Academic literature on the topic 'Hyresnivåer'

Omsättningsbaserade hyror används främst vid lokaluthyrning till hotellverksamheter eller vid uthyrning till aktörer lokaliserade i centrumanläggningar och köpcentrum. Den alternativa hyresformen är oftast en fast hyra med en indexklausul. I detta arbete analyseras vilka faktorer som påverkar valet av hyresform och vad det får för inverkan på hyresgästen och fastighetsägaren. De faktorer som behandlas i arbetet är hur kontraktsparterna ser på riskfördelning, incitament, mätproblem och konjunkturpåverkan. Den absolut vanligaste formen av omsättningsbaserad hyra innehåller en garanterad bashyra och en omsättningsbaserad del. Den omsättningsbaserade delen aktiveras istället för den garanterade bashyra om en förutbestämd procentuell del av hyresgästens omsättning överstiger bashyran. I uppsatsen analyseras även rådande marknadstrender och deras påverkan på valet av kontraktsform och hyreskontraktens utformning. De marknadstrender som kan ses är att det blir vanligare med hyreskontrakten som tillämpar kallhyra istället för varmhyra samt att bashyrorna i de omsättningsbaserade hyreskontrakten stigit mer än konsumentprisindex de senaste åren. De stigande bashyrorna har medfört att den omsättningsbaserade delen av kontrakten aktiveras mer sällan. Detta kan leda till att det blir vanligare med fasta hyror alternativt hyror som baseras på flöden av potentiella kunder. En annan aspekt som kan medföra att det blir vanligare med fasta hyror eller flödeshyror på bekostnad av omsättningsbaserade hyror är den ökande internethandeln.

The locations surrounding is a primary factor for office tenants when chosing space. What makes the location attractive, however, depends on a number of factors for instance the  office tenants' individual preferences. This thesis aims to Explain  how an area and it’s surrounding office buildings are affected by the establishment of a new commercial space. Futhermore, we have more closely studied Mood Stockholm which is one of the newest and most exciting commercial spaces in Stockholm. The area around Mood Stockholm was previously forgotten and lacked movement of people. Even though the property is located in Stockholm CBD which generally has a high demand and market rents, the property’s vicinity was not that attractive. The results of this study shows that the commercial space has brought life into the area by bringing an increase of people  and in turn a higher number of urban activities and services. The general street environment has also been improved. It can therefore be concluded that the commercial space has increased the  area's attractiveness.   The results also showed that the establishment of Mood Stockholm has increased the activity and movement in the area. This in turn has created a safer environment in the neighborhood. The establishment of the commercial space has Also  led to a higher demand for office premises in the neighborhood and increased rent levels. It has also been found that the area has gone from a level –B area to a level--‐A area which indicates an increased willingness to pay a higher price for the rented space. The attractiveness of the area, however, has also been affected by other factors where cooperation between property owners in the area have been shown to have a significant impact on the area's development.

