Dissertations / Theses on the topic 'Identitetsteorin'

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare. För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori. Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ”självgjord”, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet. Dessa fem värderingar går inte att skilja åt utan beror av varandra och de harmoniserar med fältets position i samhället. Kulturutövandet är avgörande för informanternas självidentitet. Informanterna balanserar det som de upplever som det vanliga trygga livet med det kontrasterande kulturutövandet. Informanterna vill inte ha kulturutövandet som inkomstbringande yrke eftersom de vill slippa kompromissa med sitt skapande samtidigt som de vill ha tryggheten som det vanliga livet erbjuder. Även informanternas historia, nu och föreställda framtid påverkar valet. Breakdansarnas val skiljer sig från musikernas eftersom breakdancefältet inte är professionelliserat. Men även om breakdancefältet befinner sig vid sidan av kulturetablissemang, näringsliv och kulturpolitik påverkas och förändras breakdancefältet i relationerna till dessa.

Abstract The purpose of this thesis is to examine the professional female members of a board in listed companies. During the 21st century the issue of female quotation into the executive boards was discussed in both the media and politically due to womens underrepresentation in these contexts. The main purpose of this thesis is to examine the professional female members of boards stories of the role models they have, what characteristics have evolved, the views of others, and the self image. In addition, we want to investigate how women perceive themselves in a male-dominated field to identify how the female identity is created at work. Through a qualitative research in the form of personal interviews, we have gathered empirical material that forms the basis of our results. The answers from the interviews have been analyzed with the help of relevant theories and a social constructionist approach throughout the thesis. For our theoretical approach, we primarily chose symbolic interactionism, identity theories, and concepts such as the glass ceiling and gender strategies to analyze the data. The result of the survey shows that there are many elements that play into how women form their identities. Identified patterns show that the female’s role models influence their future behavior and the way they perceive things. In particular, it affects the self-image of how they should be; their ideal ego. Ideal ego is about being committed and having self-awareness. They see themselves as brave, positive and self-propelled, and that others see them in the same way. The women are in a minority position and that has made them more visible but also more audited. This leads to the need to constantly overachieve and the importance of highlighting their skills to assert themselves in their role. Keywords: Identity, “professional members of a board”, woman, symbolic interactionism, identity theories, the glass ceiling, gender policies<br>Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier       Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder.<br>Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären och hur den kan inverka på eventuella föreställningar om och påverka identiteten hos de amerikanska soldaterna. Studien genomförs med hjälp av en litteraturöversikt och dess material består av vetenskapliga artiklar. De teoretiska perspektiv som används inom studien är Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns kunskapssociologi i kombination med den Social identitetsteori som presenteras av Antoon Geels och Owe Wikström. Ur studien framkom i huvudsak tre slutsatser. Den första slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären bland annat via den nära relation som finns mellan nationen, militärverksamheten och soldaterna. Slutsats nummer två är att den amerikanska civilreligionen kan inverka på föreställningar om den amerikanska soldaten exempelvis genom objektivering. Den tredje slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen kan påverka de amerikanska soldaternas identitet via den amerikanska militärverksamheten. Sådan påverkan är möjlig genom depersonalisation och synkroniserade utseenden. Av studien dras även slutsatsen att det finns behov av mer forskning inom ämnesområdet.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua tre förskollärare och tre barnskötare från olika arbetslag. Studien visar att förskollärare och barnskötare inte gärna uttalar några tydliga skillnader i yrkesrollerna. En anledning till detta kan vara att det skett en kompetensutjämning vilket innebär att man känner lojalitet i arbetslaget och därför lägger sig på minsta gemensamma nivå trots olika kompetenser. Trots att de gärna inte vill uttala några skillnader blir det tydligt att de faktiskt ser skillnader mellan yrkeskategorierna. Studien visar även att språket är en central del i identitetskonstruktionen, i talet om sin kompetens och yrkesroll urskiljer man sig från de andra. Vidare finns det en allmän uppfattning om att en yrkeskategori vore det optimala och att detta är ett rimligt mål att sträva mot.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson &amp; Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment &amp; Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd.<br>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Det övergripande syftet med studien var att studera hur terroristen, representerad av Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov, konstruerades i fyra svenska dagstidningar efter två händelser benämnda terrordåd: attentaten i Oslo och på Utøya 22 juli 2011, och lastbilsattacken i Stockholm 7 april 2017. Detta utifrån ett socialpsykologiskt och diskursanalytiskt perspektiv med den sociala identitetsteorin som ramverk och ingrupper och utgrupper i fokus. Resultatet visar att det förekom olika diskurser för de två gärningsmännen, där Breivik framställdes som en individ som är en målmedveten, kallblodig ensamvarg, medan Akilov definierades utifrån sina presumtiva grupptillhörigheter som en passiv och kollektiv främling som agerat på terrororganisationen IS initiativ. Breivik kan utifrån resultatet placeras i en ingrupp och Akilov i en utgrupp, vilket indikerar ett samhällsklimat där ”vi” ställs mot ”dom”, något som i sin tur kan påverka individens identitet och värderingar.<br>The purpose of this paper was to study how the terrorist, represented by Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov, was constructed in four Swedish newspapers after two terrorist attacks in Norway July 22, 2011, and in Sweden, April 7, 2017. The study takes on a social psychological and discourse analytic perspective, where the social identity theory with its ingroups and outgroups is central. The result shows that there were different discourses for the two offenders, where Breivik was portraied as an individual who is a purposeful cold-blooded loner, while Akilov was defined on the basis of his presumptive group affiliations as a passive and collective alien. Based on the results, Breivik can be placed in an ingroup and Akilov in an outgroup, which indicates a social climate where ”we” are set against ”them”, something that in turn can influence the individuals identity and values.

