allow them to use shorter notificationperiods. The actors are also able to create contracts that doesn’t contain indirect protection of possession byobtaining approval from Hyresnämnden. By doing this, the actors are able to operate in accordance with currentlegalization as well as the users are able to have accessible and flexible workspaces.

Ett grönt hyresavtal bidrar till att användandet av fastigheten sker på ett miljömedvetet sätt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika områden där hyresgästen och fastighetsägaren samarbetar för att uppnå energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mån. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa åtgärder bör fastighetsägaren bekosta eftersom det är kostsamt samt för att den vanliga hyresgästen normalt inte har kännedom kring dessa system. Däremot bör hyresgästen bekosta de åtgärder som direkt leder till besparingar för hyresgästen, så som exempelvis belysning som kräver mindre energi eller närvarostyrdbelysning. I gröna hyresavtal betalar vanligtvis hyresgästen elräkningen, vilket bidrar till att hyresgästen har incitament till att utföra de åtgärder som direkt leder till en minskad energianvändning rörande el. Däremot är det fastighetsägaren som betalar för värme- och kylförbrukningen samt vattenförbrukningen och därefter fakturerar hyresgästen en schablonkostnad. Hyresgästen har inte incitament till att genomföra åtgärder som leder till en minskad energianvändning rörande dessa element, detta då hyresgästen inte kan ta del av de exakta besparingarna denne gör, då fastighetsägaren inte erbjuder mätsystem för förbrukningen per lokal. Därför bör det finnas mätsystem i fastigheten som kan mäta förbrukningen av el, värme, kyla och vatten per lokal.I nuläget utarbetas också en standardmall för gröna hyresavtal, som sedan ska ingå i Fastighetsägarnas Sveriges avtalsformulärsamling, som dess medlemmar kan tillhandahålla. Denna standardmall beräknas finnas att tillgå i början av år 2012. I denna standardmall bör ett brett spektrum av miljöfrågor behandlas. Standardmallen bör även undvika viljeförklaringar, och istället konkret hänvisa till det som hyresgästen åtar sig genom ett grönt hyresavtal. I dag är det enbart ett fåtal aktörer som erbjuder sina hyresgäster gröna hyresavtal. De mindre fastighetsägarna har generellt sätt inte kapital och resurser till att i dagens situation utveckla ett eget grönt hyresavtal. Standardmallen för de gröna hyresavtalen kommer leda till att de fastighetsägare, som idag inte har upprättat ett grönt hyresavtal, kommer att göra det. Genom standardmallen kan en implementering av de gröna hyresavtalen ske på den svenska marknaden. Standardmallen bidrar också till en slags definition av vad ett grönt hyresavtal ska innefatta för att faktiskt kunna kallas ett grönt hyresavtal. Om standardmallen anger en slags minimal prestation från fastighetsägarens och hyresgästens sida, skulle detta kunna vara en del i att kunna definiera vad som krävs för att ett hyresavtal ska kunna betraktas som grönt.

Kontorshyresmarknaden i Stockholm har de senaste åren blomstrat med höga hyresnivåer, låga vakansgrader och en stabil ekonomisk tillväxt. Allt fler företag söker sig till kontor inne i Stockholm city vilket har lett till att hyresgästerna befinner sig i en position där det är konkurrens om utbudet på lokaler samtidigt som efterfrågan på mer flexibilitet i hyresavtalen har ökat. Hittills har få fastighetsägare i Stockholm börjat erbjuda mer flexibla hyresavtal till sina hyresgäster, istället har tredjepartsaktörer såsom coworking- och kontorshotellsbolag absorberat den marknad som möter hyresgästernas efterfrågan på flexibilitet. Den positionen fastighetsägarna i Stockholm befinner sig i just nu med höga hyror och låga vakanser gör att de inte behöver ta steget för att anpassa kontorsutbudet till hyresgästernas önskan om flexibilitet, men i takt med digitaliseringens utveckling, ändrade arbetsvanor och arbetssätt samt en potentiell annalkandelågkonjunktur kan detta komma att ändras. För de fastighetsägare som väljer att gå igenom processen för att anpassa lokalutbudet så att flexibla hyresavtal kan växa fram återstår dock frågan om hur lönsamt det kommer vara att erbjuda mer flexibla hyresalternativ. Detta arbete syftar till att undersöka betalningsviljan för flexibla hyresavtal rörande kontraktslängd, yta och service hos kontorshyresgäster i Stockholm CBD. För att fånga betalningsviljan har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie genomförts, där hyresgäster med kontor i CBD varit respondenter i båda undersökningarna. Resultaten från studien visar att det finns en mycket stor andel hyresgäster i Stockholms primära affärsdistrikt som är villiga att betala ett premietillägg om 4% på marknadshyran för att få ta del av gemensam service i form av reception, konferensrum, omklädningsrum och cykelgarage i fastigheten. En stor andel av hyresgästerna är även villiga att betala ett premietillägg om 25% på marknadshyran för att hyra ett kontor i en fastighet där det även finns tillgång till coworkingyta och därmed möjlighet att hyra extra arbetsplatser. Undersökningen visade även att det finns en relativt stor betalningsvilja för nyckelfärdiga kontor med hyresavtal som löper på obestämd tid och har kort uppsägningstid där premietillägget var 50% på marknadshyran. Tidigare studier visar att en efterfråga på flexibla hyresavtal hos kontorshyresgäster finns, och resultaten från den här studien pekar på att det också finns en vilja att betala mer än marknadsmässig hyra för att få mer flexibilitet i hyresavtalet. För fastighetsägare som är villiga att erbjuda mer flexibla hyresavtal kommer det vara viktigt att diversifiera hyresgästportföljen för att minimera den risk som flexibla hyresavtal medför. Genom att erbjuda hyresgästerna en meny av kontrakt kommer en större mix av hyresavtal kunna uppnås.
