Relevant bibliographies by topics / Identitetsskapade

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Identitetsskapade'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Identitetsskapade.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Identitetsskapade"

1

Myhr, Annika Bøstein, Maria Drangeid, Camilla Einerkjær, Karl G. Johansson, Sunniva Gjengedal Knapstad, Kristin Lorentsen, Karen Musæus, et al. "Minne, glemsel og sjanger - Bergsveinn Birgissons Den svarte vikingen som identitetsskapende narrativ." Edda 102, no. 04 (November 19, 2015): 312–25. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2015-04-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gjertzen, Ann-Rita. "Arbeid som identitetsskapende prosess under en psykisk krise Tre historier om arbeid, identitet og verdighet." Tidsskrift for psykisk helsearbeid 4, no. 03 (December 11, 2007): 272–82. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3010-2007-03-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schult, Tanja. "Gestaltningen och etablerandet av Förintelseminnet i Sverige." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 28, no. 2 (December 2, 2017): 39–62. http://dx.doi.org/10.30752/nj.67751.

Full text
Abstract:
I föregående artikel (publicerad i Nordisk judaistik 27(2)) visades hur minnet av Förintelsen gavs tidigt uttryck för i form av minnesstenar och monument, även i Sverige. Men trots dessa verk fanns det fortfarande ett behov inom den judiska minoriteten efter fler minnesmonument och en växande önskan att också majoritetsbefolkningen skulle minnas Förintelsen. Om detta kan ni läsa här, i del 2. Sammantaget speglar de olika monumenten ett skiftande, men ihållande behov hos i Sverige bosatta överlevande och deras barn som kommit hit i slutet av eller efter kriget och blivit en del av det svenska samhället, om än inte alltid av en judisk församling. De ville ha en plats att sörja och de ville också att deras lidande skulle erkännas som ett identitetsskapande element inom den grupp de var en del av och i det samhälle de levde i. De olika Förintelsemonumenten illustrerar hur minoritets- och majoritetssamhällets minne långsamt närmar sig varandra. Inte minst på grund av de överlevandes engagemang har Förintelsen varit en konstant referenspunkt i det judiska minoritetssamhället. Så småningom har folkmordet också i majoritetssamhället blivit en viktig referenspunkt, som så sent som på 1990-talet, inte minst av institutioner som Forum för levande historia, tagits som utgångspunkt för att värna om demokrati och förmedla vikten av mänskliga rättigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Christensen, Christa Lykke. "Reviews : Maja Jacobson: Kläder som spr6k och handling. Om unga kvinnors användning av klädseln som kommunikations- och identitetsskapanda medel (Clothes: Speech and action. About young women's use of clothing as a means of communication and identity creation) Carlsson Bokförlag: Stockholm, 1994." YOUNG 5, no. 2 (May 1997): 69–70. http://dx.doi.org/10.1177/110330889700500205.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Alinia, Minoo. "Ett hem i rörelse: diasporisk mobilisering i den svenska gemenskapens periferi." Socialvetenskaplig tidskrift 15, no. 3-4 (April 11, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2008.15.3-4.2570.

Full text
Abstract:
Denna artikel lyfter fram problemet med exkludering och diskriminering och deras inverkan på relationer mellan majoritetssamhället och migranter och diskuterar identitetsskapande, gränsdragningar, identifikationer och gemenskapsbildande inom denna kontext. Artikeln utgår från den kurdiska diasporans erfarenheter i Sverige och bygger på individuella intervjuer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Närvänen, Anna-Liisa, and Helene Elvstrand. "På väg att (om)skapa fritidshemskulturer." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, no. 3 (March 6, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3498.

Full text
Abstract:
Studien bygger på ett aktionsforskningsprojekt där tre svenska skolor och sammanlagt åtta fritidshemsavdelningar deltog med syfte att lärare på fritidshem skulle initiera, genomföra och utvärdera utvecklingsarbete på det egna fritidshemmet. Det empiriska materialet i artikeln utgörs av dereflektionssamtal med pedagoger som skedde inom ramen för studien. Fokus i artikeln är pågränsdragningar som görs i relation till skola och lärare i skolan, och vad som beskrivs som fritidshemmens kärnverksamhet (aktiviteter), vilket relateras till skapande av fritidshemskulturer och identiteter. Studiens resultat visar att kultur- och identitetsskapande har blivit viktigt i fritidshem, vilketkan bero på omfattande reformer som ägt rum de senaste decennierna. En konsekvens av reformernaär nya krav men också otydlighet i lärarrollen i fritidshem. Lärare som deltog i projektet uttrycker ettstarkt intresse att yrkesrollen och det pedagogiska uppdraget i fritidshem måste tydliggöras för attuppfylla läroplanens mål men också för att tillvarata lärares fritidspedagogiska kompetens både i skolaoch på fritidshem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Johansson, Eva. "Alvar Aalto och det urbana landskapet." Tahiti 9, no. 2 (December 10, 2019). http://dx.doi.org/10.23995/tht.88068.

Full text
Abstract:
I artikeln granskas två av Alvar Aaltos (1898–1976) centrumplaner – forscentrumet för Uleåborg 1942 och fosterlandshjärtat för Helsingfors cirka tjugo år senare. Förslagen förenas av ett vattenelement och planeringsområdena kan uppfattas som finländskt nationallandskap. Målsättningen är att undersöka hur Aalto bevarade och skapade symboler med hjälp av landskapet. Granskningen utgår från naturens roll i samtidens planeringsideal och Aaltos egna slutsatser beträffande användningen av landskapet i centrumplaneringen. Aaltos projektbeskrivningar och artiklar utgör de främsta källorna. Av undersökningen framgår att Aalto intensifierade det existerande landskapet. Han skapade även artificiella landskap för att accentuera områdets geografiska form. Hans uppfattning om landskapets roll i planeringen avvek från funktionalisternas, även från svenskarnas mjukare linje. Aalto uppskattade inte att man liksom i Sverige skapade nationallandskap i stadskärnorna. Stadsmässig natur var förmer än orörd natur. Han använde dock det finländska nationallandskapet som identitetsskapande element för att ge mening åt gestaltningen. Landskapet förbättrades med arkitektur för att förena och skapa harmoni mellan naturen, kulturen och människan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Identitetsskapade"

1

Demirel, Hazal. "Identitetsskapandet hos elever med kurdisk härkomst : Skolan och omgivningens roll i fem informanters identitetsskapande." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3232.

Full text
Abstract:

Identitetsskapande är något som ständigt sker, det är alltså inget bestående utan individer formas ständigt.  Andra människors åsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk härkomst är bara ett fåtal av sådant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som är en offentlig plats där elever med olika intressen och bakgrunder möts, är enligt min uppfattning en plats där identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden är den tid i en individs liv som handlar om att finna sig själv, sin identitet. Det är just under denna period som vänner får en stor roll i individens liv och eftersom skolan är den plats där de spenderar mycket tid på anser jag att personalen i skolan även har en viktig roll.    

Denna uppsats inriktar sig på en specifik grupp, som består av fem elever i 18-års ålder som har en kurdisk härkomst, det är alltså inget som gäller generellt för alla elever med kurdisk härkomst utan baseras enbart på dessa informanter. Syftet med denna uppsats är att se hur dessa informanter, som lever mellan två världar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro. Hur anser de att skolan påverkar dem i deras identitetsskapande, vilken är skolan och lärarnas roll i detta? Har dessa över huvudtaget någon roll i detta? Vilken roll har andra elever för dessa fem informanters identitetsskapande? Intervjuerna med informanterna visar att dessa fem informanter anser att skolans syn på mångkulturalitet och tvåspråkighet/flerspråkighet är väldigt viktigt för elevernas gemenskapskänsla, som är viktig för deras identitetsskapande. Hur lärare och annan personal på skolan bemöter dem på grund av deras mångkulturalitet och flerspråkighet är något som enligt dessa informanter är viktigt för deras självkänsla. Slutsatsen av detta arbete är att dessa informanter anser att acceptans och trygghet i skolmiljön har en viktig roll vid identitetsskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rundgren, Sophie, and Mikaela Ramos. "Hur används sociala medier inom politiken idag? : En kvalitativ studie som jämför Twitter och Instagram, och hur dessa används inom politiken." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18624.

Full text
Abstract:
This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians’ shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle. Several signs of personal branding and identity were also found.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Löfgren, Diana, and Lina Nilsson. "Identitetsskapande populärpress." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-159.

Full text
Abstract:

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Börjesson, Thomas. "Släktforskning och identitetsskapande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18576.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to examine how genealogists create identity through their own research, and how they live with their ancestors in the everyday life. The questions at issue are: How do genealogists deal with concepts like “native home district”, “heritage” and “family”. Does it exist a problem in creating identity and how genealogists regard other people with a different background, for instance immigrants. This thesis consists of three parts: in the first I present my aim, questions at issue, my method with qualitative interviews, and my theoretical frame from sociology and anthropology. The second part consists of the results given from my interviews with my eleven genealogists from Uddevalla and Trollhättan. In the third and last part a discussion from the empirical and theoretical information from earlier in the thesis is made. Genealogists often “lives” close with their ancestors through their results of family history studies. I can se them as narratives in their minds. Hardly any person starts genealogical research to receive an identity. Most of them will anyhow be influenced by their studies in some way. Almost every person interviewed by me did not think that their identity had changed since they started genealogical research.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Malmgren, Tobias, and Jonas Fajersson. "Särskola som identitetsskapare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32312.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Amsell, Karin. "Identitetsskapande genom musik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31782.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop. I resultatdelen presenterar jag det som kommit att bli tydligt genom intervjuerna; ungdomars musikidentitet. Därefter följer analys och teoretisk tolkning där jag väver samman resultatet från intervjuerna med den teoretiska bakgrunden. Jag avslutar sedan mitt examensarbete med diskussion och slutsats, i vilken jag presenterar att ungdomar inte tycks skapa sin identitet genom musikgenrer – på många sätt genom musik och klädstil, men inte specifikt genrer. Musik verkar vara något högst personligt medan kläder är ett yttre verktyg för att visa andra hur man är som person.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Virkkala, Jonne. "Grafisk profilering och identitetsskapande." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3554.

Full text
Abstract:
This degree project has been done in parallel to the advertising agency Hera in Uppsala, and containsthe creating of a logotype and graphic profile for Aircall, a new big chain of shops dealing with telecommunication.Aircall was found 1 February 2004, when three smaller companies became one. Thisnew company were in need of a common brand and a uniform profile. The created graphic profile hasbeen applied to visiting cards, letterhead, envelopes, letter cards, bags, cars and advertisement. Thegraphic profile has also been used when designing the shop interior end exterior. Research has beendone on competitors graphic profiles and advertisement. The project also contains a deepening in corporateidentity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sahlin, Kajsa, and Maria Pistone. "Pensionärers identitetsskapande i åldrandeprocessen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34435.

Full text
Abstract:
The study investigated pensioners’ forming of identity during the ageing process and the correlation between norms and identity. Previous research has shown that there are norms and notions about elderly and what growing old well implies. There is missing research on the level of the individual with norms, ageing and the process of identity formation. There is a large population of pensioners in Sweden and the authors behind this study wish that the results of it will help study counsellors to approach pensioners’ in a norm critic way. The purpose behind the study was to analyse which markers of identity pensioners’ express when they age and to understand how these relate to the norms surrounding ageing. The research questions are thus, what markers of identity do pensioners’ use in relation to life and ageing? How can the correlation between formation of identity and the norms they adhere to be understood? The study has its basis in three theories of social gerontology; activity theory, disengagement theory and gerotranscendence theory. The result has been analysed using queer theory and five theoretical concepts: identity, reflexivity, norm, intersectionality and turning points. Qualitative method in the shape of in-depth interviews was applied in this study. Six pensioners of varying ages have been interviewed and the empirical data has been analysed using content analysis. The result showed that the pensioners do not have the same needs as when they were younger. They expressed being wiser, more harmonious and feeling safer as well as having an improved body and self-awareness. The pensioners notice, reproduce and resist norms and showed the importance of norms for the formation of identity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nöu, Airi. "Vänskap och identitetsskapande på Facebook." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54955.

Full text
Abstract:
Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ”vänner” på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ”vänner” i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem . Är det möjligt att genom Facebook påverka sin sociala identitet på ett sätt som inte är möjligt i den fysiska världen? Som teoretisk bakgrund används Anthony Giddens identitetsteori och Erving Goffmans dramaturgiska teori om interaktion. En kortfattad redogörelse av dessa teorier presenteras i uppsatsen. För att ge en bakgrund till frågeställningarna undersöks vad vänskap är som idé eller idealbild. Vidare presenteras en kort översikt av Facebook, och en teknisk beskrivning av de funktioner på tjänsten som är relevanta, t.ex. hur man blir ”vän” med någon på Facebook. Tidigare forskning om Facebook som är relevant för uppsatsen tas också upp. Huvuddelen av uppsatsen bygger på en analys av intervjuer som gjorts med fyra Facebookanvändare. De har fått berätta hur de använder tjänsten, vilken relation de har till personer som de har kontakt med via Facebook och hur de uppfattar andra användare. Slutsatsen är att Facebook inte anses ha någon inverkan på riktig vänskap men att tjänsten underlättar kommunikationen med vännerna. Däremot gör Facebook att man kan stärka sina relationer med bekanta personer utanför den närmaste vänkretsen. När det gäller identitetsskapandet på Facebook så verkar det som om alla möjligheter som finns att visa en förbättrad bild av sig själv är så kända att sådana försök ofta bemöts med skepsis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bark, Jenny, Emma Månsson, and Micaela Selenius. "Kryssningspassagerarens identitetsskapande på en temakryssning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31646.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande. Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat. Resultatet visar att det jag som individerna visar på en temakryssning är deras faktiska jag. Resultatet visar även att interaktionen med andra kryssningspassagerare ombord på en temakryssning skapar en möjlighet för individen att få social acceptans samt en känsla av gemenskap. Individens identitetsskapande påverkas av de här känslorna eftersom individen känner sig accepterad och därmed också bekväm med att vara sig själv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Identitetsskapade"

1

Lövrie, Karl. Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement: Objekt, koncept och struktur. Alnarp: Swedish University of Agricultural Sciences, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eriksson, Henrik. Den diplomatiska punkten: Maskulinitet som kroppsligt identitetsskapande projekt i svensk sjuksköterskeutbildning. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jacobson, Maja. Kläder som språk och handling: Om unga kvinnors användning av klädseln som kommunikations- och identitetsskapande medel. Stockholm: Carlsson, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Identitetsskapade' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography