Dissertations / Theses on the topic 'Idrott och hälsa läroplan'

Sammanfattning

Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.

Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.

Abstract

It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.

I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.

The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers syn på hälsa och hur de upplevde att detta begrepp kom till uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Enkätundersökningar genomfördes på två grundskolor i Stockholm. Sammanlagt deltog 219 elever fördelat på 98 flickor och 121 pojkar. Resultatet visar att elever tolkade begreppet hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv.

Eleverna svarade att man får hälsa genom att vara aktiv och kroppen mår bra. Vår teoretiska

utgångspunkt för arbetet var Aaron Antonovskys begrepp KASAM. Teorin innefattade de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menade att teorin förklarade varför människor som utsatts för tragiska händelser ändå höll sig friska. Resultatet visade på en förlegad syn av hälsa hos eleverna. Ur ett historiskt perspektiv kunde detta ses i relation till Lgr62 samt Lgr80. De psykiska och sociala delarna av hälsa nämndes flyktigt i enkätsvaren från eleverna. Resultatet visade att eleverna inte hade den helhetssyn som kursplanen i Idrott och hälsa beskriver. Detta var centrala delar ur vårt resultat.

Vår slutsats var att ämnets syfte behövde förtydligas för eleverna, vilket kunde leda till att ge dem en ökad förståelse av begreppet hälsa. Ämnets riktiga namn Idrott och hälsa borde användas mer konsekvent istället för de äldre namnen på ämnet så som ”Gymnastik” och ”Idrott”. Vi kom även fram till att media borde vara ett stöd i undervisningen i Idrott och hälsa för att förtydliga begreppet hälsa och skapa en diskussion tillsammans med eleverna om vilken bild media visar upp av hälsa.

Fristående kurs Idrott III

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna?

Metod

Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga. Intervjuutsagorna analyserades sedan med läroplansteori som teoretisk utgångspunkt.

Resultat

Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget. De flesta av dem trodde inte heller att lärare i allmänhet följde den nationella kursplanen. Idrottslärarna såg både för- och nackdelar med kursplanen och de fördelar som framhölls var att lärarna kunde formulera sina egna lokala mål utifrån målen i den nationella kursplanen, att den nationella kursplanen gav lärarna utrymme för egna uppslag för att nå samma mål, utan att behöva göra saker likadant. De nackdelar som lärarna poängterade var att de fick styra en hel del av verksamheten själva, utan några konkreta direktiv och att den nationella kursplanen var diffus och otydlig. Detta hade till följd att det var komplicerat både för lärare och för elever att förstå den nationella kursplanens ändamål. Flera av respondenterna ansåg att i och med införandet av Lpo 94 så fanns det inte någon styrning över verksamheten, utan det var fritt fram att göra som man ville. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv framstår det som att nuvarande läro- och kursplan i ämnet idrott och hälsa, inte fungerar i form av styrning och kontroll. Styrning och kontroll, alltså de två processer som är de styrande grundbegreppen i varje läroplansteori.

Slutsats

Slutsatsen med denna uppsats är att idrottslärarna tyckte att den nationella kursplanen var diffus och att det fanns både för- och nackdelar med kursplanen. Samtliga respondenter uppgav att de ville ha en mer konkret kursplan. Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget, det var snarare deras personliga bakgrund som påverkade dem när de skulle realisera sina undervisningsplaner.

Aim and questions at issue

The aim of this essay was to examine which significance the national syllabus for physical education has for the teachers. To achieve our aim we chose to start from the following questions at issue: In what way do the teachers follow the syllabus in the tuition? In what way do the teachers utilize the syllabus in their planning? Which are the advantages- and the disadvantages with the syllabus according to the teachers?

Method

We chose to work with a qualitative method and we implemented four phenomenological interviews with compulsory school teachers in physical education. The schools were chosen on the basis of one specific area in the nearness to Stockholm. The selection of teachers, two female and two male, come about at random and we booked interviews with the four first available. The interview statements were then analysed with curriculum theory as theoretical starting point.

Result

Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole. Most of them did nor think that teachers in general were following the national syllabus. The physical education teachers saw both advantages- and disadvantages with the syllabus and the advantages which were pointed out were that the teachers could formulate their own local objective on the basis of the objective in the national syllabus, that the national syllabus gave the teachers space for own ideas to reach the same objective, without to do things in a similar way. The disadvantages that the teachers emphasized were that they got to govern quite a lot of the activity by them self, without any concrete directives and that the national syllabus was diffuse and indistinct. As a result of this it was complicated both for teachers and for students to understand the purpose of the national syllabus. Several of the respondents thought that with the introduction of curriculum Lpo 94 there was no ruling of the activity, owing to this it was in the open to do as one wanted. On the basis of a curriculum theoretical perspective it appears that the present curriculum and syllabus for physical education, does not work in the form of government and control. Government and control, consequently the two processes who are the basic ruling conceptions in every curriculum theory.

Conclusion

The conclusion of this essay is that the physical education teachers thought that the national syllabus was diffuse and that there were both advantages- and disadvantages with the syllabus. All respondents stated that they wanted a more concrete syllabus. Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole, it was rather their personal background that influenced them when they where putting their tuition plans into effect.

Syftet är att undersöka idrottslärares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hälsa går till och vad det är som bedöms. Vidare undersöks lärares och elevers uppfattningar av ämnet idrott och hälsa och även lärarnas tankar om kursplanen. Eftersom ämnet genomgått stora förändringar de senaste åren ligger intresset i att undersöka hur ämnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet är också att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt, både ur lärare- och elevperspektiv. Metoden består av enkäter med elever från två skolor, intervjuer med tre lärare och intervjuer med fyra elever. Resultatet har ordnats utifrån fyra rubriker; synen på ämnet idrott och hälsa, vad som bedöms i idrott och hälsa, vad som bedöms i relation till betygskriterierna och hur bedömning och feedback går till. Studien visar att det huvudsakligen råder samstämmighet mellan vad läraren betygsätter och vad eleverna tror att läraren betygsätter. Både lärarna och eleverna lyfter fram aktivitet, närvaro och socialt samspel som betydande vid bedömning och betygsättning. I diskussionsdelen tas bland annat problematiken kring rättvis bedömning och betygsättning upp. Vi problematiserar även kring begreppen målstyrning och skolornas frirum.

Kurs Idrott III, vetenskapsteori och forskningsmetodik.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför bollspelet används för att uppnå målen i idrott och hälsa A.

En studie av läroplanerna visar att bollspel inte ens är omnämnt och det är intressant eftersom skolidrotten är så präglat av bollspel. En läroplans överblick visar att idrotten har varit prestationsinriktad och betoningen har lagts på att eleverna ska visa sina färdigheter.

Studien förlades till idrott och hälsa A på gymnasiet.

Sex lärare valde att ställa upp på intervjuer där ställdes frågor kring deras undervisning och deras syn på bollspel. Det var problem att få folk att ställa upp, men sex stycken lärare valde att ställa upp, dessa lärare var i blandade åldrar och en jämn könsfördelning.

Resultatet visar att det finns ett tydligt samband och mönster i dessa lärares undervisningsstrategier och i detta har bollspelet en central roll. Det samband som kan utläsas är att de alla trycker på den sociala biten när det blir tal om bollspel. De viktiga är inte ”jaget” det viktiga är laget. De vill hellre se att de starka eleverna stöttade upp sina klasskamrater.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012

Abstract

Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka

uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.

Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa

är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa

som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012