such as coworking and flexible office companies have absorbed the market that meets the tenants' demand for flexibility. The current market that property owners in Stockholm is in with high rents and low vacancies has led to a situation where they do not have to take the step to adapt the office supply to the tenants' desire for flexibility, but in line with the progress of digitization, changed working habits and a potential prospective recession this can change in the future. However, the question of how profitable it will be to offer more flexible rental options remains for those property owners who choose to go through the process of adapting the office supply so that flexible leases can grow. The purpose of this thesis is to examine office tenants’ willingness to pay for flexible lease agreements concerning contract length, area and service in Stockholm CBD. In order to capture the willingness to pay, a quantitative survey and a qualitative interview study were conducted, where tenants with offices in the CBD were respondents in both surveys. The results of the study show that there is a very large proportion of tenants in Stockholm's primary business district who are willing to pay a premium of 4% on the market rent in order to benefit from shared service in the form of reception, conference rooms, changing rooms and bicycle garage in the property. A large proportion of the tenants were also willing to pay a premium of 25% on the market rent in order to rent an office in a property where there is also access to a coworking area and thus the opportunity to rent extra workplaces. The survey also showed that there was a relatively large willingness to pay for turnkey offices with lease agreements that run indefinitely and have a short notice period where the premium was 50% on the market rent. Previous studies show that the demand for flexible lease agreements for office tenants exists, and the results from this study also indicate that a willingness to pay more than the market-based rent to get the flexibility exists. For property owners who are willing to offer more flexible leases, it will be important to diversify the tenant portfolio to minimize the risk that flexible leases entail. By offering tenants a menu of contracts, a larger mix of rental agreements can be achieved.

Till följd av digitaliseringens framfart förändras företags och medarbetares arbetssätt varpå nya krav ställs på kontors- och hyresavtalsutformningar. De krav som ställs idag kan sammanfattas med ett ord – flexibilitet. Den ökade efterfrågan på flexibla hyresavtal resulterar i en mängd förändringar på fastighetsmarknaden för kontor. Syftet med studien var att få en inblick i fastighetsägares och hyresgästers attityder gentemot flexibla hyresavtal för att kunna avgöra om det är fördelaktigt för parterna att använda sig utav flexibla hyresavtal jämfört med traditionella hyresavtal. Studien använde sig utav en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes medfastighetsägare, hyresgäster och branschrepresentanter. Studien visade att fastighetsägare och operatörer av flexibla kontorslokaler redan har börjat innovera nya koncept och produkter för att rätta sig efter kontorsmarknadens utveckling för att kunna tillgodose förändrade behov hos företagare. Trenden visar att antalet flexibla hyresavtal fortsätter att öka och därför bör fastighetsägare ha en affärsstrategi för detta.Den slutsats som kunde dras utifrån denna studie är att flexibla hyresavtal är fördelaktigt förbåda parter men att det krävs lite olika implementeringar för att det ska bli mer fördelaktigtför fastighetsägaren. Fastighetsägare som kan tillhandahålla en flexibel produkt som tarhänsyn till dagens attityder kommer troligtvis befinna sig i en starkare position påkontorsmarknaden på lång sikt. Studien visade att den ökade efterfrågan på flexibilitetgrundar sig i att traditionella hyresavtal inte tar hänsyn till den takt företag förändras idag.Vidare är det hög tid att reformera dagens hyresmodell och lagstiftning så att de passar dagensförändrade samhälle och möjliggör implementeringen av det flexibla hyresavtalet. Ökadflexibilitet i hyresmodellen skulle innebära att fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande och samtidigt ta hänsyn till hyresgästernas förändrade behov.
