Dissertations / Theses: 'Icke-verbal kommunikation'

1

Westergren, Ann. "Icke verbal kommunikation- De yngre grundskoleelevernas tankar kring icke verbal kommunikation." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1008.

Full text

Abstract:

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Laitinen, Emelie, and Therese Samuelsson. "Icke-verbal kommunikation : Vikten av icke-verbal kommunikation i en säljsituation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8362.

Full text

Abstract:

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att särskilja sig från mängden. En stor del av handeln består av företag som är aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pågår en ständig kamp om kundernas uppmärksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som är skickliga på att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mängden och blir unikt på marknaden. Genom att använda rätt kommunikation kan företagets budskap förmedlas på ett korrekt och intresseväckande sätt. Kommunikation kan delas in i två skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation. Denna studie kommer att fokusera på den icke-verbala kommunikationens vikt vid påverkan av kunders uppfattning om bemötande i butik. Syftet med studien är att belysa vilka icke-verbala faktorer som har störst inverkan på kunders uppfattning om bemötande. Resultatet av denna studie önskas hjälpa butikspersonal i deras dagliga arbete, genom att visa vikten av den icke-verbala kommunikationen. De huvudsakliga faktorer som innefattas är kroppspråk, kroppsberöring, klädsel, ögonkontakt samt hur rösten används. Studiens huvudsyfte är att besvara vald problemformulering, som lyder; Hur kan en säljare genom sin icke-verbala kommunikation påverka kundens uppfattning om bemötandet i en säljsituation? För att kunna besvara detta har en kvalitativ metod baserat på kvantitativt dataunderlag använts. En enkätundersökning genomfördes för att få fram ett relevant och diskuterbart underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga icke-verbala faktorer som innefattats kan påverka konsumenters uppfattning om bemötandet i butik. Det framkommer dock att vissa faktorer påverkar i större utsträckning än andra. Ögonkontakt visade sig vara den faktor som har störst påverkan på majoriteten av de potentiella konsumenterna. Undersökningen indikerar även att en kombination av flera icke-verbala faktorer kan vara att föredra, förslagsvis ögonkontakt i samband med ett leende. Gällande vissa faktorers möjlighet till påverkan av kund visade det sig att kunders ålder och kön har en betydande roll. En butik bör med detta i åtanke, i vissa situationer, anpassa sitt agerande efter målgrupp. Att som säljare ha kunskap inom detta område kan vara av stor vikt för den egna butiken. Genom att utnyttja ett eller flera av de icke-verbala verktygen kan en säljare, på ett effektivt och smart sätt, påverka kundens uppfattning om bemötande i butik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Källström, Frida, and Anna Dynesius. "Icke verbal kommunikation i vårdmötet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25393.

Full text

Abstract:

