Academic literature on the topic 'Identitetsteorin'

År 2015 var det 162 877 personer som sökte asyl i Sverige varav 70 834 var barn. I gruppen barn ingår även barn utan vårdnadshavare. Under 2015 sökte 35 269 ensamkommande barn asyl i Sverige (Bris, 2017). Syftet i var att undersöka hur ensamkommande unga som kom till Sverige 2015 upplever hur den svenska asylprocessen påverkat deras mående samt vilka faktorer som haft en positiv inverkan på deras psykiska hälsa under asylprocessen. Datainsamlingen består av 5 semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter kom till Sverige som ensamkommande barn men är idag över 18 år, det vill säga myndiga, och har tillfälligt uppehållstillstånd. Kärnan i studien är respondenternas berättelser. Den insamlade empirin har analyserats och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom området och teorierna identitetsteorin, symbolisk interaktionism samt marginalisering har använts för att tolka och analysera materialet. Resultatet i studien visar på hur ensamkommande ungas psykiska hälsa drabbas negativt och allvarligt av Sveriges tillfälliga begränsningslag, bland annat i form av självskadebeteende, ångest och stress. Resultatet visar även att ungdomens sociala kontaktnät är av stor betydelse för ungdomen. Skola, aktiviteter och vänner har lyfts som faktorer som påverkan de ensamkommande unga positivt.

2019-01-15

Bakgrund: Att kvinnor har svårare att göra karriär jämfört med män är något tidigare forskning menar kan bero på det som definieras som glastaket. Frågan är om detta glastak finns inom fler faktorer än kön? Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på om kön, ålder, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabild påverkar individers möjlighet till att göra en högre karriär. Detta vill vi göra genom att studera hur faktorerna påverkar individers möjlighet till högre karriär efter att ha läst en MBA eller EMBA utbildning. Vi ämnar studera detta med hjälp utifrån de tre teorierna, sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin, samt fenomenet glastak. Metod: Vi har använt oss av deduktiv ansats där vi utgår från teorierna den sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin. Vi har valt att utgå från fenomenet glastak. Med hjälp av teorierna försöker vi besvara våra ställda hypoteser. Studien och informationen är insamlad och utförd under år 2017 genom en enkätundersökning. Materialet analyserades utifrån en bivariat korrelation samt regressionsanalyser. Slutsatser: Vi kan i vår studie påvisa att det finns ett glastak för variabeln ålder. De resterande variablerna (kön, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabilden) har vi inte funnit att ett glastak existerar för individerna som har genomgått en MBA/EMBA-utbildning.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation. Kontinuitet associeras med familjeliknande förhållanden, betydelsefulla roller, ökad självsäkerhet, tydliga mål och aspiration, ökade aktiviteter, polariserade föreställningar och motsättningar. Urkoppling associeras med personlig utveckling, distans och psykisk ohälsa. Ett förslag till förklaringsmodell presenteras. Negativ social identitet leder till anslutning, positiv social identitet leder till kontinuitet, hotad social identitet kan leda till eller ifrån kontinuitet, negativ social identiet leder till urkoppling.

Abstrakt Genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka. Studiens resultat visar att det finns delade uppfattningar kring budskapet och mottagandet av nya varumärkesprofilen eftersom en del av mottagarna har starkare associationer till sin arbetsgivare som i själva verket är ett dotterbolag till AkzoNobel.

Efter att ha gjort en genomgång av religioners representation i Lgr11 stod det klart att kristendomen fått ett betydligt större fokus än andra religioner och livsåskådningar. Genom att undersöka hur den skolpolitiska debatten såg ut vid införandet av nuvarande kursplan i religionskunskap (2010-2011) sökte jag svar på mina forskningsfrågor: Varför ser innehållet i kursplanerna för religion för grundskolan ut som det gör; Vilka aktörspositioner kan urskiljas; Hur har debatten om innehållet i kursplanen mellan de olika aktörspositionerna sett ut; Vilka argument yttras för- och emot att kristendomen ska ha en särställning i svensk religionskunskap samt Hur kan kursplanens utformning förstås utifrån ett social identitets-teoretiskt perspektiv? För att besvara forskningsfrågor utfördes en dokumentanalys av kursplanen i religionskunskap samt en argumentationsanalys av debatten kring kursplansrevideringen 2010. Studien har visat att kristendomen får ett avsevärt större utrymme i grundskolans läroplan från 2011 (Lgr11). I studiens resultat har den skolpolitiska debatten 2009-2011 rekonstruerats och olika politiska aktörers argument har presenterats. Utifrån ett social identitetsteoretiskt perspektiv kan kristendomens särställning i Lgr11 i allmänhet och i kursplanen för religionskunskap i synnerhet förstås som en identitetsmarkör. Majoritetsgruppen stärker sin självbild genom att förstärka det gemensamma och särskilja olikheter till andra grupper, utgrupper. Globaliseringen och mångfaldens utspridning kan ses som en motor till viljan till social identifikation och sociala jämförelser mellan olika grupper. Konsekvensen blir en kursplan som präglas av ingruppsfavoritism och nynationalistiska strömningar där den nationella identitet ställs som fokus och utgångspunkt.

Godkänt datum 2020-06-09

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare. För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori. Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ”självgjord”, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet. Dessa fem värderingar går inte att skilja åt utan beror av varandra och de harmoniserar med fältets position i samhället. Kulturutövandet är avgörande för informanternas självidentitet. Informanterna balanserar det som de upplever som det vanliga trygga livet med det kontrasterande kulturutövandet. Informanterna vill inte ha kulturutövandet som inkomstbringande yrke eftersom de vill slippa kompromissa med sitt skapande samtidigt som de vill ha tryggheten som det vanliga livet erbjuder. Även informanternas historia, nu och föreställda framtid påverkar valet. Breakdansarnas val skiljer sig från musikernas eftersom breakdancefältet inte är professionelliserat. Men även om breakdancefältet befinner sig vid sidan av kulturetablissemang, näringsliv och kulturpolitik påverkas och förändras breakdancefältet i relationerna till dessa.

Abstract The purpose of this thesis is to examine the professional female members of a board in listed companies. During the 21st century the issue of female quotation into the executive boards was discussed in both the media and politically due to womens underrepresentation in these contexts. The main purpose of this thesis is to examine the professional female members of boards stories of the role models they have, what characteristics have evolved, the views of others, and the self image. In addition, we want to investigate how women perceive themselves in a male-dominated field to identify how the female identity is created at work. Through a qualitative research in the form of personal interviews, we have gathered empirical material that forms the basis of our results. The answers from the interviews have been analyzed with the help of relevant theories and a social constructionist approach throughout the thesis. For our theoretical approach, we primarily chose symbolic interactionism, identity theories, and concepts such as the glass ceiling and gender strategies to analyze the data. The result of the survey shows that there are many elements that play into how women form their identities. Identified patterns show that the female’s role models influence their future behavior and the way they perceive things. In particular, it affects the self-image of how they should be; their ideal ego. Ideal ego is about being committed and having self-awareness. They see themselves as brave, positive and self-propelled, and that others see them in the same way. The women are in a minority position and that has made them more visible but also more audited. This leads to the need to constantly overachieve and the importance of highlighting their skills to assert themselves in their role. Keywords: Identity, “professional members of a board”, woman, symbolic interactionism, identity theories, the glass ceiling, gender policies
Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier       Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder.
Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.