Academic literature on the topic 'Identitet och normalitet/avvikelse'

Artikeln diskuterar och problematiserar de erfarenheter som unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder ger uttryck för i relation till en organisatorisk och samhällelig kontext. En utgångspunkt i artikeln är spänningsförhållandet mellan funktionshinderpolitikens institutionella logik och de idéer, identiteter och föreställningar om framtiden som kommer till uttryck hos unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder. Vi relaterar till ett bredare samhällsperspektiv och argumenterar för att nya livsstilsanspråk är nära förknippade med föreställningen om det senmoderna samhället och dess ökade krav på flexibilitet och ständigt återskapande av identiteter.

Antalet neuropsykiatriska diagnoser och antal personer som diagnostiseras har ökat de senaste året. Diagnostiseringen kan dock ha djupare betydelse och bidra till stigmatisering och utanförskap, men samtidigt medföra stöd och ge identitet och samhörighet. En förhållandevis ny och omdebatterad diagnos är Asperger syndrom (hädanefter refereras som AS). Diagnosen ströks 2003 och ingår numera i autismspektrumsyndrom. AS-begreppet används dock ändå och alltfler personer växer upp och/eller identifierar sig med diagnosen. Jämförelsevis få studier söker fånga individers upplevelser och därför försöker denna studie undersöka hur personer med AS-diagnos själv beskriver sin upplevelse. Syftet med denna studie var således att beskriva upplevelsen av att ha en AS-diagnos i relation till identitet och självbild kopplat till normalitet/avvikelse. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, baserat på semistrukturerad intervjuer, har använts. Fem personer med AS-diagnos över 18 år i södra Sverige intervjuades; resultaten analyserades med hjälp av tematisk analys. Fyra huvudkategorier identifierades: (1) Att få och att ha AS (upplevelser, känslor och vad AS betyder för individen); (2) att kamouflera, passera och framträda (informanternas upplevelse av sin skillnad, de svårigheter som AS kan medföra samt de ansträngningar de gör för att övervinna dessa); (3) mötet med okunskapen – att leva i fördomarnas paradis (den betydelse okunskapen om AS-diagnosen har för informanterna och hur detta kommer till uttryck och får för konsekvenser för identitet/självbild i form av att samhället betraktar personer med AS-diagnos som annorlunda och avvikande); och (4) att leva i en slags marginal av normalitet, i gränslandet mellan avvikande och normal (informanternas upplevelse av att inte riktigt passa in i vare sig normalitetsmallen eller funktionshindermallen). Att ha en AS-diagnos är alltså komplext och mångfacetterat.
The number of neuropsychiatric diagnoses and the number of persons being diagnosed have increased during recent years. To receive a diagnosis may, however, have a deeper meaning, e.g. stigmatisation and alienation, but also increased societal support, and an identity and a sense of belonging. One such diagnosis is Asperger’s Syndrome (henceforth referred to as AS). However, both the diagnosis per se, and diagnostics, have remained highly debated, and since 2003 AS has been omitted, instead included in the overall Autism Spectrum Syndrome. The AS concept is, however, still in use, and an increasing number of persons are growing up and identify with having AS. But, the question remains what it actually means for a person to have AS. Comparatively few studies have focused the individual experience of AS, fewer yet concerning self-image/identity, normality/deviation in relation to AS. Hence, the aim of this study was to describe the experience of having AS concerning identity and self-image in terms of normality/deviation. A qualitative method was used; data gathered with semi-structured interviews with five persons with AS, and over 18 years of age, living in southern Sweden. Results were analysed thematically, and fell into four main categories: (1) Getting AS (or to receive, and have AS), including reaction upon learning of the diagnosis, and experiences and emotions connected to the individual meaning of the diagnosis); (2) camouflaging, passing and showing, i.e. the ways in which the individual deal with self-consciousness surrounding questions of being different, but also worries of what difficulties they can experience, and how to overcome these issues; (3) meeting ignorance, i.e. how the general state of ignorance and preconceptions concerning Asperger syndrome affects the individual, how such aspects manifest, and how they may affect self-image and identity; and (4) living on the margins of normalcy, to live in on the border between abnormal and normal, and to not fit in, neither with societal norms of normality, nor concepts of disability. Hence, based on the overall results of the study, it was concluded that having AS is a multi-faceted and complex experience.

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor. Av världens alla invånare lever det många människor med sjukdomen IBS, som kommit att bli en ny folksjukdom, då man beräknar att närmare 10-20 procent av den vuxna befolkningen har IBS. Individens upplevelse av vad som är normalt kontra avvikande när det gäller det friska och det sjuka visar en bild av hur samhället tycks vara skapat. Individens hälsotillstånd påverkar livskvaliteten och diagnosen bidrar till en förändrad identitet, och för varje individ som lever med IBS har begreppet delaktighet; att vara social med andra och i samhället i stort, fått en helt ny mening i och med deras sjukdom.  

Min förhoppning är att denna studie ska uppmärksamma läsaren kring den nya folksjukdomen IBS och hur den påverkar individens sociala liv.

