Academic literature on the topic 'Idrott och hälsa läroplan'

Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.

Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.

Arbetet med det centrala innehållet är inte något som kommer automatiskt, det måste arbetas med återkommande och brytas ner och presenteras på ett för eleverna begripligt sätt. Det är avgörande hur läraren presenterar det centrala innehållet för hur väl eleverna ska till sig denna skrift och vad som står skrivet i den.

Sammanfattning

Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.

Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.

Abstract

It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.

I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.

The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte. Undersökningen visade även att många av det mål och riktlinjer som Gy 11 och Lpf 94 beskriver uppfylls genom undervisningen i Idrott och hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers syn på hälsa och hur de upplevde att detta begrepp kom till uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Enkätundersökningar genomfördes på två grundskolor i Stockholm. Sammanlagt deltog 219 elever fördelat på 98 flickor och 121 pojkar. Resultatet visar att elever tolkade begreppet hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv.

Eleverna svarade att man får hälsa genom att vara aktiv och kroppen mår bra. Vår teoretiska

utgångspunkt för arbetet var Aaron Antonovskys begrepp KASAM. Teorin innefattade de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menade att teorin förklarade varför människor som utsatts för tragiska händelser ändå höll sig friska. Resultatet visade på en förlegad syn av hälsa hos eleverna. Ur ett historiskt perspektiv kunde detta ses i relation till Lgr62 samt Lgr80. De psykiska och sociala delarna av hälsa nämndes flyktigt i enkätsvaren från eleverna. Resultatet visade att eleverna inte hade den helhetssyn som kursplanen i Idrott och hälsa beskriver. Detta var centrala delar ur vårt resultat.

Vår slutsats var att ämnets syfte behövde förtydligas för eleverna, vilket kunde leda till att ge dem en ökad förståelse av begreppet hälsa. Ämnets riktiga namn Idrott och hälsa borde användas mer konsekvent istället för de äldre namnen på ämnet så som ”Gymnastik” och ”Idrott”. Vi kom även fram till att media borde vara ett stöd i undervisningen i Idrott och hälsa för att förtydliga begreppet hälsa och skapa en diskussion tillsammans med eleverna om vilken bild media visar upp av hälsa.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar: Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna. Lärarna ger exempel på ramfaktorer eller omgivande faktorer som påverkar deras sätt att planera och undervisa. En svårighet lärarna gör uttryck för är att det är ont om tid och att allting måste gå snabbt. Tid att samtala om syfte och mål prioriteras bort i förmån för den fysiska aktiviteten. Lärarna gör inte uttryck för att hälsa skulle vara något central del i ämnet. Hälsa för lärarna associeras med teori och kunskaper om kost och kropp. Läroplanens kursplan är en kärna i lärarnas arbete i fråga om att pricka av kunskapskrav som ska uppnås inom ramen för idrott och hälsa. Fokus på kunskapskraven och avsaknaden av en djupare läroplansdiskussion tyder på att ett gemensamt arbete med läroplanens värdegrund är begränsad eller obefintlig på skolorna. Detta kan i sin tur vara en del i förklaringen varför det inte pratas om hälsa i ett bredare perspektiv, som kan innefatta den fysiska hälsan men också den psykiska och sociala hälsan.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att kollegor inte samarbetade speciellt mycket inom betyg och bedömning, dock jobbade lärarna relativt lika med bedömning under och efter lektionstid. Det var väldigt viktigt för lärarna att undervisningen utgick från kursplanen, men ändå hade flertalet lärare ingen tydlig undervisning med bedömningsmoment. Det rådde även en splittring i flera frågor som bland annat i ämnets status att vissa tyckte det räcker med ett godkänt och ett icke godkänt betyg. Vissa lärare anser att elever bör inkluderas i tolkningsprocesser medan vissa anser att det är upp till lärarens profession. Det finns även en splittring i frågan om kunskapskravens värde och utrymme i undervisningen. Ständigt återkommande i lärarnas svar var tidsramarna som hindrade. Resultatet analyserades med utgångspunkter ur läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori för att enklare kunna befästa resultatet.
Grading and assessment always brings a vivid discussion in the organization of school. New curriculums and syllabuses develop and it’s up to the teachers to improve their knowledge about it and follow the guidelines to reach justice in their assessment. The purpose with this study was to research how teachers in P.E. in the Swedish “gymnasieskola” in the southern part of Sweden are working with grading and assessment, their apprehension of it and the teachers’ perception of the latest syllabus in P.E. (Gy11). The research included eight deeply going interviews with eight different teachers in P.E. from “gymnasieskolor” in southern part of Sweden. The results showed that the colleagues in schools don’t cooperate very well when it comes to grading and assessment. But the teachers work equal with assessment during and after the lessons. It was important that the lessons were based on the syllabus, according to the teachers. Even though, several of them didn’t have an obvious teaching with assessment. There is a lack of conformity due to the teachers’ opinion of the status of the subject. Some of the teachers thought that it was enough with a pass or no pass for the class. Some teachers think that the students should be included in the interpret process, while some teachers thought that they should be excluded. The study shows that there’s disunion in the teaching-staff when it comes to knowledge qualifications and its space in teaching. Frequently recurring in the teachers answers were the difficulty to find time.

