Academic literature on the topic 'Icke-binär transperson'

The overall aim was to study transgender persons’ experiences of, and reactions upon, attitudes and social norms in relation to their gender identity. Another question that was relevant to answer was how transgender persons are affected by the hetero norm. The method used to collect data was through questionnaires published on the internet. The only requirement to participate was to be a transgender over 18 years old, and when the survey closed, 35 respondents had answered it. The questionnaire consisted of both quantitative and qualitative questions. Collected data were analyzed using descriptive statistics and content analysis. The results indicate that transgender persons living conditions are largely affected by norms, and that they encounter a considerable amount of negative attitudes due to their gender identity. To "pass" as either man or woman turned out to be something that made it easier for transgender people to evade negative attitudes. One hope is that this study can provide knowledge to different instances in the community to open up to be more open to critical thinking around norms. The conclusion was that persons with a transgender identity are affected by societal norms and by heteronormativity. It takes a lot of courage to be able to be one self but everything boils down to how strong a person are and the availability of support and role models in the surrounding society.
Studiens övergripande syfte var att studera transpersoners erfarenheter av, och reaktionerpå, omgivningens attityder samt samhällets normer i relation till deras könsidentitet. Ytterligare en fråga som var relevant att besvara var hur deras liv påverkas av heteronormen. Forskning kring transpersoner och hur de påverkas av normer och det omgivande samhället är relativt begränsat vilket var en av anledningarna till valet av ämne. Data samlades in genom enkäter publicerade på webben där 35 respondenter svarade. Kriterierna för att delta var att man var transperson och över 18 år. Svaren som kom in var från transpersoner spridda i Sverige. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågor. Majoriteten av frågorna hade hämtats från Folkhälsomyndighetens frågeformulärriktat till transpersoner. Insamlat material har analyserats med hjälp av beskrivande statistik samt innehållsanalys. Resultatet tyder på att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av normer samt att de får utstå en hel del negativt bemötande på grund av sin könsidentitet. Att ”passera” som antingen man eller kvinna visade sigvara något som gör det enklare för transpersoner att undvika negativt bemötande. Kränkande behandling kom vanligast från främlingar och personer på internet. Negativt bemötande var något som respondenterna var vana vid och många berättade om händelser i vården där de blivit negativt bemötta av personalen. En förhoppning är att detta arbete kan bidra till att sprida kunskap till människor inom olika instanser i samhället för att öppna upp för ett mer normkritiskt perspektiv. Slutsatsen blev att transpersoner i stor utsträckning påverkas av normer och av det omgivande samhället. Dock beror mycket på hur stark man är som person, vilka förebilder som finns och hur mycket stöd man får från omgivningen.

Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding  contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcare-providers
Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman. Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans. Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.  Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.  Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.
Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcareproviders

The aim of this master thesis in Ethnology and Folkloristics is to study how non-binary transgender people relate to words and identity positions which concerns primarily gender and sexuality. What are their opinions on words such as intergender, queer, trans, man, woman, lesbian and gay? What role do such words play in their everyday life and in the construction of their identities? The study is based on interviews with eight people. Six of the informants have non-binary gender identities and two of them are transgender women with some non-binary experiences. At the time of the interviews, the informants were between 21 and 37 years old. The thesis consists of five chapters, whereof the first chapter introduces the topic, the material and the theoretical foundation of the thesis. The main theoretical framework for this study is queer theories. In the second chapter, some aspects of the everyday life of the informants are presented. How is it to live with a non-binary gender identity? Many informants give an account of the complications which occur because they are neither women nor men. People of the majority population often consider their identities unreal and unintelligible. In chapter three it is discussed how the informants explain their relationship to different words for non-binary gender identities. Their reasons for choosing to use certain words to define themselves with are also presented. Some informants claim that they would prefer to live in a world where they did not have to name themselves. Yet every informant still uses different words to describe themselves with. In chapter four it is demonstrated how choosing a word for one’s identity is a process affected by other aspects in a person’s life. The informants decide on a word for themselves depending on the people around them. Furthermore, sexuality and sexual identity also play a big part in how they conceive and name their gender identity. Finally, chapter five consists of a summary of the thesis and a short passage to widen the discussion

Through the concept of longing, this study aims to explore non-binary embodiment and becoming, with a focus on examining how non-binary embodiment makes and is made possible. The study takes it departure in Karen Barads theories and concepts such as intra-action, and it is also from Barad the concept of longing is inspired. Longing is understood as the drive that is and makes possible life and the livable life. Longing is not reserved for humans but is rather tangent a posthuman understanding of matters agency, where matter is understood as an active agent in its own creation. The study is based on a combination of go-along interviews and semistructured interviews with six non-binary people.The study can be understood as an effort to make possible new or other ways to understand sex/gender, embodiment and becoming. Ways that is not based on a framework of understanding that in its foundational structure reduces the non-binary as something unintelligible. In the study longing is used as a means to create order and direction in the analysis of the participants stories. Longing has the benefit of being in constant movement and change, as such it contributes as a way of understanding that do not limit the participants stories of sex/gender, embodiment and becoming.

