Dissertations / Theses on the topic 'Identitet (psykologi)'

Allt fler unga vuxna växer upp och skapar mångkulturella identiteter i en globaliserad värld. Syftet med föreliggande studie var att utforska upplevelsen av att besitta en mångkulturell identitet samt bidra till en ökad förståelse för dess eventuella möjligheter och svårigheter. Deltagarna var åtta unga vuxna kvinnor med dubbel kulturell identitet, hemmahörande i både kollektivistiska och individualistiska kulturkontexter. Datainsamling gjordes genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys användes som metod för dataanalys. Resultatet belyser komplexiteten i att förhålla sig till flera kulturella identiteter, samt förhandlandet dem emellan. Att kompromissa med det egna jaget till förmån för den rådande kulturkontexter samt upplevelsen av utanförskap var viktiga fynd. Dess möjligheter visade sig bland annat genom en ökad medvetenhet om kulturell identitet och kompetens att finna tillhörighet i ytterligare kultur kontexter. Vidare framkom betydelsen av att skapa identiteter bortom de normativa kulturramarna samt vikten av att erkänna den mångkulturella identiteten som en identitet i sin egen rätt. Resultatet i föreliggande studie går i linje med befintlig internationell forskning.

<p>A b s t r a c t</p><p>I Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan. Vissa tendenser kunde dock skönjas. När barnen</p><p>upplevde en anknytning till båda kulturerna och tyckte att de behärskade både svenska och sitt hemspråk på en tillfredställande nivå, hade de oftast en hög självkänsla och en positiv identitet. När barnen upplevde brister både i språken och i tillhörigheten till kulturerna var självkänslan och identiteten mer osäker. Det finns dock många andra faktorer som samtidigt kan påverka barns välmående.</p>

<p>På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.</p>

Invandrare går igenom stora anpassningsutmaningar för att integrera till ett nytt land. Forskning har visat att upprepad upplevd stress finns bland invandrare genom kulturella skillnader, fördomar och diskriminering. Studien har undersökt invandrares sociala identitet och hur utmaningar stresshanteras. Totalt åtta första generations invandrare i varierande ålder mellan 23 – 57 som bott i Sverige i flera års tid deltog i studien. Deltagarna hade integrerat och skapat sig ett liv i Sverige. Datainsamlingen skedde via intervjuer. Resultatet visade nio gemensamma komponenter för social identitet hos invandrare. Stressoren upplevd diskriminering hanterades genom att bl. a göra en samhällelig nytta. Resultatet visade även stresshanteringar beståendes av att skapa en sammanhängande kulturell identitet i Sverige. Hanteringen skedde genom en bikulturell process och handlade om att utforska sina kulturer som icke svensk och svensk. Mycket av resultatet låg i linje med tidigare forskning, men med kvalitativ metod kunde deltagares upplevelser ge nya nyanser till tidigare forskning.                 Keywords: ackulturation, coping, ethnic identity, immigrants, social identity

<p>Under en individs liv erfars i regel många livsomvälvande händelser som fungerar förändrande och utvecklande. I vissa fall leder en företeelse till att en individs identitet genomgår en förändring. Denna studies fokus riktas mot förhållandet mellan ett reviderat självkoncept och den personliga identiteten. En kvalitativ metod genomfördes där åtta individer med sjukdomen MS intervjuades. Studien visade att intervjupersonernas upplevelse av den egna kroppen, sig själva och de värderingar de attribuerade till sig själva, det vill säga självkonceptet, förändrades till följd av de hinder och begränsningar sjukdomen bidragit till. Detta fick till följd att den personliga identiteten omskapades i fråga om karaktärsdrag och målsättningar. Studien bidrar med fördjupade kunskaper om förändringar i självkonceptet och den personliga identiteten vid sjukdom.</p><br><p>During an individual’s life many events develop and change the person and some may even change the individuals’ identity. Focusing on the relationship between an altered self-concept and the personal identity, a qualitative attempt was made. Eight interviews were made with individuals who suffered from MS. The result showed that the way the participants experienced themselves, their bodies and the way they attributed themselves changed dependent on the obstacles and limitations the disease contributed to. This was followed by changes in the personal identity in terms of characteristics and goals. The study contributes with advanced knowledge about alterations of the self-concept and the personal identity concerning illness.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tonårsflickans identitet och kroppsuppfattningen. Även roller i kompisgruppen kommer att tas upp och då framförallt rollen som den tyste i gruppen. Genom en enkätstudie undersöktes 37 elever från högstadiet och 68 elever från gymnasiet. Sambandet mellan positiv personlig identitet och en normal kroppsuppfattning undersöktes. Resultatet visade att personer med positiv (M=1,20, SD=0,41) eller neutral (M=1,15,SD=0,36) personlig identitet hade en bra kroppsuppfattning medanpersoner med negativ (M=1,55, SD=0,51) personlig identitet hade en mindre bra kroppsuppfattning. Undersökningen visade ingen signifikant skillnad mellan högstadiet och gymnasiet i fråga om identitet och kroppsuppfattning. Vi antar att skillnader i identitet och kroppsuppfattning beror mer på individuella skillnader än vilken åldersgrupp man tillhör.</p>

<p>Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte. Metoden för undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Detta tillvägagångssättets för - och nackdelar diskuteras och genomförande, etiska principer och valet av fem respondenter förklaras. Intervjuresultat ges i ett eget avsnitt för att visa tendenser och mönster som respondenterna uppvisar i intervjumaterialet. Dessa resultat diskuteras vidare genom att de kopplas till teori och tidigare forskning i ett sista kapitel. Uppsatsen avrundas med egna reflektioner och förslag på framtida forskning.</p><p> </p><p><strong>Keywords:</strong> Identity, culture belong, Assyrian youths, ethnical minority.</p><p> </p>