Länge har pojkar dominerat i betygen inom kunskapsämnet Idrott och Hälsa i skolan. Påsenare år har man kunnat se en förändring av detta då pojkar tenderar att i allt högreutsträckning inte uppnå betyget E eller högre enligt Skolverkets betygsstatistik. Syftetmed detta examensarbete är att presentera orsaker som kan leda till skillnaderna mellanflickors och pojkars betyg inom skolämnet idrott och hälsa i grundskolan ur ettlärarperspektiv och den övergripande frågeställningen är följande; Vad berorförändringen mellan flickors och pojkars betygsresultat i idrott och hälsa på, enligt lärarepå fältet?Fokus har varit att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju behörigaidrottslärare, som arbetat med grundskolans senare år, få insikt i hur de tänker kring denna förändring och vilka orsaker de tror kan ligga bakom. Studien tar avstamp i genusteorioch resultatet visar att lärarna tror på snarlika orsaker till varför betygsstatistiken ser utsom den gör. Lärarna betonade framför allt att läroplansskiftet 2011 var enbakomliggande orsak till denna förändring. Skiftet gjorde ämnet mer teoretiskt vilketlärarna tror gynnar flickorna mer. Detta kopplar de i de flesta fallen till flickornas tidigareoch högre mognadsgrad. Att teoretiska arbetsmoment gynnar flickor lyfts även iuppsatsen under “tidigare forskning”. Här lyfts också hjärnans utveckling och mognad,vilket generellt sett sker två år tidigare hos flickor än pojkar, som en bidragande orsak tillatt flickor presterar bättre i alla skolans ämnen än vad pojkar gör.I diskussionen vävs tidigare forskning och resultat samman med våra egna tankar. Det ärtydligt att det finns en tanke kring flera bakomliggande orsaker till varför betygsresultatenser ut som det gör hos de idrottslärare vi intervjuat. I de flesta fall har lärarna sett enutveckling i sin egen betygssättning som speglar den som återges av Skolverkets statistik.Mer forskning behövs göras för att kunna vända en eventuell negativ trend där allt fler imindre utsträckning blir godkända. Detta är dock något som behöver diskuteras inom allaskolans olika ämnen.
For a long time, boys been most successful when it comes to grading in the subject ofSport and Health in school. In recent years, we have been able to see a change in thegrading’s since boys tend to increasingly not achieve the grade E or higher according tothe National Agency for Education's grading statistics. The purpose of this study is topresent reasons that could contribute to the difference between the grades of girls andboys in Sport and Health in elementary school, from a teacher's perspective. Thecomprehensive question of issue is; What is the cause of the change between gradesamong girls and boys in Sports and Health, according to teachers on the field? The studyhas been focused at teacher in the secondary school, from year seven to nine.The study is based on gender-scientific theory and through qualitative semi-structuredinterviews, seven qualified sports teachers have been interviewed about the reasons theybelieve could be the reason behind the change. The result shows that the teachers believe in similar reasons why the grading statistics look like they do. Factors such as theintroduction of the new curriculum, the students 'and teachers' expectations of the sportssubject and the concept of gender are highlighted as common themes in almost allinterviews.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet förstår läroplanen avseende friluftsliv samt hur dessa arbetar för att bedöma friluftsliv beroende på de förutsättningar som finns på skolan. Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer vilket är en typ av kvalitativ metod. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt Göran Lindes teori kring de tre arenorna, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Empirin bygger på sex idrottslärares upplevelser och tankar. Två av dem arbetar på skolor i en mindre ort och fyra på skolor i stadsmiljö. Syftet med detta urval var att visa på eventuella skillnader och likheter och huruvida skolans geografiska plats kan påverka undervisningen i friluftsliv. Resultatet pekar på att idrottslärarna generellt anser läroplanens del gällande friluftsliv vara svårtolkad samt att det spontana friluftslivet är en större utmaning för stadsskolor. Det visar sig också att samtliga idrottslärare använder någon form av friluftsdag vid undervisningen och att detta ofta kombineras med orientering.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vad elever i kommunala högstadieskolor uppfattar att de bedöms på i ämnet Idrott och Hälsa och orsaker till denna uppfattning. Vidare ska undersökas om utformningen av de lokala styrdokumenten (lokal arbetsplan och lokala betygskriterier) har påverkan på detta genom en jämförelse mellan skolorna. - Vilka tror eleverna är de viktigaste bedömningskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa? - Har kön, nuvarande betyg och/eller lokala styrdokument tydlig inverkan på elevernas uppfattningar? Metod Vi kontaktade ett flertal skolor och undersökte möjligheterna att utföra vår studie på dessa. Vi fick okej från fyra av skolorna och på dessa genomförde vi en enkätundersökning som föregicks av ett deltagarbrev till eleverna. I brevet stod vad undersökningen gick ut på samt hur de skulle göra om de inte ville delta i undersökningen och även att allt är konfidentiellt. Utifrån enkäterna räknade vi i SPSS ut vilka faktorer som påverkade elevernas uppfattning samt eventuella confounders. Utöver detta gjorde vi även en förenklad innehållsanalys på skolornas lokala styrdokument. Resultat De två viktigaste bedömningskriterierna tror eleverna är främst en god social inställning och samarbetsvilja, och att ha en god fysik och att kunna prestera bra under lektioner såväl som på fritiden. Vår undersökning visar att elevernas kön inte påverkar uppfattningen om vad de tror sig bedömas på i Idrott och Hälsa. Det nuvarande betyget samt vilken skola de går på kunde uteslutas som en confounder genom en flerstegsuträkning i statistik programmet SPSS, kallad multipel regression. Slutsats Slutsatsen av studien blir att eleverna tror att de bedöms främst på deras inställning, att de klarar att hjälpa varandra, att de är snälla och trevliga och positiva i sin inställning. Det bedömningskriterium de tror kommer strax efter den sociala biten är att de utför fysisk träning och att de presterar bra i dessa moment. Vi kan inte se en direkt koppling till de olika arbetsplanerna i deras uppfattningar men vi ser en stor skillnad mellan elevernas inställning mellan de olika skolorna.

Lärare i idrott och hälsa upplever viss osäkerhet kring styrdokument eftersom centrala begrepp som exempelvis hälsa framkommer med brett tolkningsutrymme. Den här studien fokuserar därmed på gymnasielärare i idrott och hälsa (IDH) och deras syn på begreppet hälsa och dess betydelse för deras undervisning. Empiri hämtas från sammanlagt sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Insamlat material presenteras och analyseras med hjälp av läroplansteori gällande vägen från formulerade riktlinjer till realiserad undervisning.   Resultatet från studien visar att medverkande IDH-lärare har en förhållandevis samstämmig syn att hälsa är viktigt för så väl ämnet som för individ och samhälle. Det kan ställas i relation till tidigare forskning där ämnet idrott och hälsa framtonas som avgörande för ett lands hälsoutveckling. Samtidigt framkommer skilda direktiv för hur det lämpligast sker vilket stämmer överens med medverkande lärare som belyser skilda distinktioner kring hälsas betydelse. Det betonar därmed lärarnas tolkningsutrymme i styrdokument för centrala begrepp som hälsa. I studien används därför läroplansteori utifrån Bernsteins begreppsapparat och Lindes arenor som stöd för att belysa vägen från riktlinjer till faktisk undervisning. Studiens resultat påvisar att lärarnas syn har en central roll för vad som ges utrymme i skolans föränderliga kontext.

I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande: Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen? Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet? Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsa Vilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa?   Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. Dessutom utgör en enkätstudie som besvarats av 85 lärare kompletterande metod. Med utgångspunkt i Bernstein och Lindes teorier om hur kunskap kan bedömas utifrån olika koder och hur läroplanens intentioner tolkas och omtolkas visar undersökningens resultat att samsynen kring betyget Godkänd kan förklaras med att lärarnas betygsättning i ämnet för bygger på en bedömning av kunskaper utifrån competence code. Det viktigaste med ämnet är att utveckla kunskaper om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, samt att väcka ett intresse för fysisk aktivitet. Studien visar att båda dessa teman kan bedömas utifrån competence code för betyget Godkänd. Resultatet visar också att lärarna uppfattar det som att de nya styrdokumenten inte kommer att påverka undervisningen och betygsättningspraktiken särskilt mycket. Det som kan komma att förändras är att undervisningen kommer bli mer teoretisk. Lärarna är positiva till att den nya betygsskalan har fler steg, men att de otydliga kunskapskraven och trappstegsprincipen i betygsskalan gör att rättvisa och likvärdighet inte kommer att kunna garanteras. Slutsatsen är att lärarna i idrott och hälsa tillämpar en betygssättningspraktik med utgångspunkt i en konstruktivistisk kunskapssyn för det lägsta betygssteget, vilket innebär att de bedömer och betygsätter dessa elevers lärprocess. Studien ger indikationer på behovet av adekvat och professionell fortbildning, bedömningsexempel för ämnet och en aktiv diskussion om den nya betygsskalans tillämpning både på formuleringsnivå och på transformeringsnivå.