The way employees and companies work are changing. The progress of digitalisation iscreating new demands on the design of office and rental contracts. The tenants now require greater flexibility which has resulted in numerous changes to the real estate market for offices. A study was carried out to investigate the attitudes property owners and tenants have towards flexible leases. The purpose was to determine whether it is advantageous for both parties to use flexible leases compared to traditional leases. The study used a qualitative research method in which semi-structured interviews were conducted with property owners,tenants and representatives in the property industry. The study shows that property owners and operators of flexible office space have already begun to innovate new concepts and products in order to meet the changing needs ofbusiness owners. The trend indicates that the number of flexible leases continues to increase thus property owners should adapt accordingly. Furthermore, the study highlighted that flexible leases can be advantageous to both parties,but further implementations are required to also make it beneficial for the property owner.That being said, the property owners that can provide flexible contracts are likely to be in a stronger position in the long term. The study also suggested that traditional leases do not take into account companies' rate of change which subsequently explains the reason for the increased demand for flexibility. In addition, the current rental model and legislation must be reformed to suit today's changing society to enable the implementation of the flexible lease agreement. Increased flexibility inthe rental model would mean that property owners can contribute to a more efficient use of resources and simultaneously take into account the changing needs tenants' have.

Flexibilitet att kunna anpassa sin verksamhet är något som de flesta företag värderar högt i den snabbrörliga världen vi lever i idag och detta tillgodoses till stor del genom flexibla arbetssätt. Däremot, hur företag kan ges flexibilitet genom olika kontraktstyper kopplat till kontorslokaler är sparsamt behandlat inom litteraturen. Syftet med studien är utreda hur hyresgästernas behov av flexibla hyresavtal kan tillgodoses och hur fastighetsägarna kan agera för att fånga en förväntad betalningsvilja för denna flexibilitet Studiens resultat visar att det idag tycks finnas en efterfrågan på flexibla hyresavtal på Stockholmsmarknaden bland ett flertal olika företagskategorier. Detta tillgodoses främst genom tredjepartslösningar, optioner och även till viss del av färdiginredda lokaler med korta kontrakt. Av de företag som efterfrågar flexibilitet är det främst de med mellan cirka 10-20 anställda som idag inte får sina behov tillgodosedda. En av anledningarna till detta är att denna grupp bland annat har ett behov av att skapa en egen företagskultur och identitet med hjälp av lokalen, vilket inte alltid kan tillgodoses genom de lokallösningar som erbjuds via tredje part. Anledningen till det begränsade utbudet av flexibla hyresavtal beror till stor del på ett antal observerade friktioner i marknaden kopplat till dessa avtal. Det handlar främst om att flexibla hyresavtal är associerade med en ökad risk för vakanser och ökad arbetsbelastning för förvaltningsorganisationen. Ett sätt att hantera dessa friktioner är att öka hyresintäkterna för flexibla hyresavtal, vilket kan uppnås genom att en meny av kontrakt erbjuds hyresgästerna. Om hyresintäkterna ökas, samtidigt som risken förknippad med flexibla hyresavtal kartläggs bättre samt diversifieras, skapas möjligheter för att utbudet av flexibla hyresavtal ökar i framtiden.
Flexibility to adopt the business is highly valued amongst most companies given the rapid-changing world we live in. Today this is largely catered for through flexible working methods. However, how companies can be given flexibility through different types of contracts is sparsely addressed in the literature. Therefore, the aim of this study is to examine how supply and demand for flexible leases can be matched, and how property owners could act to capture a potential future increase in willingness to pay for flexible leases. The results of the study show that there seems to be a demand for flexible leases on the Stockholm real estate market in a number of different categories of companies today. This is mainly achieved through third party solutions, real options and a few types of short-term contracted premises. Among the companies that demand flexibility, it is primarily companies with between approximately 10-20 employees who do not receive their flexibility requirements today. One of the main reasons for this miss-match is because this group has a need to enhance their own corporate culture through the rented office space, which cannot always be met by the facilities offered through third party solutions. The reason for the limited supply of flexible leases can be derived from a number of observed frictions in the market, primarily because these leases are associated with an increased risk of vacancies and increased workload for the property management organization. However, as a counterpoint to this, a menu of different office leases with varying degrees of flexibility can be offered to tenants to capture the willingness to pay for flexibility. Thus, if the rental income increase, while the risk associated with the flexible leases is better identified and diversified, the supply of these leases might increase in the future.