The aim of this paper is to examine the possibility to be impossible, to examine how the socially intelligible can come to exist. This is done through the concept of sex/gender, as sex/gender has such a determining place in the production of what can be understood as human, it also has the properties to shed light on the possibility to be and exist beyond the socially intelligible. In this paper I will interview and analyze how four genderqueer people understand themselves and their identity in relation to the phenomenon sex/gender. Through Karen Barad’s concept of posthumanist performativity and her conceptualization of phenomena and intra-action I understand sex/gender, not as entities, but as phenomena of ever changing and ever intra-acting agents. The study suggests that the limitations of the concept of sex/gender can be addressed through an understanding of the body as itself a web of intra-actions, that is, the body as a phenomenon.

Den här undersökningen handlar om ord för att beskriva könsidentitet och könsuttryck, men också mer allmänt om språk i relation till den egna identiteten. Undersökningen bygger på en enkät som besvarades av 31 personer med olika erfarenheter av att röra sig bortom tvåköns­normen. Enkätsvaren kategoriseras utifrån återkom­mande teman, vilket be­lys­er mönster i materialet. Enskilda svar analyseras utifrån begreppen tvåkönande, ciskön­ande och kate­gorial­­­kön­ande, vilka är hämtade ur Hornscheidts genderismmodell, samt med hjälp av begreppen position­ering och benämnbarhet. De flesta respondenter benämner sig själva med ord som överensstämmer med den egna identiteten, men en del väljer istället sina ord i syfte att påverka omgivningen eller för att helt slippa kategoriseras utifrån kön. När respondenter byter ord handlar det oftast om att det nya ordet upplevs passa bättre, men bytet kan även handla om att den egna identiteten förändrats eller om att ett tidigare behov av att påverka omgivningen har upphört.  Även omgivningen positionerar respondenterna genom språkhandlingar – i många fall som tillhörande ett kön respondenten inte själv identifierar sig som. Respondenternas berättelser om att röra sig bortom tvåkönsnormen handlar om friktion mellan omgivningen och den egna köns­identiteten, negativa och positiva erfarenheter av sociala interaktioner, svårigheter att benämna den egna identiteten, att utforska sitt könsuttryck och att vara rädd för negativa konse­kvenser.  Sammantaget visar resultatet att personer som rör sig bortom tvåkönsnormen är en heterogen grupp med avseende på både livserfarenheter, relationen till den egna identiteten och inställ­ningen till olika språkliga uttryck.

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.

This is a qualitative interview study where 7 transgender people is interviewed about their experiences of treatment from institutions within society. In semi-structured interviews, respondents talk about the treatment they received from health care, education, legal system, employment offices and social services. The study's purpose is to examine the treatment transgender peoples gets based on their own stories and perspectives. The study also discusses the social structures, like binary gender norms, that contribute to a negative attitude and the consequences of this approach. The result shows that there is a great lack of knowledge within institutions and professionals have insufficient training in how to treat people with transgender identities. Respondents have often had to educate professionals and carries their identity as a backpack that they can not get rid of. The results also indicate that the prevailing social structures that divide people in binary gender norms is problematic for transgender people.
Detta är en kvalitativ intervjustudie där 7 transpersoner intervjuats om deras erfarenheter av bemötande från samhällets instanser. I semistrukturerade intervjuer har respondenterna berättat om det bemötande de fått från vården, utbildning, rättsväsendet, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Studiens syfte är att undersöka bemötande transpersoner får utifrån deras egna berättelser och perspektiv. I studien diskuteras även samhällsstrukturer, såsom tvåkönsnormen, som bidrar till ett negativt bemötande samt konsekvenserna av detta bemötande. Resultatet visar att det råder en stor kunskapsbrist inom samhällets instanser och professionella har bristande utbildning i hur de ska bemöta personer med könsöverskridande identiteter. Respondenterna har ofta fått agera utbildare för professionella och bär med sig sin identitet som en ryggsäck som de inte kan bli av med. Resultatet pekar också på att rådande samhällsstrukturer som delar in personer i en tvåkönsnorm är problematisk för transpersoner.