Dissertations / Theses on the topic 'Ideologisk förändring'

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som svenska politiker talar om och beskriver samhället (framförallt det svenska) på har förändrats över tid. Studiens perspektiv är socialkonstruktionistiskt, vilket innebär att det sätt som politikerna talar om samhället på ses som en del i den ständigt pågående konstruktionen av vårt medvetande om, och därmed av, samhället. Det material som undersöks är fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som används för att analysera dessa regeringsförklaringar är en form av kvantitativ innehållsanalys. Konkret är studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjälp av två olika sorters innehållsanalys. Dels jämförs förekomsten i materialet av vissa ideologiskt laddade termer, och dels jämförs andelen i materialet uttryckta ”nyhöger-” (dvs. nyliberala ochnykonservativa) kontra alternativa, främst socialliberala idéer. Analysen visar att det, mätt på detta sätt, finns betydande skillnader i ideologisk orientering mellan regeringsförklaringarna. Det starkaste resultatet, som också kan ses som en bekräftelse på flera tidigare studier, är ett som pekar på en högervåg – det vill säga en ökning av andelen nyhögeridéer och en korresponderande minskning av andelen alternativa idéer – mellan 1979 och1991. Analysen visar också att andelen nyhögeridéer sedan 1991 varit i det närmaste konstant, men att det från 1991 till 2010 skett en gradvis förskjutning inom dessa nyhögeridéer från utpräglat nyliberala till nyliberala med ett inslag av nykonservativa, vad det verkar närmast nationalistiska idéer.
The general aim of this study is to investigate whether the way that Swedish politicians speak about and describe society (mainly Swedish society) has changed over time. The perspective of the study is a social-constructive one, which means that the way that politicians speak about society is viewed as a part of the constant construction of our consciousness of, and thereby of, society. The examined material is five Swedish right-wing statements of government policy, issued in 1976, 1979, 1991, 2006 and 2010. The method used to analyze these statements is a form of quantitative content analysis. Concretely the aim of the study is to longitudinally examine if there are differences regarding which ideological ideas that are dominant in the analyzed statements of government policy. This is done with the help of two different forms of content analysis. Comparisons are made both regarding the occurrence of certain ideologically charged terms in the different statements, and regarding the share of neoright (libertarian- and neoconservative) as opposed to alternative, mainly social-liberal ideas expressed in the material. The analysis shows that measured in this way there are considerable differences in ideological orientation between the different statements of government policy. The strongest result, which can also be seen as a confirmation of the results of several previous studies, is one which points to a swing to the right between 1979 and 1991. The analysis also shows that since 1991 the share of neoright ideas has remained relatively stable, but that a gradual shift within the neoright spectrum of ideas has taken place since then, a shift from markedly libertarian ideas in 1991, to libertarian with an element of neoconservative, almost nationalist ideas in 2010.

”The new labour party? A study of the labor-market policy ideas of the Moderata samlingspartiet and their ideological change”

Thesis in Political Science (C-level) at Karlstad University by

Jenny Ljung, Fall 2006

Tutor: Susan Marton

The labour-market policy of the Swedish Moderaterna may have undergone changes in the liberal ideology. During the election the year 1991 Moderaterna focused upon questions that concerned the economic growth and the free market. In the election at year 2006 Moderaterna appointed themselves as “the new labour party” and were called social liberals by several critiques. The statement by the liberal think-tank Timbro’s head Maria Rankkas in the fall 2006 “the Moderaterna have never been neo-liberals” made me wonder if this was true or not and if Timbro’s foundation in the liberal ideology were close to Moderaterna´s or not.

The purpose of this thesis is to examine whether an ideological change has occurred in the labours-market policy of the Moderaterna, and if the then has become more social liberal than neo-liberal compared to the election 1991 and to the think-tank Timbro.

The main research-question, which I intend to answer, is:

• In what way has the labour-market policy of the Moderaterna changed relative to their ideological foundation in the liberal ideology?

To be able to answer the main question I also have two precise research questions that I intend to answer:

• Has the labour-market policy of the Moderaterna gone from neo-liberal foundation to the benefit of social liberal foundation, compared to the liberal think-thank Timbro?

• How does Moderaterna versus Timbro argue in their publications about the labour-market policy during the early 90`s and the year 2006?