Bostadshyra utgör en speciell del av kontraktsrätten, men har starka drag av skyddslagstift- ning till hyresgästens förmån. Avtalstypen har en stark social och ekonomisk betydelse, både för individ och för samhället i stort. Det förekommer att hyresgäster beter sig på ett sätt som försvårar hyresvärdens fastighetsför- valtning. Hyresgäster kan till exempel röka inomhus och på balkonger, felsortera avfall, fel- parkera fordon och installera maskiner som innebär en risk för skada. Vad har en hyresvärd för möjligheter att komma till rätta med problem som uppkommer i hyreshuset? Ordnings- föreskrifter intas ibland i hyresavtal för att precisera hur hyresgästen förväntas uppträda. Lagstiftningen är dock alltför generell för att påvisa vad som gäller i olika situationer – enligt 12:24 JB har hyresgästen en skyldighet att ”väl vårda lägenheten” och enligt 12:25 JB att ”iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick”. Uppsatsen behand- lar avtalsutrymmet avseende vissa företeelser i hyreshuset mot bakgrund av de tvingande reg- lerna. Vilka skyldigheter kan hyresgäster åläggas genom hyresavtalet, och i vilken mån kan hyresgästers kontraktsbrott leda till någon påföljd? När lagstiftning görs tvingande är det viktigt att den hänger med i samhällsutvecklingen, så att aktuella problem får en lämplig och förutsebar lösning. Reglerna i 12 kap JB har en all- män utformning, varför reglerna kan anpassas till aktuella problem genom praxis. Det förut- sattes även i motiven att 12:25 JB skulle kompletteras med ordningsföreskrifter i hyresavta- let. Villkor kan delas upp i olika kategorier, men uppdelningen som sådan har inte någon bety- delse för villkorens giltighet. Det är innehållet som är avgörande. Emellertid gäller allmänna avtalsrättsliga regler kring avtalets ingående, varför samtliga villkor måste vara kända för båda parter vid avtalets ingående för att bli bindande. Som ett extra skydd för hyresgästen finns det regler om tolkning, jämkning och omförhandling av hyresvillkor. Reglerna avviker starkt från vad som i allmänhet gäller i kontraktsförhållanden. Analysen av olika ordningsföreskrifter visar att om de blir gällande mot hyresgästen, och om denne kan drabbas av någon påföljd vid kontraktsbrott, beror på vad villkoret innebär och hur det är utformat. De påföljder som oftast aktualiseras är skadestånd enligt 12:24 JB eller på allmän kontraktsrättslig grund, samt brutet besittningsskydd enligt 12:46 1 st 2 p JB. Vid förlängningstvist enligt 12:46 1 st p 2 JB ska en intresseavvägning mellan parterna göras. Förverkande kan ytterst sällan komma i fråga vid brott mot ordningsföreskrifter som inte endast är en precisering av 12:24–25 JB, då det enligt 12:42 p 8 JB krävs att kontraktsbrot- tet både är väsentligt och att villkoret är av synnerlig vikt för hyresvärden. RH 2006:34 och efterföljande avgöranden visar att domstolarna vid tillämpning av 12:46 1 st 2 p JB intagit en förhållandevis sträng hållning vid bedömningen av hyresgästers uppsåtliga kontraktsbrott. Det går inte att avtala om att en hyresgästs ansvar för skada ska vara strängare än vad som följer av 12:24 JB. Hyresgästen kan till exempel inte genom hyresavtalet göras ansvarig för rena olyckshändelser. En ordningsföreskrift kan dock inverka på culpabedömningen som ska företas vid vållande av skada enligt 12:24 JB. Vilken prägel ett hyreshus har är relevant för bedömningen av i vilken mån ett hyresvillkor kan göras gällande i en förlängningstvist. Om hyreshuset till exempel har profil av allergihus eller sjukhem kan hyresvärden uppställa villkor om rökförbud, men normalt inte annars. Till följd av att en intresseavvägning ska göras är det svårt att generellt avgöra vilka föreskrifter som blir bindande. Klart står att föreskrifterna ska ha ett meningsfullt och sakligt syfte. Hyresvärden har således viss möjlighet att påverka hyresgästers beteenden genom att ta in skäliga ordningsföreskrifter i hyresavtalet. Föreskrifterna fungerar som en varning om vad det finns för risker och hur hyresgästen förväntas handla för att förebygga skada. Om hyresgäs- ten bryter mot ordningsföreskrifterna riskerar denne att bli skadeståndsskyldig eller tvingas flytta.

Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.

Bostadshyresgästen har i hyreslagen ett direkt besittningsskydd vilket skyddar hyresgästen från att hyresvärden säger upp avtalet utan saklig grund. Om lägenheten förstörs kan dock inte besittningsskyddet skydda hyresgästen utan hyresavtalet förfaller. Genom hyresavtalets förfall upphör hyresvärdens och hyresgästens förpliktelser gentemot varandra, vilket medför att hyresgästen inte längre har rätt att nyttja lägenheten även om hyresvärden bestämmer sig för att återställa den. År 2018 presenterades Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs, Ds 2018:18. I utredningen diskuterades huruvida bestämmelsen angående hyresavtals förfall när en lägenhet förstörs bör ändras för att förbättra hyresgästens skydd. De förslag som presenterats är dels ett huvudförslag som innebär rätt till nytt hyresavtal och dels ett alternativförslag som föreskriver strikt skadeståndsansvar för hyresvärden. Uppsatsens syfte är att analysera de förslag som presenterades i Ds 2018:18 för att avgöra om dessa är ändamålsenliga. Ändamålet som departementspromemorians förslag jämförs med utgörs av en intresseavvägning mellan fyra skyddsvärda intressen i hyreslagen: äganderätt, avtalsfrihet, boendesociala aspekter och vårdplikt. Intressenas utveckling analyseras och utifrån utvecklingen fastställs dagens intresseavvägning, vilket utgör det ändamål som ska jämföras med departementspromemorians förslag. Resultatet av analysen är att departementspromemorians huvudförslag inte är helt ändamålsenlig utifrån det ändamål som uppställs i uppsatsen. Förslaget hade dock varit helt ändamålsenligt om det dessutom omfattat hyresgäster som inte fått tillträde till lägenheten när lägenheten blev förstörd, vilket undantagits i förslaget. Vad gäller alternativförslaget i departementspromemorian är resultatet av analysen att förslaget inte stämmer överens med det fastställda ändamålet, främst på grund av att de boendesociala aspekterna inte tillvaratagits i tillräcklig mån.

Hyreslagens (1970:994) regler kan vid ett första anblick tyckas noggranna och täckande. Ur ett praktiskt perspektiv är så inte fallet, inte minst efter min praktik på Hyres- och arrendenämnden i Linköping. Denna uppsats kommer därför ge en tydligare bild av rättsläget. Rättsfall på det senare 2000-talet kommer i uppsatsen att behandlas. Tvisterna berör bland annat frågan; ”Vad är en skälig acceptfrist?”. Här kan vägledning hämtas från det traditionella avtalet, dess principer och dess regler. Vidare diskuteras vilket tillvägagångssätt som anses korrekt. I nuläget finns möjlighet till skriftligt, muntligt och konkludent handlande vid uppsägning. Muntlig uppsägning eller uppsägning genom konkludent handlande, anses i nuläget inte tillräckligt användbara. Muntlig uppsägning har varit ett alternativt tillvägagångssätt sedan 1907 års nyttjanderättslag och ansågs enligt propositionen 1983/84: 137 s 119 alldeles för inarbetad för att tas bort. Frågan är om denna uppsats kan väcka frågor om möjligheten fortfarande bör stå kvar. Konkludent uppsägning är fortfarande ytterst oklar som metod. I uppsatsen diskuteras dessutom hur man ska tolka tvetydiga uppsägningar. Av vikt att påtala är att villkorsändring och avflyttning har olika rättsverkningar. Mottagandet av uppsägningshandlingen bör därför vara tydlig. Slutligen vill jag, innan framställningen presenteras, rikta ett stort tack till Stieg Synnergren1 för givande samtal. Att sätta sig in och hantera ett komplext område kräver en dialog med någon som har flera år av erfarenhet inom området. 1Jurist inom domstolsväsendet sedan 1958 och hyresråd och ordförande i Hyresnämnden och Arrendenämnden i Linköping mellan 1972-1999.