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet baserades på fjorton vetenskapliga artiklar. De var inhämtade från databaser relevanta för omvårdnadsforskning. Resultatet indikerade att icke verbal kommunikation är ett redskap i vårdmötet. Då kommunikationsprocessen även fortlöper utan ord kan icke verbal kommunikation uttryckas på många olika sätt, däribland tonläge, beröring, gestikulering och kroppsspråk. Det påvisar betydelsen av icke verbal kommunikation för relationen. Det verbala får en djupare förståelse med hjälp av det icke verbala och det kan stärka relationen mellan sjukvårdspersonal och patient. Forskning visar på att sjukvårdsyrkena behöver bredda sin utbildning av icke verbal kommunikation för att optimera vårdmötet. Även mer forskning behövs inom icke verbal kommunikation.
Nonverbal communication occurs in healthcare daily. It may be unconscius and unclear, and it may make the patient confused and stressed. The information that the patient receive from the medical staff, can be expressed in both nonverbal and verbal communication. Under the meeting the patient can feel support and security through nonverbal communication. The purpose of this study was to elucidate professional's nonverbal communication in relation to the patient. It was conducted as a literature study where the results were based on fourteen scientific articles. They were retrieved from databases, relevant to nursing research. The results indicate that nonverbal communication is a tool in health care encounter. When the communication process continues even without words, nonverbal communication is expressed in many different ways. There, in among other, the tone, touch, gestures and body language. It demonstrates the importance of nonverbla communication in the relationship. The verbal get at deeper understanding through the nonverbal and it can streghten the relationship between the health professional and patient. Research shows that the medical profession needs to broaden its training of nonverbal communication to optimize the health care encounter. Although more research is needed on the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Heringhaus, Alina, Kristian Nilsson, and Malin Rosdahl. "Verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3827.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation är ett utbyte av information eller känslor mellan två personer. Inom omvårdnadsarbetet är kommunikation ett viktigt redskap att använda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhändertagandet av patienten. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns både positiva och negativa sätt att kommunicera. Sjuksköterskorna var väl medvetna om vikten av god kommunikation, men trots detta visade det sig att det fanns påtagliga brister i omvårdnaden vid det akuta omhändertagandet. Sjuksköterskans sätt att kommunicera påverkades av många faktorer, bland annat patientens tillstånd och bakgrund samt störande faktorer som tidsbrist och telefon. Slutsats: Det tycks finnas ett behov av utökad utbildning och träning inom kommunikation för samtliga som arbetar inom omvårdnad. Dessutom bör forskningen inom kommunikation utökas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Jakobsson, Anette, and Nina Lundström. "Den tysta kommunikationen : - En observationsstudie om icke-verbal kommunikation under operation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-93358.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Antonér, Jakob. "Icke-verbal kommunikation, det värdefulla verktyget : En kvalitativ intervjustudie om körledares uppfattningar om och arbetet med begreppet icke-verbal kommunikation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68447.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka körledares uppfattningar om och arbete med icke-verbal kommunikation med kör. I bakgrundskapitlet belyses tidigare forskning och områdesorienterad litteratur som handlar om icke-verbal kommunikation. Datamaterialet består av tre ostrukturerade kvalitativa intervjuer där tre körledare fått reflektera över begreppet icke-verbal kommunikation, hur de uppfattar begreppet och hur de arbetar med icke-verbal kommunikation i körsammanhang. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det tolkande hermeneutiska perspektivet. I resultatet framkommer att körledare använder sig av olika icke-verbala kommunikationsformer såsom pianot, olika kroppsliga uttryck och rösten. Dessa icke-verbala kommunikationsformer används för att förmedla affekter och undertexter samt för att tolka notbilder. Det framkommer även i resultatet att de tre körledarna har olika syn på dirigering. Vad som är viktigast skiftar från att dirigering är ett otyg till att dirigeringen och tekniken är det viktigaste verktyg en körledare har. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur.
The purpose of this study is to investigate the conductors' perceptions of and work with non-verbal communication with choir performance. The background chapter describes previous research and literature on nonverbal communication. The results of the study came through three unstructured interviews, where three choir conductors reflected over the term non-verbal communication and how they apprehend the concept. The theoretical perspective underlying this study is the interpretative hermeneutic perspective. The results show that conductors use different non-verbal communication methods in their work with choir. The non-verbal communications that the choir leaders, among other things use are the piano, the voice, but they also how reflect over hos sheet music can be interpreted. It is also apparent that the three conductors have different views on conducting. The conductor’s thoughts rang from that conducting is a bad thing and should be used sparingly. Whilst other say that conducting is the most important tool and should not be neglected. In the conclusion, the results are discussed in relation to previous research and literature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ble, Hammar Pierrette. "Sjuksköterskans erfarenhet av icke-verbal kommunikation : En litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5208.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Icke –verbal kommunikation är en gemensam benämning för ordlöst informationsutbyte mellan två eller flera personer. I stället för att samtala med ord användskroppsspråk i form av gester, ansiktsuttryck, ögonkontakt, beröring, tonfall och att i tystnad lyssna. Forskningsresultat finns som visar, att icke –verbal kommunikation är bästa möjligheten att nå kommunikativt resultat medpatienter som av skilda skäl inte till fullo kan uttrycka sig verbalt, t.ex. vid afasi som komplikation till stroke och vid demenssjukdom. En annan grupp där icke –verbal kommunikation har stor användbarhet är till patienter från andra kulturer, då ingetgemensamt språkfinns. Icke –verbal kommunikation fordrar empati, ömsesidigt förtroende mellan sjuksköterska och patient och tid för att fungera optimalt, sjuksköterskan måste vara uppmärksam, delta aktivt och med intresse. Sjuksköterskor uttrycker, att icke –verbal kommunikation ärett problem och att de behöver mer erfarenhet av att använda icke –verbal kommunikation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av icke – verbal kommunikation. Metod: Uppsatsen baseras på litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar varifrån två huvudkategorier och fyra subkategorier kunde identifieras vara särskilt viktiga för studiens syfte. Resultat:Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin visar vad som underlättar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorin; Sjuksköterskors positiva känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen. Den andra huvudkategorin visar vad som försvårar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorierna; Sjuksköterskors negativa känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen, tidsbrist ett hinder för sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och sjuksköterskors erfarenhet av icke – verbal kommunikation vid tekniskt avancerad vård. Resultatet av studien visar att icke – verbal kommunikation upplevs som en resurs, även i så svåra och medicintekniskt komplicerade vårdsituationer som respiratorvård. Diskussion: Relationen mellan sjuksköterska och patient, en människa till människa relation, är på många sätt komplicerad enligt omvårdnadsforskaren Joyce Travelbee. Att lära känna och förstå varandras identiteter, nå ett tillstånd med konsensus, är en process som tar tid. I varierande omfattning saknar sjuksköterskor förmåga och erfarenhet av att kommunicera icke – verbalt. Fungerande icke – verbal kommunikation ger sjuksköterskorna känslor av både tillfredsställelse och lycka i arbetet.
Background: Non -verbal communication is a common term for wordless exchange between two or more people. Instead of gathering with the words you use body language in the form of gestures, facial expressions, eye contact, touch, tone and in silence listen. Research shows that non – verbal communication is the best opportunity to achieve communicative performance with patients who for various reasons cannot fully express themselves verbally, for example by aphasia as a complication of stroke and in dementia. Another group where non – verbal communication are useful is to patient from other cultures, then you do not have a common language. Non – verbal communication requires empathy, mutual trust between the nurse and patient as well as time to function optimally. Nurses expresses that nonverbal communication is a problem and that they need more experience in using non - verbal communication. Aim: Aim of the study was to describe the nurses experience of non – verbal communication. Method: The essay based on literature study involving then scientific articles from which the two main categories and three subcategories were identified to be particularly important for the aim of the study to describe the nurses experience of non – verbal communication. Results: Two main categories and four subcategories were identified. The first main categorie shows what facilitates nurses non – verbal communication and has the subcategory; Nurses positive emotions affect the non – verbal communication. The other main category shows what hinders nurses non – verbal communication and have subcategories; Nurses negative emotions affect the non – verbal communication, lack of time a barrier to nurses non – verbal communication and nurses experience of non – verbal communication in technologically advanced care. The results of the study show that non – verbal communication is perceived as a resource even in such difficult and technically complex medical care situations as respiratory care. Discussion: The relationship between nurse and patient is in many ways complicated and over time it undergoes several stages of development according to the nursing researcher Joyce Travelbee. Therefore, it may take time to get to know the patient and understand each other. In varying degrees lacks nurses both ability and experience to communicate non – verbally. Effective non – verbal communication allows nurses feelings of both satisfaction and happiness at work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jabiny, Inas. "Sjuksköterskor upplevelse av icke- verbal kommunikation : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5935.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Icke-verbal kommunikation är ett samlingsnamn för all information där man inte använder ord, till exempel ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, empati, ögonkontakt, beröring, aktivt lyssnande och tonfall. Forskning visar att den icke-verbala kommunikationen är svag i allvarliga vårdsituationer samt att patienten kan behöva mer icke-verbal kommunikation från sjuksköterskan. Det är nödvändigt för sjuksköterskan att kunna se olika patienter som unika individer och förstå att varje människa har sina egna omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av icke-verbal kommunikation med patienter. Metod: Nuvarande examensarbete är grundat på litteraturstudier med åtta artiklar. Resultaten är uppställda i fem kategorier. Resultat: Resultatet beskrivs i fem kategorier: Sjuksköterskans personlighetsfaktorer, bristfälligt förhållningssätt hos sjuksköterskan, extra svåra kommunikationssituationer, icke-verbala uttryck hos patienten samt icke-verbala sociala aktiviteter. Studien visar att kommunikation med patienter ses som god omvårdnadspraxis och som en viktig del av vården. För att kunna bygga en god vårdrelation bör vårdpersonalen se patienten som en individ och ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Sjuksköterskans personlighet och förståelse har stor betydelse när den icke-verbala kommunikationen används i vården. Diskussion: De flesta sjuksköterskorna i studien saknar förmåga att uppfånga ickeverbala kommunikationstecken hos patienterna. Detta är något som behöver tränas mer och värdesättas bättre.
Background: Non-verbal communication is a collection name for all the information through wordless cues, such as facial expressions, gestures, body language, empathy, eye contact, touch, active listening and intonation. Research shows a weakness in non-verbal communication in serious health situations, and that the patient may need more nonverbal communication from the nurse. It is necessary for the nurse to be able to see the patient as a unique individual and understand that each person has their own care needs. Aim: The purpose of the study is to describe nurses’ experiences of non-verbal communication with patients. Method: This thesis is based on literature studies with eight articles. The results are tabulated in five categories. Results: The result is presented in five categories: the nurse's personality factors, inadequate attitude of the nurse, extra difficult communication situations, non-verbal expression of the patient as well as non-verbal social activities. The study shows that communication with patients is seen as good nursing practice and as an important part of the care. In order to build a good care relationship, the staff should see the patient as an individual and have knowledge of non-verbal communication. The nurse's personality and understanding are of great importance when non-verbal communication is used in health care. Discussion: Most nurses lack the ability to capture the non-verbal communication signs of the patient. This needs to be trained, put more value on and appreciated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Rytter, Andersson Victoria, and Sanna Antman. "Icke-verbal kommunikation i förskolan : Hur förskollärare beskriver att de på olika sätt arbetar med icke-verbal kommunikation i förskolans undervisning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36135.

Full text

Abstract:

Skolverket (2018, 8) lyfter i läroplanen för förskolan kommunikation som en betydelsefull del i utbildningen. Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare beskriver att de använder sig av icke-verbal kommunikation i interaktionen med barn vid undervisning i matematik och om hållbar utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med sju förskollärare insamlades data om icke-verbal kommunikation i olika kontexter i förskolan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades och diskuterades sedan respondenternas svar. I resultatet framgår det att både syftet och kontexten har betydelse för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av. Det framkommer också att det mellan förskollärarna råder samstämmighet angående vikten av att de använder sig av olika kommunikationsformer som komplement till det verbala språket. Uppfattningen av vad som är icke-verbal kommunikation är något som verkar skilja sig mellan förskollärarna, detta då de i sina intervjuer beskriver hur de använder sig av till viss del skilda typer av icke-verbal kommunikation. Sammanfattningsvis är det kroppsspråk, TAKK, bilder av olika slag, miljön och artefakter som är de icke-verbala kommunikationsformerna förskollärarna nämner att de använder sig av. Ytterligare en slutsats som blev tydlig är att kontexten och syftet är avgörande för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Magnusson, Anna-Karin. "Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck." Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Education, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to deepen the understanding of grown-up blind people’s non-verbal communication, including body expressions and paralinguistic (voice) expressions. More specifically, the thesis includes the following three studies: Blind people’s different forms of body expressions, blind people’s non-verbal conversation regulation and blind people’s experience of their own non-verbal expressions. The focus has been on the blind participants’ competence and on their subjective perspectives. I have also compared congenitally and adventitiously blind in all of the studies. The approach is mainly phenomenological and the qualitative empirical phenomenological psychological method is the primary methodological source of inspiration. Fourteen blind persons (and also some sigthed persons) participated. They have no other obvious disability than the blindness and their ages vary between 18 and 54. Data in the first two studies consisted of video recordings and data in the last study consisted of interviews. The overall results can be summarized in the following three points: 1. There are (almost) only similarities between the congenitally blind and adventitiously blind persons concerning their paralinguistic expressions. 2. There are mainly similarities between the two groups with respect to the occurrences of different body expressive forms. 3. There are also some differences between the groups. For example, the congenitally blind persons seem to have a limited ability to use the body in an abstract and symbolic way and they often mentioned that they have been told that their body expressions deviate from sighted people’s norms. But the persons in both groups also struggle to see themselves as unique persons who express themselves on the basis of their conditions and their previous experiences.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Magnusson, Anna-Karin. "Blinda personers icke-verbala kommunikation : studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck /." Stockholm : Pedagogiska institutionen, Univ, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-17.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Bauer, Roxana, and Rebecca Rydberg. "Icke-verbal kommunikation i vården : mellan vårdpersonal och patient." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1368.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns två olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppsspråk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist på icke-verbal kommunikation i akuta vårdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation från vårdpersonalen. Det är även viktigt att vårdpersonal ser patienter som unika individer. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vårdpersonal och patient uttrycks i vården. Metod: Detta examensarbete är baserat på en litteraturstudie där relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Resultat: Tre teman kunde identifieras; Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonal, Vårdpersonalens personliga förutsättningar och Beröring – en balansgång mellan genuinitet och förtryck. Studien visar att det finns en oro och rädsla hos vårdpersonal för att göra fel och att missförstånd ska uppstå genom den icke-verbala kommunikationen. För att kunna bygga en vårdrelationmåste vårdpersonalen se patienten som en unik individ samt ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Även vårdpersonalens personlighet spelar en roll i när den icke-verbala kommunikationen används. Diskussion: Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee genomgår vårdpersonalen och patienten flera faser för att kunna skapa en människa-till-människa relation. Det är därför viktigt att identiteter får framträda både hos vårdpersonalen och patienten. Att använda sig av icke-verbal kommunikation skapar även arbetstillfredsställelse både kort- och långsiktigt hos vårdpersonalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Danneholm, Hedvig, and Hanna Elo. "Icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen : En litteraturöversikt om patienters upplevelser." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2543.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Icke-verbal kommunikation definieras som all kommunikation utöver det talade ordet. Tidigare studier har visat att patienter värdesätter icke-verbala signaler såsom ögonkontakt, kroppsspråk och beröring, men att beröring sällan används som ett medvetet kommunikationsmedel. Det finns en underrepresentation av forskning kring icke-verbal kommunikation när det gäller sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av icke-verbal kommunikation inom omvårdnadsrelationen. Metod: En allmän litteraturöversikt över åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av fem teman; varierande icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen, att göra patienten delaktig, beröringens påverkan på patienten, könets betydelse i upplevelsen av beröring och patientens utsatthet. Det var viktigt med en grundläggande relation innan beröring fick användas. Beröring hade positiva effekter på patienter såsom att få dem att känna sig sedda, accepterade och förankrade. Användandet av icke-verbal kommunikation kunde göra patienten delaktig eller stärka dess utsatthet. En problematik gällande sjuksköterskans eller patientens kön vid beröring framkom, då beröring exempelvis kunde väcka sexuell upphetsning. Slutsatser: Resultatet indikerar att sjuksköterskors kunskap om icke-verbal kommunikation och beröring behöver öka. Även i den kliniska praktiken behövs insatser för att sjuksköterskan ska ha tid att reflektera över och främja sin icke-verbala kommunikation.
Background: Nonverbal communication is defined as all means of communication beyond the spoken word. Previous studies show that patients value nonverbal signals such as eye contact, body language and touch, but also that touch is seldom used as a conscious means of communication. There is also an underrepresentation of research on nonverbal communication among nurses, compared to other professions. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of nonverbal communication in the nurse-patient relationship. Methods: A general literature review of eight scientific studies with a qualitative approach. Results: The results consist of five themes; variable nonverbal communication in the nurse-patient relationship, involving the patient, the impact of touch on the patient, the significance of gender on the experience of touch and the patient’s vulnerability. It was important to build a relationship with the patient before using touch. Touch had positive effects on patients, such as making them feel seen, accepted and anchored. The use of nonverbal communication could involve the patients or increase their vulnerability. An issue regarding the gender of the nurses or the patients arose while touching, which could cause sexual excitement for example. Conclusions: The results indicate that nurses’ knowledge concerning nonverbal communication and physical touch should be increased. In clinical practice, there is also a need for efforts to give nurses time to reflect on and increase their nonverbal communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Serholt, Gripestam Otto, and Ebba Kallenberg. "Sjuksköterskans icke verbala kommunikation : Att tala utan ord." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33947.

Full text

Abstract:

Den icke verbala kommunikationen är den största formen av all kommunikation och är lika trovärdig som den verbala kommunikationen. Icke verbal kommunikation definieras genom vårt kroppsspråk, blickar och/eller ögonkontakt, beröring, tonlägen gester, ansiktsuttryck och skratt och detta sker ständigt. Syftet med litteraturstudien var att belysa icke verbal kommunikation ur ett sjuksköterskeperspektiv. Databearbetningen medförde fyra kategorier: sjuksköterskans icke verbala kommunikation skapar välbefinnande, kunskap genom icke verbal kommunikation, icke verbal kommunikation hjälper sjuksköterskan att skapa relationer samt icke verbal kommunikation mellan sjuksköterskor. Resultatet visade på att det är nödvändigt för sjuksköterskan att ha kunskap om den icke verbala kommunikationen och dess olika sätt att framträdas hos enskilda patienters specifika behov. Tidsbrist är dock något som har visat sig vara ett hinder för sjuksköterskan för hens utveckling av sin icke verbala kommunikation och sin professionella relation till patienten. Vidare forskning om sjuksköterskans icke verbala kommunikation och hens relation till tid kan gynna sjuksköterskans framtida professionsutveckling.
The nonverbal communication is the most common form of all communication and is as reliable as the verbal communication. Non-verbal communication is defined by our body language, glance and / or eye contact, touch, tone gestures, facial expression and laughter, and occur constantly. The purpose of the study was to examine non-verbal communication from a nurse perspective. The Data processing included four categories: Nursing's non-verbal communication creates well-being, knowledge through non-verbal communication, non-verbal communication helps the nurse to establish relationships as well as non-verbal communication between nurses. The result showed that it is necessary for the nurse to have knowledge of non-verbal communication and it is different ways of appearing individually with each patient and differ with their specific needs. However, lack of time is something that has come back as an obstacle to the nurse for the development of non-verbal communication and the professional relationship with the patient. Further research on the nurse's non-verbal communication and relationship with time can benefit the future of nurse`s professionals skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Faleström, Viktor, and Anders Faleström. "Alright, start working! : En studie av hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9956.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande. För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen. I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Järvenpää, Annika, and Enikö Lörinczi. "You are Words : Strategier för kommunikation med personer med demenssjukdom vid uttryckssvårigheter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-445.

Full text

Abstract:

Vi lever i ett åldrande samhälle där demenssjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen innebär en rad förluster av både intellektuell och känslomässig art för den som drabbas. Kort efter sjukdomens debut uppstår kommunikationssvårigheter som försvårar relationen med personen i fråga och gör omvårdnaden komplicerad.Genom denna litteraturstudie, som grundar sig på nio artiklar, samlades befintlig forskning inom ämnet för att få övergripande kunskap om kommunikation inom demensvården. I studiens resultat kom det fram bland annat att kunskapen hos vårdarna var bristfällig och skapade ofta oro i mötet med patienten. Verbal och icke-verbal kommunikation är det som genomsyrar alla analyserade artiklar, där icke-verbal kommunikation lyfts upp som det vanligaste kommunikationssättet. Beröring är också ett sätt att kommunicera som kan påverka vårdrelationen positivt. Genom olika typer av beröring kan man förmedla det man vill ha sagt samt få den sjuke till att uttrycka det han/hon vill. Genom rätt förhållningssätt samt att stödja, vägleda, bekräfta och klargöra kan den verbala kommunikationen underlättas. Att använda sig av ”ja-nej” frågor samt ställa frågor som kräver ett svarsalternativ i taget gynnar också den verbala kommunikationen. Sjukdomen kan inte botas idag men god omvårdnad kan hjälpa patienten att uppleva bättre livskvalitet. Det finns fortfarande för lite kunskap om sjukdomen i samhället som kan förbättras om mer forskning görs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lingstedt, Caroline, Sofie Wallentin, and Therese Jonasson. "Patienters upplevelser av sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1016.

Full text

Abstract:

Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Borg, Olivia, and Sara Grafström. "Kroppen som verktyg, icke-verbal kommunikation bland de yngsta barnen i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13080.

Full text

Abstract:

Inledning Det behövs större förståelse för vilka metoder de yngsta barnen i förskolan använder för attkommunicera utan ett verbalt språk. I vår studie har vi valt att fokusera på de yngsta barnen iförskolan, de barnen som ännu inte har erövrat ett verbalt språk och som kommunicerar medhjälp av andra metoder. Vi har valt detta ämne då vi båda fascineras över hur mycket ett barnutan ett verbalt språk kan berätta med hjälp av andra kommunikationsmetoder. Syfte Syftet med studien är att med fokus på den fria leken, få en större förståelse för hur barn iåldern ett till två år kommunicerar utan ett verbalt språk. Vi vill se hur samspelet ser ut vidkommunikation, vilka metoder barn använder för att kommunicera samt vad barnenkommunicerar om. Metod Vi har genomfört kvalitativa observationer på två olika förskolor. Under observationerna lågfokus på barn i åldrarna ett till två år. Resultat I resultatet beskrivs de genomförda observationerna utifrån de tre frågorna som användes ianalysen av resultatet:• Hur kommunicerar barnen?• Vad handlar kommunikationen om?• Hur stöttas barnen från omgivningen?Resultatet visar att barn utan ett verbalt språk kommunicerar via kroppsspråk, gester,imitation, ögonkontakt, mimik, ljud och ord. Barnen använder i vissa tillfällen flerakommunikationsmetoder samtidigt för att förstärka det de vill förmedla. Kommunikationenhandlar främst om att bjuda in till en redan pågående lek eller att starta upp en ny. Dettaförekommer både till barn och till pedagoger, barnen vänder sig även till pedagogerna för attfå hjälp med något de inte klarar av på egen hand. Vi har kunnat se att omgivningen har enviktig roll i barnens kommunikativa samspel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Emsing, Mikael. "Med Facit i hand : Polisaspiranters erfarenheter av icke-verbal kommunikation under aspiranttjänstgöring." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-132692.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att söka svar på polisaspiranters subjektiva upplevelser av hur deras icke verbala kommunikation fungerat under deras praktikperiod, den så kallade aspiranten, detta i syfte att utveckla undervisningen inom ämnet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där semi-strukturerade intervjuer använts för att söka svar på dessa frågor. Studien visade att aspiranterna under såväl skoltid som under sin aspirant upplevde att de fått lite eller ingen feedback på sin icke-verbala kommunikation av kollegor och lärare. Lärandet har istället i hög grad skett genom att observera mer erfarna kollegor som aspiranterna själva upplevt varit kompetenta kommunikatörer ur ett icke-verbalt perspektiv. Studien har vidare visat att liten vikt fästs vid icke-verbal kommunikation i det studiematerial som finns tillgängligt inom svensk polis, något som försvårat aspiranternas möjlighet att problematisera och reflektera kring icke-verbal kommunikation, samt att mycket av den kunskap som finns inom ämnet är implicit och finns på individnivå. Ytterligare en faktor som försvårat aspiranternas utveckling inom ämnet har varit avsaknaden av en gemensam nomenklatur inom svensk polis vad gäller icke-verbal kommunikation. Samtliga aspiranter som intervjuats framhävde den egna förmågan att med icke-verbal kommunikation visa empati och knyta kontakter som en styrka, medan merparten av aspiranterna upplevde att förmågan att visa hög status eller dominans som en brist. Sammanfattningsvis kan sägas att trots att forskningen visar att polisyrket ställer stora krav på individen att vara en flexibel och kompetent kommunikatör och att det icke-verbala står för en stor del av vår kommunikation, så förefaller det finnas ett behov av att utveckla utbildningen vad den icke-verbala kommunikationen inom svensk polis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sivertsson, Linda, and Johanna Olsson. "Barn och elevers kommunikation i konfliktsituationer : En empirisk studie om barns och elevers verbala och icke-verbala kommunikation samt val av konfliktstil i konfliktsituationer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154571.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hellman, Josephine. "Den icke-verbala kommunikationen : En observationsstudie om små barns kommunikation i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43601.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hansson, Larsson Amanda, and Fanny Bergkvist. ""Vi bara pratar, oavbrutet pratar vi" : En kvalitativ studie om hur pedagoger kommunicerar med barn i hallen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134893.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger kommunicerar med barn i hallsituationer samt hur pedagoger själva ser på denna kommunikation. Vi ville undersöka hur pedagoger använder den verbala och icke-verbala kommunikationen, om det finns några speciella hjälpmedel för kommunikationen, samt vilka tankar pedagoger har kring sin användning av kommunikation. Det teoretiska perspektivet som varit utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande, där kommunikationen är central för lärande. Det är en kvalitativ studie där vi genom observationer på fem avdelningar och intervjuer med tre förskollärare har samlat in material. Vi använde oss därefter av en tematisk analys för att behandla det insamlade materialet. Analysen resulterade i fem teman: "Det fysiska rummet: hur miljön i hallen påverkar kommunikationen", "Hur den verbala och den icke-verbala kommunikationen tar sig uttryck i hallen mellan pedagog och barn", "Pedagogers maktposition", "Hur omsorg och lärande framträder i kommunikationen" och "Pedagogers egna tankar". Våra resultat visar att den verbala kommunikationen är den absolut vanligaste i hallen, och att den ser annorlunda ut beroende på barnens ålder. Stress uppfattas av pedagoger som den största påverkansfaktorn i hur kommunikationen tar form, men även miljöns utformning påverkar. De hjälpmedel som förekom var först och främst till för att bidra till en lugnare atmosfär och därigenom påverka kommunikationen. Omsorg och lärande visar sig i kommunikationen i samtliga hallsituationer, men resultatet visar även på en tydlig skillnad beroende på barnens ålder, där yngre barn oftare får möta en omhändertagande kommunikation och äldre barn oftare får möta en lärande kommunikation. Resultatet visar även att pedagoger anser att kommunikationen i hallen är något som kan utvecklas med hjälp av reflektioner och förändringar av miljön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Carlman, Karin, and Mimmi Lejon. "Att tala utan ord : En intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med strokepatienter som har afasi." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1798.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Resultatet visar att kommunikation är av stor betydelse för att omvårdnaden ska fungera och att det finns många icke-verbala metoder och hjälpmedel att använda sig av vid kommunikationen. Trots dessa metoder och hjälpmedel är det många gånger svårt att nå fram till patienten vilket kan leda till frustration samt att viktiga omvårdnadsåtgärder går förlorade. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna kan leda till att sjuksköterskan omedvetet orsakar patienten vårdlidande eftersom patienten inte alltid kan förmedla sig till sjuksköterskan och därmed inte förklara hur denne vill ha det eller be om hjälp. Enligt många sjuksköterskor är avsaknaden av tid en stor orsak till problemet eftersom det krävs mycket tid för att få en icke-verbal kommunikation att fungera. Slutsats: Kommunikation behövs för att kunna etablera en fungerande relation i omvårdnaden och även vid nedsatt kommunikation bör relationen bygga på respekt mellan sjuksköterska och patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Nordström, Nadja, and Malin Lundqvist-Tano. "Att kommunicera eller icke kommunicera - det är frågan : En kvalitativ studie av icke-verbal kommunikation i TV-reklamer." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32876.

Full text

Abstract:

TV-ads today is usually made up by spokespeople screaming in the viewers faces that you need to buy this and that. Often combined with upbeat music to distract you from what’s really going on. Studies shows that this is a very ineffective way of marketing. Is it possible to find a different solution to this energetic advertising strategy. What if adverts were non- verbal? Our thesis examined the opinions from two, age-different, generations to determine if non- verbal communication is used as a marketing strategy in TV-adverts. This study explored what the most important tools of non-verbal communication is, if the two generations differ or share opinions and if it was possible to create adverts with recognition factors using non- verbal communication, and in that case how? With the use of a five focus groups, and an additional film analysis, for our method we felt that enough data was collected. Using an analytic tool, that was prepared beforehand, we processed the material and divided it into categories for further dissection. The study showed that a number of non-verbal tools could be identified and be seen as a marketing strategy. The most significant difference was the use of verbal communication in the adverts. The younger population had no trouble understanding the meaning of adverts using non-verbal communication. The seniors found it rather complicated when there was no dialog in the commercials. However, one thing the focus groups had in common was the fact that they could relate to the adverts in one way or another.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Raaegaard, Emelie. "Unicefs tysta kommunikation som för barnens talan : En kvalitativ studie om icke-verbal kommunikation i en hjälporganisation." Thesis, University of Kalmar, School of Communication and Design, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1756.

Full text

Abstract:

My study is focused on one organization with is Unicef, the organization that is workning on a UN mission. The mission is about children's rights and Unicef has brought children's actions since 1946.The purpose of this essay was to research whether the images can be used alone or as a complement to the text that the communication organizations use. By examining the way images are used, I hoped to be able to deduce the results of image use. I study if the effect out messages with only pictures will be more effective than the message in which the verbal mixed with the non-verbal.Theoretical part of this essay has a communication perspective. The essay is structure by tree elements, non-verbal communication, mass communication and intercultural communication. With these elements, or keywords, have I interpret UNICEFs communications through two media channels, internet and TV.The methodology I have chosen is qualitative method with a hermeneutic approach. I have carried out three qualitative interviews with women within the organization and one group interview consisting of four persons. I have also observation a qualitative media observation of charity gala on TV4. My conclusions were that non-verbal communication is most likely more effective as a tool too the verbal instead of the only communication. I also got the conclusion that UNICEF communicate with people thought picture that’s gives hope for the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Holmström, Johannes, and Martin Samuelsson. "Icke-verbal kommunikation- "Det sker omedvetet, men jag vet att jag gör det"." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34568.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra hur den icke-verbala kommunikationen ser ut hos lärare i ämnet idrott och hälsa i idrottsundervisningen. I arbetet undersöks också hur idrottslärarna själva upplever att de använder sig av den icke-verbala kommunikationen i undervisningen. För att besvara frågeställningarna används tidigare forskning som har bedrivits inom den icke-verbala kommunikationen i synnerhet. Som ett teoretiskt ramverk för analysen av idrottslärares icke-verbala kommunikation, har vi som utgångspunkt använt oss av Marie Gelangs teoretiska referensramar och begreppsapparat. Vi har framförallt inspirerats av Actiokapitalet: retorikens ickeverbala resurser från 2008. I Gelangs egen analys av den icke-verbala kommunikationen har Pierre Bourdieu och habitusbegreppet stått för den teoretiska plattformen. Vidare har frågeställningarna besvarats med hjälp av en kvalitativ metod i två olika delar. Dels i form av semistrukturerade videoobservationer av fyra idrottslärare i undervisningssituationer, där lärarnas icke-verbala signaler har kategoriserats med hjälp av ett observationsschema. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts med idrottslärarna, för att undersöka hur de själva upplever användandet av sin icke-verbala kommunikation. Resultatet och analysen av insamlade data visar på att lärarna arbetar med den icke-verbal kommunikationen på olika sätt. Kroppsspråk, mimik, paralingvistik, energi, dynamik, tempo och personligt avstånd kan uttryckas på olika sätt och ge olika signaler. Det tillvägagångsätt som varje enskild lärare använder sig av är till viss del förankrat i deras upplevelse om hur de vill bli betraktade, vilket i sin tur speglas i hur synkroniseringen mellan de olika icke-verbala resurserna framförs. Vidare tyder resultaten på att lärarna till viss del är medvetna om hur de arbetar icke-verbalt i sammanhang som har en koppling till didaktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Brunzell, Lina. "Utan ord : En litteraturstudie med fokus på små barns icke-verbala kommunikation." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3172.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998). Håkansson (1995) betonar att folket redan under medeltiden insåg värdet av den icke-verbala kommunikationen, de kategoriserade kroppsspråket och lärde ut dessa signaler till bland annat talare som använde sig mycket av gester. Även på antiken var människor intresserade av den icke-verbala kommunikationen (Håkansson 1995). Med icke-verbal kommunikation menas all vår kommunikation utom själva orden, den kommer till uttryck via såväl icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck och som vilka kläder eller objekt vi väljer att omge oss med (Backlund 2006). I litteraturgenomgången behandlas den icke-verbala kommunikationens funktioner och inverkan på människors liv. Fokus ligger på små barns icke-verbala utveckling och uttryckssätt, men även vuxnas inverkan på små barns utveckling inom området berörs. Resultatet av denna studie visar att barns icke-verbala kommunikation har stor betydelse redan från födseln då det ordlösa samspelet mellan barn och vuxen tar sin början. Detta icke-verbala samarbete utgör grunden för barns kommunikativa utveckling, såväl icke-verbalt som verbalt (Espenakk 2006). Barns icke-verbala kommunikation ger sig till känna bland annat via gester, mimik och ljud, vilket ligger till grund för utvecklingen av språket (Lindahl 1998). Pekgester är en av de mest betydelsefulla gesterna och kan fungera som en bro mellan olika delar av den verbala och icke-verbala kommunikationen (Tomasello m.fl. 2007). Studien tyder på att barns icke-verbala kommunikation fungerar som en ledsagare när det gäller deras sätt att kommunicera med omvärlden och berätta vad de känner, tänker och upplever (Johansson 2003). Den icke-verbala kommunikationen visar hur samspelet mellan olika individer fortgår och vilken roll de får/tar i olika situationer (Nilsson & Waldemarson 1995a och 1995b).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Åkesson, Moa. "Att animera mänskliga Karaktärer : En studie kring animation med hjälp av icke verbal kommunikation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5939.