The material from Moderaterna that I have chosen to study the government’s declarations, the manifestos from the elections and the political platform. The material from Timbro includes articles about labour-market policy from Timbro’s website. The research method I used is the ideological text analysis.

After analyzing the material I present an answer to the main research question: The Moderaterna has changed in their ideological foundation in the liberal ideology and have become more social liberal than before.

Notice that I say more social liberal. They still have traces from neo-liberalism but are far more social liberal in their labour-market policy in 2006 than 1991.

The main purpose of this essay is to look closer at how and when the Swedish women’s organization Grupp 8 changed their initial socialistic ideological approach and turned it into a feministic one during 1971 to 1979. By 1979 the group was referring to them self as a feministic movement. This is done by analyzing the way Grupp 8: s discussion in the areas of women in relation to work, family and society changes. The primary information is represented by the groups own magazine Kvinnobulletinen. The essay shows that they underwent a change in their ideology which occurred already in 1976 when they moved closer to not only a more feministic terminology, but also gave problems that where in many ways only related to women more room than problems referring to class. They still showed resistance against the capitalistic society but now they added a new dimension for what they believed stood as the reasons for the oppression of women, the patriarchate. In 1976 they had made a hesitated move towards a new ideological alignment. By 1979 it is clear that there has been a change when by far most of the reasoning around class oppression has been exchange with oppression on women and the emancipation of women.

Shareholder value has its origin in the American corporate governance system and has been the subject of great debate over the last few decades. The proponents claim that it creates economic efficiency while the critics argue that maximization of shareholder value jeopardizes the long term survival of companies. However, the debate in Sweden already seems to have forgotten the question of how embedded the ideology really is and what´s leading its way. This study show that shareholder value has developed and been established in Swedish companies between 1995 and 2005. The study has found evidence that suggests that the development can primarily be linked to board networks and international exposure. However, the results also indicate that an underlying effect can be traced to the two leading business groups in Sweden.

Studies of networks, fields and of communicative circulations complement each other. This master thesis is a biographical study of an author and journalist, Gustaf Montgomery GM, his network in Sweden of the early 19th century, and a study of his authorship and literary career. The starting-point of the study is GM:s change of field from the conservative to the liberal in 1832. The aim is to give explanations to this change and to describe how the change in turn effected the network. The method used is critical of sources. After a military career, GM:s cousins provided him with accommodation and library, introduced him to persons in their network. Among them was Pehr Adam Wallmark, a conservative journalist. Wallmark soon became GM:s editor, publisher and father-in-law. GM became a small-scale squire outside Stockholm. He participated in debates, both as a writer and as a politician. In a debate, however, GM stood closer to the liberals. This damaged his relation to the king Carl XIV Johan and he changed field. For a period he became full-time writer. For the means of coming to office he accepts an offer from a relative to administer remotely situated copperworks. GM:s network became more distant from power. Wallmark was, however, able to imp rove GM:s position toward the king. Despite GM:s liberalism, he came to office in 1841. He completed the work on the finnish war that influenced Johan Ludvig Runeberg and the national spirit in Finland. GM:s damaged relation to the king had influence on his field position. It is likely that GM was influenced by liberal movements and the fact that he was writing more for a growing market. GM:s network was effected by the change of field but the network around the family did still have a social reproductive function.
Uppsatsnivå: D

Abstract Karin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik – Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005. 1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik. Utifrån ett ideologiskt perspektiv söks fördjupad kunskap om den svenska folkmusikens förändring i relationen till populärmusiken men även förhållningssättet till folkmusiken hos musikrörelsens anhängare. En fallstudie genomförs av musikgruppen Vargavinter i musikerkollektivet Ett minne för livet. Tolkningar görs utifrån studiet av den svenska progressiva musikrörelsens tidskrift Musikens Makt. Studien visar att Musikens Makt och Vargavinter betraktade folkmusiken som internationellt kommunikativ samtidigt som den bar på en kulturell musikalisk identitet. Den tillskrevs även budskap som solidaritet, gemenskap och samhörighet. Vargavinter hade ett fritt förhållningssätt till alla musiktraditioner och blandade friskt folkmusik och populärmusik. Att framkalla en känsla av gemenskap i tid och rum är karaktärsdrag som ofta tillskrivits nutida världsmusik. Detta är dock synligt redan under 1970-tal – i Vargavinters musik och musicerande och Musikens Makts artiklar. Således kan 1970-talet anses vara en betydelsefull tid för den tidiga världsmusikens framväxt. K.E.

Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program. Resultatet av denna uppsats visar på att Engdahl mellan åren 1958 till formulerade centrala delar av den fascistiska ideologins struktur i sina politiska program. Vidare visar denna uppsats även att Per Engdahl bl.a. förändrade sin ideologiska syn gällande nationen, individen och staten som det parlamentariska systemet efter andra världskriget.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om “tredje vägen” samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie. Metoden bygger på en argumentationsanalys samt en idé- och ideologianalys. Materialet består bland annat av partiprogram och riksdagsmotioner. Resultatet visade att det till viss del har skett förändringar på de välfärdspolitiska områdena. Det gäller främst nyliberala värderingar samt en större marknadsvänlighet på den välfärdspolitiska arenan. Även argumenten inom välfärdspolitiken har fått en mer nyliberal prägel på senare tid, detta kan härledas till teorin om “tredje vägen”. I samtliga dokument framkom dock en övervägande del socialistiska idéer vilket innebär att välfärdspolitiken fortfarande är starkt representerad av partiets grundideologi. Socialistiska idéer som exempelvis social trygghet för alla människor, har präglat välfärdspolitiken sedan 1960-talet fram till idag.

Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen. Kvalitativa intervjuer av fenomenologisk karaktär har genomförts med yrkesverksamma tolvstegsbehandlare inom både öppen- och slutenvård. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och meningskategorisering. Resultatet påvisade stora variationer mellan respondenternas upplevelser. De behandlare som var verksamma inom öppenvården hade en mer accepterande attityd till läkemedel i form av Revia, Campral och Antabus för alkoholister i kombination med Tolvstegsbehandling än dem inom slutenvården, dock fanns undantag. När det gäller påverkan av ideologin som ligger till grund för behandling ansåg vissa att det var möjligt att införliva nya metoder medan andra menade att detta istället genererar helt nya behandlingsmetoder. De flesta var tveksamma när det gällde att kombinera Tolvstegsbehandling med Subutex eller Metadon men några ansåg det dock möjligt om patienterna behandlades enskilt eller i egna grupper.

År 1993 var Fredrik Reinfeldt 28 år, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och

riksdagsledamot sedan det föregående valet 1991. Detta år gav Reinfeldt också ut sin bok Det sovande folket vari han jämför välfärdsstaten med ”pest smittkoppor och Aids” (Reinfeldt, 1993:12). År 2005 finner vi istället en 40-årig Fredrik Reinfeldt som sedan två år tillbaka innehar partiledarpositionen för Moderaterna och vad som är intressantare är att han förklarar

sig att vara välfärdsstatens främsta försvarare då han deklarerar att ”en skattefinansierad välfärd har stora fördelar” (Reinfeldt, 2005).

Med anledning av ovanstående är det intressant att diskutera huruvida Reinfeldts politiska idéer har förändrats eller om de fortfarande är bestående.

Resultatet visar att Reinfeldt fortfarande präglas av framförallt nyliberala och konservativa ståndpunkter samtidigt som

socialliberala influenser har tenderat att öka.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat. Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression. Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen. Kritiken undersöker även de effekter som uppstår när ett samhälleligt rationaliseringsarbete sker med dold intension. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att i Stockholm finns idag, ett politiskt och ekonomiskt intresse av att samverka i ett estetiskt och nationellt program. Detta handlingsprogram omfattar estetisk utformning av nya stadsdelar och områden i söderort, där både statliga och privata intressen medverkar genom allt mer kortsiktiga och finansiella överväganden jämfört med det tidigare handlingsprogrammet Framtidsformer. Granskningen av Stockholm stads vision indikerar ett behov av, att städa upp i vissa söderförorter och ett behov av att exploatera andra. Studien åskådliggör att gentrifieringen av Långbro park visar, trots lokala protester om det höga exploateringstrycket samt byggandet och restaurerandet av det stora antalet bostadsrätter i en historisk miljö att visionens medborgardialog är både dold och envägsriktad. Effekten av att gentrifiera en institution i syfte av att skapa en ny och funktionell eklektisk konstruerad boendemiljö är, att odemokratiska, patriarkala, hygieniska samt exkluderande attityder och idéer runt ordning har genererats vilket stödjer social ojämställdhet. I Långbro parks fall innebär det, ett särskiljande mellan arbetarklass och medelklass. Undersökningen visar, ett svenskt och dåligt självförtroende vars önskan är, att stärka nationen både regionalt och nationellt gentemot utlandet genom att locka unga arbetsföra människor till att verka, bo och utvecklas i söderorten i syfte av att stärka landets intryck gentemot omvärlden genom eklektisk och kostsam design. Denna landsomfattande estetiska restaurering har därför krävt både privata investerares pengar, politiskt intresse och gemensam nationell kraft med en effekt där ekonomiskt svaga medborgare alieneras både etiskt-, legalt-, religiöst och rationellt.

The purpose of this essay is to analyze the ideological development of the former communist parties and the contemporary left-wing socialist parties of the Nordic countries. It is aimed at the two decades that have passed since the collaps of the Berlin wall and the parties at hand are; the Norwegian Sosialistisk Venstre, the Danish Socialistisk Folkeparti, the Swedish Vänsterpartiet and the Finnish Vasemmistoliitto. Since the 1960´s these parties have undergone major ideological changes with reference to a widening of their political agenda to an inclusion of democratic ideals as well as the new ideologies of feminism and ecologism. Thus reforming them into modern left-wing socialist parties at different times. The main hypothesis is formulated from the idea that there must be a connection between the startingpoint of reformation and the degree of modernism/traditionalism they show today. Furthermore, the study intends to determine how much they have changed and if there are any common features in the development. The method used consists of a quantitative approach with a minor qualitative streak and the material includes the four parties principalprograms from 1990 until today. In the quantative part I chose to count an amount of value-related words with connection to the four categories of socialism, feminism, ecologism and the democratic ideal. With the ideological refinement of Ball and Dagger as a frame of reference i chose a big amount of words, in which case the qualitative approach constituted as a failsafe in order to determine every words accuracy. The research shows that my original hypothesis is only partly correct. The degree of modernization seems to be depending on whereas the party was founded before or after the collapse of the Berlin wall. The fact that the three Scandinavian parties all show a positive modernization in comparison to their Finnish counterpart supports that. The study also reveals that the Finnish party, without consideration of modernism/traditionalism, changes the most during the period and the Danish party changes the least. The main feature of the Scandinavian parties is the decline of socialistic ideas in comparison to their Finnish equivalent.

Människans exploatering av naturen genom sitt handlande är en av de främsta orsakerna till de klimatförändringar som idag drabbar jorden. Vad är det som får människan att rättfärdiga denna exploatering? I denna studie kommer två kärnkomponenter av politisk ideologi: acceptans kontra motsättning till ojämlikhet och motstånd kontra öppenhet till samhällsförändring, undersökas för att se vilken av dessa som bäst kan predicera en individs klimatrelaterade attityder. Studien ämnar även att undersöka om klimatvänliga attityder och beteenden främst beror på individens syn på samhällsförändring eller individens syn på förändring i det egna livet, samt undersöka sambandet mellan klimatvänliga attityder och självrapporterade klimatvänliga beteenden.  Dessa frågor besvarades med hjälp av enkätsvar från 251 individer, och analyserna bestod av korrelations- och regressionsanalyser. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att synen på jämlikhet spelar större roll för individens klimatvänliga attityder än vad synen på samhällsförändring gör, att synen på samhällelig förändring är en starkare prediktor för både klimatvänliga attityder och beteenden än vad synen på förändring i det egna livet är, och att kopplingen mellan klimatvänliga attityder och klimatvänliga beteenden är stark i den population som undersöktes i denna studie. Exploratoriska analyser visade dock att syn på jämlikhet predicerar även klimatvänliga beteenden bättre än synen på samhällsförändring. Därmed belägger studien att denna dimension har större betydelse för individens klimatvänlighet överlag.

This thesis aimed to describe how the ideological dividing line concerning the welfare state has changed between the two largest governmental parties in Sweden, the Social Democrats and the Moderaterna, during 1990 to 2010. The scientist Mark Blyth points out that ideas are important instruments for structural and institutional change by identifying ideas as weapons, blueprints and cognitive locks, which were being used in the theoretical framework. The empirical data was made by a qualitative analysis of the parliamentary speeches and debates from both parties held every year. The results shows that the budgetary law passed in 1997 became a new institutional blueprint, which changed the political conditions for the Social Democrats. Furthermore, the results point to a change in the Moderaterna’s rhetoric concerning the welfare state to a more pragmatic view.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?

Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.

Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.