De hyresrättsliga reglerna innehåller stränga skyddsregler för lokalhyresgäster. Genom det indirekta besittningsskyddet ges en lokalhyresgäst rätt till ersättning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgå när uppsägningen anses obefogad. Hyresgästen skall alltså ekonomiskt sättas i en position som om uppsägningen inte ägt rum. Beräkning av ersättning för hinder eller intrång i näringsverksamhet, så kallad rörelseskada, vid obefogad uppsägning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB. Den mest förekommande metoden för att beräkna rörelseskada är avkastningsvärdeberäkning. Denna metod ger ett nuvärde som i princip skall motsvara rörelsens förväntade framtida vinster. I normala fall kan detta ge en rimlig värdering men det kan också bli orättvist när det kommer till blandavtal med hyresmoment. Blandavtalen innehåller delar som inte kan sägas vara direkt hänförliga till hyreslagstiftningen. De vanligaste blandavtalen vari hyresmoment kan ingå torde vara franchiseavtal och centrumavtal. Blandavtalen, särskilt franchiseavtal, skiljer sig från rena hyresavtal på sådant sätt att det mer liknar ett samarbete med ett ömsesidigt beroende. Ett avtalsförhållande som blandavtalen innebär, kräver därmed mer komplicerade avtal. Flexibiliteten som kan behövas för att få dessa avtal att få den verkan som parterna har tänkt är dock svår att uppnå om hyreslagstiftningen skall tillämpas på avtalsförhållandet. Högsta domstolen har utarbetat en praxis som ser blandavtalen som ett enda avtal vilket skall hänföras till hyreslagstiftningen, den så kallade enhetslinjen. I Solvallamålet, NJA 1971 s. 129, gavs en möjlighet att ett blandavtal skulle hänföras till annat än hyra om hyresmomentet var av klart underordnad betydelse. Detta har tolkats strikt. I ett franchiseförhållande kan enhetslinjen medföra att hela samarbetsförhållandets värde räknas in i en beräkning av rörelseskada. Detta kan i många fall bli orimligt. I två senare rättsfall[1] har dock, när det gäller beräkningen av ersättning för rörelseskada i franchiseförhållande, domstolarna valt att inte tillämpa enhetslinjen fullt ut. Observeras bör dock att de två senare rättsfallen rörde ett mycket speciellt franchiseförhållande med bensinstationer. Vi anser därför att förutsebarheten fortfarande inte är helt tillfredsställande på området. Därav har vi utarbetat alternativa tillvägagångssätt som kan ge vägledning i hur man bör tänka vid utformande av ett blandavtal med hyresmoment, för att ersättning vid obefogad uppsägning inte skall utgå med hela blandavtalets värde. Vi har beskrivit tillvägagångssätt för att separera avtalen genom olika bolagskonstruktioner samt ett sätt att göra blandavtalet till ett bolagsavtal. Syftet med att separera avtal är att på så sätt skilja de delar som inte är direkt hänförliga till hyreslagstiftningen från själva hyresmoment. Därigenom kan man undkomma att rörelseskadan beräknas på delar som hänförs till annat än hyresmomentet. I förhållanden där samarbetet är av större värde än själva hyresmomentet kan det vara bättre att utforma blandavtalet som ett bolagsförhållande. Räknas hyresmomentet som ett underordnat moment i bolagsförhållandet eller kan omständigheterna i övrigt anses avvika från vad som är normalt vid hyra - skall inte hyreslagstiftningen tillämpas. [1] NJA 2007 s. 1080 samt Göta hovrätts dom 2001-10-04, T 79-01.

More efficient energy consumption is essential to secure a sustainable future, not least within the building and real estate sector which answers for approximately 40 % of the EU countries total energy consumption. One part of EU: s work to reduce the energy consumption is the directive on energy performance of buildings which among other things have lead to stricter demands on energy performance in new and renovated buildings. One of the difficulties with making buildings more energy effective is that it often demands big investments and although it results in lower operating costs the extent of these savings and therefore also the repayment time can be difficult to decide beforehand. To make it interesting for property owners and also tenants to invest in energy efficient buildings powerful incentives are needed. Favorable loans to energy efficiency projects are one example of governmental instruments that have been tested in other European countries with good results. Reduced operating costs appear to be the main incentive for property owners to make their buildings more energy efficient. The best result of an energy efficiency project is usually achieved by cooperation between property owners and tenants but in order to make that interesting it is important that both parts can profit from the savings. This has led to the development of different kinds of leases with incentives, for example green leases. Furthermore long term cooperation between property owners and contractors is crucial to achieve a good result when technical measures are performed. In addition to the immediate economic gains that can be made by renting out or operating in properties with high energy – and environmental performance it can be used as a part of the company’s marketing strategy to send out an environmentally conscious image. The result from the questionnaire survey that has been performed in this report, with representatives from property owners and tenants, shows that the stakeholders that have tried green leases and other innovative concepts are content with the result. Although there are many good incentives and methods to perform energy efficiency measures the result from this study also shows that many stakeholders are hesitant to try new methods. More information from successful projects is probably a good way to reduce the doubts. Through more information the advantages with energy efficient properties, leases with incentives and cooperation between stakeholders can be highlighted which is an important part in order to achieve the energy goals.