Identitet och tillhörighet är komplexa begrepp som är ytterst viktiga för en individs välmående. Tidigare forskning visar att en individs identitet och tillhörighet påverkas när hen byter land. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vad som händer med en individs identitet när hen tvingas byta land. Jag ville även se om det går att känna tillhörighet i det nya landet och vad som gör att respondenterna känner/inte känner tillhörighet. Åtta semi-strukturerade intervjuer med flyktingar som varit i Sverige mellan 2-10 år genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Det finns skilda åsikter kring om identiteten ändras eller inte när en individ tvingas byta land. Tillhörighet går att känna i det nya landet och påverkas av faktorer som självständighet, stöd, boende, mottagande samt att ha någonstans att känna sig hemma. Resultaten diskuteras huvudsakligen utifrån Tajfel och Turners (1979) sociala identitetsteori. Studien bidrar med en ökad förståelse kring flyktingars situation när de kommer till Sverige, gällande identitet och tillhörighet.<br>Identity and feelings of belongingness are complex concepts that are extremely important for an individual's well - being. Previous research shows that an individual's identity and belongingness are affected when changing country. The purpose of this study was to find out what happens to an individual's identity when forced to change country. I also wanted to see if there is a sense of belongingness in the new country and what makes the respondents feel / don't feel belongingness. Eight semi-structured interviews with refugees that had been in Sweden between 2-10 years were conducted and analyzed using an inductive thematic analysis. There are different opinions about whether the identity changes or not when an individual is forced to change country. Belonging can be felt in the new country and is influenced by factors such as independence, support, accommodation, reception and having somewhere to feel at home. The results are mainly discussed based on Tajfel and Turners (1979) social identity theory. The study contributes to an increased understanding of migrants' situation when they come to Sweden, regarding identity and belonging.

Föreliggande studie hade som syfte att genom en deduktiv tematisk analys av intervjumaterialet försöka utröna huruvida respondenternas upplevelse av den egna identiteten med fokus på självbild, självförtroende, självförmåga samt självkänsla har förändrats i och med att de genomgått 12-stegsprogrammet vid en svensk kriminalvårdsanstalt. Detta innebär att alla respondenterna har ett aktivt beroende bakom sig samt att de är intagna inom svensk Kriminalvård. De fördefinierade temana för frågorna gällande identitet var identitetsåtergång, identitetsutvidgning samt identitetsuppkomst. Utöver frågor gällande identitet så ställdes även frågor om respondenternas upplevelse av att genomgå 12-stegsbehandling inom anstalt. Orsaken till detta är att den speciella miljö där de genomgått 12-stegsbehandlingen kan ha påverkat utfallet av behandlingen. Denna analys var av en induktiv tematisk art och de teman som framkom är att respondenterna upplevde 12-stegsprogrammet som utvecklande men att det är besvärande med omotiverade deltagare samt att de i grupp känt sig hämmade med tanke på anstaltsmiljön.

<p>Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod. Resultatet visade framförallt att det undersökta företagets värdegrund var en betydande faktor för den goda arbetssituationen. Studiens resultat är användbart för framtida forskning inom området då arbetstagaren är och kommer förbli kräsen i sitt val av arbetsgivare. Därmed måste arbetsgivaren säkerställa att en attraktiv arbetsplats tillhandahålls för att kunna behålla den committade personalen inom företaget.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt – det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling. Tidigare forskning har visat att ideellt engagerade människor engagerar sig både för sin egen och för andras skull, samt att majoriteten har stora socioekonomiska resurser, en högre utbildningsnivå och tillgång till många sociala arenor. Detta var något som även stämde in på denna studie. Utöver det framkom även att engagemanget bottnade sig i en ilska över ett icke jämställt samhälle och en vilja att förändra, vilket i förlängningen också kunde ses som en form av politiskt ställningstagande.</p>

<p>Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.</p>

<p>Studier har visat på ett samband mellan försämrad arbetsprestation och konflikter som uppstår av att familjelivet inkräktar på arbetet. En del organisationer har med anledning av detta valt att utveckla och tillämpa familjevänliga policies för att stötta sina anställda i att balansera arbets- och familjesfären. I och med ökad konkurrens på arbetsmarknaden har fördelarna med dessa policies kommit att uppmärksammas allt mer. En förändrad arbetsmarknad har bidragit till att arbetsgivare i större utsträckning väljer att ägna sina resurser åt effektivt employer branding-arbete för att attrahera kompetent arbetskraft. I föreliggande studie undersöktes effekterna av familjevänliga policies/karriärvägar och framträdande identiteter på studenters upplevda företagsattraktivitet. Urvalet bestod av 95 studenter på PAO-programmet vilka fick läsa jobbannonser och därefter skatta företagets attraktion. Resultatet visade en signifikant effekt av policy. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan framträdande identiteter och policy på variabeln upplevd företagsattraktivitet kunde påvisas, vilket stödjer tidigare forskning i ämnet. Implikationer för framtidens arbetsmarknad diskuteras.</p>

