Dissertations / Theses on the topic 'Identitetsskapade'

Identitetsskapande är något som ständigt sker, det är alltså inget bestående utan individer formas ständigt.  Andra människors åsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk härkomst är bara ett fåtal av sådant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som är en offentlig plats där elever med olika intressen och bakgrunder möts, är enligt min uppfattning en plats där identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden är den tid i en individs liv som handlar om att finna sig själv, sin identitet. Det är just under denna period som vänner får en stor roll i individens liv och eftersom skolan är den plats där de spenderar mycket tid på anser jag att personalen i skolan även har en viktig roll.    

Denna uppsats inriktar sig på en specifik grupp, som består av fem elever i 18-års ålder som har en kurdisk härkomst, det är alltså inget som gäller generellt för alla elever med kurdisk härkomst utan baseras enbart på dessa informanter. Syftet med denna uppsats är att se hur dessa informanter, som lever mellan två världar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro. Hur anser de att skolan påverkar dem i deras identitetsskapande, vilken är skolan och lärarnas roll i detta? Har dessa över huvudtaget någon roll i detta? Vilken roll har andra elever för dessa fem informanters identitetsskapande? Intervjuerna med informanterna visar att dessa fem informanter anser att skolans syn på mångkulturalitet och tvåspråkighet/flerspråkighet är väldigt viktigt för elevernas gemenskapskänsla, som är viktig för deras identitetsskapande. Hur lärare och annan personal på skolan bemöter dem på grund av deras mångkulturalitet och flerspråkighet är något som enligt dessa informanter är viktigt för deras självkänsla. Slutsatsen av detta arbete är att dessa informanter anser att acceptans och trygghet i skolmiljön har en viktig roll vid identitetsskapande.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians’ shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle. Several signs of personal branding and identity were also found.

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.

The purpose of this thesis is to examine how genealogists create identity through their own research, and how they live with their ancestors in the everyday life. The questions at issue are: How do genealogists deal with concepts like “native home district”, “heritage” and “family”. Does it exist a problem in creating identity and how genealogists regard other people with a different background, for instance immigrants. This thesis consists of three parts: in the first I present my aim, questions at issue, my method with qualitative interviews, and my theoretical frame from sociology and anthropology. The second part consists of the results given from my interviews with my eleven genealogists from Uddevalla and Trollhättan. In the third and last part a discussion from the empirical and theoretical information from earlier in the thesis is made. Genealogists often “lives” close with their ancestors through their results of family history studies. I can se them as narratives in their minds. Hardly any person starts genealogical research to receive an identity. Most of them will anyhow be influenced by their studies in some way. Almost every person interviewed by me did not think that their identity had changed since they started genealogical research.
Uppsatsnivå: D

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop. I resultatdelen presenterar jag det som kommit att bli tydligt genom intervjuerna; ungdomars musikidentitet. Därefter följer analys och teoretisk tolkning där jag väver samman resultatet från intervjuerna med den teoretiska bakgrunden. Jag avslutar sedan mitt examensarbete med diskussion och slutsats, i vilken jag presenterar att ungdomar inte tycks skapa sin identitet genom musikgenrer – på många sätt genom musik och klädstil, men inte specifikt genrer. Musik verkar vara något högst personligt medan kläder är ett yttre verktyg för att visa andra hur man är som person.

This degree project has been done in parallel to the advertising agency Hera in Uppsala, and containsthe creating of a logotype and graphic profile for Aircall, a new big chain of shops dealing with telecommunication.Aircall was found 1 February 2004, when three smaller companies became one. Thisnew company were in need of a common brand and a uniform profile. The created graphic profile hasbeen applied to visiting cards, letterhead, envelopes, letter cards, bags, cars and advertisement. Thegraphic profile has also been used when designing the shop interior end exterior. Research has beendone on competitors graphic profiles and advertisement. The project also contains a deepening in corporateidentity.

The study investigated pensioners’ forming of identity during the ageing process and the correlation between norms and identity. Previous research has shown that there are norms and notions about elderly and what growing old well implies. There is missing research on the level of the individual with norms, ageing and the process of identity formation. There is a large population of pensioners in Sweden and the authors behind this study wish that the results of it will help study counsellors to approach pensioners’ in a norm critic way. The purpose behind the study was to analyse which markers of identity pensioners’ express when they age and to understand how these relate to the norms surrounding ageing. The research questions are thus, what markers of identity do pensioners’ use in relation to life and ageing? How can the correlation between formation of identity and the norms they adhere to be understood? The study has its basis in three theories of social gerontology; activity theory, disengagement theory and gerotranscendence theory. The result has been analysed using queer theory and five theoretical concepts: identity, reflexivity, norm, intersectionality and turning points. Qualitative method in the shape of in-depth interviews was applied in this study. Six pensioners of varying ages have been interviewed and the empirical data has been analysed using content analysis. The result showed that the pensioners do not have the same needs as when they were younger. They expressed being wiser, more harmonious and feeling safer as well as having an improved body and self-awareness. The pensioners notice, reproduce and resist norms and showed the importance of norms for the formation of identity.

Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ”vänner” på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ”vänner” i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem . Är det möjligt att genom Facebook påverka sin sociala identitet på ett sätt som inte är möjligt i den fysiska världen? Som teoretisk bakgrund används Anthony Giddens identitetsteori och Erving Goffmans dramaturgiska teori om interaktion. En kortfattad redogörelse av dessa teorier presenteras i uppsatsen. För att ge en bakgrund till frågeställningarna undersöks vad vänskap är som idé eller idealbild. Vidare presenteras en kort översikt av Facebook, och en teknisk beskrivning av de funktioner på tjänsten som är relevanta, t.ex. hur man blir ”vän” med någon på Facebook. Tidigare forskning om Facebook som är relevant för uppsatsen tas också upp. Huvuddelen av uppsatsen bygger på en analys av intervjuer som gjorts med fyra Facebookanvändare. De har fått berätta hur de använder tjänsten, vilken relation de har till personer som de har kontakt med via Facebook och hur de uppfattar andra användare. Slutsatsen är att Facebook inte anses ha någon inverkan på riktig vänskap men att tjänsten underlättar kommunikationen med vännerna. Däremot gör Facebook att man kan stärka sina relationer med bekanta personer utanför den närmaste vänkretsen. När det gäller identitetsskapandet på Facebook så verkar det som om alla möjligheter som finns att visa en förbättrad bild av sig själv är så kända att sådana försök ofta bemöts med skepsis.

Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande. Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat. Resultatet visar att det jag som individerna visar på en temakryssning är deras faktiska jag. Resultatet visar även att interaktionen med andra kryssningspassagerare ombord på en temakryssning skapar en möjlighet för individen att få social acceptans samt en känsla av gemenskap. Individens identitetsskapande påverkas av de här känslorna eftersom individen känner sig accepterad och därmed också bekväm med att vara sig själv.

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.

Enligt läroplanen ska barn få möjlighet utveckla sin identitet. Genom musiken utvecklaskommunikativa, kognitiva och sociala förmågor som forskning visar kan främja barnsidentitetsskapande.Syftet med denna studie är att undersöka musikens roll i förskolan och se om musik kanfrämja barns identitetsskapande och språkutveckling. Studien belyser ävenförskollärarnas betydelse för musikundervisningen i förskolan.Metodansatsen är kvalitativ och den valda metoden är intervjuer med förskollärare.Resultaten visar att musik är betydelsefullt för barns språkliga utveckling ochkommunikativa processer som främjar barns identitetsskapande. I undersökningenframgår det även att musik kan få barn att lära känna sig själva och komma i kontaktmed sina känslor vilket kan stärka barns identitet. Resultaten visar att förskollärare utanintresse för musik inte använder instrument i förskolan och musikaktiviteterna består tillmestadels av sångsamling. Medan förskollärare med intresse eller utbildning inommusik använder sig mer av instrument i sång och musiksamlingen i förskolan.

Identity and identity formation affects all people in life. There has been done much research on what can develop human identity. There are also theories about how people develop their identity and which factors affect people's identity. The aim of this paper is to examine the factors that affect the identity of religious youth. The purpose is also to examine the significance and place of religion in the lives of the informants and how the Swedish school presents students' own religious tradition in religion studies in school. The study was conducted through a qualitative interview study with four high school students. Furthermore, the results have been analyzed in relation to Anthony Gidden’s theory of identity, Thomas Ziehe’s theory about identity, and the socialization theory.                       The result showed that religion is a big part of informants' lives. It has been stated that fasting, prayers, and religious attire are factors that affect the lives of the informants. Furthermore, it emerged that religion, family, society, school, and social media are factors that affect the identity development of the informants. It is also expressed that the Swedish school presents the students' own religious traditions in a foreign way for those students who do not belong to the majority religion, Christianity. The conclusion of this paper is that religion and faith, family, school, society, and the internalized world are factors that shape the informants' lives in how they develop their identity.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för elevers möjlighet till igenkänning i skönlitteratur. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare för att elever ska kunna identifiera sig i den skönlitteratur som används i svenskundervisning? Hur beskriver lärare att de upplever tillgången till mångfaldslitteratur kopplat till etnicitet? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Intervjuerna var semistrukturerade och urvalet var målstyrt. Resultatet av studien visar att lärarna, i enlighet med tidigare forskning, anser mångfaldslitteraturen som viktig för elevers identitetsskapande. Dock känner flertalet av lärarna en osäkerhet i användning av mångfaldslitteratur, något som kan bero på ett bristande stöd från skolan som organisation. Undersökningen har genomförts med socialkonstruktivistisk teori som utgångspunkt.
This has been investigated through qualitative interviews with six active teachers. The interviews were semi-structured and the selection was targeted. The result of the study shows that teachers, in accordance with previous research, consider the diversity literature as important for students’ identity formation. However, most of the teachers feel an uncertainty in the use of diversity literature, which may be due to a lack of support from the school as an organization. The study was conducted departing from a social constructivist theory.

The purpose of this study is to increase the understanding of how an individual's identity is constructed and reinforced through clothing brands. This we intend to achieve by studying and analyzing the significance of clothing brands on consumers. In close proximity to this purpose, we have chosen to work with three research questions: • How do consumers see clothing as a means to express themselves? • What perception does consumers have on clothing brands as identity creators? • How do consumers value wearing clothes from a particular clothing brand?

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone. Analysen berör aspekterna; maskulin identitet, rollskiftningar samt vad en identitet innebär.