 

This essay deals with the new widespread disease IBS and its consequences for the social participation of the individual. The purpose of the study is to look at the experience of social participation of the individual and her experience of living with this disease. IBS is a so-called dynamic/functional belly- and intestinal disease, which stands for Irritable Bowel Syndrome, and is symbolized by recurrent or chronical symptom from the belly- and intestinal canal. From a medical view IBS is considered as a benign disease, but it can be tricky to live with and sometimes give heavy problems for the individual and its social life. The scientists doesn`t know what the cause is behind the disease and it doesn`t exist any medical test who can prove that a patient is suffering by IBS, but they do know that the case-history of the individual is very typical and that the disease is more common among women. From a social view studies show that the social life of the individual is strongly affected, and that the identity and how she look at normalcy/variation is no longer the same as it was when she was healthy. For every individual whos is living with this disease has also the concept of participation; to be social with other people and in society at large, got a whole new meaning as a result of their disease.

Syftet med mitt arbete var att belysa hur pedagogerna definierar avvikelse och normalitet i förskolan, samt vilken syn förskollärarna har på det enskilda barnet och hur det kommer till uttryck i utvecklingssamtalet.Metoden som jag har valt och använde i undersökningen är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Skåne. Jag har spelat in intervjuerna och där-efter transkriberat dem. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk- och specialpedagogisk forskning.Resultaten i denna studie visar att förskollärarna betraktade barn som avvikande om deras emotionella och sociala kompetens är bristande. Barn med språklig avvikelse var också betraktade som avvikande. De flesta intervjuade förskollärare har svårt att ge definition för begreppet normalt förskolebarn och ifrågasatte ordet normalt. En liten del av förskollärarna har svarat att ett normalt barn är barn som visar viljan att utveckla sig och kommunicera och vara en del av gruppen. Vid utvecklingssamtalet görs bedömningar av barnens utveckling utifrån fastställda normer och krav.

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children?
Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollärares och grundskollärares syn på normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativ samtalsintervju och fem förskollärare respektive fyra grundskollärare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förståelse för och kartlägga respondenternas uppfattningar, värderingar och tankesätt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar på att varken grundskollärarna eller förskollärarna ville använda ordet eller definiera normalitet i vidare utsträckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn så skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar även på att förskollärarna i större utsträckning problematiserar synen på avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jämfört med grundskollärarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv. Resultatet tolkas sedan bland annat utifrån skillnader i förskolan och skolans verksamhet.

The purpose of this study is to research into the role of the citizen and the educational system in Sweden throughout periods of time based on previous theoretic works, and also to deepen the understanding of students with special needs in Swedish education focusing on the primary school years. This shall be carried out by illustrating the different points of view and choices within the educational system that are at hand for students with concentration difficulties and social difficulties.

I will analyze these points through a cultural and social perspective on contemporary society in order to contribute towards today’s discourse on the norm. The result of this empirical investigation presents a dilemma existing in the democratic educational system of today. Nationally and internationally, the educational system has been structured around a normative system containing both rights and duties that effect everyone working within it. It is not seldom that the rights of the individual collide with collective duties within the school.

This study shows that the educational system, and society at large, is founded upon a norm shaping the way people exist, behave and act within its boundaries. When an individual cannot live up to it’s ideals society perceives this as a fault that needs correcting. The students that cannot live up to the standards and the ideas of the system become marginalised in society. These students become exposed to various tests performed by the school’s professionals as a means to redefining the individual in question

Vårt examensarbete handlar om språkstörning i kombination med flerspråkighet. Vi gör en text- och bildanalys av två testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilka sätt dessa tester ger barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utföra testet. De frågor som ligger till grund för detta arbete är: Hur är testmaterialen konstruerade? Hur är bedömningsmaterialet utformat vad gäller hänsynstagande till kultur, etnicitet och flerspråkighet? Vad är det som bedöms i de tester som logopedmottagningen använder sig av vid en misstänkt språkstörning? De metoder vi har använt oss av för att kunna besvara våra frågeställningar är text- och bildanalys och intervjuer. Den tidigare forskning som presenteras berör språkstörning, konsekvenser av att testa barns språkutveckling samt samhällets till synes ökade behov av att ställa diagnoser. De teoretiska utgångspunkterna har varit Michel Foucaults teori om normalitet och avvikelser samt processbarhetsteorin som är en teori om andraspråksinlärning. Vår slutsats i arbetet är att testerna ej tar hänsyn till kultur, etnicitet och flerspråkighet, men testens syfte att kartlägga och bedöma barns språkliga förmåga framför allt fonologi, morfologi och syntax samt att ge en bild av barnets språkliga förmåga uppfylls.

The point of this study is to present how youths today experience fellowship and deviancy in relation to the different themes that have been chosen to interpret the results. I have treated questions about family, friends, experience of fellowship and deviancy. I have chosen to interview five young adult women and men in order to be able to understand their experiences of fellowship and deviancy. The study has a qualitative approach. In order to be able to interpret the result I have used theories about symbolic interaction, normality and meaning of fellowship. The results show that family is an important part of fellowship and that fellowship means much to form a conception about oneself. Even through social friendships. Depending on the family situation during growth, reflections were shown on how the interview people view fellowship and deviancy today and their vulnerability against bullying. Something that I found difficult during the process of the study was finding theories about friendship. Research performed in that area seem to be scarce which made it difficult for me to interpret the results well enough.