Academic literature on the topic 'Ideologisk förändring'

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som svenska politiker talar om och beskriver samhället (framförallt det svenska) på har förändrats över tid. Studiens perspektiv är socialkonstruktionistiskt, vilket innebär att det sätt som politikerna talar om samhället på ses som en del i den ständigt pågående konstruktionen av vårt medvetande om, och därmed av, samhället. Det material som undersöks är fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som används för att analysera dessa regeringsförklaringar är en form av kvantitativ innehållsanalys. Konkret är studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjälp av två olika sorters innehållsanalys. Dels jämförs förekomsten i materialet av vissa ideologiskt laddade termer, och dels jämförs andelen i materialet uttryckta ”nyhöger-” (dvs. nyliberala ochnykonservativa) kontra alternativa, främst socialliberala idéer. Analysen visar att det, mätt på detta sätt, finns betydande skillnader i ideologisk orientering mellan regeringsförklaringarna. Det starkaste resultatet, som också kan ses som en bekräftelse på flera tidigare studier, är ett som pekar på en högervåg – det vill säga en ökning av andelen nyhögeridéer och en korresponderande minskning av andelen alternativa idéer – mellan 1979 och1991. Analysen visar också att andelen nyhögeridéer sedan 1991 varit i det närmaste konstant, men att det från 1991 till 2010 skett en gradvis förskjutning inom dessa nyhögeridéer från utpräglat nyliberala till nyliberala med ett inslag av nykonservativa, vad det verkar närmast nationalistiska idéer.
The general aim of this study is to investigate whether the way that Swedish politicians speak about and describe society (mainly Swedish society) has changed over time. The perspective of the study is a social-constructive one, which means that the way that politicians speak about society is viewed as a part of the constant construction of our consciousness of, and thereby of, society. The examined material is five Swedish right-wing statements of government policy, issued in 1976, 1979, 1991, 2006 and 2010. The method used to analyze these statements is a form of quantitative content analysis. Concretely the aim of the study is to longitudinally examine if there are differences regarding which ideological ideas that are dominant in the analyzed statements of government policy. This is done with the help of two different forms of content analysis. Comparisons are made both regarding the occurrence of certain ideologically charged terms in the different statements, and regarding the share of neoright (libertarian- and neoconservative) as opposed to alternative, mainly social-liberal ideas expressed in the material. The analysis shows that measured in this way there are considerable differences in ideological orientation between the different statements of government policy. The strongest result, which can also be seen as a confirmation of the results of several previous studies, is one which points to a swing to the right between 1979 and 1991. The analysis also shows that since 1991 the share of neoright ideas has remained relatively stable, but that a gradual shift within the neoright spectrum of ideas has taken place since then, a shift from markedly libertarian ideas in 1991, to libertarian with an element of neoconservative, almost nationalist ideas in 2010.

”The new labour party? A study of the labor-market policy ideas of the Moderata samlingspartiet and their ideological change”

Thesis in Political Science (C-level) at Karlstad University by

Jenny Ljung, Fall 2006

Tutor: Susan Marton

The labour-market policy of the Swedish Moderaterna may have undergone changes in the liberal ideology. During the election the year 1991 Moderaterna focused upon questions that concerned the economic growth and the free market. In the election at year 2006 Moderaterna appointed themselves as “the new labour party” and were called social liberals by several critiques. The statement by the liberal think-tank Timbro’s head Maria Rankkas in the fall 2006 “the Moderaterna have never been neo-liberals” made me wonder if this was true or not and if Timbro’s foundation in the liberal ideology were close to Moderaterna´s or not.

The purpose of this thesis is to examine whether an ideological change has occurred in the labours-market policy of the Moderaterna, and if the then has become more social liberal than neo-liberal compared to the election 1991 and to the think-tank Timbro.

The main research-question, which I intend to answer, is:

• In what way has the labour-market policy of the Moderaterna changed relative to their ideological foundation in the liberal ideology?

To be able to answer the main question I also have two precise research questions that I intend to answer:

• Has the labour-market policy of the Moderaterna gone from neo-liberal foundation to the benefit of social liberal foundation, compared to the liberal think-thank Timbro?

• How does Moderaterna versus Timbro argue in their publications about the labour-market policy during the early 90`s and the year 2006?

The material from Moderaterna that I have chosen to study the government’s declarations, the manifestos from the elections and the political platform. The material from Timbro includes articles about labour-market policy from Timbro’s website. The research method I used is the ideological text analysis.

After analyzing the material I present an answer to the main research question: The Moderaterna has changed in their ideological foundation in the liberal ideology and have become more social liberal than before.

Notice that I say more social liberal. They still have traces from neo-liberalism but are far more social liberal in their labour-market policy in 2006 than 1991.