I över ett år har vi levt med en pandemi orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Till följd av kraftig smittspridning har folkhälsomyndigheten rekommenderat hemarbete för alla som har möjlighet till det. Studien har gjorts mitt i pandemin med pågående vaccinationsprogram med syftet att ge en bild över coronapandemins påverkan på kontorsmarknaden i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har hållits med fastighetsägare och hyresgästrepresentanter för att undersöka dels vilka utmaningar pandemin skapat för fastighetsägare, dels hur efterfrågan på kontorsyta och flexibla avtal sett ut men även hur pandemin påverkat avtalsförhandlingen mellan hyresvärd och hyresgäst. Den tydligaste slutsatsen som kan dras är att pandemin och distansarbetet den medfört har skapat osäkerhet hos företag om det framtidakontorsbehovet där många företag fortfarande håller på att utreda behovet. Under pandemin har man upplevt en lägre efterfrågan på vakanta lokaler än innan pandemin. Hur den framtida efterfrågan kommer se ut är mer osäker och beror på flera olika faktorer. Under pandemin har det förekommit kortsiktiga lösningar exempelvis avtalsförlängningar på ett år på grund av osäkerhet inför framtiden. Avtalsförhandlingar har präglats av ett pragmatiskt förhållningssätt där man i större utsträckning än tidigare arbetat tillsammans för att hitta en lösning. I studien framkommer att pandemin har medfört flera utmaningar för fastighetsägarna främst av ekonomisk och organisatorisk karaktär.
For over a year we have been living with a pandemic caused by the coronavirus SARS-CoV-2. As a result of the widespread infection, the public health authority has recommended remote work for everyone that has the opportunity to do so. The study was conducted in the middle of the pandemic with the aim of providing a picture of the impact of the corona pandemic on the office market in Stockholm. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been held with property owners and tenant representatives to examine what challenges the pandemic has created for property owners, and how the demand for office space and flexible leases looked like, but also how the pandemic affected the contract negotiation between landlord and tenant. One conclusion that can be drawn is that the pandemic has created uncertainty among companies about their future office space needs and many companies are still investigating that. During the pandemic, there has been a lower demand for vacant office space than before the pandemic. What the future demand will look like is more uncertain and depends on several different factors. During the pandemic, there have been short-term solutions, such as lease extensions of one year due to uncertainty about the future. Contract negotiations have been characterized by a pragmatic approach where they have worked together to a greater extent than before to find a solution. The study show that the pandemic has brought several challenges for property owners, mainly of an economic and organizational nature.

”Den efterfrågan som e-handeln driver på idag går stick i stäv med oss fastighetsägare. Då de har ett temporärt behov av något som ska stå väldigt länge.” - Matthias Kettelhoit, NREP I takt med digitaliseringens framfart har detaljhandeln på senare tid genomgått stora förändringar, där framförallt förändrade konsumentbeteenden varit drivkraften till att detaljhandelsaktörer tvingats anpassa sina affärsmodeller. Vidare har nya trender vuxit fram inom detaljhandeln och antalet e-handelsbolag ökat kraftigt. Detta gör att det ställs nya krav på fastighetsägare, inte minst på hyresmarknaden inom lager- och logistiksegmentet, där de traditionellt sett långa hyresavtalen nu utmanas av hyresgästers efterfrågan på flexibla hyresförhållanden. Syftet med denna studie var att utreda hur fastighetsägare kan möta denna efterfrågan. Den metod som låg till grund för genomförandet av studien var en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer hölls med fastighetsägare, e-handelsaktörer samt en tredjepartslogistiker. Studien visade på att e-handeln är drivkraften till att moderna lager och flexibla hyresförhållanden eftersöks av hyresgäster. Den slutsats som kunde dras är att det skiljer sig mellan stora och små e-handelsaktörer i vilken typ av flexibilitet som eftersöks. För att fastighetsägare ska kunna möta efterfrågan på flexibilitet från större e-handelsaktörer blir erbjudandet av expansionsmöjligheter ytterst avgörande. Dessutom är, av denna studie att döma, den noterade efterfrågan på korta hyresavtal en reaktion på bristen på ytflexibilitet inom segmentet. Vidare kan det komma att krävas en implementering av nya hyresmodeller för att fastighetsägare bättre ska kunna möta nystartade och små e-handelsaktörers efterfrågan på flexibilitet. I denna studie lyftes en omsättningsbaserad hyresmodell fram, vilken skulle kunna implementeras av fastighetsägare som ett försök i att kunna attrahera denna målgrupp och på så vis kunna erhålla större marknadsandelar av e-handeln.