”Arabiska våren – framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia” är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ”Arabiska vårens” framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna. Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden. Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ”De onda Andra”. BBC andrafierar revolutionen där konstruktionen av diskursen om revolutionerna uttrycks i postkoloniala diskurser. BBC andrafierar aktörer i revolution i dimensionerna ”De goda Andra” och ”De onda Andra”, där de förstnämnda tillämpas på västallierade och den andra förknippas med aktörer som väst inte har goda politiska relationer med.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat &amp; slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket.<br>ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result &amp; Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision

Introduktion Tidigare forskning kan identifiera en tydlig revisorsstereotyp.Trots att revisorer i viss mån har arbetat för att motarbetastereotypen, kvarstår samma stereotyp idag som för 40 årsedan. Skiljer sig omgivningens stereotyp från hur revisornuppfattar sig själv, föreligger ett förväntningsgap. Brist påforskning kring hur revisorerna upplever stereotypen och hurde bemöter den, motiverar vår studie. Syfte Studien syftar till att utforska hur revisorer uppfattar denstereotypa bilden om revisorer samt hur och varför de arbetarför att påverka omgivningens föreställningar om revisorer. Metod Denna kvalitativa studie har genomförts genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter ärrevisionsmedarbetare med olika befattningar och arbetar pånågon av de fyra världsledande revisionsbyråerna. Slutsatser Vi kommer fram till att revisorer uppfattar stereotypen omrevisorer som i huvudsak negativ och icke överensstämmandemed revisorns egen bild av sig själv. Vi har identifierat ett nyttförväntningsgap – skillnader i förväntningar om hur en revisorär. Revisorer arbetar aktivt för att motarbeta stereotypeneftersom det medför fördelar för dem i yrkeslivet. Trotsmotarbetandet kvarstår stereotypen och därmedförväntningsgapet. I viss mån sker dessutom ett omedvetetagerande som tyder på att stereotypen förstärks eller ignoreras.<br>Introduction Previous research identifies an evident auditor stereotype.Although auditors to some extent have attempted to change thestereotype, the stereotype as it appeared 40 years ago stillremains. Differences between the stereotype and the auditors’perceptions of themselves causes an expectation gap. The lackof research regarding how auditors perceive the stereotype aswell as how they treat it, motivates our study. Purpose The purpose is to examine how auditors perceive the stereotypeof auditors as well as how and why they are working to changethe surroundings perceptions of auditors. Method This qualitative study is based on twelve semi-structuredinterviews. All respondents are audit staff with differentpositions that work in one of the Big 4 accounting firms. Conclusions We conclude that auditors mainly perceive the stereotype ofauditors negative and not consistent with their own images ofthemselves. We have identified a new expectation gap –differences in expectations about the auditor’s traits. Auditorsare working actively to counter the stereotype as it entailsbenefits to them in their professional life. To some extent,auditors are also unconsciously acting in a way that suggeststhat the stereotype is reinforced or ignored.