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.

Sexual harassments have since long been an issue all over the world and schools have not been an exception. Reports from Swedish secondary schools show how 47% of the female pupils state that they have, sometime during their time in school, been the victim of sexual harassment. Other studies claim that pupils exposed to sexual harassments will develop low self-esteem and a decreased sense of self. The Swedish curriculum state that all children shall have the right to a harassment free school environment, but still many pupils claim to be exposed to sexual harassment in school. Several studies have theorized about why sexual harassment is so prevalent in schools but what do the pupils think? This study aims to reveal and analyze pupil opinions about sexual harassment; what do they think it is and why do they think it occurs? This will be done from a post-structural feminist point of view with focus on the shaping of identity among the respondents.      The collected results of this study indicate that sexual harassment is mostly due to a dominant form of the heterosexual male ideal where sexual harassment against both men and women is used to secure ones position as a dominant male and to gain access to the hegemonic male group. According to the respondents, sexual harassment have little to do with the victims and in the discussion an alternative approach to handle sexual harassment in school is discussed.

Syftet med denna studie är att med hjälp av metoden Photovoice undersöka de processer som utmärker unga kvinnors identitetsskapande i förorten Botkyrka i Stockholm. Genom egen fotografering och kvalitativa intervjuer med metoden Photovoice har kvinnorna gets möjlighet att gestalta och kritiskt reflektera över vardagens villkor. Bilder som visar kvinnornas vardagsliv avser att ge sammanhang och förståelse som kompletterar den kunskap som är möjlig att tillhandahålla genom samhällsvetenskapliga metoder. Fyra kvinnor från Botkyrka i åldrarna 19-22 valde att delta i studien. Resultatet presenteras i två delar, en i form av en skriftlig rapport samt en utställning tillsammans med deltagarna i studien. Materialet i den skriftliga rapporten analyserades utifrån tre teman som berör identitetskapandeprocesser: modernitetsteorin, reflexivitet samt individualiseringen, även delar av empirin analyserades utifrån ett "vi och dom" - tänkande. Slutsatsen är att unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som stora delar av samhället ser som avvikande och icke önskevärt. Den samhälleliga bilden av hur en ungdom ska vara eller hur en ungdom ska se ut påverkar i sin tur ens självbild, medias porträttering av förorten spelar således en central roll i formandet av kvinnornas identitet.

2015-06-08

Människors arbete med att skapa och forma sina identiteter är processer som pågår med olika intensitet under hela livet. Enligt de styrdokument som gäller idag, och även i tidigare läroplaner, anses historieundervisning ha betydelse för elevers utveckling av kunskaper som hjälper dem att förstå sin egen identitet och sin roll i den samhälleliga kontexten. Ett väl utvecklat historiemedvetande skrivs också fram i kursplanen som ett syfte med historieundervisningen.Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att undersöka vad forskning säger om vilken betydelse undervisning i skolämnet historia har för identitetsskapande processer hos elever i årskurs 4–6 i relation till den undervisning de får ta del av i svensk skola. För att besvara studiens frågeställning söktes efter relevanta källor i tre olika databaser; Google Scholar, Summon och SwePub.Resultatet visar att det finns flera samspelande aspekter som ligger till grund för att historieundervisningen ska bli gynnsam för elevernas identitetsskapande. Bland annat tillskrivs ett väl utvecklat historiemedvetande vara viktigt samt utvecklande av narrativ förmåga, detta stämmer väl överens med innehållet i läroplanen.Slutsatsen för denna litteraturstudie är att forskning visar att de identitetsskapande processerna hos elever i årskurs 4 – 6 påverkas av vilket perspektiv undervisande lärare anlägger på undervisningen. Hur väl förtrogen läraren är med begreppet historiemedvetande och hur hen tar sig an det är således avgörande för elevernas identitetsskapande processer genom historieundervisning. Detta resultat gäller för elever i grundskolans alla stadier.

so

Abstract: I förskolans verksamhet sker kommunikation dagligen, detta innefattar både verbal och icke verbal kommunikation. Läroplanen (Skolverket, 2016, s.7) belyser att språket har en stor betydelse för barnens identitetsskapande och identitetsutveckling. Därför är det viktigt att skaffa kunskap om hur kommunikationen kan påverka barnens identitetsutveckling och identitetsskapande. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärarnas kommunikation med barnen kan påverka barns identitetsskapande och identitetsutveckling. I denna studie har vi använt oss av kvalitativ metod i form av observationer. De frågeställningar som väglett oss i vår studie är, Hur kan förskollärarnas kommunikation vid måltiden skapa möjligheter för barns identitetsutveckling? Hur kan förskollärarnas kommunikation vid måltiden påverka barnens identitetsskapande ur ett genus och maktperspektiv? Resultatet i vår studie visar att förskollärarna använder sig av både verbal och icke verbal kommunikation i samtalen med barnen. Detta för att visa att de förstått barnen eller för att förskollärarna vill göra sig förstådda i kommunikationen. De möjligheter som förskollärarna ger barnen till sitt identitetsskapande och identitetsutveckling är i form av att förskollärarna tog tillfällen i akt och styrde över kommunikationen eller lät barnen ta initiativ och styra samtalen. En annan slutsats utifrån vårt resultat är att förskollärarna ger alla barn en möjlighet till deltagande i kommunikationen. Förskollärarna talade även direkt till barnen som egna individer genom att benämna barnen vid deras namn vid ett flertal tillfällen.