<p>Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.</p>

Världen blir på många sätt allt mer globaliserad och multikulturella möten har blivit ett vanligt inslag i många människors liv. Att forma den kulturella identiteten handlar om att bestämma vilken kultur som individen vill tillhöra, en uppgift som blir mer komplex i och med ökad kulturell exponering. Att ha en multikulturell identitet innebär att knyta an till och känna samhörighet med flera kulturer, något som i studier visats sig ha både positiva och negativa effekter för individen. Identitet kan ses som en internaliserad livsberättelse, ett narrativ, med funktion att ge en känsla av mening och koherens till livet. Narrativet kan avslöja hur en individ konstruerat mening av sitt liv genom valet av tillagda händelser. Vår studie syftar till att undersöka vad individer med multikulturell identitet lyfter som betydelsefullt för sin identitetsutveckling. Sex deltagare intervjuades och resultatet sammanställdes med en narrativ analysmetod för att försöka förstå hur identiteten tar sig uttryck och skapas genom berättandet. Resultatet presenterades genom enskilt sammanställda narrativ och tillhörande analyser. Språket visade sig ha en stor betydelse för deltagarnas möjlighet att knyta an och känna tillhörighet till kulturer. Resultatet visade också att deltagarna uppmärksammar skillnader och likheter mellan sig själv och andra i sitt skapande av identitet, vilket går i linje med forskning om identitet som kollektiv tillhörighet. Ingen identitetsteori kunde däremot ensamt förklara kulturers påverkan på identitetsutvecklingen. Resultatet visar på identitetens komplexitet och därmed även behovet av vidare forskning för att förstå den unika upplevelsen av identitet.<br>The world is more globalized than ever and more people are being exposed to multiple cultures on a daily basis. The formation of the cultural identity requires that the individual decides what culture to belong to, a task that becomes more complex with increased cultural exposure. A multicultural identity requires attachment and a feeling of belonging with multiple cultures. Which in studies has shown both positive and negative effects for the individual. Identity can be seen as an internalized life story, a narrative, which functions is to give life a sense of meaning and coherence. The narrative can reveal how an individual construct meaning in life by the choice of added stories. This study aims to examine what individuals with multicultural identity emphasizes as meaningful for their identity development. Six participants were interviewed, and a narrative analysis method was used to try to understand how identity is formed and performed through storytelling. The result was presented in separate narratives along with their analysis. Language shown to be important for the individuals feeling of cultural attachment and belonging. The results also show that the participants notice differences and similarities between themselves and others as part of their identity development, which aligns with research showing identity as a sense of collective belonging. No identity theory could single handedly explain cultural impact on identity formation. The result shows the complexity of identity and the need for further research to fully understand the unique experience of identity.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärarna resonerar runt flerspråkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens målgrupp är lärare som arbetar på en mångkulturell skola och deras berättelser kring flerspråkighet. För att undersöka lärarnas resonemang och hantering av flerspråkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts på klasslärare på en mångkulturell skola, åtta enskilda - samt två gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrån det som lärarna förklarade grundligt och betonade intensivare. Resultatet visar att lärarna ser de flerspråkiga barnen som "annorlunda" än andra svenska barn. Lärarna betonar dels att de accepterar barnen, men beskriver dem utifrån ett bristperspektiv genom att betona barns språkliga och sociala brister. Lärarna betonar också att barnens modersmål är det viktigaste, samtidigt som de lägger undervisningens fokus på undervisningen i svenska och användning av svenskan. Lärarna legitimerar detta med att barnen behöver svenskan för att kunna bli goda samhällsmedborgare och utvecklas som människor. Modersmålsundervisningen legitimeras inte närmare. Lärarna anser själva att de kompromissar och försöker att hjälpa barnen men samtidigt visar de sin makt genom att, i slutändan ändå, få sin vilja igenom utifrån de bestämmelser skolan har, och bestämmer över bland annat både barnen och deras föräldrar. Lärarnas resonemang visar en ganska negativ bild på flerspråkighet nämligen den att flerspråkigheten kan vara ett hinder för barnens utveckling som kan försvåra framtida framgångar i livet. Flerspråkigheten ses av lärarna som "nödlösning", som bland annat kan tas till i situationer där barnen behöver ha hjälp med förståelsen och inte som tillgång eller möjlighet.</p>

<p>I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av regressionsanalys. Resultaten pekar på relativt små identitetsförändringar och i så fall oftast till det bättre. Pensionärerna tycks väl anpassade och uppvisar en hög grad av trivsel, vilken kan kopplas till känsla av frihet, nöjdhet med tidigare liv, ökat umgänge med familj och vänner samt också utökade egna aktiviteter i form av motion, studier, resor, kreativa sysselsättningar m m. I förlängningen kan man här tänka sig framväxten av en subkultur av friska, köpstarka samt aktivitetssugna yngre pensionärer.</p>

Bland dagens barn kan inflytandet från sociala medier inte bortses ifrån. Denna studie har studerat hur barns (10–11 år) identitet påverkas av såväl skolans miljö som av sociala medier. Frågeställningarna som besvaras är hur barn utvecklar sin identitet i skolans miljö, hur identitetsutveckling påverkas av sociala medier samt vilken arena som påverkar barns identitetsskapande mest. För att studera detta användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer som skedde via FaceTime med elever i årskurs 4 och 5.  En tematisk analys visade att både skolan och sociala medier har ett stort inflytande på elevernas identitetsutveckling men på grund av den konstanta tillgången till andra människors liv på sociala medier skapas en större press att leva upp till de ideal och normer som målas upp av den sociala arenan. Det framkom även en ökad utsatthet på sociala medier på grund av anonymiteten och skyddet skärmen ger jämfört med i skolan som framkom som en tryggare miljö. Den ökade utsattheten har även lett till en större press och rädsla hos eleverna som delvis syns i skolan men främst påverkas 10–11 åringars identitetsskapande av sociala medier.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter. Detta är en tydlig kontrast till de intervjuade kvinnorna som bär hijab som talar om flertalet identiteter, såsom kvinna, mamma, arbetare etc. Många utav våra informanter berör den muslimska gemenskapen. Vi anser att det finns en koppling mellan denna och slöjan då tillträde och acceptans i vissa fall tycks bli lättare om kvinnan bär slöja. I vårt material finns även mönster som visar att bärandet av en heltäckande klädsel innebär vissa begränsningar i samhället.