Gymnasieekonomers uppfattning om revisorn spelar stor roll för ekonomiutbildningar på högskolenivå och revisionsbyråerna. Gymnasieekonomer kan vara framtida elever och medarbetare på högskolor respektive revisionsbyråer. Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieekonomer uppfattar revisorn samt sig själva utifrån egenskaper som förknippas med den traditionella revisorsstereotypen. Studien undersöker även, dock i mindre omfattning, om det finns ett samband mellan intentionen att bli revisor och om man har någon i sin närhet som arbetar som revisor. Genom en kvantitativ ansats undersöks studiens tre hypoteser som är grundade på professionsteorin och identitetsteorin samt den traditionella revisorsstereotypen. Egenskaper hos den traditionella revisorsstereotypen som har identifierats av tidigare forskning har bland annat använts som underlag i en enkätundersökning som genomförts på två gymnasieskolor. Studiens huvudsakliga resultat är att gymnasieekonomerna uppfattar att revisorn har hög status, vilket indikerar att revisorsyrket klassas som en profession. Studiens resultat kunde inte påvisa att gymnasieekonomer anser sig dela egenskaper med den traditionella revisorsstereotypen. Slutligen kunde studien heller inte påvisa att gymnasieekonomer som har någon i sin närhet som arbetar som revisor har intention att bli revisorer.<br>Secondary school economists´ perception of the auditor plays a major role in financial education at university level and in the audit firms. Secondary school economists´ can be future students and employees at colleges and audit firms. The purpose of the study is to examine how secondary school economists´ perceive the auditor as well as themselves based on characteristics associated with the traditional auditor stereotype. The study also examines, though to a lesser extent, whether there is a connection between the intention to become an auditor and if you have someone in your vicinity working as an auditor. Through a quantitative approach, the study´s three hypotheses based on profession theory, identity theory and the traditional auditor stereotype are examined. Characteristics of the traditional auditor stereotype identified by previous research have been used, among other things, as a basis for a questionnaire survey conducted at two secondary schools in Sweden. The main result of the study is that the secondary school economists´ perceive that the auditor has a high status, which indicates that the audit occupation is classified as a profession. The study´s result cannot demonstrate that secondary school economists´ consider themselves share characteristics with the traditional auditor stereotype. Finally, the study cannot demonstrate that secondary school economists who have someone in their vicinity who works as an auditor have the intention to become an auditor.

<p>This study is based on six narrative interviews which I conducted with students at the University of Namibia in Windhoek, Namibia. My aim is to find out how these students are creating their identity in the environment of the university, how they look at their family structure and how Namibia´s independence in 1990 has created new opportunities for young people in contemporary Namibia. I have been using postcolonial theory and identity theories to analyse the interviews. Five of the six respondents are from the northern parts of Namibia, Ovamboland, and this area is seen as a rural area. The students have made an emotional journey from the rural areas in the north to the urban area of Windhoek and they feel that they have many new opportunities and they are willing to change Namibia into a more developed country.</p>