Full text

Abstract:

I detta arbete undersöks det vilken av två animationsmetoder, handanimation eller motion capture som främst skapar animation som upplevs av åskådaren som naturlig i sitt rörelsemönster. För att besvara denna fråga har en litteraturstudie genomförts som främst fokuserar på området kroppsspråk. Tre typer av animationer har skapats dels med hjälp av motion capture-teknik och dels med handanimation. Sedan utvärderas de olika animationsklippen genom en kvalitativ undersökning där det visade sig att de animationer som skapats med hjälp av motion capture-teknik upplevdes som naturligast i sitt rörelsemönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Eriksson, Sandra. "Förskollärares tankar om förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation i förskolan : En studie om förskollärares uppfattningar om den icke-verbala kommunikationens betydelse för den pragmatiska delen av barns språkutveckling i samlingssituationer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32784.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin. Studien visar att den icke-verbala kommunikationen används av pedagoger för att förstärka den verbala kommunikationen för barnen samt att detta sker både medvetet och omedvetet i samlingssituationer.
This thesis is about preschool teachers' thoughts on verbal and nonverbal communication in assembly situations. The purpose of the study is to show how preschool teachers’ look at the relationship between verbal and non-verbal communication and how the relationship is expressed for children in assembly situations on the basis of pragmatic language development. The questions, which this paper is based on, are: What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of non-verbal communication in assembly situations in preschool? What are preschool teachers’ interpretations regarding the use of verbal communication in assembly situations in preschool? The empirical material has been gathered through interviews with active preschool teachers’ and make, in combination with previous research and relevant literature on the subject, the basis for result and analysis in this study. The analysis has its starting point in the perspectives of Merleau-Ponty and the phenomenology. The result, that the empirical material shows, is that the non-verbal communication is used to enhance the verbal communication and that this accrue both consciously and unconsciously in assembly situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Bergström, Anna, and Jessica Thorén. "Förskollärares bemötande och kommunikation med de yngsta barnen vid måltidssituationer i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19031.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen vid måltidssituationer samt utforska vilket bemötande barnen får. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet och i begreppet samspel. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebär en öppen, deltagande observation. Vi upplever att det är svårt att åtskilja kommunikationen som enbart verbal eller icke verbalt. Däremot hänger den ihop och är oftast beroende av varandra. Förskollärarens bemötande och förhållningssätt har en stor inverkan vilken kommunikation som blir möjlig, utvecklande och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Skarpsvärd, Olsson Eva, and Carl-Olof Svensson. "Påverkan på kommunikationen vid språkskillnader : En litteraturöversikt om vilka faktorer som främjar eller förhindrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31725.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sveriges befolkning ökar i takt med den ökade invandringen. Under 2015 togs ca 130 000 invandrare emot och det ställer sjukvården inför en utmaning i och med att fler patienter med annat ursprung söker sig till sjukvården. För att sjuksköterskan ska kunna skapa ett fungerande samtal och en tillitsfull relation till patienten måste kommunikationen kunna uppfattas av alla som är inblandad i den. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient när man inte talar samma språk. Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 13 kvalitativa artiklar samt en mixad studie. Resultat: Litteraturöversikten belyser professionella tolkar som till största del främjade liksom sjuksköterskans kulturella kompetens och empati för andras kultur som beskrevs vara betydelsefullt. Icke-verbal kommunikation användes för att skapa en kommunikation som ansågs vara begriplig för patienten. Bristande språkliga kunskaper från tolken sida gav missuppfattningar i kommunikationen, något som jämfördes med att använda anhöriga som tolkar. Mer utbildning inom kultur önskades också från sjuksköterskor. Diskussion: Tolkar ansågs vara en bidragande faktor till att patientsäkerheten höjdes. Detta tack vare att sjuksköterskor genom tolken kunde försäkra sig om att informationen de givit patienten kommit fram korrekt sätt. Kulturell kompetens ansågs också bidra till en större förståelse för patienten. Slutsats: Denna litteraturstudie är av betydelse för att veta som kan främja och förhindra en god kommunikation. Det bör erbjudas mer utbildning om andras kultur. Framtida forskning bör fokusera på vad som kan underlätta den ytterligare.

Godkännande datum: 2016-11-01

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Nelander, Rebecka, and Rebecca Hansson. "”Är det elegant, stilrent och trendigt? Ärdet Gina Tricot eller NK?” : En kvalitativ studie om vad det finns för klädkoder och könsnormer kring kläder inomkommunikationsbyråer." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47918.

Full text

Abstract:

Det stereotypiska genusmönstret präglar vårt samhälle. Utefter detta får vi människor lära oss hurvi ska bete oss och klä oss för att passa in. Vi sätts in i fack och ett ytterligare sätt att få in oss ifack är när det sätts en klädkod av vår arbetsgivare. Klädkoder är något som många arbetsgivareanvänder flitigt och det ger en garanti på en välklädd personal. Problemet uppstår när personerinte kan vara sig själva längre. Detta kan vara för att en känner sig tvingad att följa könsnormereller att bära vissa kläder. Denna uppsats redogör hur personer inom kommunikationsbranschenställer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder samt den icke-verbala kommunikationensom sker via kläder. För att ta reda på hur personer som jobbar inom kommunikationsbranschen ställer sig till dettaså utfördes samtalsintervjuer. Det utfördes sex intervjuer i Karlstad, och tre intervjuer iGöteborg. Intervjuerna utfördes på åtta olika kommunikationsbyråer totalt. Vi har studerattidigare forskning och teorier och där identifierades tre teorier som det sedan har utgåtts från ianalys- och resultatdelen. Fiskes (1990) definition av Lasswells modell med en ny tvist, Bourdieus(1973) habitus och Connells (2009) definition av genus. Vår forskningsfråga är därmed: Hurförhåller sig anstä llda på kommunikationsbyråer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder? Utefter dettaställdes ytterligare underfrågor. Genom att ställa dessa frågor kom det fram till att personer påkommunikationsbyråer har outtalade klädkoder. Dessa respekteras och följs flitigt bland deanställda. Vissa klär upp sig extra inför möten för att visa respekt mot kunden och andra gör intedet. Personer på kommunikationsbyråer kommunicerar via sina kläder. Dels till kunder och delsför sig själva. Kläder är kommunikation i högsta grad och i denna studie så redogörs det hur dettautspelar sig på olika kommunikationsbyråer samt varför det är viktigt. Det finns en allmänuppfattning bland personer på kommunikationsbyråer om att de stereotypiska könsnormerna ärnågot som är förlegat. Teorin säger att det är viktigt att förhålla sig till könsnormerna för att passain. Personerna på kommunikationsbyråerna säger att det inte är det. Ett accepterande kring detsom är annorlunda finns där. Det är viktigt att förstå vilken inverkan kläder och könsnormerfaktisk kan ha.
You can see the stereotypical gender norms everywhere in our society. People get to learn how tobehave and how to dress to fit in. We are put in boxes, by society and even by our employers.One way for the employers to make sure that their employees are presentable is using a dresscode. This will make sure that the employees are well dressed. There is only a problem whenpeople can’t be who they are anymore. When someone feels forced to follow the gender normsor forced to dress in a certain way it becomes a problem. This essay shows how people workingin the communications industry feels about dress codes, gender norm regarding clothing and thenon-verbal communication that happens through clothes.We decided to start by talking to persons that work in the communication industry and ask them what they think of this. We decided to do interviews. We performed six interviews in Karlstad,and three in Gothenburg. The interviews were done on eight different communications agencies.We have researched and found three theories that we have used in our analysis and result part.Fiskes (1990) definition of Lasswell’s model with a new twist, Bourdieu (1973) habitus andConnell (2009) definition of genus. Our research question is: How do the people in communicationagencies feel about dress codes and gender norms regarding clothes? We wrote a few more questions afterthat. By asking these questions, we concluded that the people in communication agencies haveunspoken dress codes. These are respected and followed by the employees. Some people dress upfor meetings to show respect towards the customers and others do not. People atcommunications agencies communicate through their clothes. Both to customers and forthemselves. Clothing is communication in the highest degree, and in this study, we explain howthis plays out in different communication agencies, and why it is important. There is a generalperception among the people of communication agencies that the stereotypical gender norms areobsolete. The theory says that it is important to relate to gender norms to fit in. It is important toaccept the impact clothing and gender norms can have.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Salihoglu, Serife, and Kristina Sundin. "Hallen - en mötesplats för kommunikation : En kvalitativ studie om hur pedagoger kommunicerar med barnen i förskolans hall." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169677.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Hallin, Sara, and Byström Veronika Åslund. "Att belysa kommunikationen med den äldre människan : - En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33865.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del i relationen mellan människor. Inom vården är kommunikationen en av nycklarna för att vårdgivare och vårdtagare ska förstå varandra. Kommunikationen kan vara både verbal och icke verbal. För en äldre människa kan just kommunikationen vara en svårighet, då de kan ha svårt att förmedla det de vill och känner. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv. Metod: Till denna litteraturöversikt har 12 vetenskapliga original artiklar använts, 11 kvalitativa och 1 mixad. Resultat: Resultatet bygger på en huvudkategori Kommunikation mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan. Den delas upp i två underkategorier som handlar om omvårdnadspersonalens och den äldres möjligheter och hinder i kommunikationen. Diskussion: Både den verbala och icke – verbala kommunikationen lyfts fram som lika viktiga nycklar i kommunikationen. Kognitiv nedsättning hos den äldre och omvårdnadspersonalens bristande kunskaper leder till brister i kommunikationen som påverka omvårdnaden. Slutsats: Omvårdnadspersonal kan genom mer utbildning utveckla en bättre kommunikation med och kring den äldre.