Forskning har visat att andra generationens invandrare kan uppleva identitetsförvirring som följd av oklar etnisk tillhörighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur unga vuxna män med invandrarbakgrund (Mellanöstern) uppfattade att leva med sin egen dubbelidentitet/två kulturer och om männen upplevde fördomar baserat på deras utseende. Åtta semistrukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys. Resultatet utmynnade i fyra teman; kluvenhet, kulturkrock, berikande med två kulturer och utseendets påverkan. Studiens resultat visar att andra generationens invandrare upplever att de står utanför två kulturer vilket påverkar deras utformning av identitet. Utseendet var en väsentlig faktor för hur andra generationens invandrare betraktas i Sverige och påverkar således deras upplevelse av att inte fullt ut känna sig som svenskar. Skillnader i mentalitet med etniska svenskar (och med föräldrarnas kultur) var ytterligare en anledning till att inte känna tillhörighet. Att ha två kulturer beskrivs dock också som en tillgång för ökad förståelse och utvidgade perspektiv av olika människor samt tankesätt. Studien belyser behovet av ytterligare forskning inom ämnet andra generationens invandrare och faktorer som inverkar på identitetsskapande.<br>Research has shown that second generation immigrants can experience identity-confusion as a result of an unclear ethnic identity. The purpose of the following study was to explore how adult males with Middle Eastern backgrounds perceive their own identity as a result of being part of two cultures and if these males experience any kind of prejudice due to their ethnic appearance in Sweden. Eight semi-structured interviews were conducted and then analyzed using thematic analysis. The interviews resulted in four themes: split identity, cultural clashes, being enriched with two cultures and the impact of appearance. The result of the study shows that second generation immigrants in Sweden experience feeling excluded from both cultures which affects their sense of identity. Having an ethnic appearance was an essential factor for how second generation immigrants experience being viewed differently in Sweden and thus affects their feelings of not being fully Swedish. Differences in mentality with ethnic Swedes (and with the parent’s culture) was a further reason to feel a sense of not belonging. However, being a part of two cultures was also described as an access to better understanding different cultures and expanded worldviews and perspectives. This study highlights the need for further research within the subject of second generation immigrants and factors that influences identity creation.

Kriminalitet är ett samhällsproblem och ett återkommande tema i den allmänna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som är politiskt känsligt, men där forskningen är särskilt viktig, då stereotypa förutfattade meningar sedan länge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spår som tar sin början i barndomen, genom uppväxten, etnicitetens betydelse och självuppfattningen, för att därigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels män med invandrarbakgrund döms till fängelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken långtidsdömda fängelseintagna män. Den kvantitativa studien baserades på en enkät som mätte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och självkänsla. Resultatet påvisade inga nämnvärda skillnader avseende de tre variablerna och etnisk status. Det tycks istället som om etnicitet och invandrarskap är sekundärt såsom betingelse jämfört med andra parametrar. En högre social klass och en längre verkställighet visade sig däremot korrelera med en bättre självkänsla.

Klimatförändringar har en ökad negativ påverkan på miljön. Detta utgör en stor utmaning för människor, eftersom mänsklig aktivitet spelar en avgörande roll i det som orsakar de negativa klimatförändringarna. Flygresor har exempelvis en stor negativ påverkan på miljön, men trots medvetenheten om detta används flyg som transportmedel mer än någonsin tidigare. Syftet med denna studie var att bidra till förståelsen för hur människor hanterar denna moraliska konflikt i relation till flygresor, genom att undersöka upplevd kognitiv dissonans och moralisk identitet. Vi genomförde en experimentell enkätundersökning, där deltagarna (N=148) antingen fick information som var tänkt att utlösa kognitiv dissonans (flygresors negativa påverkan på klimatet; experimentgrupp) eller information om fördelarna med flygresor (kontrollgrupp). I båda grupperna mättes affekt före och efter informationen. En skala över moralisk identitet fylldes också i. Resultaten visade en ökad negativ affekt i samband med kognitiv dissonans i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Denna effekt visade ingen skillnad mellan könen. Det fanns en positiv korrelation mellan självrapporterad moralisk identitet och ökad dissonans, i relation till negativ affekt. Sammanfattningsvis påvisar studien att flygresande och dess negativa påverkan på miljön väcker kognitiv dissonans hos människor och att det finns ett samband mellan kognitiv dissonans och en persons moraliska identitet.<br>Climate change has an increasing negative impact on the environment. This poses a big challenge on humans, since human activity plays a crucial role in causing negative changes in climate but we also have the opportunity to reverse climate change. Air travel for instance has a major negative impact on the environment, but despite the awareness of this, there are more flights than ever before. The aim of this study was to contribute the understanding of how people deal with moral conflict related to air travel, by taking into account perceived cognitive dissonance and moral identity. We conducted an online experimental survey in which participants (N=148) were either presented with information about air travel´s negative impact on the climate, that was supposed to trigger cognitive dissonance (experimental group) or with information about the advantages of air travel (control group). In both groups, affect was measured before and after the information and all participants completed the moral identity scale. The results revealed increased negative affect related to cognitive dissonance in the experimental group than in the control group. This effect did not depend on gender. There was a positive correlation between self-reported moral identity and increased dissonance, related to negative affect. Taken together, the study shows that air travel and its negative impact on the environment evoke cognitive dissonance in people and that there is a connection between cognitive dissonance and a person's moral identity.