Sveriges befolkning ökar och koncentreras allt mer till storstäderna. Detta har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på bostäder och ett högre tryck på den svenska bostadsmarknaden. Några av konsekvenserna är en marknad med kraftigt stigande priser, långa bostadsköer och stora svårigheter för särskilt utsatta grupper att hitta en bostad till rimligt pris. Hushållens genomsnittliga ekonomiska standard har haft en god utveckling och stigit med 35 % sedan 2005. Vid uppdelning av Sveriges totala disponibla inkomst i tiondelar framgår det att 27 % av Sveriges befolkning har en inkomst motsvarande den högsta tiondelen. I denna grupp har en ökning med tre procentenheter skett sedan 2005. Samtidigt har 30 % av befolkningen en inkomst motsvarande de fem lägsta tiondelarna. Sedan 2005 har denna andel sjunkit med två procentenheter. Detta indikerar att inkomstklyftorna ökar. Nyproduktion av bostäder har länge byggts för hushåll med högst inkomster medan inkomstsvaga grupper är utlämnade till den befintliga bostadsmarknaden med höga hyror, priser och långa kötider för hyresrätter. Behovet av nya bostäder med lägre nyproduktionshyror är stort och det finns idag ett fåtal aktörer med en uttalad strategi att bygga prisvärda hyresrätter. Denna kvalitativa fallstudie har som målsättning att svara på följande frågor rörande prisvärda hyresrätter: 1. Hur stämmer studiens resultat överens med relevant teori? 2. Varför har bolagen valt att bygga eller utveckla mer prisvärda hyresrätter? 3. Hur arbetar bolagen för att minska produktionskostnaderna? 4. Blir de bostäder som bolagen bygger och utvecklar tillgängliga för de grupper som är mest utsatta på bostadsmarknaden? Det vill säga blir de tillräckligt prisvärda? Fördjupade intervjuer med bolagen Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok samt K-fastigheter har genomförts för att kunna besvara frågorna. Likheterna i bolagens produktionsprocesser är hög. För samtliga är målet att skapa sig kunskap och kontroll över så många skeden av projekten som möjligt. Detta för att skapa en effektiv process som möjliggör lägre kostnader och minskade ledtider. Återupprepningseffekten är mycket viktig för att hela tiden utvecklas. Standardisering av komponenter, husmoduler och byggsystem kortar ledtiderna vilket också sparar både tid och pengar. Den produkt som bolagen i studien bygger är billigare än den genomsnittliga nyproducerade hyresrätten i Sverige och bolagens mindre lägenheter blir tillgängliga för de mest utsatta grupperna på bostadsmarknaden. Statens investeringsstöd gör samtliga bostäder tillgängliga för grupper med lägre inkomster. Trots detta finns det ett stort behov av att bygga fler, framför allt större, lägenheter utan investeringsstöd eller subventioner med lägre nyproduktionshyror för de grupper i samhället med lägst inkomster.
Sweden's population is increasing and gets more and more concentrated to the metropolitan areas. This has lead to a sharply increased demand for housing and a higher pressure on the Swedish housing market. One of the consequences is a market with rising prices, long housing queues and difficulties for particularly vulnerable income groups to find an affordable home. The average development of the economic standard of the Swedish households has been good and has increased by 35 % since 2005. When dividing Sweden’s total disposable income into tenths it shows that 27 % of Sweden’s population has an income responding to the highest tenth. This is an increase by three percent since 2005. At the same time 30 % of the population has an income corresponding to the five lowest tenth of the total disposable income. Since 2005 this part has decreased with two percent. These differences indicate that the income gap has increased. New construction of housing has long been built for households with the highest incomes while lower income households are dependant on the existing housing stock with high rents, prices and long housing ques. The need of new construction of housing with lower rents is great and today there are a few companies in the market with a strategy to build more affordable rental apartments. This qualitative case study aims to answer the following research questions regarding affordable rental apartments: 1. How well does the result of the study correlate with relevant theories? 2. Why have the companies decided to produce or develop more affordable rental apartments? 3. How does the companies work in order to reduce their production costs? 4. Will the rental apartments that the companies build and develop become available to the groups that are most vulnerable in the housing market? That is, will they be affordable enough? In-depth interviews have been conducted with the companies Bonava, Botrygg, KlaraBo, BoKlok and K-Fastigheter to answer the four research questions.The similarities between the production processes of the companies are many. For all of them the goal is to gain knowledge and control over as many stages of the projects as possible. This in order to create an efficient process that enables lower costs and reduced lead times. The repetition effect is very important for continuous development. Standardization of components, housing modules and building systems reduce lead times, which also saves both time and money. The product that the companies produce has lower rents than the average newly constructed rental apartment in Sweden and the companies’ smaller apartments gets available for the most exposed groups in the housing market. The state's investment subsidy makes all the apartments, independent of their size, available to groups with lower incomes. Despite this there is still a need to build larger apartments without subsidies that has lower rents for the groups in society with the lowest incomes.

Bygg- och fastighetssektorn står idag för en betydande andel av de utsläpp som ärdirekt farliga för miljön. Miljöcertifieringar av byggnader är ett led i arbetet med attminska den mänskliga påverkan på miljön inom fastighetsbranschen.Akademiska Hus är ett svenskt och statligt ägt fastighetsbolag som förvaltaruniversitets- och högskolelokaler. Bolaget arbetar aktivt med att minska sinmiljöpåverkan och ett av verktygen i det arbetet är att företaget certifierar samtliganybyggnationer och större ombyggnationer med det svenska certifieringssystemetMiljöbyggnad.Den här studien redovisar hur hyresnivån inom Akademiska Hus fastighetsbeståndpåverkas av att en byggnad är miljöcertifierad. Studien har genomförts genom attskapa statistisk modell baserad på en rad olika variabler som förklarar hyresnivån. Dendata som använts är baserad på hyreskontrakt och attribut för de byggnader somkontrakten tillhör.Resultatet visar att en miljöcertifierad byggnad inom Akademiska Husfastighetsbestånd har tio procent högre hyresnivå i jämförelse med övriga byggnader.Resultatet ligger i linje med både förväntningar och vad tidigare liknande studier visat.
The construction and real estate industry accounts for a significant proportion of theemissions that are directly hazardous to the environment. Environmental certificationsof buildings are part of the work to reduce the human impact on the environmentwithin the real estate industry.Akademiska Hus is a Swedish and state-owned property company that managesuniversity premises. The company works actively to reduce its environmental impactand one of the tools in this process is that the company certifies all new constructionand major renovations with the Swedish certification system Miljöbyggnad.This study reports on how the rent level within Akademiska Hus real estate portfolio isaffected by the fact that a building is certified. This study has been carried out bycreating a statistical model based on a variety of variables that explain the rent level.The data used is based on rental contracts and attributes for the buildings to which thecontract belong.The result shows that an environmental certified building within Akademiska Hus realestate portfolio has a ten percent higher rent level compared to other buildings. Theresult was in line with both expectations and what previous similar studies have shown.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden. Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys. Resultat & slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande. Segregationen, rörligheten och bruksvärdessystemets funktion som besittningsskydd har till följd av den ökade hyresdifferentieringen påverkats marginellt. De höga byggkostnaderna, samt presumtionshyran, gör att ökningen av hyresintäkter i högnivåområden till följd av ökad hyresdifferentieringen inte påverkar byggandet och därmed utbudet i någon större grad. Förslag till fortsattforskning: Vi skulle gärna se att denna studie genomförs om några år, då lagregleringarna eventuellt fått större påverkan på hyresbostadsmarknaden. Uppsatsens bidrag: Detta arbete kan vara till nytta för de aktörer på hyresbostadsmarknaden, samt deras intressenter.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.