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer. Studien syftar till att undersöka om klientidentifikation, personlig och professionell identifikation påverkas av ett karismatiskt ledarskap och om dessa identifikationer i sin tur har en påverkan på revisorers oberoende. Metod: Vi har i studien använt oss av enkäter som metod för att samla in primärdata. Data samlades in från auktoriserade och godkända revisorer runtom i Sverige. Insamlad data har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna har sedan redovisats i olika tabeller. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att ett karismatiskt ledarskap har en påverkan på samtliga identifikationer, dock var denna påverkan relativt svag, vilket innebär att det är många andra faktorer som ökar identifikationerna. Vidare visade resultatet att personlig identifikation kan innebära ett större hot mot revisorers oberoende än klientidentifikation. Förslag till fortsatt forskning: För att få mer djup i studien och för att få fram respondenternas egna tankar och åsikter skulle en kvalitativt inriktad studie, med intervjuer som datainsamlingsmetod kunna genomföras. Ytterligare förslag till forskning skulle kunna vara att undersöka andra faktorer som kan tänkas påverka olika identifikationer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till fortsatt forskning inom revisorers icke-finansiella beroende, genom att vi undersöker problemet ur ett socialt identitetsperspektiv. Vidare bidrar studien med kunskap om faktorer som påverkar sociala identiteter.<br>Aim: The debate about the auditor independence has been going on for a long time. Today is the issue of auditor independence one of the most important in accounting which depends on several corporate scandals that have occurred in recent years. Previous studies shows that close relationships explicate social identifications which can have a positive and a negative impact on auditor independence. We have added personal identification in our study at the individual level to expand previous studies. We have also added the charismatic leadership as a factor to investigate whether this affect identifications. The study aims to investigate whether the client identification, personal and professional identification is affected by a charismatic leadership and whether these identifications has an impact on auditor independence. Method: In our study we have used surveys as a method to collect primary data. Data were collected from Swedish authorized and approved auditors. The collected data where then processed and analyzed by the statistical program SPSS statistics. The results of the statistical analyzes are then presented in different tables. Result and conclusions: The results of the study showed that charismatic leadership has an impact on all identifications, however, this effect is relatively weak, which means that there are many other factors that increase these identifications. Furthermore, the result also showed that personal identification can be a greater threat to auditor independence than client identification. Suggestions for future research: To obtain the respondents' own thoughts and opinions, a qualitative focused study with interviews as a data collection method could be implemented. Further implications could be to examine other factors that may affect different identifications. Contribution of the thesis: The study contributes for further research about the auditors' non-financial dependence, in which we examine the problem from a social identity perspective. Furthermore, the study can provide knowledge of the factors that affecting social identities.

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Revisorns oberoende är en ständigt omdiskuterad fråga och ämnet verkar aldrig gå ur tiden, detta då massmedia ständigt florerar med spekulationer om jävsituationer mellan företag och revisorer. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer och dess klienter resonerar kring oberoende och beroende. För att studera denna komplexa fråga har vi genomfört elva personliga intervjuer, fem intervjuer med auktoriserade eller godkända revisorer och sex intervjuer med revisionsklienter. I studien har vi analyserat hur revisorer och klienter resonerar kring revisorns oberoende samt vad parterna anser är viktigt i deras förhållande till varandra. Utfallet av studien pekar på att både revisorerna och klienterna tänker och arbetar aktivt för att upprätthålla sitt anseende, det vill säga sin legitimitet. För revisorernas del uppnås legitimitet genom att de ständigt beaktar hot mot sin objektivitet och på så sätt säkerställer sitt oberoende. Detta leder till att de kan fungera som ett kontrollorgan för klienternas finansiella rapporter. Studien visar även att utifrån klientens perspektiv är det viktigt att revisorn fungerar som en oberoende tredje part eftersom det ger bolagets finansiella rapporter en ”kvalitetsstämpel”. Studien är relevant då den bidrar med en förståelse för vad som är viktigt i relationen mellan revisor och klient.<br>Auditor independence is an intensely debated issue, the topic never go out of time when the media are constantly rife with speculation about a conflict of interest between the company and the auditors. The purpose of this study was to create an understanding of how auditors and its clients reason about independent and dependency. To study this complex issue, we have completed eleven personal interviews, five interviews were with authorized or approved auditors and six interviews were with audit clients. In this study we analyzed how auditors and clients reasoning about auditor independence and what they consider important in their relationship to each other. The outcome of this study indicates that both auditors and clients think and work actively to maintain its reputation, videlicet their legitimacy. From the perspective of the auditors, they achieved legitimacy by ensuring theirs independence by staying objective. This means that they can function as a control for the client's financial statements. From the perspective of the clients, it is important that the auditor acts as an independent third party, it gives the company's financial reports, a "quality label". The study is relevant as a contribution to an understanding what´s important in the relationship between auditor and client.