<p>Sverige är ett mångkulturellt land och forskningsområdet kring hur det är att leva med två kulturer är viktig att belysa. Denna studies fokus riktas mot hur unga vuxna upplever kopplingen mellan den personliga och etniska identiteten. En kvalitativ undersökning genomfördes med 16 intervjuer. Respondenterna levde i den svenska samt en utomeuropeisk kultur. Resultatet visade att deltagarna upplever sig som en blandning av de två erfarna kulturerna och att den etniska identiteten upplevs som stark. Svårigheter hos deltagarna låg i den personliga identiteten som påverkas av att ha en etnisk identitet. Den personliga identiteten var vacklande bland annat på grund av en svår anpassningsprocess till båda kulturer. Studien bidrar framförallt med fördjupade kunskaper om den personliga identiteten.</p>

<p>Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen. För många var klättring en stor del av livet, de identifierade sig som klättrare, trots att stereotypen av en klättrare allmänt verkar anses vara en man. Det vältränade kroppsidealet inom klättringen upplevdes som självklart, men det sågs även en gräns för hur muskulös en kvinna kunde vara innan hon framstod som oattraktiv. Det viktigaste är att tjejerna får delta på sina villkor och att de inte alltid behöver jämföras med männen.</p>

This master’s thesis has the intent of showing that the tattoo can be regarded as an individuals document according to prevailing notions in archival science. Suzanne Briets definition of the concept of document is used in this thesis as a widening definition, a document does not have to presented in a defined form, it is only required to represent an object or intellectual phenomenon and to be informative. Tattoos are presented in this thesis as informative with regard to the status and position of russian/soviet convicts and as such presenting an individuals identity within a specific context. As documents they also provide the individual with the essential evidence of his or her endeavours in a criminal environment. Also, they have the ability to function as an individuals memories of relationships, hardships and comradeships. Memory, evidence and identity are concepts upon which archival theorists are reworking the role of archives and documents in society and culture. The method presented in this thesis is image analysis applied to a selected number of photographs and drawings owned and published by a design and publishing company in London. The image analysis has as its focus the tattoos visible upon individuals bodies, these tattoos are interpreted and made relevant with regard to historical circumstances and the prison environment. The image analysis in this thesis is complemented by litterature studies. The thesis also provides a recapitulation regarding previous research concerning tattoos within the human and social studies. The conclusion this thesis presents is that it is possible to view the tattoo as a document, bound to an individual, which mirrors the society and culture in which the individual finds himself. It is also possible to view the tattoo as mirroring indivudals possibilities, wishes and memories. Finally, the tattoo presents itself, in this context, as a document that may represent a critique of a dominant society or simply the voice of the alienated.

<p>For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.</p>

Inner resistanceThe aim of this study was to investigate the existence of an internal resistance to a work-related change in people who are long-term sick, and if this is related to an identification as “long-term sick”. A second purpose to the study was to research in which way this internal resistance to a work-related change manifests and point to possible solutions. A qualitative study was conducted with interviews of experts and people on sick leave to illuminate the subject. The main result was divided into interviewed groups. The result of the experience suggest that internal resistance to a work-related change associated with an identification exists and is ingrained thought patterns that often manifests itself as learned helplessness, learned limitations and fear of an unknown future. As solutions were suggested mental training, improved goal setting and more positive attitude. The focus of these answers pointed in the same direction for both the interviewed groups.

<p>Studiens huvudsyfte är att förstå hur sex studenter i mellansverige som lever i ettsamhälle av postmodern karaktär upplever sina identiteter samt på vilket sättsamhällstillståndet påverkar dem. Studien syftar även till att avgöra huruvida det gåratt finna empiriska belägg för Zygmunt Baumans (2002) teori kring att individen i detpostmoderna bryter upp livet i episoder för att lättare hantera skeenden i sitt liv.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sexrespondenter. Samtliga är studenter vid en högskola eller ett universitet imellansverige. Respondenterna är mellan 20 och 25 år gamla. Studiens huvudsakligaslutsats är att identiteten i det postmoderna uppfattas som en social symbol somanvänds för att kommunicera individens Själv (Mead, 1977). Respondenterna istudien påverkas av samhällstillståndet, vilket kan komma att uppfattas som ennegativ konsekvens för dem om de inte klarar av att balansera sitt Själv medidentiteten gentemot samhällets krav på den enskilde individen.</p>