The main purpose of this essay is to look closer at how and when the Swedish women’s organization Grupp 8 changed their initial socialistic ideological approach and turned it into a feministic one during 1971 to 1979. By 1979 the group was referring to them self as a feministic movement. This is done by analyzing the way Grupp 8: s discussion in the areas of women in relation to work, family and society changes. The primary information is represented by the groups own magazine Kvinnobulletinen. The essay shows that they underwent a change in their ideology which occurred already in 1976 when they moved closer to not only a more feministic terminology, but also gave problems that where in many ways only related to women more room than problems referring to class. They still showed resistance against the capitalistic society but now they added a new dimension for what they believed stood as the reasons for the oppression of women, the patriarchate. In 1976 they had made a hesitated move towards a new ideological alignment. By 1979 it is clear that there has been a change when by far most of the reasoning around class oppression has been exchange with oppression on women and the emancipation of women.

Shareholder value has its origin in the American corporate governance system and has been the subject of great debate over the last few decades. The proponents claim that it creates economic efficiency while the critics argue that maximization of shareholder value jeopardizes the long term survival of companies. However, the debate in Sweden already seems to have forgotten the question of how embedded the ideology really is and what´s leading its way. This study show that shareholder value has developed and been established in Swedish companies between 1995 and 2005. The study has found evidence that suggests that the development can primarily be linked to board networks and international exposure. However, the results also indicate that an underlying effect can be traced to the two leading business groups in Sweden.

Studies of networks, fields and of communicative circulations complement each other. This master thesis is a biographical study of an author and journalist, Gustaf Montgomery GM, his network in Sweden of the early 19th century, and a study of his authorship and literary career. The starting-point of the study is GM:s change of field from the conservative to the liberal in 1832. The aim is to give explanations to this change and to describe how the change in turn effected the network. The method used is critical of sources. After a military career, GM:s cousins provided him with accommodation and library, introduced him to persons in their network. Among them was Pehr Adam Wallmark, a conservative journalist. Wallmark soon became GM:s editor, publisher and father-in-law. GM became a small-scale squire outside Stockholm. He participated in debates, both as a writer and as a politician. In a debate, however, GM stood closer to the liberals. This damaged his relation to the king Carl XIV Johan and he changed field. For a period he became full-time writer. For the means of coming to office he accepts an offer from a relative to administer remotely situated copperworks. GM:s network became more distant from power. Wallmark was, however, able to imp rove GM:s position toward the king. Despite GM:s liberalism, he came to office in 1841. He completed the work on the finnish war that influenced Johan Ludvig Runeberg and the national spirit in Finland. GM:s damaged relation to the king had influence on his field position. It is likely that GM was influenced by liberal movements and the fact that he was writing more for a growing market. GM:s network was effected by the change of field but the network around the family did still have a social reproductive function.
Uppsatsnivå: D

Abstract Karin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik – Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005. 1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik. Utifrån ett ideologiskt perspektiv söks fördjupad kunskap om den svenska folkmusikens förändring i relationen till populärmusiken men även förhållningssättet till folkmusiken hos musikrörelsens anhängare. En fallstudie genomförs av musikgruppen Vargavinter i musikerkollektivet Ett minne för livet. Tolkningar görs utifrån studiet av den svenska progressiva musikrörelsens tidskrift Musikens Makt. Studien visar att Musikens Makt och Vargavinter betraktade folkmusiken som internationellt kommunikativ samtidigt som den bar på en kulturell musikalisk identitet. Den tillskrevs även budskap som solidaritet, gemenskap och samhörighet. Vargavinter hade ett fritt förhållningssätt till alla musiktraditioner och blandade friskt folkmusik och populärmusik. Att framkalla en känsla av gemenskap i tid och rum är karaktärsdrag som ofta tillskrivits nutida världsmusik. Detta är dock synligt redan under 1970-tal – i Vargavinters musik och musicerande och Musikens Makts artiklar. Således kan 1970-talet anses vara en betydelsefull tid för den tidiga världsmusikens framväxt. K.E.

Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program. Resultatet av denna uppsats visar på att Engdahl mellan åren 1958 till formulerade centrala delar av den fascistiska ideologins struktur i sina politiska program. Vidare visar denna uppsats även att Per Engdahl bl.a. förändrade sin ideologiska syn gällande nationen, individen och staten som det parlamentariska systemet efter andra världskriget.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om “tredje vägen” samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie. Metoden bygger på en argumentationsanalys samt en idé- och ideologianalys. Materialet består bland annat av partiprogram och riksdagsmotioner. Resultatet visade att det till viss del har skett förändringar på de välfärdspolitiska områdena. Det gäller främst nyliberala värderingar samt en större marknadsvänlighet på den välfärdspolitiska arenan. Även argumenten inom välfärdspolitiken har fått en mer nyliberal prägel på senare tid, detta kan härledas till teorin om “tredje vägen”. I samtliga dokument framkom dock en övervägande del socialistiska idéer vilket innebär att välfärdspolitiken fortfarande är starkt representerad av partiets grundideologi. Socialistiska idéer som exempelvis social trygghet för alla människor, har präglat välfärdspolitiken sedan 1960-talet fram till idag.