Academic literature on the topic 'Idiomatiska uttryck'

Idiomatiska uttryck är vanliga i språket och utgör en viktig del av vårt immateriella kulturarv. Därför syftar denna studie till att undersöka förståelsen av tre kategorier av idiomatiska uttryck: begränsade kollokationer, figurativa idiom och rena idiom. Dessutom jämförs förståelsen av uttrycken mellan elever i grundskolans årskurs nio, gymnasiets årskurs tre och svensklärarstudenter. Undersökningen gjordes med en fysisk enkät som delades ut till totalt 135 respondenter, och resultatet visar att förståelsen av de begränsade kollokationerna var högre än förståelsen av de rena idiomen. Högstadieeleverna hade generellt lägre förståelse jämfört med gymnasieeleverna och svensklärarstudenterna, vilka i sin tur genererade förhållandevis likartade svar.

The background to this study is that the field within language education known as collocations is being lost to students. The overall aim of this study was to examine what view foreign language teachers had on the field and how they taught it to their students. This study therefore conducted a survey to compare sentences consisting of wrongly used collocations with other common mistakes that students make. It also conducted interviews on how collocations was seen and taught in school by language teachers. 34 informants answered the survey and four teachers were interviewed to further investigate how collocations were presented to the students. The results were then compared and analyzed. The survey showed that wrongly used collocations were not seen as severe as other common mistakes of language. The interview showed that the teachers had not come in contact with the expression prior to the interviews and that collocations were not taught to the students as a separate field of language. The results are of value for foreign language teachers, practicing teachers and students themselves. The results indicate the need for further development in language classroom teaching and that understanding how collocations apply to language could be very beneficial to learn for students.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadieelevers förståelse av idiomatiska uttryck samt huruvida de känner igen idiomatiska uttryck till sin form och jämföra detta inom ämnena svenska och engelska. Vidare ämnar detta examensarbete att undersöka om det finns någon åldersprogression sett till elevernas förståelse av idiomatiska uttryck samt undersöka hur lärare arbetar med idiom. För att undersöka dessa frågor har en enkätundersökning samt intervjuer med lärare genomförts. Enkätundersökningen genomfördes på två olika skolor i Mellansverige, där totalt 196 elever från årskurs 4–6 deltog. Intervjuerna genomfördes på respektive skola med totalt fem legitimerade lärare. Undersökningen visar att förståelsen för idiomatiska uttryck, generellt sett, är relativt låg där elevernas förståelse för svenska idiom är högre än förståelsen för engelska idiom. Progressionen gällande engelska idiom följer en mer linjär utvecklingskurva medan progressionen gällande svenska idiom avtar efter årskurs fem. I ämnet svenska uppvisar eleverna en större förståelse för idiomens form, hur ett uttryck är uppbyggt, än betydelsen av dessa medan i ämnet engelska uppvisar eleverna motsatt resultat, det vill säga, större förståelse för idiomens betydelse än form. Resultatet visar att lärare i både ämnet svenska och ämnet engelska arbetar med idiomatiska uttryck i liten utsträckning. I ämnet svenska arbetar lärarna sporadiskt med idiom, i stort sett endast när det uppkommer i skönlitterära texter som eleverna läser och de få gånger det förekommer i läromedel. I ämnet engelska är arbetet med idiomatiska uttryck något mer planerat och strukturerat.
The purpose of this study is to investigate and compare middle school student’s understanding of Swedish and English idiomatic expressions. Furthermore, this study aims at investigating whether there is any age progression in the understanding of idioms and examine how teachers work with idiomatic expressions. The study was conducted at two different schools and a total of 196 students from year group 4 - 6 participated in a questionnaire survey and a total of five legitimized teachers was interviewed. The study shows that the overall understanding of idiomatic expressions is relatively low. However, the understanding of Swedish idioms is higher than the understanding of English idioms. The progression of English idiom comprehension follows a more linear development curve, while the progression of Swedish idiom comprehension decreases after year five. In Swedish, students show a greater understanding of the idiomatic form, how an expression is structured, rather than the actual meaning of the expression. In English idiomatic comprehension, the study shows that the students have a greater understanding when it comes to the meaning of the expression rather than the form. The result of the interviews shows that teachers, in both subjects, works with idiomatic expressions to a small extent. Swedish teachers work sporadically when idioms occur in fictional texts or when they appear in other educational materials. English teachers, on the other hand, work with idiomatic expressions in a more planned and structured way.

Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor. I varje enkät finns 24 av svenskans kroppsdelsidiom. Varje idiom är försett med fyra olika svarsalternativ. Resultaten visar att informanterna inte har tillägnat sig betydelsen av en rad idiom som är relativt vanliga i talspråk, men också i skrivet språk, framför allt i tidningstexter. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan de två informantgrupperna, framförallt gällande förståelsen av enskilda idiom. Till exempel så förstår eleverna på landsbygden idiomet gå på knäna i större utsträckning än de i staden, medan de i staden i förstår vara en nagel i ögat bättre än de på landsbygden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.

I denna kandidatuppsats undersöks uppfattningen av översatta texter hos en grupp med italienska som förstaspråk i syfte att redovisa om ett preferensmönster finns gällande tilltal, idiomatiska uttryck, meningsbyggnad och meningslängd. Texter som är undersökningens material i denna studie översätts enligt Nidas principer om formell och dynamisk ekvivalens och definieras enligt Tourys teorier. Undersökningen genomförs genom ett antal öppna frågor som ställs till respondenterna under semistrukturerade intervjuer. Slutsatserna dras från diskussionen av respondenternas svar kopplad till teorin samt redovisning av resultat för preferensmönstret. Studien visar att kontext, forum och målgruppen är avgörande för valet av översättningsstrategin.Förslag på vidare forskning ges i det slutliga kapitlet med formulering av hypotes gällande behovet att bestämma översättningsstrategi och tillämpning av normer enligt texttyp och målgrupp.
This bachelor’s thesis is a study of perception of translated texts in a group of people with Italian as their first language. The aim of this work is to investigate whether a pattern in the preference of form of address, idiomatic expressions and syntax can be identified. The texts that are used in this study are translated according to Nida’s principles of formal and dynamic equivalence and are defined according to Toury’s theories.The study is conducted thanks to a set of open questions asked to the responders in semi-structured interviews. The conclusions are derived from the analysis of the responders’ answers in relation to the theories mentioned and the pattern of preferences revealed. The study shows that context, forum and target group are crucial for the choice of which translation strategy it will be used,Finally, we outline a proposal for further research to test the hypothesis that translation strategies and application of norms should be chosen according to the type of text and the target group.Nyckelord