I början av år 2020 var ca en fjärdedel av platserna på polisutbildningen i Sverige vakanta. Förutom att det har varit svårt att fylla utbildningsplatserna med lämpliga sökande, förekommer det avhopp från utbildningen. Det finns få svenska studier som undersöker varför polisstudenter hoppar av utbildningen. Med hjälp av kvalitativ ansats var syftet att nå en ökad förståelse för hur polisutbildningen vid ett lärosäte i Sverige upplevs av polisstudenterna själva och vilka bakomliggande faktorer till avhopp inom utbildningen som kan finnas. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes via videolänk på deltagare som avslutat eller har tankar på att avsluta sina studier i förtid. Materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman; studentrollen, polisrollen och yttre påverkan. Resultaten diskuteras utifrån att det finns polisstudenter som upplever inre konflikter under studierna. De beskriver svårigheter att hitta sin plats i rollen som student och i rollen som polis.<br>In the beginning of 2020, approximately a quarter of the spots at the police education in Sweden were vacant. Apart from the fact that it has been difficult to recruit suitable applicants, there is also a high number of dropouts from the education. There are few Swedish studies investigating why police students drop out. With the help of qualitative approach, this essay aims to give a greater understanding of how the police students at a university in Sweden experience the education and what the underlying factors for the numbers of dropouts within the education may be. Eight semi-structured interviews were conducted by video link with participants who have ended, or had thoughts of ending, their studies prematurely. The material was analyzed by thematic analysis and resulted in three main themes; student role, police role and external influence. The results are discussed on the basis that there are police students who experience internal conflicts during their studies. They describe difficulties in finding their place, both in the role of a student and in the role of a police officer.

<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:0pt; font-weight:normal;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman";} h3 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; font-weight:normal; font-style:italic;} p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:36.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:48.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:72.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:84.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:96.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:108.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:14.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; font-weight:bold;} p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; letter-spacing:-.2pt;} p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:36.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:48.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:72.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:84.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:96.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading {mso-style-next:"Index 1"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof {mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-24.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.MsoFootnoteReference {vertical-align:super;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; color:red;} p.MsoBlockText, li.MsoBlockText, div.MsoBlockText {margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:45.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} pre {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:65.2pt; font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.referens, li.referens, div.referens {mso-style-name:referens; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:27.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-27.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:EN-US;} p.citat, li.citat, div.citat {mso-style-name:citat; mso-style-parent:"Indraget stycke"; margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:45.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.blogtext {mso-style-name:blogtext;} p.Titel, li.Titel, div.Titel {mso-style-name:Titel; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:center; mso-pagination:widow-orphan; font-size:36.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.undertitel, li.undertitel, div.undertitel {mso-style-name:undertitel; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.abstractrubrik, li.abstractrubrik, div.abstractrubrik {mso-style-name:"abstract rubrik"; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:center; mso-pagination:widow-orphan; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.Abstracktbrdtext, li.Abstracktbrdtext, div.Abstracktbrdtext {mso-style-name:"Abstrackt brödtext"; margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:54.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.a, li.a, div.a {mso-style-name:""; mso-style-next:"HTML\, förformaterad"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:45.8pt 91.6pt 137.4pt 183.2pt 229.0pt 274.8pt 320.6pt 366.4pt 412.2pt 458.0pt 503.8pt 549.6pt 595.4pt 641.2pt 687.0pt 732.8pt; font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-fareast-font-family:"Courier New";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:322585709; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-928729974 69009431 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l0:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-text:"%1\)"; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l1 {mso-list-id:662969532; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:682254380 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l1:level1 {mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l2 {mso-list-id:1086732763; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1539017598 -856938632 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l2:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @list l3 {mso-list-id:1643388766; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:312476670 -1469803002 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l3:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @list l4 {mso-list-id:1879584012; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-457792010 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l4:level1 {mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l5 {mso-list-id:2078551305; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:376595394 -738154906 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l5:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} -->Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: <em>berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen</em> och <em>självbekännelseberättelsen</em> och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: <em>den framgångsrika företagerskan, den goda modern</em> och <em>den moderna kvinnan</em>. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande. När det diskursiva trovärdighetsarbete som respondenterna ägnar sig åt, beroende på vilken berättelse de för närvarande berättar, havererar så används kategorin <em>den ofullkomliga människan</em> som verktyg för att upprätthålla den värdighet och koherens som krävs för att upprätthålla bilden av ett komplett och trovärdigt liv. Att bidra med kompletterande perspektiv till existerande entreprenörskapsforskning är studiens vidare syfte. Genom att öka förståelsen för de diskursiva förutsättningar som dessa kvinnor förhåller sig till och arbetar med, samt vilka strategier de funnit fruktbara i det arbetet, skapas möjligheter till nya sätt att förstå, studera och stimulera kvinnors företagande och entreprenörskap.</p>

Disputats, Stockholms universitet, 2007.<br>Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-7028-2__fulltext.pdf. I publikationen: ISSN 1104-1625-141. Med litteraturhenvisninger.

<p>De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar. Analysen av det sammantagna materialet beskrivs i en modell som belyser tre dimensioner i barnens platsanknytning på den aktuella platsen. Dessutom diskuteras miljonförorten som miljö.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur bipolär sjukdom kan påverka en människas identitet. Tidigare forskning har föreslagit  att människor med bipolär sjukdom kan ha svårt att identifiera vem de verkligen är och att de kan ha en mindre utvecklad identitet. I denna kvalitativa studie genomfördes tio djupintervjuer som sedan kodades. En tematisk analys utfördes. Fyra teman identifierades: Uppfattning om identitet, acceptans, föräldraskap och sjukdomens påverkan på livet. En övervägande del av respondenterna uppgav att sjukdomen är en del av deras identitet, detta motsäger tidigare forskning. Acceptans uppges ske i olika steg och förenkla livet när sjukdomen väl är accepterad, forskning stöder detta fynd. Respondenterna beskriver en rädsla att sjukdomen ska påverka föräldraskap eller att sjukdomen redan har påverkat föräldraskapet. Flera respondenter uppger att sjukdomen har lett till ett misslyckat föräldraskap vilket, enligt tidigare forskning, kan leda till mindervärdeskomplex. Sjukdomen anses i övervägande del påverka livet negativt och skapa en funktionsnedsättning. Flera respondenter uppgav att sjukdomen har varit ett hinder i deras arbete och enligt forskning kan även detta påverka respondenternas uppfattning om eget värde negativt. Bipolär sjukdom anses i denna studie påverka identiteten kraftigt och i största mån negativt. Fortsatt forskning bör fokusera på ”mixet-method” studier med kvantitativa korrelationer mellan till exempel typ av bipolär sjukdom och grad av funktionsnedsättning.<br>The purpose of this study was to investigate how bipolar disorder affects a person’s identity. In this qualitative study ten in-depth interviewes were conducted. The interviews were seperated into pieces that were assigned a specific code and a thematic analysis was performed. Four themes were identified: perception of identity, acceptance, parenting and the impact of the illness on life. The majority of the participants stated that the disease is part of their identity, which contradicts previous research. Acceptance is stated to occur in various stages and simplifies life once the disease is well accepted, reasearch supports this finding. Participants described a fear that the disease will affect parenthood or that the disease has already affected parenthood. Several participants stated that the disease has led to failed parenting which, according to previous research, can lead to inferiority complex. The disease is predominantly affecting life negatively and creating disability. Several participants stated that the disease has been an obstacle in their career and according to research this can also have a negative impact on the participants’ perception of their own value. In this study, bipolar disorder is considered to have a strong negative impact on identity. Continued research should focus on “mixed-methods” studies with quantitative correlations between for example type of bipolar disorder and level of disability.

Syftet med denna kvalitativa empiriska studie var dels att ta del av ett antal invandrares motiv till att ansöka om svenskt medborgarskap (naturaliseras), detta för att få en ökad förståelse för vad det finns för olika skäl till ansökan om medborgarskap. Dels och huvudsakligen var syftet vidare att ta reda på huruvida individen i enlighet med medborgarskapslagens intention de facto upplever stärkt samhörighet med Sverige och det svenska folket vid erhållandet av sitt svenska medborgarskap. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer, och analysmetoden kvalitativ (tematisk) innehållsanalys samt ett analysschema. Resultatet visade att det bland informanterna fanns tre motiv till ansökan om svenskt medborgarskap. Dessa var trygghetsskäl, praktiska skäl (erhållandet av svenskt pass) samt integrationsskäl, och praktiska skäl var det dominerande motivet i studien. Resultatet visade vidare att en majoritet av de tolv informanterna – nio stycken – de facto kände en känsla av samhörighet med Sverige, och i sex av fallen kunde denna samhörighetskänsla åtminstone delvis kopplas till erhållandet av det svenska medborgarskapet. Slutsatsen kunde därmed dras att medborgarskapslagens intention om stärkt samhörighet med Sverige och svenskarna vid erhållandet av svenskt medborgarskap var till viss del uppfylld i den här studien.

Ordet hen har introducerats i det svenska språket som ett könsneutralt pronomen. Tidigare forskning har berört den allmänna betydelsen av ordet och visar att människors attityd till ordet hen blir alltmer positiv. Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av hen som självvalt pronomen hos personer med en ickebinär könsidentitet. Intervjuer genomfördes med åtta vuxna ickebinära personer och resultatet tolkades med en tematisk analys. Tre huvudteman framkom:​att bli till genom språket​, ​att felkönas s​amt ​att (inte) komma ut​. I resultaten framkom att hen är viktigt för ickebinäras identitet och existens, samt att det förekommer ofta att ickebinära personer felkönas genom användande av fel pronomen. Ickebinära identiteter blir ofta osynliggjorda i vardagen. Detta ogiltigförklarande av könsidentiteten som ickebinära ofta upplever leder till negativa konsekvenser för existensen och välbefinnandet. Då forskningsfältet är tidigare obeforskat utgör studien en del i att fylla en kunskapslucka på området.

<p>Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2–5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet. Vi valde att använda oss av perspektiven symbolisk interaktionism med teorierna spegeljaget och stämplingsteorin samt socialkognitivistiskt perspektiv med social identitetsteori. Vi utförde en kvalitativstudie med åtta semistrukturerade intervjuer där respondenterna var ungdomar i åldern16-19 år diagnostiserade med AD/HD. Våra respondenter uttryckte att omvärldens bemötande är av skiftande karaktär då vissa uttryckte skillnader så som särbehandling från omgivningen. Framträdande är dock att vi kom fram till att våra respondenter har en genomgående positiv självbild.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka de individuella skillnaderna i hur personlighet påverkar identitetsutvecklingen. ”Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O)” förkortas till HEXACO och används för att definiera personlighet. ”Dimensions of Identity Development Scale” förkortas till DIDS och används för att definiera identitetsutveckling. Studien har samlat data genom fysiska enkäter från 261 svenska högskolestudenter i åldrarna 19-45. Enkäten bestod av färdigställda empiriska instrument för personlighet och identitetsutveckling. Personlighetsdomänerna som testades var ärlighet-ödmjukhet, extraversion, känslosamhet, målmedvetenhet, välvillighet och öppenhet. Identitetsfacetterna som testades var åtagande, identifiering med ställningstagande, utforskande på bredden, utforskande på djupet och grubblande utforskande. Studiens frågeställningar var hur HEXACO påverkar DIDS och hur denna studies resultat kommer att skilja sig från den tidigare forskningens resultat. Resultatet visade exempelvis att hög grad av ärlighet-ödmjukhet påverkar utforskandet negativt, vilket indikerar att personer som tenderar att undvika att manipulera andra och är ointresserade av lyx i mindre grad är utforskande i sin identitetsutveckling. I jämförelsen med den tidigare forskningen har denna studies resultat funnit alternativa personlighets påverkan på identitetsutvecklingen som tidigare forskning inte uppvisar. Exempelvis att hög grad av målmedvetenhet påverkar grubblande utforskande negativt, vilket indikerar att målmedvetna personer har en bra grund för en reflekterade självuppmärksamhet i sitt utforskande av identitetsutveckling.<br>The purpose of this study was to analyze how individual differences in personality affects identity development. Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O) is short for HEXACO, and it is used to define personality. Dimension of Identity Development Scale is short for DIDS, and it is used to define identity development. This study has gathered data by collecting questionnaires from 261 Swedish college students in the ages of 19-45. The questionnaire that was used consisted of established definitions for personality and identity development. The personality domains that were analyzed were Honesty-humility, Emotionality, Extraversion, Agreeableness versus Anger, Conscientiousness, and Openess to Experience. The identity facets that was analyzed were Commitment making, Exploration in breadth, Ruminative exploration, Identification with commitment, and Exploration in depth. The questions posed by this study were how HEXACO will affect DIDS, and how the results will compare to previous research. The results showed, for example, that high a degree of Honesty-humility affects exploration negatively. This indicates that people who tend to avoid manipulating others and is not interested in luxuries is less explorative in his or her identity development. In comparing with results with previous research, this study has found new ways in which personality can affect identity development. One example is that a high degree of Conscientiousness affects Ruminative exploration negatively, which indicates that Conscientious people have a good basis for a reflective self to emerge in his or her identity development exploration.

Utifrån kvalitativa intervjuer redogörs i denna studie för 12 före detta brottsaktiva kvinnors livsberättelser med fokus på hur deras brottsaktiva perioder påbörjades och hur de tog sig ur dem. Studien fokuserar även på hur kvinnorna själva såg på sina identiteter samt hur deras upplevelser kan förstås ur ett genusperspektiv. Intervjuerna har analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Sutherlands teori om differentiell association, Goffmans teorier om roll, identitet och stigma samt Messerschmidts begrepp om genus, maskuliniteter och femininiteter. I resultatet framkom bland annat att trauman i barndomen bidragit till att kvinnorna börjat begå brott. Dessa trauman gjorde att de sökte sig till likasinnade och fick en chans att forma sin identitet. Alla kvinnor hade också någon form av missbruk vilket var den största orsaken till det kriminella livet. Kvinnorna tog sig ur sina brottsaktiva perioder först när situationen blev ohållbar och de fick nog av sin kriminalitet och sitt missbruk. Den egna viljan tycks vara nyckeln, både till att påbörja men också avsluta sitt kriminella leverne. Gällande genusskillnader framkommer det att rättsväsendet och de kriminella själva tycks behandla kriminella kvinnor annorlunda jämfört med kriminella män. I regel handlar detta om att ett feminint genus alltid är underordnat ett maskulint genus. Flera av kvinnorna i studien förklarade att de intagit ett maskulint genus för att klara sig i den kriminella världen. En brottsaktiv man tycks uppfylla den mest idealiserade formen av manlighet medan en brottsaktiv kvinna anses bryta alla normer gällande femininitet.<br>Based on qualitative interviews, this study outlines the lives of 12 former criminal women, with a focus on how their criminal lives came about and subsequently ended. The study also focuses on how they saw their identities as well as the ways in which their experiences could be understood through a gender perspective. The interviews have been analyzed using Hirschi's theory of social bond, Sutherland's theory of differential association, Goffman's theories about roles, identity and stigma and Messerschmidt's concepts about gender, masculinities and femininities. The results show that childhood trauma contributed to the beginning of a criminal career for all interviewees; leading the women to seek interaction with likeminded people and thus contributing to the development of identity. All participants in this study state that they ended their criminal career when they felt that their addiction as well as the situation itself was unbearable. The individual choice seems to be key; both with regard to initiating, as well as ending the criminal lifestyle. With regard to the gender aspect, this study lends evidence towards the notion that the judiciary system, as well as the criminals themselves, treats females differently from males. The feminine gender seems to be portrayed as subordinate to the masculine gender. Several of the participants admit to an adaptation of a masculine role in order to survive in the criminal world. A criminal man appears to meet the most idealized form of masculinity whilst a criminal woman goes against all the expectations of femininity.

<p>Migranternas självidentitet förändras och omkonstrueras när de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus på identitetskapande och förändringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frågeställningarna utifrån socialpsykologiska teorier om självidentitet och förändringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlärning av ett nytt språk för identitetsförändringar och vilken inverkan har sociala nätverk med egna landsmän på irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger på semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 år tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som är bikulturell, dvs. de känner sig fortfarande som irakier, och samtidigt inkorporerar en del av den svenska kulturen och sociala normer i självet.</p>

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse. Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ”Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?” har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern. I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och metoder hämtade från socialkonstruktionismen och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar delar av den interdiskursiva blandning som är barnens verklighet. Det visar även att identitetsskapande sker relationellt, i jämförelse med någonting annat. Det är således svårt att skapa samhörighet utan att det sker på bekostnad av att någon annan exkluderas. Undersökningen kommer att gestaltas i en utställning i lokalen Vita havet på Konstfack 2011-01-10 till 2011-01-15. I gestaltningen kommer betraktaren få ta del av elevernas arbete och tankar kring de nya högtiderna. Den plats min undersökning ägt rum på kommer också att gestaltas och visas upp.<br>BI / Konst

The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation.<br>Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.