"The demand that e-commerce is giving rise to today is contradictive to us property owners. Because e-commerce companies have a temporary need of something that will last for a very long time." - Matthias Kettelhoit, NREP The continuous development of digitalization as well as the growing e-commerce have profoundly changed the retail industry, where shifts in consumer behavior in particular has been one of the driving forces for retailers to adapt their business models. The rise of new retail trends and the number of e-commerce companies has increased significantly. This imposes new demands on property owners, not least on the rental market in the warehouse and logistics segment, where the traditionally long leases now are being challenged by tenants' demand for flexible rental conditions. The purpose of this study was to investigate how property owners can meet this demand. The method chosen for the study was a qualitative method, where semi-structured interviews were conducted with property owners, e-commerce companies and a third-party logistics provider. The study showed that the rapidly increasing e-commerce is a driving force for modern warehouses and flexible leasing conditions being sought by tenants. The conclusion that can be drawn from this study is that there is a difference in what large and small e-commerce companies define as valuable flexible leasing conditions. In order for property owners to meet the demand for flexibility from large e-commerce companies, offering of expansion opportunities will be crucial. Moreover, the study shows that the noted demand for short leases is merely a response to the lack of space flexibility within the segment. To further add, it may be necessary to implement new rental models in order for property owners to better meet the demand for flexibility from startups and small e-commerce companies. In an attempt to attract this target group, a revenue-based rental model was brought up for discussion in this paper as a way for property owners to gain greater market share of e-commerce.

I hyresavtal existerar det en speciell form av avtalsvillkor som berör motpartens handlande inom hyresförhållandet. Det rör sig om hyresvärdens förväntningar på hyresgästen om hur denne skall bete sig, vilken vårdnadsplikt som det är fråga om och att hyresgästen förväntas beakta ordning, sundhet och gott skick inom fastigheten. Denna speciella typ av avtalsvillkor inom hyresrätten kan benämnas ordningsföreskrifter eller ordningsregler och hanteras på ett speciellt sätt i jämförelse med andra avtalsvillkor. Den lagmässiga regleringen av denna typ av villkor är tämligen generellt utformad och tar framförallt form i 24 och 25 §§ i Jordabalkens 12 kapitel. Paragraferna ålägger hyresgästen en vårdnadsplikt och en skyldighet att iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Med hänsyn till att lagstadgandet i dessa två paragrafer är relativt generellt utformat uppstår en del komplikationer och problem. En del av problemen utgörs av att det är svårt för hyresvärdar, och även hyresgäster, att veta vilka ordningsföreskrifter som egentligen är att anse som lagenliga. Hyresvärden utformar oftast ordningsföreskrifterna i förväg då det är hen som tillhandahåller hyresavtalet. Det finns då en risk att hyresvärdar utformar ordningsföreskrifterna alltför strängt och riskerar skadestånd vid en ev. framtida tvist. Å andra sidan måste även hyresgästen kunna bedöma om ordningsföreskrifterna som hyresvärden stipulerat är lagmässiga samt vilken påföljd ett avtalsbrott mot dem skulle få som konsekvens. Författaren till uppsatsen kommer fram till att det finns problem i framförallt två avseenden. Det första området berör ordningsföreskrifternas otydlighet med avseende på deras definition. Det definieras ej klart och tydligt i lagtext vad som avses och det skapar därmed problem. Det andra området rör den osäkra bedömningen av påföljder vid kontraktsbrott. Dessa problem föranleder ett behov av ett tydligare lagrum för ordningsföreskrifter i hyresavtal.

Energi- och miljöfrågor är idag viktigare än någonsin då bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hållbarare samhälle måste utvecklingen gå framåt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rätt riktning. Därefter utvecklades de gröna hyresavtalen på den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering på den svenska marknaden är idag relativt färsk i jämförelse med vissa andra länder, exempelvis Australien. Syftet med vår studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprättas och hur parterna i hyresförhållandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen på den kommersiella fastighetsmarknaden och även vad det är som gör att företag väljer att använda gröna hyresavtal. Vi har gjort en kvalitativ studie genom att intervjua fyra hyresvärdar och en av deras respektive fyra hyresgäster. Vår slutsats resulterade i att samverkan har en betydande roll under upprättandet av det gröna hyresavtalet. Det krävs ett samarbete mellan hyresvärden och hyresgästen för att åstadkomma bästa miljöarbete. Det gröna hyresavtalet minskar problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen då missförstånd mer sällan förekommer. Dessutom uppförs regler för att båda parter ska känna sig trygga. Det som gör att företag väljer att använda gröna hyresavtal är inte den enkla oron över miljön utan kraven som kommer från samhället.