Godkännande datum: 2018-05-18

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Broadley, Lisa, and Erika Lager. "Att kommunicera med kroppen. : En studie av gymnasielärares icke-verbala kommunikation." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1804.

Full text

Abstract:

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken. Vidare ansåg vi det intressant att höra av eleverna själva, vad som får dem att tycka att en genomgång är intressant. Vi valde att intervjua eleverna i grupper för att skapa ett så öppet samtal som möjligt. Utifrån elevernas svar fick vi ett innehållsrikt och intressant material. Eleverna angav flera bidragande faktorer till varför en genomgång blir intressant, i resultatdelen har de bildat kategorier. Några av dessa är; den ämnespassionerade och pedagogiska läraren, lärarens personlighet och sätt, den uppmuntrande och engagerade läraren samt lärarens röst och kroppsanvändning.. Resultatet från både observationerna och intervjuerna har analyserats och diskuterats i uppsatsens avslutande avsnitt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ahlberg, Sara. "Kommunikation i särskolan : En kvalitativ studie om kommunikation kopplat till individanpassad musikundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84827.

Full text

Abstract:

Individualized teaching in schools with children with learning disabilities is a prerequisite, in order to be able to convey knowledge and teaching in an educational and developing way. The purpose of this study is to explore how musical communication can be used in school's with children with learning disabilities in different ways and how teachers can create an individualized teaching through this, during the music lessons. The study's result describes the interviews that have been conducted that have occurred in varied locations around Sweden with teachers in the subject area music in learning disabilities. The result presents how teachers use musical communication in their teaching and in what way the teaching is tailored to the needs of the students to become developing. The discussion that is linked to the subject of the study focuses on individual adaptation and alternative ways in which the teacher can make use of it in order to obtain an educational teaching, in which the students are given the opportunity for an in-depth understanding and a developed knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Edvinsson, Sofia, and Helena Hänninen. "Jag förstår inte vad ni menar : Kommunikation i omvårdnad vid demenssjukdom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43483.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kommunikationen är en stor och viktig del i omvårdnaden av individer med demenssjukdom. Demenssjukdomen påverkar individens kommunikativa förmåga samt hjärnans förmåga att processa information. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som främjar kommunikationen i omvårdnaden med individer som är diagnostiserade med demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Studiens ansats var induktiv. Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Kunskap och förståelse för individen, Personcentrerad vård, Prioriteringar och tid samt Kommunikativa hjälpmedel. En underkategori till Kommunikativa hjälpmedel skapades också: Musik som hjälpmedel. I resultatet framkom flertalet kommunikationsstrategier som ansågs främja kommunikationen i omvårdnaden vid demenssjukdom, däribland musik, kunskap och språklig anpassning. Konklusion: Faktorer såsom anpassat språk, musik och god kunskap om individen lyftes främja kommunikationen i omvårdnaden vid demenssjukdom samt att flertalet av faktorerna går hand i hand. Det uppmärksammades att vårdpersonal måste bli bättre på att implementera faktorerna i demensvården samtidigt som mer utbildning för vårdpersonal behövs kring ämnet.
Background: Communication is an important part in caring for people with dementia. Dementia affects the individual’s communications skills and the brain’s ability to process information. Aim: The aim of this study was to illustrate factors that facilitates communication in the daily care for people diagnosed with dementia. Method: This study was conducted as a literature review with inductive approach. The result was based on nine scientific articles. Result: The result emerged in four main categories; Knowledge and understanding of the person, Person-centered care, Priorities and time and Communicative aids. Another category, associated to Communicative aids was formed, Music as an aid. The result reveled several communications strategies that were considered to promote communication in the daily care for people living with dementia such as music, knowledge and language adaption. Conclusion: Adapted language, music and good knowledge of the person are factors that facilitates communication in the daily care in people living with dementia and most of the factors goes hand in hand. The study drew attention to the fact that nursing staff needs to improve their skills regarding implanting the factors in dementia care. At the same time, more training is needed for the nursing staff on this subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Bergqvist, Matilda. "Icke-verbalt ledarskap i klassrummet : En studie i hur läraresicke-verbala ledarskap påverkar eleverna och klassrumsmiljön." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39545.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Björk, Tina. "Talar du med mig? : En studie om blindas tankar och erfarenheter kring icke-verbal kommunikation." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-29980.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Frisegård, Lina, and Gitte Styrman. "Barns samspel och kommunikation i ateljén : -Ur ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21176.

Full text

Abstract:

Denna studie belyser hur barn kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén. I ateljén kan barnen använda sin kreativa sida i olika aktiviteter, men ateljén kan också ses som en social mötesplats där ett utbyte av erfarenheter med varandra sker. Även förskollärares didaktiska överväganden för ateljén belyses. Undersökningen berör även de didaktiska val som förskollärare gör i samband med ateljén. Syftet med denna studie är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra med avgränsning till ateljén, dels för att ateljén på förskolan är en plats som barn oavsett ålder tycker om att vara i samt att ateljén är ett relativt outforskat pedagogiskt rum för barns kommunikation och samspel. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det är samspelet och kommunikationen mellan barnen som är fokus och det är dessa sammanhang som ligger till grund för lärandet. Metoden som har använts i denna studie har varit videoobservationer i ateljén samt intervjuer med förskollärare på förskolan. Videoobservationerna är det centrala i studien och intervjuerna med förskollärarna är ett komplement som synliggör de didaktiska valen avseende ateljén. Resultatet visar att barn använder många olika uttrycksformer när de kommunicerar och samspelar med varandra i ateljén, samt att de didaktiska val gällande ateljén som förskolläraren gör är av betydelse för barnens kommunikation och samspel. Diskussionen binder samman resultatet med tidigare forskning. Slutsatsen av studien är att barnen behöver social kompetens, vilket utvecklas i kommunikation och samspel med andra i ateljén.
This study will illustrate on how children communicate and interplay with each other in the studio. In the studio the children can use their creative side in different activities, but the studio can also be seen as a social venue where an exchange of experiences happens. The preschool teacher’s didactic considerations for the studio will also be illustrated. The study also concern the didactic choices made by the preschool teacher in connection to the studio. The purpose of this study is to see how children interplay and communicate with each other, we have defined it to the studio, partly because the studio at the preschool is a place the children regardless of age likes being in and the studio is a relatively unexplored educational room for children’s communication and interplay. The study is based on the socio-cultural perspective, which means that it is the interplay and the communication between the children that are in focus and that it is in these contexts which is the basis for learning. The methods that have been used for this study has been video observations in the studio and interviews with preschool teachers at the preschool. The video observations are central to the study and the interviews with the teachers are a complement which reveals the didactic choices in respect to the studio. The results show that children use a lot of different forms of expression when they communicate and interplay with each other in the studio, and that the didactic choices concerning the studio that the preschool teachers make is of great meaning for the children’s communication and interplay. The discussion binds the result and earlier research together. The conclusion from this is that the children needs social competens, which develops in communication and interplay with others in the studio.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Järlström, Magnus, and Armend Llukaj. "BETYDELSEN AV DET FÖRSTA INTRYCKET OCH DEN ICKE VERBALA KOMMUNIKATIONENS PÅVERKAN UNDER EN ANSTÄLLNINGSINTERVJU." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6179.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin som vetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva upplever fenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta. Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare upplever det första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning, utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligt följande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur, fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? För att besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med rekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet där båda är grenar inom den kognitiva teorin. Även Fiskes teorier om kommunikation har legat till grund. Slutsatserna blev utifrån respondenternas upplevelser att det första intrycket har en betydelse under en anställningsintervju men är inte på något sätt avgörande. Respondenterna är således beredda på att omvärdera om ett första intryck skulle bli negativt, men det skapar bättre förutsättningar och underlättar för rekryteraren om det är ett bra sådant. De icke verbala signalerna har en påverkan genom att de är en del av en helhet som alla hjälper till för att förstärka ett helhetsintryck. Utifrån uppsatsen slutsatser har vi skapat en djupare förståelse kring första intrycket och dess betydelse under en anställningsintervju samt fått ta del av våra respondenters upplevda erfarenheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Rix, Janni. "#metoo på svt.se-En kvalitativ studie av icke-verbal kommunikation i fotografier som visualiserar sexuella trakasserier." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23951.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hardarson, Jessica, and Frida Karlsson. "INTERSEKTIONELL ANALYS OM ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION, KÖN OCH HUDFÄRG : Examensarbete inom huvudområdet Medier, estetik och berättande." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17066.