På senare tid har de uppmärksammade härjningarna och våldsamma metoderna som används av Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) bidragit till en ökad oro och diskussion om vad som får muslimska ungdomar ifrån väst att ansluta sig till sådana hänsynslösa organisationer. Mot bakgrund av detta ville jag undersöka vilka tankar och antaganden som konstruerar en muslimsk ungdoms världsbild avseende identitet och tillhörighet. Denna studie syftar därför till att uppnå ökad förståelse för hur fenomenet radikalisering kan relateras till identitetsskapande hos muslimska ungdomar och vilka processer i identitetsskapandet som kan utgöra en risk för vägen mot radikalisering. För att lyckas med detta har jag utfört semistrukturerade utforskande djupintervjuer med muslimska ungdomar i Malmö. Min avsikt med denna studie har inte varit att utgå från att alla muslimska ungdomar är, eller har potential för att bli radikaliserade. Min avsikt har snarare varit att utforska hur identitet och tillhörighet kan säga något om vägar (pathways) till radikalisering oavsett av religiös tillhörighet. För att analysera informanternas berättelser har begrepp och ramverk från Social identitetsteori använts. Studien påvisar en stabil grund för bi-kulturell identifiering med en svensk och en muslimsk kontext bland ungdomarna som ingått i denna studie. Samtidigt går det att spåra en kluvenhet i att på grund av sin religiösa identitet inte alltid accepteras fullt ut i alla sammanhang och en känsla av medialt utpekande av muslimer som grupp. Informanternas berättelser synliggör också en upplevd intern konflikt bland muslimska samfund då terrorism som utförs i islams namn tvingar medlemmar i gruppen att både internt och externt markera ställningstagande i frågan om religiöst motiverat våld och terrorism. Denna konflikt i kombination med ett upplevt utanförskap som svensk muslim kan i sig vara grunden för att vissa ungdomar vänder sig in i andra delar av den muslimska gruppen för att söka acceptans och bekräftelse. I denna process finner en del av dessa ungdomar radikala och extrema rörelser. Dessa rörelser är isolerade från omvärldens intryck vilket möjliggör för extremism att gro. När medlemmar inom en sådan grupp vill öka sin status kan beteende och handlingar eskalera vilket kan leda till våld och terrorism. Ett sätt att förhindra denna väg mot radikalisering av unga muslimer skulle således kunna vara att skapa förutsättningar för muslimska ungdomar att kunna känna tillhörighet i sina olika sociala identiteter som både svensk och muslim.<br>As the brutality and violent means of the Islamic state in Iraq and Syria (ISIS) has become evident a general concern and public discussion has emerged about what makes young Muslims from the Western world to join such devious organizations. In light of this I wanted to examine the thoughts and assumptions that constructs the feelings of identity and belonging of young Muslims in the city of Malmo. This study thus aims to create a wider understanding of how the phenomenon of radicalization can be related to identities of Muslim youth and how the processes of forming identity can compose a risk for the individual to find pathways to radicalization. To accomplish this explorative semi-structured interviews with young Muslims in Malmo was conducted. My intention with this study has not been to assume that all Muslim youth is, or has the potential to become radicalized. My intention rather has been to explore how identity and belonging can tell something about routes (pathways) to radicalization regardless of religious affiliation. To analyze the stories of the young Muslims who participated in this study concepts and frameworks from Social Identity Theory has been applied. This study shows that among the young Muslims participating in this study there is a stable basis for a bi-cultural identification with both a Swedish and a Muslim context. It is though possible to trace some ambivalence in the bi-cultural identity of these individuals as their experience as being Muslims e.g. their religious identity are not always compatible or fully accepted in all contexts. Additionally the participants also perceive that Muslims as a group is being publicly singled out and criticized by media. The stories also reveals a perceived internal conflict among Muslim communities as terrorism conducted in the name of Islam compels members of the Muslim group to both internally and externally mark position concerning religiously motived violence and terrorism. This conflict joint with the experience of exclusion among Swedish Muslim can potentially become the reason for some young Muslims to turn into the wide range of Muslim communities in search for acceptance and affirmation. In this process some individuals will find radical and extremist movements. The isolation these movements/groups experience from outside impressions then enables extremism to flourish inside the group. When members of such a group strives to improve individual status the behavior and actions of the group can escalate which in turn can result in violence and terrorism. Thus to avoid this pathway to radicalization the solution lies in creating conditions that allows for young Muslims to feel belonging and inclusion in their bi-cultural identities as being both Swedish and Muslims.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen.<br>The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.