Migranternas självidentitet förändras och omkonstrueras när de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus på identitetskapande och förändringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frågeställningarna utifrån socialpsykologiska teorier om självidentitet och förändringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlärning av ett nytt språk för identitetsförändringar och vilken inverkan har sociala nätverk med egna landsmän på irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger på semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 år tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som är bikulturell, dvs. de känner sig fortfarande som irakier, och samtidigt inkorporerar en del av den svenska kulturen och sociala normer i självet.

The purpose of this examination paper is to get an understanding as an upcoming teacher about how friends make an important impact on children’s identity development in school, their choice of friends circle and what kind of groups there can occur among them. With a deeper comprehension of these circumstances should an educationalist be more considerate and adapt his or hers education to prevent negative group formations and to be an outsider. To achieve my results I used a qualitative research method where I through observation handpicked eight students from upper level of compulsory school with different friend circles from two classes for further interviews. Beside this I observed students in their school environment for three days. My conclusion by this research is that, the society, the school and the home are three very important factors that make big impact on children’s identity development. Even friendship has an important role on their development. Children choose their friends though common interest which can lead to group formations where negative group formations can occur.

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det växande mediala samhället är retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet är att försöka finna en djupare förståelse för hur man kan använda retorik i ett företag när man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jämföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frågat oss hur vårt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tänker förmedla den. Har vårt fallföretag alls tänkt på retoriken som verktyg och styrmedel för kommunikationen? Metodmässigt bygger vårt arbete främst på samtal med grundaren, styrelseordföranden och säljchefen på vårt fallföretag samt på litteraturstudier inom de ämnen vi behandlar i uppsatsen. Främst har vi behandlat retorik, kommunikation och marknadsföring. Studien är kvalitativ och deduktiv vilket innebär att vi inte försökt skapa en generell teori. Bearbetning och analys har gjorts utifrån det hermeneutiska perspektivet som utgår från tolkning och förståelse av empirin. Vår slutsats är att man faktiskt kan arbeta retoriskt utan att känna till mycket om retorik. Vi anser att man kan komma långt retorisk utan att kunna teorin men att man ändå måste tänka i retoriska banor och vara medveten om att kommunikation har en stor makt att påverka. För företag innebär denna slutsats att även om kommunikationen fungerar på ett dugligt sett så finns det utrymme för förbättringar. Retoriken som verktygslåda hjälper företag att se alla delar som man behöver arbeta retoriskt med så att man undviker att förbise viktiga områden.

The purpose of this study is to analyze how the blog as an arena is being used by youngpeople to discuss and reflect on reading and literature, and what purpose the blog as an arenahas for them in the forming of identity. The method used in this study is qualitative contentanalysis. Prior research is divided into two themes: young people’s reading, and young peoplein group constellations in and outside of the blogosphere. The theoretical framework is madeup of Louise M. Rosenblatt's theory on reading Etienne Wenger's theory on communities ofpractice.The analysis is based on book blogs by young people on literature and their literaryexperiences in the blog, and how the blog works as an arena in their identity formation. Theresults show that blogs and social interaction within them give young people perspectives ontheir own personality as readers and on their own lives. As book bloggers, the membersbecome part of a whole, a defined group. The reading of fiction and blog-based writing andreading works to include them in a group and gives young people an opportunity to developand identify themselves both as readers, "booknerds" and as book bloggers.
Program: Bibliotekarie

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Kunskapsöversiktens syfte är att belysa bildpedagogik genom kritisk pedagogik, identitet och identitetsskapande. Detta undersöker vi genom utvalda artiklar, där vi lyfter fram de olika metoderna och resultaterna i artiklarna. Genom en systematisk undersökningsprocess hittade vi och valde ut artiklar som är relevanta för vårt syfte. Resultatet visar att de valda artiklarna har alla inkludering i åtanken, men på olika sätt. De skriver om att nå ett inkluderande klassrumsklimat, men skiljer sig åt i teorier och metoder. Artiklarna utgick ifrån bild-, kritisk-, feministisk-, bisexuell-, ‘Atkinsons’- och ‘slow pedagogy’. Tabitha variety Patience Millet skriver i sin artikel Queering the Art Classroom: Queering Matters (2019) om professor Dennis Atkinsons pedagogiska metoder, som en teori inom kritisk pedagogik. Syftet med dessa pedagogiska teorier är att fokusera på elevernas processer och hur eleverna utvecklar deras kritiska tankar i bildämnet. Vi drar paralleller till den svenska Läroplanen för gymnasieskolan (2011), för att kunna sätta den internationella kontexten i en nationell kontext, i jämförande syfte. Genom analyser av studiens material kan vi se att många av artiklarna har ett liknande fokus eller tema. Med andra ord, för att skapa tolerans i klassrummet genom samtal och uppgifter som främjar normkritiskt tänkande. Detta för att nå önskad inkludering. Avslutningsvis visar artiklarna av Keifer-Boyd (2007); Nathanson (2009); Page (2017); Payne (2010); Yescavage och Alexander (1997); Zebracki (2020) på implikationer för vår yrkesprofession genom exemplifieringar av konsekvenser gentemot läraren, som diskuteras i underrubriken konsekvenser inom bildpedagogik och kritisk pedagogik.

This thesis is about organized riding as an arena for girls' leisure activity, in which they create a specific identity. My aim was to interpret and analyze the way girls create meaning out of the social and cultural context of the riding school. Particular focus is put on how gender is constructed through activities and actions within the discourses revealed through language, rules and symbols. My questions of research are: What does the cultural practice in the stable look like? What dimensions are important for the girls' identity creation? How do the girls position themselves through action, language and symbols? Which gender positions are available? Which positions are valued and not valued within the stable? How do their positions in the stable differ from what they see as their positions at school?Theoretically I rely on a social constructive perspective and with my interest focused on which ideal, norms and values the girls have to relate to. For my analyzes I use theoretical writings by Foucault, Butler and Skeggs, specially their constructs about power, meaning and materiality. The structure of the stable imposes power on the girls through its discourses. The girls, on the other hand, exert power on the horses and other young people in the stable through their competence and position. Within the space, which emerges and develops through the social interaction the girls together create meaning of their lives in the stable. Materiality is shown through their execution of personal competence, which they gain through the responsibility and leadership over the horse.My empirical data partly consists of personal life stories from the 1950´s up to now told by women at different ages, who had spent considerable time in the stable. I have, also, made observations of and talked to a group of girls, spending their leisure time in a local stable taking care of the horses and riding. A year later I made follow up interviews with the same girls.The data analyzes resulted in three major themes: Meeting the horse, Meeting with the culture and Meeting with people in the stable. Different dimension emerged within these themes important for my understanding of how the girls positioned themselves in the stable. The girls' interaction with the horse is what makes riding different from other leisure activities. Since the horse is not safe to handle the girls need to be determined, distinct and ready to take action. Through this they create a self image of courage, action and determination. The legitimacy of the culture is shaped by the discourses: Responsibility and Work, Care giving and Military discipline. Through these the girls learn that the milieu with horses means hard work and severe challenges, which they are expected to manage. In return they are seen and look upon themselves as industrious and responsible persons. The theme Meeting people focuses on the social encounters, which occur in the riding school. Being with their friends in the stable is central. Homo-social friendship is more important than heterosexual play. The girls consider themselves different from other girls outside the stable. They called themselves "not abashed" as they did not care about appearance. They had the opportunity to handle gender expectations of the society in a different way. My conclusion is that girls in the stable have a place where they can create a gender identity, which is wider than the traditional norms about how girls should behave and look. In this place their drive to take action and be in the lead gets a meaning, they are heroes in a non compromise world.
Denna avhandling handlar om ridskolan som arena för identitetsskapande processer hos flickor. Avsikten har varit att studera vad meningsskapande praktik i stallmiljön betyder för dem; på vilket sätt de påverkar och påverkas av miljön. Särskild tonvikt har lagts på hur genus konstrueras genom aktivitet och handlingar samt vilka diskurser som får sitt uttryck genom språk, regler och symboler. Syftet med studien är att tolka och analysera meningsskapande inom den sociala och kulturella kontext som en ridskola utgör. Mina forskningsfrågor är: Hur ser praktiken ut i stallet? Vilka deltar och på vilket sätt? Vilka dimensioner i verksamheten är betydelsefulla för flickornas identitetsskapande? Hur positionerar sig flickorna genom handling, språk och symboler? Hur skapas genuspositioner inom ramen för den praktik som ridskolan erbjuder? Vilka ideal, normer och krav har flickorna att förhålla sig till? Vilka positioner är önskvärda och inte önskvärda i stallkulturen? På vilket sätt skiljer sig deras position i stallet med deras upplevda position i skolan? Min teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistiskt och med intresset för vilka ideal, normer och värderingar flickorna har att förhålla sig till i stallmiljön. För analysen har jag använt mig av teoretiskt resonemang hos Foucault, Butler och Skeggs, där makt, mening och materialitet varit viktiga begrepp. Stallstrukturen utövar makt på flickorna i kraft av sina diskurser. De har i sin tur utrymma att utöva makt i kraft av sitt tolkningsföreträde gentemot hästen och mot andra ungdomar i stallet. Meningsskapande sker i det handlingssutrymme som uppstår och utvecklas i den sociala gemenskapen. Materialitet visar sig i att deras praktiska ansvar och ledarskap över hästen blir till en personligt upplevd kompetens. Det empiriska materialet består dels av personliga berättelser från 50- talet till nutid av kvinnor som varit aktiva i stallet under sin ungdomstid, dels av observationer under 2 månader av en grupp flickor på en ridskola samt uppföljande intervju efter ett år. Samtliga flickor och kvinnor hade tillbringat mycket av sin fritid i stallet Min ambition har varit att studera vad flickorna själva har uppfattat som betydelsefull i sin vistelse på ridskolan. Det empiriska materialet analyseras under tre teman: möte med hästen, möte med kulturen och möte med människorna. I dessa beskrivs de dimensioner som var betydelsefulla för att förstå hur flickorna positionerade sig i stallet. Resultatet visar att det är flickornas förmåga att interagera med hästen som gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Hästens inte helt ofarliga karaktär gör att flickorna tvingas bli tydliga och bestämda, vilket gör att en självbild av handling, mod och tydlighet utvecklats. Legitimitet i kulturen skapas av olika diskurser, som jag kallar Ansvar och arbetets diskurs, Omsorgsdiskurs och Den militära diskursen. Via dessa lär sig flickorna förstå att miljön med hästar innebär hårt arbete och utmaningar som de förväntas klara av, vilket de också gör. I gengäld bli de uppfattade och uppfattar sig själva som driftiga och ansvarsfulla. Möte med människorna lyfter fram den sociala gemenskap som ridskolan erbjuder. Umgänget med andra var betydelsefullt. Det finns utrymme för kvinnlig identifikation. Homosocial gemenskap är viktigare än heterosexuellt spel. Flickorna skiljde sig gentemot andra flickor utanför stallet. De betraktade sig som "obrydda". Med det menade de att de stod emot traditionella förväntningar på hur flickor ska uppträda och vara. De hade investerat i subjektpositioner där de uppfattade sig själva som ledare; handlingskraftiga och kompetenta. Slutsatsen är att flickorna i stallet har utrymme att skapa subjektpositioner som ger vidgat genusutrymme. Detta får betydelse för deras upplevda känsla av handlingskraft och ledarförmåga, de är hjältar i en kompromisslös värld.
Godkänd; 2007; 20070924 (biem)

Har skönlitteraturen en given plats i skolan eller är den formen av litteratur någonting med ett historiskt rosa skimmer kring och inte någonting som i själva verket har någon större inverkan på elevernas identitetsskapande, självinsikt och vidgade perspektiv? Detta är en av de undersökta frågorna i studien som har utformats som en systematisk litteraturstudie som innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa funnen litteratur. Det råder delade meningar bland forskare om skönlitteraturens explicita roll gällande medverkandet till elevernas personliga utveckling. Men studien visar att skönlitteraturen har en särställning gällande dessa frågor dels genom att det går att utnyttja skönlitteraturens lättillgänglighet för att eleven ska få en djupare förståelse för innebörden av det lästa, och på så sätt även få en djupare förståelse för sin person. Detta är betydligt svårare att genomföra med andra medier i det vidgade textbegreppet. Samtidigt visar den sociokulturella teorin att samtliga texttyper inom det vidgade textbegreppet står i beroende av varandra och samarbetar. Den eventuella särställningen mot andra medier inom utbildningar syns även genom att skönlitteraturen numera ingår i utbildningar inom läkarutbildningen, prästutbildningen samt polisutbildningen för att ge omvärldsförståelse. Detta tyder på skönlitteraturens särställning och användningsområde i ämnet.

The main objective of this essay is to examine how the identities of young people are influenced by their choice of an individual sport or a team sport.

The following questions are the focus of the essay:

• How does the sport influence the creation of an identity for active young people?

• How will the choice of an individual sport or a team sport affect the development of an identity in young people who practises sport?

To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. The empirical material has been collected with help of eight semi-structured interviews. Four of them were held with young people who practised swimming and the other four with young people who played soccer. The essay is structured from Derek Layders model regarding how to understand the social reality. The model is divided into four different domains that stretch from a macro to micro level. The first domain discusses sport in the near context and is followed by sport environment, the sport situation and finally sport and the self.

To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of how young people’s choice of sport influence the development of their identity I have used a number of theories. The theories follows Layders model and goes from more general theories regarding identity and the individualised society and groups as a social constellation to fall out in more specific theories about youth, identity and youth groups.

The study shows that all of the participating young individuals valued belonging to a group highly but they found it equally important to develop as an individual. The soccer player has his/her specific position in the team which leads to a feeling of togetherness, solidarity and security, but this also lead to a limited individual freedom. The swimmers on the other hand experienced less security in the group but felt that they had a bigger individual freedom. The studies also shows that, for an individual, the importance of togetherness is not so much the fact that you belong to a team as it is important to belong to a bigger collective context.

A swimmer gets a direct and concrete confirmation on their individual accomplishments which can lead to a greater self-confidence in young people who practices individual sports in comparison to the young people who practises team sports. However, within a soccer team they have collective ideals that help the players understand the importance of cooperation, team work and to show consideration for other people.

Keywords; identity, youth, sport, team, individual

The aim of this master’s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ‘European heritage’ is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically. The real European spirit is seen as consisting intolerating and celebrating these internal differences. There is also a discourse on the idealEuropean citizen, who actively strives to enlargen her knowledge on (European) culture andhistory.However, there is also a narrower conception of European heritage, which can be discernedfrom some of the analysed sources. This latter definition of Europeanness, stresses Christianityand a tradition of civilisation, rationalism, and science. The ‘Other’, the non-Europeans, can thusbe interpreted as the negation of these ideals.

This thesis deals with the construction of identity going on in Swedish students' societies, which is analyzed as an intersection of gender and social class. Theoretically, I draw on discourse analysis. Foucault's genealogical method is applied in order to understand how discourses of the past are active today in students' identity construction. The study is based on interviews with members of the board of three different societies. In all, 28 interviews were made. Furthermore texts and pictures from each society's homepage were examined. Overall, the study shows that two main discourses are activated in students' identity construction. The members of the male-dominated society belonging to the Faculty of Natural Sciences and Technology represent a specific form of masculine identity in accordance with medieval ideas of student life. Being a student means to be without responsibility, to drink and have fun, and women are constructed as 'the others'. The members see them-selves as rather ordinary men in the future. Women and men are active in equal numbers in the society of students belonging to the Faculty of Social Sciences. They activate the meritocratic discourse dating back to the 18th and 19th centuries as they construct themselves as future men in power with the right to speak. Women can however also represent this identity. In the society of students belonging to the Faculty of Medicine, women constitute the vast majority. They also activate the meritocratic discourse. However, they attach new meanings in accordance with the female symbolic gender to what should be regarded as merits: responsibility, respectability, care, and nicety. Thus, they represent a feminine identity, but the few male members do not adhere to these female symbolic norms. The society is an arena for the members' resistance against hegemonic discourses of gender and class that would confine them to subordinate positions in their future working-life. Each society provides valuable symbolic capital that might be important. Key words: class, discourse, gender, genealogy, ideal identity, identity construction, ideological dilemma, intersectionality, mass university, students' society, symbolic capital, the other.

Den här uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk?, därför kan man se denna uppsats både som fristående och som en del av Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk? I uppsatsen har jag valt att titta närmre på det litterära verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som från början skulle ha fått ett större utrymme i Invandrarsvenska – ett ungdomsspråk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven på korrekt grammatisk svenska. Den är skriven på vad som kom att kallas ”invandrarsvenska”, en form av talspråk, där det svenska språket blandats med slang och ord från andra språk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar på frågor om sin omgivning och identitet. Jag var intresserad av att se hur Ett öga rött kunde jämföras med en bok med liknande huvudkaraktär och handling skriven på svensk slang, om det fanns några likheter i språk, karaktärer och i handling, därför använder jag mig av Ronnie Sandahls bok Vi som aldrig sa hora, som precis som i Ett öga rött har en huvudkaraktär som söker svar på frågor om sin identitet. De båda böckerna har som sagt en ung pojke som huvudkaraktär, och de olika handlingarna beskriver deras liv och vardag utifrån olika dramatiska händelser. I uppsatsen jämför jag dessa litterära verk med utgångspunkt i två olika sorters berättande, två tonårspojkar som huvudkaraktärer, två olika författare och med ett antal frågor i bakhuvudet: Hur skriver unga tonårspojkar? Vad skriver de om? Finns det några skillnader mellan en tonårspojke med svenskt ursprung från en liten svensk stad och en tonårspojke med invandrarbakgrund från en förort till en storstad? Handlar det om identitetssökande? Om att vilja synas genom berättelsen? Att försöka förstå sig själv? Hjälpa andra förstå? Vad har författaren för syfte med boken? Vem tolkar och hur ska berättelsen tolkas?
This thesis is based on narrative as identity creator, how identity formation is based on storytelling, narrator, author and main characters in a literary work, focusing on language and group identity, but also how the reader can identify with the narrator and characters. The thesis compares the two youth novels Ett öga rött, by Jonas Hassen Khemiri and Vi som aldrig sa hora, by Ronnie Sandahl, written in “immigrant Swedish” and Swedish slang, where each novel is based on the search of identity of a teenage boy living in a Swedish suburb or a small town. The analysis is thereby based on whether there are any differences and similarities in these two books depending on storytelling, storytellers, storytelling technique and how the characters identities are formed by the author’s storytelling language and what the significance of this really is for each novel.

The aim of the study was to through a qualitative method with two focus groups investigate how young women percieve that their identity creation is influenced by them reading celebrities Blogs and in that case, whether this type of Internet activity affect their autobiographical memory, the foundation for personal identity. Since the main task of the autobiographical memory is to give the ego and its social mode a foundation by sharing memories with others, the Internet activity should be seen as an important factor for the identity formation of young people. Today, the young spend equally mauch time being connected to various media as they do socializing with family and friends. The results indicate that young women view the world and lifestyle that known Bloggers expose intheir Blogs as a kind of ideal. The young women got an aha reaction when they realized that what the Bloggers expose is not always equal to the real life.

This study is generated from a European Union project founded Barcelona, Spain and contents a questionnaire that is the same in the different studies, but with different questions or thesis in each of them. Our question is if there is an identity creation in the meeting with other people and if so, how that identity creation is constructed. The identity-creation-meeting in the study is a fictive love relation story. Two high school classes in the Stockholm area have participated in the inquiries.

The work of Bjerrum-Nielsen & Rudberg (1991) shows that the two sexes differ in their opinion about what is desired in a relationship. The result of our study points out that both young men and women mostly prefers the same qualities in a relation in spite of that gender socialisation directs the informants towards stereotypical roles. In this study Hall (1990) and Bhabha (1986) has been used to explain how people are affected by meetings and situations and thereby constantly develop their identities.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse. Genom interaktion med andra skapas nya perspektiv och vuxenstuderande sätter in sig själva i historiska och kulturella kontexter. Elevers självbild och identitet omformas på så sätt.

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län.

Examensarbetes frågeställning lyder;Vilken funktion fyller graffitikulturen för dess utövare?Identitets skapande genom graffiti.Frågeställningen som behandlas har sin bakgrund i min nyfikenhet på de pojkar intresserade avgraffiti jag stött på inom skolan där jag gjorde min verksamhetsförlagda utbildning (VFU)vårterminen 2010. Jag ville undersöka funktionerna som fylls hos graffitikulturens utövare för attfinna förståelse för de studenter jag mötte då så gott som alla studenter av manligt kön hade enrelation till graffitins estetiska uttryck. Jag som kommer att möta dess elever behöver känna till vadgraffiti är och vad det är för något som driver utövarna. Jag ansåg jag det relevant att skapa ettunderlag till oss bildpedagoger i detta avseende. Jag har även själv ett långvarigt förhållande tillgraffitikulturen. Så denna skrift fyller även en funktion för mig, som självförståelse.Examensarbetets gestaltande del är en fortsättning på denna uppsats del där jag valt att titta närmarepå närliggande homosociala arenor som bär likheter med graffitikulturen som jag undersöker iuppsatsen och kommer fram till som slutsats. Gestaltningen utgör en egentillverkad bok med bildervilka illustrerar dessa olika homosociala gemenskaper, boken skildrar bland annat militärförband,mc-gäng, fotbollslag, jägare, konstföreningar och scouter alla homosociala grupper där likandehierarkiska världen gäller. Inom dessa kulturer liksom inom graffitikulturen är handling som räknas,därför valde jag att skapa min gestaltning för hand, att göra den själv.I resultatdiskussionen framkommer dels ämnets mångfacetterade natur där det är tydligt attfunktionen graffitikulturen fyller för dess manlige utövare är vid och består av många delar. Dettaresultat bidrar till reflektioner kring hur man som pedagog kan arbeta med gruppen studenter som ärnyfikna på graffitikulturen som fenomen eller tillhör dess utövare. Utövandet är inte meningslöstutan fyller i högsta grad funktioner för individen. Vad detta är för funktioner kan skilja sig frånindivid till individ och i tid.

Syftet är att undersöka vilken påverkan heavy metal bands logotyper har och vilket budskap de förmedlar till kunden. Därefter vill vi undersöka vilken identitet dessa logotyper förmedlar till kunden. 1. Vad formar relationen mellan kund och logotyp för att skapa en identitet hos konsumenten inom heavy metal subgruppen? 2. Vilken påverkan har heavy metal bands logotyper på kunden? Metod Uppsatsen är formade efter kvalitativ studie. Ansatsen är anpassad efter induktion. Empiriska datan utgörs av fem semistrukturerade djupintervjuer och två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Slutsatser Studiens resultat i den första forskningsfrågan identifierar fem lager av relationer till varumärket som är i ordningen: Utseende, lojalitet, samhörighet, provokation och den personliga identiteten. De tillsammans skapar det som definierar kundens identitetsskapande förhållande till logotypen. Andra forskningsfrågan har vi identifierat att logotypen är en del av identiteten då den symboliskt representerar bandet och musiken medan det underliggande budskapet hos logotypen representerar minnet, gemenskapen, intresset och identiteten.

Datorspelet World of Warcraft har växt något enormt i popularitet sedan det kom 2004. Idag är det den största mötesplatsen på nätet med användare över hela världen. När vi möter användare på nätet är det precis som i verkligheten viktigt för oss att framställas på det sätt vi helst vill. Vi spelar en roll och bygger en identitet. Spelet erbjuder en alternativ, virtuell värld åt oss och det som är intressant för mig är att se på vilket sätt detta påverkar våra möjligheter till detta. Om en alternativ värld ger oss alternativa möjligheter. Jag vill dels se närmare på Blizzard, spelföretaget bakom spelet, och vad de givit oss för förutsättningar. Dels ska jag genom mitt agerande med andra användare ta reda på vad som kan vara viktigt för dem i deras identitetsskapande.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva. Det kan dock ibland råda dissonans mellan hur informanten talar om rummet och hur rummet verkar användas.
This study examines what the connection is between academics identity in the Stockholm area and their living rooms. Four interviews were conducted at the home of scholars to examine how their relationship to the living room reflects their perception of one's identity. The focus of this paper is to analyze how the living rooms help informants to show off their identity and how they talk about the rooms. In the essay, I also examine the informants' relationship to television and how it relates to their identity. The conclusion of my essay is briefly that my informants appear to have an idea of what their own identity means and that they are trying to decorate their living room, so that they reflect that image both to others and themselves. However, it can sometimes be a dissonance between the way the informant are talking about the room and how the rooms are being used.

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie –via Onlinespel. Genom realintervju och e – postintervju har svar erhållits på frågor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, påverkan på individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ”bara ett spel”. Tio intervjuer gjordes i två separata grupper; realintervjun utfördes på en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e – postintervjuer som besvarades av vuxna. I studien framkom att spelandet var en social aktivitet, där individer via Onlinespel kunde interagera med andra och att spelandet hade en viss påverkan på deras identitet. Detta ledde till att det inte går att utesluta huruvida Onlinespel och interaktion via dessa kan bidra till identitetsskapande.

Identitetsskapande, Onlinespel

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed. Repertoarerna behandlar vardagen som grund för bloggskribenternas inlägg, kroppens del i identitetsskapandet, samt ett hävdande av blogg och identitet som kan kopplas till en marknadsföring av självet.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.