Full text

Abstract:

Colorism är ett strukturellt problem relaterat till vithetsnormen där negativa attributappliceras till icke-vita etniska drag. Även kroppsspråk är kopplat till normer, då könsnormerexisterar. Studien undersöker hur människors känslouttryck tolkas relaterat till deras kön ochetnicitet, genom internetbaserade enkäter (studie A, mörkhyade karaktärer samt studie B,ljushyade karaktärer). Via dessa enkäter utvärderas artefakter gestaltades män och kvinnorsom uppvisar sorg/ilska. Enligt hypotesen skulle resultatet reflektera colorismens inverkan,men resultatet indikerar att ingen signifikant trend som pekar mot colorismens påverkan.Inga större könsbaserade skillnader kunde hittas, utöver upplevd maskulinitet/femininitet. Istället indikerade resultatet i den här studien att karaktärernas design hade störst inverkan påresultatet. Obalanserade deltagargrupper kan ha haft en inverkan på resultatet, framtidastudier kräver större och kontrollerade deltagargrupper för att gynna generalisering ochanalys. Då kan även en större mängd gestaltningar användas, med fler variationer av uttryckkopplade till frågeställningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Åkerlund, Emanuel. "Musik utan språk : en undersökning där undervisning i musik sker utan verbal kommunikation." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2593.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka undervisningssituationer i musik som sker utan verbal kommunikation. Detta för att se om elever har möjlighet att avkoda icke-verbala instruktioner. För att undersöka detta undervisade jag en grupp elever i musik tre gånger utan att använda verbal kommunikation. Undervisningstillfällena dokumenterades med video för att sedan analyseras. Under analysen har jag studerat vilka typer av tecken läraren använder för att instruera eleverna. Detta med en utgångspunkt i multimodala teorier. Vidare har jag analyserat om eleverna förstår instruktionerna genom att studera om eleverna gör det läraren önskar att de ska göra. Som bakgrund för studien har jag lyft fram forskning som berör aktivt lärande, rytmik och olika former av kommunikation. Resultatet visade att eleverna nästan alltid förstod de icke-verbala instruktionerna. Särskilt när instruktionerna innefattade det jag valt att kalla för enkla tecken. I diskussionsdelen diskuteras den icke-verbala kommunikationen mellan läraren och eleverna. Denna form av undervisning verkar öka elevernas aktivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ericsson, Sofia. "Identifikation med icke verbala karaktärer : En studie utifrån Cohens fyra dimensioner kring identifikation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12318.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Sayeler, Gabriella. "Sambandet mellan emotionsperception i ett standardiserat test och empatisk precision i en interaktion: vid icke-verbal kommunikation." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33981.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Axelsson, Emma, and Linnea Kvarnström. "Titta, dom snackar! : En observationsstudie om icke-verbal kommunikation mellan de yngsta barnen och pedagoger i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72974.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Karlsson, Malin. "Kroppsspråket : Pedagogers kroppsspråk, ett kommunikativt redskap i förskolan." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2467.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Hamadeh, Mohammad Said. "Interaktioner i slöjdsalen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30489.

Full text

Abstract:

Då jag under en längre tid av mitt yrkesverksamma liv arbetat på en mångkulturell skola har jag funderat på hur undervisning och kommunikation sker i en slöjdsal.Syftet med arbetet är att undersöka, beskriva och analysera samspelet mellan elever och slöjdlärare samt elever som har olika modersmål sinsemellan och hur kunskapen om samspelet kan tillämpas för att elever med annan språkbakgrund skall kunna uppnå de av Skolverket uppställda mål i allmänhet.För att angripa ämnet har jag valt att tillämpa ett interkulturellt perspektiv utöver Vygotskis teorier om den proximala utvecklingszonen samt tillämpa diskursanalys som metod. Metodvalet för denna undersökning föll på observationer i hur elever kommunicerar i slöjdsalen.Denna studie visar att slöjdföremålet har betydelse för samspelet mellan nyanlända elever, läraren och andra elever som samspelets inverkan som i stort sett består av icke-verbal kommunikation. Vidare visar observationerna att multimodala resurser (gester, kroppsspråk, bilder och text) har stor betydelse för att nå uppsatta mål i slöjdsalen. Analysen visar också att samspelet mellan eleverna och läraren till stor del vid sker slöjdföremålsskapande, vilket i sin tur ger eleverna baskunskaper och de lär sig ämnesspecifika ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Andersson, Elisabet. ""...it is time to bring the body back into the information field" : En undersökning om icke-verbal kommunikation på bibliotek och möjligheten att med skådespelarövningar höja bibliotekariers icke-verbala kompetens." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155170.

Full text

Abstract:

The aim of this two-years master’s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonverbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonverbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course. Important theories for this work were Annemaree Lloyd’s thoughts on corporeality, Erving Goffman’s dramaturgical sociology and John Dewey’s learning by doing. Theories concerning what communication and nonverbal communication really are were essential, as was literature that shows that nonverbal communication is an important aspect in the profession of the librarian. Nonverbal signals of importance in the library setting were identified as being mainly eye contact, smiling, bodily movement towards the library user, tone of voice, proxemics (spatial distances), chronemics (time) and haptics (touch). The study also shows that the design of the library and librarians’ worktools interact with the possibility to communicate nonverbally. The course consisted of exercises normally used in the training of actors. This was based on the theory of Erving Goffman. The learning process was an example of situated learning in that it took place in the library. It also gave the participants an opportunity to share their knowledge and experience of nonverbal skills with each other. After the course the participants were given questionnaires with questions about their attitudes and experiences of nonverbal communication and their view on the course. After a week a follow-up questionnaire was distributed, in order to find out if the course had in any way had an impact on their work performance. The investigation shows that nonverbal skills play an important role in the work of the librarian. Training in these skills has long been neglected, since they have for the most part been taken for granted. This study shows, however, that this kind of training is important. The librarians who took part in the course testify that the exercises gave them valuable practice. Nonverbal skills can be taught and learned: and “it is time to bring the body back into the information field”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Icke-verbal kommunikation'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles