Dissertations / Theses: 'Idrottsskador'

1

Borg, Elin. "Idrottsskador : Kan individen påverka rehabiliteringsutfallet?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16598.

Full text

Abstract:

Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att självförtroendet påverkades negativt vid skada samt att stödet från familjen och vännerna ansåg viktigast under rehabiliteringen. I aktuell studie framkom det också att det sociala stödet i stor utsträckning hade förändrats under rehabiliteringen. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med föreskrivna teoretiska referensramar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Fransson, Alitze. "Kan coping och passion påverka risken att drabbas av en idrottsskada? : Ett psykologiskt perspektiv på idrottsskador inom artistisk gymnastik." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5762.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur passion och copingresurser påverkar uppkomsten av såväl överbelastningsskador som traumatiska skador inom artistisk gymnastik. De specifika frågeställningarna var: - Finns det ett samband mellan självskattad passion, copingresurser och uppkomsten av överbelastningsskador och traumatiska skador inom artistisk gymnastik? - Finns det skillnader i detta samband mellan män och kvinnor? Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en webbenkät. Krav för att delta var att gymnasten skulle ha fyllt 15 år samt träna artistisk gymnastik minst tre gånger under en vanlig vecka. Enkäten utgjordes av frågor kring skadehistorik, passion (Passion scale) och copingresurser (ACSI-28). Frågeställningen besvarades genom ett korrelationstest i SPSS där signifikansnivån p<.05 användes. Resultat: Resultatet visade ett statistiskt signifikant samband mellan passion och överbelastningsskador hos män, samt för självförtroende och tävlingsmotivation till traumatiska skador hos män. Utöver detta syntes flertalet korrelationer som dock inte var statistiskt säkerställda. Bl.a. syntes en korrelation mellan stärkta copingresurser och uppkomsten av såväl en överbelastningsskada som traumatisk skada hos män. För kvinnor syntes bl.a. en korrelation mellan låga copingresurser och uppkomsten av en traumatisk skada, samt stärkta copingresurser och uppkomsten av en överbelastningsskada. Slutsats: Studien visar på att hög tvångsmässig passion kan öka risken för överbelastningsskador hos män medan ett starkt självförtroende kan öka risken för att drabbas av en traumatisk skada hos män. De korrelationer som syntes visar indikationer på att både för höga och för låga copingresurser innebär en ökad risk att drabbas av en idrottsskada för både kvinnor och män.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jacobson, Inger. "Injuries among female football players /." Luleå : Division of Physiotherapy, Luleå University of Technology, 2006. http://epubl.ltu.se/1402-1544/2006/43/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Melkerson, Sandra. "Betygssättning i idrott och hälsa : Påverkar idrottsskador elevernas betyg?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28007.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Gesar, Fredrik. "Idrottsskador vid löpning, vilken betydelse har löparskons egenskaper? : En Litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Idrottsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24438.

Full text

Abstract:

Löpning är en av de största fysiska aktiviteterna runt om i världen. Det räknas med att 37-56 % av alla som löper någon gång drabbas av en skada i samband med löpningen. Studiens syfte är att undersöka effekten av olika dämpningsmaterial, drop samt motion-kontroll av löparskor på skadefrekvens i samband med pronation och supination under löpning. Studien gjordes som en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Resultatet visar att motion-kontroll skor rekommenderas till pronerande löpare och neutrala skor till supinerande eller neutrala löpare. Minskat drop leder till minskad skaderisk. Framfotslöpning är att föredra jämfört med häl till tå löpning. En mjuk sula är bättre vid kortdistans och en hårdare sula vid långdistans. EVA material visade på en bättre återhämtningseffekt än TPU.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Götesson, Eva. "Idrottsskador hos manliga och kvinnliga innebandyspelare på elitnivå : en prospektiv kohortstudie." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3256.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada. Metod Svenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare. Resultat Det förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män. Låret var den vanligaste skadelokalisationen hos manliga spelare och foten var den vanligaste lokalisationen för skador hos kvinnliga spelare. Traumatiska och överbelastningsskador sammantaget rapporterade under hela studieperioden påvisade en statistisk signifikant könsskillnad avseende skador i foten (p=0.0003), där kvinnor stod för 72 procent av skadorna jämfört med 28 procent bland män. Under hela studieperioden drabbades 22 procent av männen och 34 procent av kvinnorna av traumatiska skador. Beträffande traumatiska skador under hela studieperioden påvisades en statistisk signifikant könsskillnad avseende skador i foten (p=0.001) samt främre korsbandsskador (p=0.02). Kvinnor stod för 72 procent av samtliga fotskador och 85 procent av samtliga korsbandsskador. Överbelastningsskador var vanligast bland manliga spelare, medan traumatiska skador var vanligast bland kvinnliga spelare. Under huvudsäsongen förelåg det en statistisk signifikant könsskillnad avseende överbelastningsskador i underbenet (p=0.03), där män stod för samtliga underbensskador. ”Lätta” skador, som innebar frånvaro från träning eller match 1-7 dagar, var vanligast hos såväl manliga som kvinnliga spelare. Slutsats Skadeincidensen var högre bland kvinnliga jämfört med manliga innebandyspelare. Lårskada var den vanligaste skadan hos manliga spelare och skador i foten var vanligast hos kvinnliga spelare. Överbelastningsskador var vanligast bland män, medan traumatiska skador var vanligast bland kvinnor. ”Lätta” skador med frånvaro mellan 1-7 dagar var vanligast bland både manliga och kvinnliga innebandyspelare.
Abstract Introduction and aim The aim of the present study was to define the injury pattern in elite floorball during one season and study possible gender differences regarding time of exposure, injury incidence, injury location, distribution between traumatic and overuse injuries and injury severity. Method The Swedish Floorball Association, coaches and floorball players were informed about the study during the spring of 2009. Male floorball players (n=122) and female floorball players (n=116) from the premier league were followed prospectively during the season of 2010- 2011. All injuries resulting in absence from training or match play were reported by the medical staff of each floorball team. Data was analyzed descriptively in terms of injury incidence, injury location, type of injury as well as the severity of injury. Statistical analysis was performed regarding any possible differences between male and female floorball players. Results There was a statistic gender difference regarding injury incidence during pre-season (p=0.01), season (p=0.002) and the whole study period (p=0.02), regardless of type of injury (trauma or overuse), with a higher injury incidence among females compared to males. The thigh was the most common injury location among male players and the foot was the most common location of injury among female players. There was a statistic gender difference regarding foot injuries (p=0.0003) during the whole study period taking into account both traumatic and overuse injuries, where females represented 72 percent of the injuries compared to 28 percent among males. During the whole study period 22 percent of the males and 34 percent of the females sustained traumatic injuries. There was a statistic gender difference regarding foot injuries (p=0.001) and anterior cruciate ligament injuries (p= 0.02) during the whole study period. The females represented 72 percent of the foot injuries and 85 percent of the anterior cruciate ligament injuries. Overuse injuries were most common among male player whilst traumatic injuries were most common among female players. There was a statistic gender difference regarding overuse injuries in the tibia (p=0.03) during season, where males represented all injuries. “Minor” injuries resulting in abscence from training or matchplay between 1-7 days were most common among both male and female players. Conclusion The injury incidence was higher among female compared to male floorball players. Thigh injury was the most common injury among male players and injuries in the foot were most common among female players. Overuse injuries were most common among males whilst traumatic injuries were most common among females. “Minor” injuries resulting in absence between 1-7 days were most common among both male and female floorball players.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nilsson, Tania. "Skadeincidens bland elitpojkfotbollsspelare i en allsvensk fotbollsförening." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43344.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ivarsson, Andreas, and Patrik Sönnerstedt. "Relationen mellan upplevd stress och idrottsskador – en studie på handbollsspelare på elitnivå." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-533.

Full text

Abstract:

Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering. Mätinstrumenten som användes var SCAT och CSAI-2 som analyserades genom korrelationstest samt F-test. Vid CSAI-2 användes en ”test-retest” design för att öka studiens reliabilitet. Resultaten visade inget signifikant samband mellan stress och idrottsskador. Ingen signifikans visades heller mellan grundanspänning samt situationsspecifik anspänning och idrottsskador. I diskussionen kopplades resultaten samman med studiens teoretiska ramverk. Förslag ges för framtida forskning att undersöka spelarnas copingresurser samt kontextuella faktorer kring klubbarna.

Nyckelord: Anspänning, coping, idrottsskada, stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Erik, Ölund, and Aiehof Marcus. "Manliga elitidrottare och vilka motivationsfaktorer som påverkar deras rehabiliteringsprocess från långvariga idrottsskador." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30277.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar manliga elitidrottare att rehabilitera sig från en idrottsrelaterad skada som gjort att de blivit borta från sin idrott i 6 mån eller längre. För att besvara detta syfte användes tre frågeställningar: Vilka inre motivationsfaktorer påverkar manliga elitidrottare under rehabiliteringsprocessen? Vilka yttre motivationsfaktorer påverkar manliga elitidrottare under rehabiliteringsprocessen? Vilka amotivationsfaktorer påverkar manliga elitidrottare under rehabiliteringsprocessen? Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex stycken elitidrottare som var aktiva inom både lagidrott och enskilda idrotter. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av en innehållsanalys för att sedan kopplas till ett ramverk i form av Vallerands teorimodell. Modellen bestod av tre motivationskategorier som var inre motivation, yttre motivation och amotivation med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att det var fyra huvudområden som gjorde att elitidrottare kunde motivera sig till att rehabilitera sig från en skada: Ledarnas roll, det sociala stödet, målsättning samt kärleken till idrotten. Föreningar och förbund skulle kunna lägga mer tid och pengar på att förebygga idrottsskador och underlätta en rehabiliteringsprocess för de skadade elitidrottarna. Slutsatsen blev att idrottare kan motivera sig att komma tillbaka till sin idrott efter en lång skadeperiod av många olika anledningar. Det viktigaste som framgick var det sociala stödet från familj, vänner och tränare, kort-och långsiktiga målsättningar, ledarnas intresse och delaktighet för den skadade individen samt kärleken till sin idrott.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Dahl, Louise, and Johanna Larsson. "Friidrottstränares uppfattningar om skadeförebyggande träning : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31359.

Full text

Abstract:

Background: Injury preventive training decreases the chances of sports injuries. In athletics, the athletes often suffer from acute injuries as well as overload injuries. The majority of the athletes in athletics in Sweden are youths. The trainers had an authority on how the injury preventive training is used, and the behavior is regulated by different factors in the environment and by individual factors. Purpose: The purpose of the study was to investigate the perceptions regarding injury preventive training of athletic trainers for youths between the ages of 12-17 years. Methods: A qualitative interview study was made with semi structured questions. Four athletic trainers were recruited and were interviewed individually. The analysis was made with a qualitative content analysis. Result: Two domains were generated from the qualitative content analysis: “Individual ways of contemplating and approaching the phenomenon” which contains “The phenomenon of injury preventive training” and “The trainers’ attitude”. The second domain “Circumstances in the trainers’ environment” contains “Communication and a holistic view in nearest social environment”, “Conditions for implementation among trainers and their physical environment” and “Development of competence in the corporation of athletic trainers”. Conclusion: The athletic trainers had an understanding of what injury preventive training means. Yet, there were different factors in the environment and among the individuals that influenced the behavior. Examples from the categories are lack of time, knowledge, information and a holistic view within the association. The result corresponded with the description of how the behavior is influenced by the environment and by the individual from the social cognitive theory. A suggestion for further research are which method are the most effective way for the implementation of injury preventive training in athletics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

von, Heijne Stina, and Moa Johansson. "Förekomsten av stretching och aktuell skadeprevalens i en handbollsklubb i Norrbottens län : En enkätstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82253.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Handbollen tillhör idag en av de största lagidrotterna världsligt och spelas i så många som 150 länder totalt. Sporten är kraftigt skadedrabbad och skadeprevalensen hög. Stretching är ett brett begrepp vilket syftar till att öka muskulär flexibilitet och minska muskulär styvhet. Ett minskat muskulärt rörelseomfång hos idrottare antas kunna öka den totala risken att drabbas av en skada i samband med fysisk aktivitet, fysisk träning och eller i idrottsspecifika moment. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken mängd och omfattning stretching utövas bland aktiva handbollsspelare i Norrbottens län samt kartlägga skadeprevalensen bland dessa. Metod: Insamling av data skedde via en enkät med totalt 18 stycken frågor. Enkäten skapades i Google Formulär och skickades via mejl tillsammans med ett informationsbrev om studien och dess syfte till två lag i samma förening i Norrbottens län. Enkäten gick ut till 36 spelare och besvarades av 27 spelare. Alla ifyllda och inskickade enkäter analyserades med en deskriptiv dataanalys och inkluderades i studiens slutliga resultat. Resultat: De tillfrågade spelarna utövade totalt en hög mängd belastande träning. Den totala mängden stretching som utövades skilde sig individer emellan och var i sin helhet relativt låg i förhållande till mängden träning. Skadeprevalensen bland de tillfrågade spelarna var hög. Konklusion: Resultatet av studien påvisade en hög skadeprevalens inom handbollen i Norrbottens län. En hög träningsmängd i förhållande till en liten mängd stretching kan ses som en bidragande faktor till uppkomst av skador på både muskler, senor och ligament.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nordlander, Richard, and Berg Eric. "Om olyckan är framme : En kartläggning över hur idrottslärare arbetar med idrottsskador i årskurs 7–9." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och idrott, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42995.

Full text

Abstract:

Uppskattningsvis så skadas ca 280 000 personer varje år vid fysisk aktivitet. I läroplanen för Idrott och hälsa årskurs 7-9 så står det att vid slutet av år 9 så ska eleven på ett i huvudsak fungerande sätt kunna förebygga skador. Studiens empiri består av 20 svar från idrottslärare runt om i landet för att se hur de arbetar med just dessa frågor. Frågorna som bland annat behandlades i studien var hur idrottslärare arbetar med idrottsskador samt det skadeförebyggande arbetet av dessa med eleverna, vilka rutiner som finns på skolorna ifall olyckan är framme, vilka verktyg som används vid undervisningen kring idrottsskador och det skadeförebyggande arbetet kring dessa. Resultatet visade att många lärare arbetar på liknande sätt i grunden men att kunskapen kring ämnet skiljer beroende på hur länge man har jobbat inom yrket.Nyckelord: Idrottslärare, idrottsskador, läroplan, skadehantering

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Uddén, Nicole, and Evelina Kalling. ""Man tror man är så jävla stark... och tror inte att man kan gå sönder mentalt" : En kvalitativ studie om den mentala rehabiliteringen vid en idrottsskada." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45135.

Full text

Abstract:

“Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet“ Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor. Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

From, Hilda, and Häggström Wilma Eklund. "Fysioterapeutiska behandlingsmetoder för medialt tibiasyndrom : En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84742.

Full text

Abstract:

Introduktion: Medialt tibiasyndrom - eller MTS är en vanligt förekommande skada hos löpare. Syndromet är karaktäriserat av smärta över tibiae och nedsatt fysisk funktion som följd. Fysioterapeuter arbetar kliniskt med olika behandlingsmetoder för MTS i dagsläget. Det finns idag ingen gemensam överenskommelse för behandlingen av MTS och den forskning som presenterats på olika behandlingsmetoder är av låg vetenskaplig kvalité. Det leder till svårigheter att rekommendera lämplig behandling. Syfte: Syftet med studien var att granska och sammanställa det vetenskapliga stödet för fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid medialt tibiasyndrom. Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt där databaserna PubMed, Scopus, PEDro, Web Of Science, DiVA, SportDiscus, BJM och Cinahl användes. Avgränsningar av sökningen gjordes enligt PICO-modellen. Kvalitetsgranskningen utfördes med PEDro-skalan. Enbart studier mellan åren 2010–2020 och RCT/CT-studier inkluderades. Resultat: Totalt inkluderades 5 studier. Samtliga studiers poäng på PEDro-skalan motsvarade en kvalitetsnivå från “fair” till “Excellent”. Tre av fem studier använde smärta som primärt utfallsmått, varav två av de studierna påvisade en signifikant skillnad i smärta till fördel för interventionsgruppen. Tre av fem studier påvisade en signifikant skillnad i fysisk funktion till fördel för interventionsgruppen, där utfallsmåtten utgjorde antingen en fysiskt uppmätt funktionsförbättring eller självskattad förbättring via ett formulär. Konklusion: Det fanns indikation till måttlig vetenskaplig kvalité för beforskade fysioterapeutiska behandlingsmetoder för MTS de senaste 10 åren. Små tendenser till att stötvågsbehandling hade en positiv, terapeutisk effekt gällande smärta och fysisk funktion kunde ses. I dagsläget behövs fler studier som undersöker och jämför olika behandlingsmetoder för MTS.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nyman, Anna, and Marléne Jönsson. "Skadeförebyggande arbete i skolan? : Kvalitativ studie om hur lärare i ämnet idrott och hälsa förebygger funktionella idrottsskador." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17058.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande. Informanterna betonar vikten av att eleverna lär sig hur arbetet kring förebyggande av funktionella idrottsskador kan implementeras för att kunna använda kunskaperna för ett livslångt lärande. Baserat på Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete utformade vi en ny modell för att förebygga skador. Ur ett framtida perspektiv är vår önskan att lärare använder modellen till att strukturera och organisera en lärorik undervisning.
The purpose of this study was to elucidate whether and how teachers in physical education and health work to prevent injuries. We used qualitative method and interviewed eight educated teachers specializing in sixth to ninth grade in physical education and health. The results are based on Haddon´s (1980) strategies for injury prevention. The results showed that teachers consciously work to prevent functional sports injuries and integrate the preventional work into the education. The informants believe that it is primarily the activity that is focused on and not whether the education takes place indoors or outdoors, but mentions that there are differences regarding planning and execution. The informants emphasize the importance of students learning how to work preventively with functional sports injuries and how to use the knowledge for lifelong learning. Based on Haddon´s (1980) strategies we created a strategy model for injury prevention. From a future perspective, it is our desire that teachers use the model to structure and organize a worthwhile education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hansson, Olof, and Martin Johansson. "Hjärnskakningar inom professionell ishockey : En kvalitativ studie om hur spelare anser att hjärnskakningar kan förebyggas inom elitishockey." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27228.

Full text

Abstract:

Inledning/bakgrund: Hjärnskakningar är ett stort problem inom dagens professionella ishockey. Sportens utveckling har lett till att denna allvarliga skadetyp har blivit alltmer vanligt förekommande. Detta har lett till att hjärnskakningar blivit ett väldigt omdiskuterat ämne inom hockeysektorn men även allmänt. Det finns flera anledningar till varför förekomsten av hjärnskakningar är så hög idag, men det saknas åtgärder för att komma tillrätta med problematiken. Denna studie fokuserar på spelarna, eftersom de kommer närmast problemet och därför bör ha bra förslag på preventiva åtgärder. Syfte: Hur skulle antalet hjärnskakningar inom svensk elitishockey kunna förebyggas enligt förslag utifrån spelarnas erfarenheter. Metod: En kvalitativ metod användes för att skapa en djupare förståelse inom ämnet. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med spelare som spelat minst tre säsonger i SHL. Efter intervjuerna så gjordes en informationsanalys där gemensamma teman hittades. Resultat: Den största orsaken till hjärnskakningsproblematiken enligt deltagarna var det höga tempot som är genomgående i dagens ishockey. Deltagarna ansåg även att utbildning har en stor del i problematiken. Spelare bör utbildas i tidigare ålder för att ha mer kunskap när de kommer upp till elitnivå. Det fanns även andra orsaker som nämndes som potentiella anledningar till ökat antal av hjärnskakningar. Ansvar och respekt, bestraffningar, utrustning och bristfällig rehabilitering var ämnen som nämndes av samtliga deltagare. Deltagarna gav flera potentiella lösningar utefter sina egna erfarenheter. Det som ansågs vara viktigast var dock att utbilda unga spelare inom ämnet och att det är viktigt med ansvar och respekt mot andra spelare på isen. Konklusion: Samtliga deltagare i studien framförde åsikter om vad som bör göras för att minska antalet hjärnskakningar. En del åtgärder ansågs dock vara betydelsefullare än andra för att skapa en säkrare sport. Något som är viktigt att veta är dock att detta är ett problem som inte går att lösa på en gång. Det finns dock hopp om att i framtiden kunna se en förminskning i antalet hjärnskakningar inom professionell ishockey.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ivarsson, Henrik, Fredrik Helgesson, and Tobias Stein. "Fotbollsskador hos manliga amatörspelare i Halland säsongen 2009 : En jämförelse mellan division två, tre och fyra." Thesis, Halmstad University, Biomechanics and Biomedicine, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5083.

Full text

Abstract:

Fotboll är en intressant idrott att utforska ur skadeperspektiv då det är en av de mest skadedrabbade idrotterna. Fotbollsskador uppkommer antingen akut eller över tid och åtskiljs beroende om de inträffar under träning eller match. Tidigare studier av elitspelare visar att skador främst inträffar under match i form av akuta skador. De visar också att överbelastningsskador är mer träningsrelaterade och att flertalet av dem inträffar under försäsongen. Skadeincidensen beskrivs i antalet skador per 1000 tränings- respektive matchtimmar. Elitnivå har högre incidens än amatörnivå, framförallt under match. Sextio till nittio procent av alla skador drabbar nedre extremitet. Studier visar att de mest skadedrabbade kroppsdelarna är knän, lår och fotleder men även att ljumsk- och vadskador ofta förekommer.

Syftet med studien var att jämföra olika divisioner inom den manliga amatörfotbollen, för att se hur spelnivån kan inverka på skadebilden. Undersökningen avsåg säsongen 2009 och genomfördes i Halland med spelare från division två, tre och fyra involverade. En enkät användes för att samla in information om spelarnas skadehistorik. Totalt inkluderades 79 spelare i undersökningen och av dessa var 39 skadade och tillsammans hade de 49 skador. Vid beräkning av konfidensintervall för samtliga enkätsvar framkom inga signifikanta skillnader mellan divisionerna. Sextioen procent av skadorna var akuta och 39 % överbelastningsskador. De akuta skadorna var vanligast i division två och tre medan överbelastningsskador var vanligast i division fyra. Den totala skadeincidensen var 7,92 per 1000 matchtimmar och 2,92 per 1000 träningstimmar. Division tre hade högst skadeincidens för match med 10,63 skador och division fyra hade högst skadeincidens för träning med 4,09 skador. Av alla skador resulterade 30,6 % i en frånvaro mellan 1-7 dagar, 32,7 % mellan 8-28 dagar och 36,7 % mer än 28 dagar. Skadorna var främst lokaliserade till knä, lår och fot. Mittfältare var mest skadedrabbade följt av försvarare, anfallare och målvakter. I division två och fyra inträffade skadorna främst under för- och vårsäsongen medan det i division tre var vanligast med skador under höstsäsongen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Harringe, Marita L. "Swedish teamgym - injury incidence, mechanism, diagnosis and postural control /." Stockholm : Karolinska institutet, 2007. http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-415-0/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Sidebäck, Jonathan, and Jennifer Axelsson. "Ishockeyspelares karriärsavslut : En intervjuundersökning av bakgrunden till ishockeyspelareskarriärsavslut med koppling till KASAM." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84956.

Full text

Abstract:

Karriärsavslut bland idrottare har länge studerats inom idrottsvetenskapen och inom ishockeyn har skador, främst hjärnskakningar, och stor fysisk och psykisk påfrestning rapporterats av media som bakomliggande faktorer till avslut. Denna undersökning syftade till att undersöka av vilka anledningar ishockeyspelare slutar och om dessa anledningar kan kopplas till teorin om KASAM – Känslan av sammanhang. För att söka svar på detta intervjuades sex forna ishockeyspelare med en semi-strukturerad intervjuguide. Resultatet från denna studie visade att skador, att vilja fokusera på livet efter karriären eller på grund av att inte kunna vara sig själv i den miljön var anledningar till karriärsavslut för ishockeyspelare. Bakgrunden till avsluten var dock komplexa men kunde i relativt hög grad anses kopplas till teorin om KASAM och de tre komponenterna. Precis som de tre komponenterna går in i varandra kunde även avsluten i sig anses grunda i olika påverkande faktorer som sammanvägda ledde till avslut.
For a long time, the end of the career among athletes has been a question of interest among scientists in the field of sports science and in ice hockey, injuries, mainly concussions, and physical and mental stress have been reported by the media as underlying factors. This study aimed to investigate underlying factors and wheter these factors are related to the theory of SOC – Sense of Coherence. Six former ice hockey players were interviwed, with a semistructured interview guide as a tool, to seek an answer to the purpose of the study. The results from this study showed that injuries, a will to focus on the life after the career and a feeling of not being able to be yourself in that enviroment were underlying factors to the end of the career among ice hockey players. The background of the endings were complex but they could be related to the theory of SOC and the three components. Just like the three components can be linked to each other, different factors seemed to constitute the actual reasons for leavning icehockey.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Hallquist, Charlotte. "Ansvaret för barn och ungdomars psykosociala stöd i samband med allvarlig idrottsskada." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19425.

Full text

Abstract:

Vården och idrottsledarens sätt att agera och uttala sig om behandling och prognos påverkar idrottaren på ett sätt som både kan stärka, men även minska tilltron till sin egen förmåga varför vikten av optimalt stöd och omhändertagande av omgivningen genom hela rehabiliteringen har stor betydelse, särskilt hos barn och ungdomar vars reaktioner på trauma är starkare än hos vuxna. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vem som har ansvaret för att barn och ungdomar får det psykosociala stöd som behövs i samband med en allvarlig idrottsskada, vilken kunskap som finns hos tränare, föräldrar och fysioterapeuter samt om det finns någon handlingsplan för de som inte lyckas återgå. Metod: Kvalitativa intervjuer med tränare, föräldrar och fysioterapeuter med erfarenhet av allvarliga idrottsskador hos barn och ungdomar i åldern 12-16 år från olika idrotter i Stockholmsregionen analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla informantgrupper oberoende av varandra ansåg att kommunikationen var det största problemet och att rollen som koordinator saknades. De förmedlade en känsla av kognitiva, emotionella och beteendemässiga reaktioner hos barnen, som i likhet med tidigare studier ansågs större ju yngre barnen var. Tränarna upplevde brist på utbildning och tid, föräldrarna beskrev sin besvikelse på vården samt personlighetsförändringar hos sina barn i samband med skadan. Fysioterapeuterna upplevde att rehabiliteringen ofta fungerade som substitut för idrotten och att de därför tvingades bära ett större ansvar än de ansåg sig ha utbildning för. Resultaten är tänkta att förmedlas till aktiva inom barn och ungdomsidrott i Sverige för att öka kunskapen och därmed kunna ge våra barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar oavsett om de lyckas återgå till idrott eller inte. Sökord: unga, idrottsskador, rehabilitering, tränare, föräldrar, fysioterapeut
Medical staff and coaches way to act and decide on treatment and prognosis will influence the athlete in a way that both can strengthen, but also reduce confidence in his or her own ability, why the importance of optimal support and care of the environment throughout the entire rehabilitation are of great importance, particularly among children and young people whose reactions to trauma is stronger than in adults. Purpose: The aim of this study was to determine who is responsible for children and young people to receive psycho-social support needed in connection with a serious sports injury and the knowledge held by coaches, parents and physiotherapists. Method: Qualitative interviews with coaches, parents and physiotherapists with experience of serious sports injuries in children and young people aged 12-16 years old from different sports in the Stockholm region were analysed using content analys. Results: All categories independently thought that communication was the major problem and that the role of a coordinator was missing. They imparted a sense of cognitive, emotional and behavioural reactions in children, as with previous studies were considered more with younger children. Coaches felt a lack of education and time, parents described their disappointment on care and personality changes with their children in connection with the injury. The physiotherapists felt that rehabilitation is often served as a substitute for sport and they therefore had to bear a greater responsibility than they believed they had the education for. Results is thought to be communicated to active in the children's and youth sport in Sweden in order to increase the knowledge and thus be able to give our children and young people the best position, regardless of whether they manage to return to sport or not. Keywords: young people, sports injuries, rehabilitation, coaches, parents, physioterapeut

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bergendahl, Adam, and Joakim Landin. "Berätta var du kommer ifrån : Vilka faktorer kan påverka hanteringen av en allvarlig skada?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5390.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottare utifrån sin socioekonomiska bakgrund hanterar en allvarlig skada (skador som håller idrottaren borta i mer än trettio dagar). Frågeställningarna var: Vilka copingstrategier framträder? Vad motiverar deltagarna att ta sig tillbaka till tidigare kapacitet? Och slutligen, upplever personer ur olika socioekonomiska grupper olika motivationsfaktorer och copingstrategier? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval där vi valt att rikta in oss på elitidrottare som ligger på gränsen till att bli professionella. Vi valde att ta kontakt med idrottsföreningar utifrån vårt kontaktnät och för att urskilja socioekonomisk status på de intervjupersoner som vi fick så samtalade vi med spelarnas tränare som har god insyn i spelarnas tillvaro. Fem idrottare deltog i studien som spelar på en hög nivå inom sin idrott där alla har varit skadade och borta från sin idrott i minst 30 dagar från skadetillfället. Resultat Resultatet visade att det förekommer två olika sorters copingstrategier hos deltagarna när det kom till hanteringen av skada. Tre av fem deltagare använder sig av problemfokuserad coping när de fått veta sin rehabiliteringstid, och sätter då upp nya mål för att kunna hantera påfrestningarna. De andra två idrottarna använder sig av en undvikande coping då de förnekar sin skada genom att spela trots smärta och risken att förvärra sin skada. Socialt stöd har ansetts viktigt för idrottarna vare sig det kommer ifrån familj, tränare, lagkamrater eller naprapat/sjukgymnaster. Majoriteten av idrottarna upplever en inre drivkraft som motivation för att komma tillbaka från skadan där endast en av idrottarna talar om en yttre drivkraft. De olikheter som uppkommer mellan de socioekonomiska grupperna är att två idrottare upplever att de har svårt att fokusera på annat, där bland annat skolan blivit lidande. Slutsats Utifrån studiens syfte kan slutsatsen dras att hanteringen av en skada är individuell och att socioekonomisk status spelar roll i hur hanteringen går till. Dock skulle studien behöva fler deltagare med olika socioekonomisk status för att kunna få en djupare förståelse för hur detta påverkar. Studien har visat att det sociala stödet från tränare, spelare, familj, naprapat/sjukgymnast spelar roll för hantering av skada hos idrottarna.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Häggblom, Jenny. "Samband mellan dygnsrytm och tidpunkt för idrottsskada : En longitudinell pilotstudie bland fotbolls- och handbollsspelare i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96309.

Full text

Abstract:

Syftet med den här pilotstudien var att undersöka sambandet mellan dygnsrytmen och tidpunkten för skada hos elitaktiva idrottare från två olika lagidrotter. Ett sekundärt syfte var att undersöka skaderisken bland kvinnliga idrottare med hänsyn till menstruationscykeln. Tjugosex (n = 26) idrottare deltog i studien, varav 19 stycken var kvinnor. Bland deltagarna var 11 stycken fotbollsspelare, resterande spelade handboll. Handbollsspelarna deltog under hela säsongen 2019-2020, totalt 23 veckor medan fotbollsspelarna deltog under försäsongen 2020 (totalt 13 veckor). Av dessa kategoriserades 30,8 % som morgonmänniskor, 65,4 % som ’varken morgoneller kvällsmänniska’ samt 3,8 % som kvällsmänniska. Dygnsrytmskategorin baserades på enkäten Morningness-Eveningness Quesionnaire (MEQ). Totalt inträffade 19 akuta skador under studieperioden, de flesta skedde på kvällen. Det var ingen signifikant skillnad i när skadan uppstod mellan de morgonmänniskor och ’varken morgon- eller kvällsmänniskor’ (p = 0,86). Ingen kvällsmänniska ådrog sig någon skada under studien. Bland de kvinnliga idrottarna så ådrog sig 8 stycken skador som hade visat på en ökad risk för skada enligt ”The low energy availability in females quesionnaire” (LEAF-Q). Totalt visade 71,4 % av de kvinnliga deltagarna upp ett resultat som kan innebära en ökad risk för skada. Baserat på resultaten i den här pilotstudien så föreligger inget samband mellan tidpunkt för skada och dygnsrytmsvariation. Däremot visade studien att ett resultat från LEAF-Q som överstiger gränsvärdet (≥ 8) en indikation på att skaderisken är förhöjd och att skador sker.
The aim of the present pilot study was to explore the relationship between chronotype and time of injury among elite athletes from two different team sports. A secondary aim was to investigate the incidence of injury among female athletes with consideration to the female athlete triad. Twenty-six (n = 26) athletes participated in the study, of which 19 were women. Among the participants 11 were soccer players. During the season of 2019-2020, handball participated for 23 weeks. Soccer players took part of the study during their pre-season of 2020, a total amount of 13 weeks. Of the participants, 30.8 % was categorized as morning-type, 65.4% as neither morning- nor evening type and 3.8% was evening-type people, based on the Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ). In total, 19 acute injuries occurred during the study period. Most of the injuries happened during the evening. There was no significant difference in the time-points of injury between the morning-type and neither morning- nor evening type (p = 0.86). No evening-type was injured during the study period. According to “The low energy availability in females questionnaire” (LEAF-Q), 71.4% of the female athletes who took part of the questionnaire, showed a result that would sign for an increased risk of athletic injury (≥ 8). Among the women athletes that responded to the questionnaire, eight (n = 8) got injured. Based on the results of this pilot study, there is no existing relationship between the time of injury and the chronotype. However, a result above the cut-off point in the LEAF-Q (≥ 8) shows an increased risk of athletic injury.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ekström, Cajsa. "TVÅ RYTTARES BERÄTTELSE KRING DERAS REHABILITERING EFTER EN IDROTTSSKADA: ETT PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15482.

Full text

Abstract:

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada. Resultatet av holistiskt-innehålls analysen redovisas enligt studiens frågeställning. Resultatet av holistiskt-form analysen visade 4 vändpunkter i ryttare A´s berättelse och 5 vändpunkter i ryttare B´s berättelse. Den kritisk narrativa analysen visade att ryttare A och B berättade om sig själva i relation till 3 olika teman. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska referensramen samt tidigare forskning.
Many of the injuries occurring in equestrian sports are often caused by some form of trauma (Havlik, 2010) and they often results in a serious injury. The psychological reactions that equestrian riders may experience are multifaceted and the rehabilitation process and the result is often a result of the rider's cognitive appraisal of the injury (Wiese-Bjorn Stal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). The purpose of this study was from a holistic perspective (1) create an understanding of the psychological reaction a equestrian rider may feel after having suffered a serious sport-related injury, (2) understand how their experience of the rehabilitation process affected their cognitive appraisal, and (3) understand the factors that helped/did not help them get back to equestrian-sport. A qualitative approach through narrative interviews were used and the analysis was holistic-content (II), holistic-form (III) and critical narrative analysis (VI). Two equestrian riders who made a comeback to equestrian-sport after a serious injury participated. The result of the holistic-content analysis was reported according to the study questions. The result of the holistic-form analysis indicate 4 turning points in the rider A's story and the 5 turning points in the rider B's story. The critical narrative analysis illustrates that rider A and B described themselves in relation to 3 different themes. The results are discussed in relation to the theoretical framework and previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Eriksson, Lars. "An analysis of the amount of training injuries, incidents and accidents in a population of mountain climbers and possible underlying couses." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-837.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Alricsson, Marie. "The elite cross-country skier : clinical and sports related functional tests, dance training, injuries and self-related health /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-495-X/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Andersson, Nicklas. "SAMBAND MELLAN VO2MAX OCH/ELLER LAKTATTRÖSKEL OCH SKADOR INOM HERRHANDBOLL PÅ ELITNIVÅ." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28550.

Full text

Abstract:

Background: The need to find the underlying causes to handball injuries and to develop injury prevention programs is great. In other sports a relationship between maximal oxygen uptake (VO2 max) and injury have been seen. Purpose: To examine the relationship between VO2 max and/or lactate threshold and injuries in elite handball players. Methods: A prospective, non experimental correlational study was conducted. Thirty elite handball players and handball high school players were included. Injuries and test results for VO2-max, lactate threshold and potential confounders ( re-injury of the previous injury, re- injury of previous injury of the lower limb, age, BMI and legs and core strength for the high school players) were registered during the season 2014-2015. A bivariate analysis using Spearman's rank correlation calculation was conducted. Twenty-six respectively 11 of the players had data on VO2-max, respectively lactate threshold. Confounders that showed connection with injuries or injuries in the lower extremity were analyzed for the bivariate correlation with VO2-max and lactate threshold. Results: No significant correlation was found between VO2-max respectively lactate threshold and injury. Significant correlations were seen between previous injury respectively previous injury to the lower extremity and to get a re-injury. A significant correlation were seen between re-injury of a previous injury in the lower limb and VO2-max. Conclusions: Significant associations were seen between re- injury of earlier injury and between re-injury of the lower extremity and VO2-max and should therefore be considered in the clinical practice. Larger studies are needed to clarify the relationship between VO2-max and lactate threshold and injuries.
Bakgrund: Behovet att hitta bakomliggande orsaker till handbollsskador för att kunna utforma skadepreventiva åtgärder är stort. I andra idrotter har ett samband mellan maximal syreupptagningsförmåga (VO2-max) och skador kunnat ses. Syfte: Att undersöka samband mellan VO2-max och/eller laktattröskelvärde och skador hos elithandbollspelare. Metod: En prospektiv icke experimentell sambandsstudie utfördes. Trettio elithandbollsspelare och handbollsgymnasiespelare inkluderades. Skador och testresultat för VO2-max och laktattröskel samt tänkbara konfounders (återskada av tidigare generell skada, återskada av tidigare skada i nedre extremitet, ålder, BMI och ben och bålstyrka för gymnasiespelarna) registrerades under matchsäsongen 2014-2015. En bivariat analys med Spearmans rangkorrelationsberäkning utfördes. Tjugosex respektive 11 av spelarna hade data på VO2-max respektive laktattröskelvärde. Konfounders som visade samband med generella skador eller skador i nedre extremiteten analyserades bivariat för samband med VO2-max och laktattröskelvärde. Resultat: Inga signifikanta samband fanns mellan VO2-max respektive laktattröskelvärde och skador. Signifikanta samband fanns för tidigare generella skador respektive tidigare skada i nedre extremiteten och att återfå densamma samt mellan återskada av tidigare skada i nedre extremiteten och VO2-max. Konklusion: Signifikanta samband fanns för återskada av tidigare skada samt mellan återskada i nedre extremiteten och VO2-max vilket bör beaktas i den kliniska vardagen. Större studier behövs för att klargöra det sambandet mellan VO2-max respektive laktattröskel och skador.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ander, Ljung Erika, and Emma Hjälmsson. "Motivations innebörd och inverkan : En litteraturstudie om psykosociala faktorer inom idrottsrehabilitering." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179680.

Full text

Abstract:

Idrott är både en vanlig fritidssysselsättning och en vanlig orsak till skador. Tidigare forskning har främst studerat idrottsrehabilitering ur ett biomekaniskt perspektiv men på senare år har psykosociala aspekter studerats allt mer. Syftet med denna studie var att beskriva hur motivation påverkar och uttrycks vid rehabilitering av idrottsskador, genom en litteraturstudie med den arbetsterapeutiska Model of Human Occupation som teoretisk utgångpunkt. Resultatet baserades på analys av nio kvalitativa artiklar. En av artiklarna hade även en kvantitativ del som exkluderades från denna studie. I resultatet framkom två huvudteman; ’intrapersonella faktorer’ och ’interpersonella faktorer’, med totalt sju underkategorier. I ’intrapersonella faktorer’ framkom att självförtroende, värderingar och intresse var faktorer som hade samband med motivation. Under ’interpersonella faktorer’ framgick det att även omgivningen spelade en betydande roll i relation till motivation och idrottsrehabilitering. Merparten av de faktorer som framkom visade sig kunna styra utfallet av rehabiliteringen i olika riktningar, beroende på den övriga kontexten. Utifrån studiens resultat kan motivation beskrivas som resultatet av många olika faktorer samt att motivation tydligt påverkar rehabilitering av idrottsskador. Däremot kan dessa faktorer påverka både positivt och negativt. Därmed krävs vidare forskning för att kartlägga vad som styr påverkans riktning och vilka interventioner som kan främja ett positivt utfall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Tranaeus, Ulrika. "EN INTERVENTIONSSTUDIE MED SYFTE ATT MINSKA ANTALET SKADOR HOS MANLIGA ISHOCKEYSPELARE PÅ ELITNIVÅ." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5766.

Full text

Abstract:

Då antalet motionärer och utövare av tävlingsidrott ökar finns det risk att antalet skador ökar i motsvarande grad. Syftet med denna interventionsstudie var att undersöka om det gick att minska antalet skador hos manliga elitishockeyspelare under en säsong genom implementering av somatiska och kognitiva interventioner. Undersökningsdeltagarna bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp med 9 respektive 13 ishockeyspelare. ACSI-28 och SAS användes som mätinstrument för copingresurser och personlighet i form av ängslan/oro genom en före- och eftermätning. Interventionerna bestod av avslappning, stresshantering, målsättning, självförtroende och attributioner. Studiens kvantitativa resultat visade att experimentgruppen hade färre skador än kontrollgruppen (p<.05). Resultatet visade en viss förbättring för experimentgruppen på sju av tio underkategorier på ACSI-28 och SAS efter studiens genomförande jämfört med föremätningen, dessa resultat visade dock inte signifikanta värden. Studiens kvalitativa del indikerar att experimentgruppen upplevde det allt svårare att hitta negativa stressande händelser under studiens gång.
The numbers of participants of recreational and competitive sports are increasing. The outcome of sport activity leads to an increasing number of injuries. The aim of this intervention study was to investigate if it was possible to reduce the risk for injuries on male ice hockey players through implementation of somatic and cognitive interventions during a season. The population consisted of n experimental group of 9 ice hockey players and a control group of 13 players. ACSI-28 and SAS was used to measure coping and anxiety before and after the interventions. The interventions consisted of relaxing techniques, goal setting, stress prevention, self confidence and attributions. The result showed that the experimental group faced less injuries compared to the control group (p< .05). The experimental group improved seven of ten subcategories in ACSI-28 and SAS, however not in a statistical significant way. The qualitative part of the study showed that the experimental group had more difficulty finding negative stressful moments at the end of the study compared to the beginning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gren, Karin, and Luis Cures. "Att våga bry sig om skadade idrottare : En kvalitativ studie om skadade idrottares upplevelser kring socialt stöd samt tränares agerande under rehabilitering." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2712.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada. Informationen från intervjuerna analyserades i programmet NVivo 10. Resultatet granskades genom ett Self-Determination Theory perspektiv. Resultat Den största delen av det sociala stödet som idrottarna erhållit har upplevts positivt. Deltagarna har upplevt stöd ifrån olika källor samt av olika typer: emotionellt stöd, materiellt stöd, informativt stöd och tillhörighetsstöd. I resultatet framkom det ett nytt fenomen som benämns som negativt stöd. Överdrivet stöd från omgivningen upplevdes negativt och stressande. Alla deltagare var medvetna hur de agerat för att erhålla ett bra socialt stöd eller vad de kunde gjort för att få ett ökat socialt stöd. Den mängd socialt stöd idrottarna erhållit har påverkats till en viss del av idrottarnas eget agerande. Deltagarna ansåg att stöd och engagemang ifrån tränare underlättade en comeback. Slutsats Idrottarna i denna studie uppgav att socialt stöd hjälpt dem under sin rehabiliteringstid. Genom att känna tillhörighet, uppleva kompetens och genom att fatta sina egna beslut kan en idrottare underlätta sin rehabilitering. Framförallt finns det saker som både tränare och idrottare kan göra för att idrottaren ska få ett bra eller ökat socialt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Hyttsten, Fredrik, and Richard Jonsson. "Upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning hos drabbade idrottare samt återgång till idrott efter hjärnskakningsincident." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295005.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hjärnskakning i idrott är vanligt och det finns etablerade riktlinjer för identifiering, hantering och rehabilitering. För tidig återgång till idrott kan medföra risker. Kvalitativ forskning om idrottares upplevelser och erfarenheter av och om idrottsrelaterad hjärnskakning har ej påträffats. Syfte: Att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning inom idrott samt återgång till idrottsaktivitet efter skadehändelsen. Metod: Data insamlades från fem idrottare med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre teman; ”Föranledd vårdkontakt”, ”Motiverande och hindrande faktorer för återgång till idrott”, samt ”Resonemang kring hjärnskakning” som innefattade bland annat att idrottarna upplevde undermålig information från vården gällande återgång till idrott efter hjärnskakning och att tränare hade bristande kunskap om omhändertagande vid idrottsskada. Idrottarna uppfattade ett behov av ökad kunskap. Stöttning och förståelse för idrottarens situation från omgivningen påverkade positivt för återgång medan press och rädsla för en ny hjärnskakning hämmade. Konklusion: Föreliggande studie har uppnått syftet att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning samt återgång. Resultaten ökar förståelsen för idrottare som råkar ut för hjärnskakning i idrottssammanhang. Ytterligare forskning behövs för att bilda uppfattning om läget av idrottsrelaterad hjärnskakning i Sverige.
Background: Concussion in sport is common and there are established guidelines for identification, management and rehabilitation. Premature return to play may be dangerous. Qualitative research on athletes' experiences on sport-related concussion has not been found. Objective: To examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play after their concussion. Method: Data was collected from five athletes using semi-structured interviews and was analyzed through content analysis. Results: Three themes emerged; "Cause for health care", "Motivations and hindrances on return to play", and "Reasoning about concussion”. They included for instance that athletes experienced poor information from health institutions regarding return to play, and coaches had insufficient knowledge of sport-injury management. The athletes perceived a need for increased knowledge. Support and understanding for the athlete's situation had a positive impact on the return to play while pressure and fear of a new concussion inhibited return to play. Conclusion: The objective to examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play, has been achieved. The results increase our understanding for athletes who sustain concussions in sports. Further research is needed to form an estimation of the extent of sports-related concussions in Sweden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Fomin, Gabrielsen Sanne. "Utför fotbollsspelare skadeförebyggande träningsprogram och har de tillgång till medicinsk personal? : - En enkätundersökning." Thesis, Umeå universitet, Idrottsmedicin, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136171.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns i tidigare studier beskrivna problem så som implementering och följsamhet när det gäller skadeförebyggande träningsprogram (SPP) för fotbollsspelare. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och undersöka om kvinnliga och manliga fotbollslag i Stockholm utför ett SPP samt om det finns något samband med deras tillgång till medicinsk personal. Syftet är också att undersöka om det finns någon skillnad på tillgången till medicinsk personal och utförande av SPP mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare. Metod: Enkäten skickades ut till 133 manliga och kvinnliga fotbollsspelare från samma fotbollsklubb. Enkäten innehöll 14 frågor om tillgång till medicinsk personal, information om skadeförebyggande träning samt utförande av SPP. Resultat: Totalt 82 fotbollsspelare besvarade enkäten. Majoriteten av deltagarna uppgav att de har tillgång till medicinsk personal. Fler manliga än kvinnliga fotbollsspelare har tillgång till medicinsk personal (P=0,018). Ingen korrelation visades mellan att ha tillgång till medicinsk personal och att ha fått information om skadeförebyggande träning (P=0,45). 66% av deltagarna angav att de utför ett SPP. Tillgång till medicinsk personal korrelerade med utförande av ett SPP (P=0,04). Slutsats: Medicinsk personal verkar ha en betydelse när det gäller utförande av ett skadeförebyggande träningsprogram. Vidare forskning krävs inom området för att motivera fotbollslag att ta hjälp av medicinsk personal
Background: There are described problems with implementation and compliance in previous studies when it comes to Injury Prevention Programs (IPP) for soccer players. Aim: The aim of this study was to examine if female and male soccer teams in Stockholm are performing an IPP in relation to their access to medical staff. The aim was also to examine if there are any difference between male and female soccer players in their access to medical staff and performing of an IPP. Method: The survey was delivered to 133 male and female soccer players from the same soccer club. The survey involved 14 questions about medical staff, information about injury prevention training and performance of an IPP. Results: Totally 82 soccer players answered the survey. The majority of the participants indicated that they have access to medical staff. More male than female soccer players indicated access to medical staff (P=0,018). No correlation was found between access to medical staff and have gotten information about injury prevention training (P=0,45). 66% of the participants indicated that they were performing an IPP. The access to medical staff correlated to the performing of an IPP (P=0,04). Conclusion: Medical staff seems to have an impact when it comes to performing of an IPP. Further research is needed to motivate soccer teams to take advantage of medical staff with their injury prevention training.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lindh, Anna, and Maria Lindh. "Truppgymnasters upplevelse av rehabiliteringsprocessen efter skada : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53905.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige uppkommer varje år runt 100 000 idrottsskador som kräver vård. Idrottsskador förekommer i stor utsträckning inom truppgymnastik, den största disciplinen inom svensk gymnastik. Fysioterapeutens roll i rehabilitering av idrottsskador syftar till att stödja läkningsprocessen men också till att försöka minimera de negativa följderna som en eventuell skadefrånvaro kan innebära, ur ett såväl fysiologiskt som psykosocialt perspektiv. Det finns i studieförfattarnas vetskap inga studier om truppgymnasters upplevelse av rehabiliteringsprocessen trots att detta är en idrott med helt unika krav. Syfte: Syftet med studien var att undersöka truppgymnasters upplevelser av rehabiliteringsprocessen för återgång till idrott efter skada. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Sex tidigare skadade truppgymnaster som var aktiva på SM-nivå inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i arton underkategorier indelade i fem kategorier: Tankar och känslor under rehabiliteringstiden, Utmanande faktorer vid genomförandet av rehabiliteringen, Omständigheter som påverkade genomförandet av rehabiliteringen positivt, Fysioterapeutens förmågor och insatser och Stödet från den sociala omgivningen. Slutsats: Resultatet i den här studien pekar på att såväl fysiska, psykologiska som sociala faktorer kan påverka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen hos skadade truppgymnaster.
Background: Approximately 100 000 sport injuries that require medical care, occur in Sweden every year. Sport injuries are common in teamgym, the gymnastics discipline with the largest number of members in Sweden. In rehabilitation the physiotherapist´s role is to support the healing process and minimize negative consequences following injury absence, considering both physical and psychosocial aspects. According to the authors knowledge no study exists that examine teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process, even though the sport has unique demands. Aim: To explore teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process in returning to sport after injury. Method: Qualitative descriptive design. Semistructured interviews were conducted. Six previously injured teamgymnasts competing at national level were included. Qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in 18 subcategories devided into five categories: Cognitions and emotions during rehabilitation, Challenging factors during the performance of rehabilitation, Circumstances that positively influenced the performance of rehabilitation, Abilities and contributions of the physiotherapist, Support from the social environment. Conclusion: The results of this study indicate that both physical and psychosocial factors may influence the experience of the rehabilitation process among injured teamgymnasts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Mereman, Maria. "Uppfattad skaderisk hos friidrottare på landslagsnivå : En enkätstudie." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5814.

Full text

Abstract:

Aim Recent studies of Swedish track and field athletes have shown that there is a substantial risk of injury. None of these studies have investigated the potential role of how athletes perceive their injury risk, and how it may play a part in the occurrence and prevention of sport injures. The aim of the study was to explore how Swedish track and field athletes perceive their injury risk, and examine the potential correlation with prior injury experience using a quantitative design. Method The sample comprised 69 Swedish junior elite track and field athletes. The athletes filled out a two-part online questionnaire. The first part requested relevant personal information including gender, track and field event and previous injuries in the past 12 months; the second part consisted of "The Perception of Risk of Injury Scale", but modified accordingly to the targeted sport. For the statistical analysis, the R version 3.5.2 software was used and the results were analyzed with the Mann-Whitney U-test and Spearman's non-parametric test. Results 52 out of the 69 athletes in the study reported at least one injury during the past 12 months, and the most commonly reported period of time lost due to injury was between eight and 28 days. Non-significant results (p=0,095) were found between gender and perceived injury risk. If an athlete reported more than one injury in the past 12 months, they perceived their re-injury risk (p<0,025) to be higher. Significant results were found between perceived injury risk and the severity of the injury (p<0,006), with a negative correlation (r=-0,32). When the severity of the injury increased, the tendency of perceived injury risk decreased. Conclusions A history of previous injury has a small correlation to perceived injury risk. This study comes one step closer to understanding the potential impact of perceived risk of injury on occurrence of actual injury. With this knowledge, it may be possible to reduce the negative perceptions concerning re-injury in athletes with higher perceptions of injury risk. Finally, awareness of reinjury should be increased among athletes with a history of severe injury.
Syfte Studier inom Svensk Friidrott har visat att friidrottare löper en påtaglig skaderisk. Inga av dessa studier har studerat den potentiella rollen av hur skadefria friidrottare uppfattar sin skaderisk eller hur det kan påverka skadeförekomst och prevention. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av uppfattad skaderisk hos svenska friidrottare på elitnivå samt att undersöka den potentiella korrelationen med skadehistorik. Metod Totalt inkluderades 69 juniorer på elitnivå inom Svensk Friidrott. Friidrottarna fyllde i en tvådelad webbaserad enkät. Första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade kön, friidrottsgren och skadehistorik de senaste 12 månaderna. Den andra delen innefattade ”The Perception of Risk of Injury Scale”, modifierad för att passa idrotten friidrott. Till den statistiska analysen användes statistikprogrammet R version 3.5.2 och resultatet analyserades med Mann-Whitney U-test samt Spearmans icke parametriska test. Resultat 52 av de 69 inkluderade friidrottarna rapporterade minst en skada under de senaste 12 månaderna och vanligaste skattad frånvarotid på grund av skada var åtta till 28 dagar. Ingen signifikant skillnad (p=0,095) påvisades mellan kön och uppfattad skaderisk. Friidrottare som rapporterade mer än en skada de senaste 12 månaderna uppfattade sin skaderisk som högre för återfallsskada (p<0,025). Signifikanta resultat fanns mellan uppfattad skaderisk och skadans allvarlighetsgrad (p<0,006), där sambanden var negativa (r=-0,32). När skadans allvarlighetsgrad ökade så tenderade den uppfattade skaderisken att minska hos friidrottarna. Slutsats Skadehistorik har ett mindre samband med uppfattad skaderisk. Denna studie är ett steg mot en ökad förståelse för den potentiella inverkan som den egna uppfattade skaderisken har på den faktiska risken för skada. Med denna kunskap kan det vara möjligt att minska de negativa uppfattningarna gällande återfallsskador hos friidrottare som uppfattar en högre skaderisk. Resultatet kan även användas för att medvetengöra friidrottare med en historik av allvarliga skador om risken för återfallsskada.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Carlsson, Amanda, and Camilla Lindström. "Skador inom svensk judo : Skadade strukturer, skadefrekvens, köns- och åldersskillnader." Thesis, Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28142.

Full text

Abstract:

Judo är en komplex sport som ställer stora krav på judokas, detta medför att det finns en skaderisk inom idrotten. Syftet med studien är att analysera hur manliga och kvinnliga judokas upplever skador och skademekanism inom svensk judo. Detta genomfördes genom att en enkät lades ut på en judo-grupp på Facebook.com. Tidigare insamlade data och data från Provins Insurance AB användes. Flest skador sker på träning och oftast under tachi waza och främst tachi waza randori. Achi waza var den skademekanism som orsakade flest skador för kvinnor och för män var det achi waza och te waza. De mest skadedrabbade teknikerna var O soto gari som orsakade ligamentskador i knäet, och Seoi nage som orsakade olika sorters skador. På tävling var te waza den vanligaste skademekanismen för både män och kvinnor. Kastteknikerna var Seoi nae och Tai otoshi. Med denna studies resultat, tidigare data och statistik från Provins Insurance AB i kombination med tidigare studier går det att till viss del dra slutsatser om vilka skador som är de mest frekventa inom judo och hur dem uppstår. Det går även att dra slutsatser över hur deltagarna påverkades i vardagslivet efter skadan. Detta kan ge en inblick om vilka skador som idrottsrörelsen bör lägga fokus på att försöka motverka.
Judo is a complex sport that places great demands on the judoka, which means there is a risk for injuries in judo. The aim of this study is to analyze how male and female judokas experience injuries and mechanisms where injuries appear in Swedish judo. This was done by publishing a survey on a judo group on Facebook.com. Previously collected data and data from Provins Insurance AB was used. Most injuries happened during exercise and usually under tachi waza and mainly tachi waza randori. Achi waza was the mechanism that caused the most injuries to women and for men it was achi waza and te waza. The technics that caused the most injuries were O soto gari, which caused ligament damage in the knee, and Seoi Nage caused various types of injuries. On competition the most common mechanism for injuries for both men and women was te waza. The technics were Seoi nage and Tai Otoshi. With this study results, previous data and statistics from Provins Insurance AB in combination with previous studies, some conclusions can be reached on the most frequent injuries and how they occur. It is also possible to draw conclusions about how participants were affected in their daily life after the injury. This can provide an insight as to what injuries the sports movement should focus on trying to counteract.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Mattson, Sara, and Michela Bengtsson. "Rehabiliteringsprocessen vid en idrottsskada ur ett psykologiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30636.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv hos elitsatsande handbollsungdomar vid en idrottsskada. För att besvara detta syfte fokuserar studien på respondenternas upplevelse- och hantering av rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv samt vilken betydelse det sociala stödet har för deras rehabiliteringsprocess. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och empirin analyserades med hjälp av Self-determination Theory. Resultatet indikerar att rehabiliteringsprocessen upplevs som väldigt lång, tråkig och jobbig vilket skapar frustration. Det sociala stödet som innebär familj, vänner, tränare och lagkamrater upplevde respondenterna som väldigt betydelsefullt för deras välbefinnande och motivation. De värderade sin familj som det absolut största och mest betydelsefulla sociala stödet för sin rehabiliteringsprocess. Respondenterna hanterade rehabiliteringsprocessen genom att sätta upp olika mål som fick dem bli motiverade till att genomföra sin rehabilitering. Ett annat hanteringssätt var visualisering och användning av mentala bilder. De upplevde att målsättning och visualisering var det bästa sättet för dem att ta sig igenom sin rehabilitering. Slutsatsen i den rådande studien är att vid en idrottsskada påverkas idrottaren inte bara fysiologiskt utan även psykologiskt. Skadan medför olika psykologiska responser och ju allvarligare skadan är och ju mer fysiologiskt begränsade idrottaren blir desto mer påverkar skadan dem psykologiskt. Vidare visar studien på att det sociala stödet har en betydande roll för rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Emotionellt stöd från familj och lagkamrater samt informativt stöd från en sjukgymnast gör det lättare för idrottaren ta sig igenom rehabiliteringsprocessen på ett framgångsrikt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Reveny, Stephanie, and Elvira Stafverfeldt. "Career Challenges and Coping Strategies of Swedish Elite Show Jumpers : A mixed-methods study." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39197.

Full text

Abstract:

The aim of the study was to examine perceived challenges and coping strategies of Swedish elite show jumpers from the holistic perspective. A mixed-methodology was used with a dominant qualitative design and a supportive quantitative design. Semi-structured interviews based on the holistic athletic career model and two surveys developed from the qualitative results were used to collect the data. The participants of the study were 5 Swedish elite show jumpers between the age of 24-29 (M=26.4, SD=2.06). The qualitative findings resulted in two category profiles of perceived challenges and use of coping strategies. The quantitative findings resulted in two individual profile for each participant. The findings identified five higher order themes of perceived challenges (psychological, financial, psycho-social, athletic and vocational) and three higher order themes of coping strategies (social support, problemfocused coping and emotion-focused coping). The individual profiles showed both similar patterns and individual nuances between the participants. Major challenges for the equestrians were financial, injuries and dealing with identity foreclosure. This study represents an effort to highlight the challenges met and coping strategies used by equestrians on elite level, to prevent ineffective coping and negative consequences such as a premature dropout.
Syftet med studien var att undersöka svenska elithoppryttares upplevda utmaningar och coping strategier utifrån ett holistiskt perspektiv. En mixad metod användes med en dominant kvalitativ design och en stödjande kvantitativ design. Semistrukturerade intervjuer baserade på den holistiska karriärutvecklingsmodellen samt två enkäter utvecklade ur det kvalitativa resultatet användes för att samla in data. Deltagarna i studien utgjordes av 5 svenska elithoppryttare i åldrarna 24-29 (M=26.4, SD=2.06). Det kvalitativa resultatet gav två kategoriprofiler av upplevda utmaningar och användandet av coping strategier. Det kvantitativa resultatet gav två individuella profiler för varje deltagare. Resultatet identifierade fem överordnade teman av upplevda utmaningar (psykologiska, finansiella, psyko-sociala, idrottsliga och yrkesmässiga) och tre överordnade teman av coping strategier (socialt stöd, problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping). De individuella profilerna visade både liknande mönster samt individuella nyanser mellan deltagarna. De största utmaningarna för ryttarna var finansiella, skador och att hantera en sluten idrottsidentitet. Denna studie representerar ett försök till att belysa vilka utmaningar och coping strategier som används av ryttare på elitnivå, för att undvika ineffektiv coping och negativa konsekvenser så som ofrivilligt avslut av idrottskarriär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hildingsson, Malin. "Upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26778.

Full text

Abstract:

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press. Den upplevda autonomin varierade något men överlag var det en yttre motivation som drev dem varpå beteendet därmed inte var helt självbestämt. Resultat är tänkt att ge en ökad förståelse för damfotbollsspelarnas motivation i samband med deras rehabilitering så att sjukgymnaster, tränare m.fl. som är en del i rehabiliteringsprocessen kan bidra till att öka den autonoma motivationen och på så sätt förbättra följsamheten och utgången av rehabiliteringen.
When rehabilitating after a sports injury poor adherence of the rehabilitation program can be seen and one of the main causes that affects if the rehabilitation is followed and the outcome of it is the athlete’s motivation. Here you can see how it is primarily an autonomous motivation that results in a rehabilitation training that is performed. Aim: The aim of this study was to investigate the perceived motivations of female football players during rehabilitation after a sports injury and the extent to which these motivators were seen as autonomous. Method: Qualitative interviews based on a semi-structured interview guide with female football players undergoing rehabilitation after a sports injury analyzed with content analysis and the basis of the self-determination theory. Results: The players were motivated by the reasons to why they performed the rehabilitation, their goals, social support and an external and internal pressure. The perceived autonomy varied somewhat but overall it was an external motivation that drove them whereupon behavior therefore was not entirely self-determined. Results are supposed to provide a better understanding of women's football players' motivation in relation to their rehabilitation so physical therapists, coaches, etc. which is part of the rehabilitation process can contribute to increasing the autonomous motivation and thus improve compliance and outcome of rehabilitation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Falgin, Jonas, and Kaisa Blomster. "Svenska crossfitutövares bakgrund, skadeprevalens & förekommande skadekategorier : En kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Idrottsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24339.

Full text

Abstract:

Introduction: Crossfit is a modern sport that yearly expands worldwide. The goal of the sport is to develop performance and fitness so athletes can optimize their performance in many training categories. Furthermore, the sports WOD:s is complex, where many physiological challenges occur. The athlete is forced to push their limits of the movements, where there is a possibility for failure between the muscle fibers activation and synchronization. This can risk the sports security regarding injuries because of insufficient motor performance. A study from 2014 estimate the injury prevalence in crossfit to be 20%. Meanwhile a study from 2017 showed that the injury prevalence increased to 31,91%. Method: The objective of this study was to examine the crossfit athlete background, injury prevalence and injury categories between oktober 2016 - april 2017 in Sweden. A Brazilian survey was used in this study. The survey was modified and translated to Swedish before administered to certified crossfit facilities around the country. The method for this study used a descriptive cross-sectional design with a quantitative distribution of an online survey. Result: The common crossfit athlete is preferably 32 years or older, had a sedentary work and strict training routines with years of experience. Furthermore, 58 of 190 participants sustained a total of 87 injuries the past 6 month. This correlates to an injury prevalence of 30,5% for the crossfit athletes in Sweden. Furthermore, the most common injury categories were located on the neck/spine (21,84%), shoulder (18,39%), skeletal muscle (16,09%) and knee (16,09%). Therefore, the sport can cause different injuries throughout participation. Conclusion: Due to a high injury prevalence and a wide variation of injuries does the sport show a high injury risk, despite the athletes training experience. It takes more research to know the exact mechanisms for the injuries and how they can be prevented.
Introduktion: Crossfit är en nykommen sport somårligen växer världen över. Sporten syftar till att förbättra prestation och fitness i medvetenhet att optimera kompetens i alla fysiska kvalitéer. Dock finns det en komplexitet med att inkludera flera fysiska utmaningar i träningen. Utövaren tvingas utföra rörelserna med maximal insats för att inte misslycka samspelet mellan muskelfibrernas aktivering och synkronisering. Sådana misslyckanden kan äventyra säkerheten på grund av otillräcklig motorisk prestation. Studier från andra länder har uppmärksammat crossfitens skadeprevalens de senaste åren. Första studien från 2014 visar en prevalens på 20%, medan nyaste studien från 2017 visar en prevalens på 31,91%. Syfte: Denna studie har undersökt Sveriges crossfitutövares bakgrund, skadeprevalens och skadekategorier mellan oktober 2016 t.o.m. april 2017. Metod: Studien har använt en kvantitativ tvärsnittsstudie genom elektroniska enkäter. Enkäten har ursprung från en Brasiliansk studie som modifierades till svenska. Enkäten blev e-postad till Sveriges certifierade anläggningar i syfte att vidarebefordra enkäten till utövarna. Resultat: Studien bygger på 190 fullständiga enkätsvar som har generaliserats till Sveriges crossfitutövare. Resultatet visade att den generella crossfitutövaren ofta är över 32 år, har ett stillasittande yrke samt strikta träningsrutiner och många års träningserfarenheter, både inom och utanför crossfit. Skadeprevalensen visade att 30,5% av utövarna hade skadat sig de senaste 6 månaderna, då skadorna var lokaliserat på flera delar av kroppen. Vanligaste var nack-/rygg-(21,84%), axel-(18,39%), muskel-(16,09%) och knäskada (16,09%). Slutsats: Studien visade att Crossfitutgör en skaderisk trots erfaren träningsbakgrund. Men det krävs utförligare forskning för att kunna tyda de exakta mekanismerna för skadeuppkomsten. Det är viktigt att studier utförs för att förbättra sportens säkerhet eftersom anläggningar/organisationer ökar och forskning saknas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Toivainen, Tina, and Andersson Erika Claesson. "Elevers upplevelse av deras rehabilitering efter idrottsskada på ett Riksidrottsgymnasium med inriktning basket." Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68875.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Skador som är relaterade till idrott är ett stort problem i världen. Basket är en av de lagidrotter där flest idrottare skadar sig, de vanligaste skadorna inom basket är knäskador och därefter fotledsskador. En idrottsskada påverkar inte bara de fysiska funktionerna utan också de psykologiska och sociala. På ett Riksidrottsgymnasium (RIG) med inriktning basket så studerar elever för att få vara så nära elitbasket som möjligt och få träna på en hög nivå. I en studie som gjort på RIG visade de sig att många elever upplever en identitetskris och i samband med skada ifrågasatte många sin karriär som elitidrottare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva elevers upplevelse av rehabilitering efter idrottsskada på ett Riksidrottsgymnasium med inriktning basket. Metod: Material samlades in genom intervjuer med sex stycken elever på ett RIG. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier, Frustration och osäkerhet över vilka konsekvenser skadan har gett, Vikten av att få stöd, Motivation till att fortsätta spela basket. Konklusion: I studien framkom det att stöd efter idrottsskada är av stor betydelse och att detta ges av personal, vänner och familj. Många elever upplever frustration över att inte kunna spela men också en osäkerhet angående deras framtida karriär inom idrotten. Motivation till att fortsätta spela trotts skadan är något alla elever har gemensamt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Nilsson, Daniel, and Emma Schäufele. "Skadade fotbollsspelares uppfattning om fysioterapeutens insats och betydelse under en rehabiliteringsperiod : En enkätstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61368.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Fotbollsspelare löper hög risk att drabbas av skada. Det finns tendens att återvända för tidigt till fullt fotbollsutövande innan skadan är helt läkt och utan att en adekvat rehabilitering har utförts. Utförs rehabilitering med hjälp av en fysioterapeut som besitter god kunskap inom området kan skadans läkningsprocess stimuleras. Fysioterapeutiska insatser under hela skadeförloppet kan ge fotbollsspelare bättre förutsättningar till en lyckad rehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadade fotbollsspelares uppfattning om fysioterapi och fysioterapeutiska insatser under en rehabiliteringsperiod. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie för kartläggning av populationen fotbollsspelare i division I i Norrland. Retrospektiv data samlades in med egenkonstruerad webbenkät som skickades ut till 130 personer varav 62 besvarade den. Bortfall gjorde att 57 personer inkluderades i studien. Insamlad data analyserades deskriptivt. Resultat: Majoriteten av deltagarna använde fysioterapi under en rehabiliteringsperiod. Fotbollsspelarna uppgav att tillgång till en annan yrkesgrupp var den vanligaste orsaken till utebliven fysioterapi. Deltagarna framhävde även att fysioterapeutens övervägande uppgifter var manuella behandlingar och upprättning av rehabiliteringsprogram. 13,6 % uppgav att fysioterapeutiska insatser förekom i både akuta och subakuta skedet. Konklusion: Resultatet av studien visar att fotbollsspelares värdering och användning av fysioterapi är hög. Fysioterapeutens närvaro under hela skadeförloppet behöver utvecklas för att ge fotbollsspelare bättre förutsättningar att återgå till full fotbollsaktivitet och förhindra återfall av tidigare skada. Studien ger en indikation på fotbollsspelares uppfattning avseende fysioterapi och fysioterapeutiska insatser. Fler studier bör göras som inkluderar fler fotbollsspelare för att på det viset kartlägga en större population.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hasselstrand, Niclas. "Idrottsskada - tillfälligt uppehåll eller livskris : En kvalitativ studie om elitsatsande ungdomars psykiska reaktion under skadeuppehåll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5306.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka den psykiska reaktionen hos unga svenska idrottare i elitförberedande miljö under sin skade- och rehabiliteringsperiod. Hur påverkades unga elitsatsande idrottare psykiskt av en skada som genererar i lång frånvaro? Hur upplevde de sin sociala och vardagliga situation? Vad för känslor upplevde den skadade elitsatsande idrottaren under sin skadeperiod? Metod Fyra skadade idrottare, två flickor och två pojkar i åldrarna 16-18 år deltog i studien. Samtliga befann sig i en elitförberedande miljö, bland annat NIU. Sporterna som deltagarna utförde var fotboll och alpint och hade en skada som genererade i frånvaro från spel och träning i minst 6 veckors tid. I intervjun togs det reda på hur de unga idrottarna upplevde sin rehabiliteringsperiod ur ett psykologiskt perspektiv. Intervjuguiden var semistrukturerad och resultatet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys utefter "Intergrated model of psychological response to sport injury" (Wiese-Bjornstal et al. 1998), med fokus på att ta reda på hur deltagarna reagerar på sin skadesituation. Resultat Deltagarnas berättelser kategoriserades in i tre teman; Emotionell reaktion, Kognitiv respons och Beteendemässig reaktion. I intervjuerna framkom kategorier så som sorg, anspänning, ilska och depression, frustration och leda, målanpassning, känsla av förlust eller lättnad, användning av socialt stöd, riskbeteende med mera. Copingstrategier i form av andra träningsformer, tankesätt och acceptans av situation framkom som ett sätt att lugna ned sig bland deltagarna. Konklusion De unga idrottarna reagerade väldigt starkt i början av sin skadeperiod och upplevde känslor som ilska, förvirring, sorg, känsla av utanförskap och ensamhet, samt ångesttankar och identitetskris. Deras reaktion berodde mycket på personliga faktorer och faktorer i individens omgivning. Acceptans av skada underlättade idrottarnas situation och var beroende av deltagarens copingstrategier och sociala stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Karlander, Ida. "Psykologiska faktorers inverkan på skaderisken hos damfotbollsspelare på elitnivå." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14037.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale. Med hjälp av sjukgymnast inrapporterades skadorna under motiverande tid. Resultatet visade på att skadade spelare är mer fysiskt aggressionsbenägna än spelare som inte skadade sig. Vidare visade resultatet att icke skadade spelare är mer oroliga för att utsättas för en skada eller fysisk smärta. Dessutom upplevde skadade spelare händelser som mer negativa än icke skadade spelare. Implikationer för skadereducering för damer samt förslag på framtida forskning ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lindberg, Mattias. "”… det är ju så jäkla frustrerande” - en kvalitativ undersökning av fysiskt aktiva individers upplevelser av socialt stöd i samband med träningsuppehåll efter en skada." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13679.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper is to contribute to better understanding of the importance of social support for physically active individuals' experiences of training residence following an injury. The physical activity's impact on public health is well known. Increased physical activity also increases the risk of suffering an injury related to physical activity. The importance of social support for those individuals who suffer an injury related to physical activity is where increased knowledge is needed. Four interviews to were conducted using a thematic interview guide with the following themes: The experience of the training break, two sides of social support, several ways of dealing with the experience, the design of the support, Varied support providers relationship changes. The most important property of the individual who gave support was an experience similar to that of the injured individuals underwent. That, combined with the close relationship with the individual who gave support was seen as crucial to the experience of the social support role for the injured individual. The Conclusion was that social support is important for the experience of a break from exercise due to an injury related to physical activity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Preuss, Susann. "En studie av elitidrottsflickors emotionella reaktioner i samband med skada och rehabilitering." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6997.

Full text

Abstract:

Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som får henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada.

”Cognitive appraisal model” (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har använts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 års elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gånger. För att mäta deltagarnas uppfattning om idrottsliga identitet användes (AIMS) Athletic Identity Measurement Scale och för att mäta deltagarnas sinnesstämning användes (POMS) Profile of Mood States. Resultatet visade teman som arg, smärta, frustration, uttråkad, deprimerad och rädd vilka påverkades av kognitioner, stressande livshändelser som skola och övergången från junior till seniorspelare. De uppvisade hög idrottslig identitet och två av deltagarna hade höga värden på sinnesstämningstestet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Bele, Sofie. "Upplevelsen av axelskada hos elitsatsande beachvolleybollspelare och deras återgång till matchspel. En intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35150.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att undersöka beachvolleybollspelares upplevelse i samband med axelskada och vad som kan påverka tillbakagången till beachvolleyboll efter en axelskada. Design: En kvalitativ ansats har använts där djupintervjuer ligger till grund för studien. Urval: Fem medverkande som spelar eller har spelat beachvolleyboll på elitnivå deltog i studien. Samtliga har drabbats av axelskada där skadan hindrat dem från att träna/tävla på tilltänk nivå under minst 28 dagar. Resultat: Fynden av denna studie indikerar att den egna drivkraften hos individen, tillsammans med en tydlig målsättning och stöd från omgivningen är tre orsaker som bidrar till att öka chanserna att komma tillbaka till beachvolleyboll efter axelskada. Några av de medverkande tyckte att det var mentalt starkare och även tekniskt bättre efter rehabiliteringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Gustavsson, Jacob, and Konrad Jonsson. "Det sociala stödets betydelse i skaderehabilitering : En kvalitativ studie av vad elitidrottare upplever och hur de påverkas av en svår idrottsskada." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36654.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Edvardsson, Arne. "Skadeprevention genom kognitiv beteendeträning för unga fotbollsspelare med hjälp av biofeedback." Thesis, Högskolan i Halmstad, Centrum för idrott och hälsoforskning (CIHF), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14380.

Full text

Abstract:

Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14). Deltagarna fick fylla i tre enkäter (SAS, LESCA och ACSI-28) vid en förmätning. Ett MANOVA test att visade de två grupperna inte skilde sig signifikant vid förmätningen. Experimentgruppen genomgick en 9-veckors interventionsperiod bestående av 7 sessioner innehållande: somatisk avslappning, dagbok för kritiska händelser, tankestopp, emotions/problem fokuserad coping, målsättning och biofeedbackträning. Ett Mann- Whitney U test visade en tendens till signifikant skillnad mellan kontroll och experimentgrupp U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, där experimentgruppen drabbades av färre idrottsskador jämfört med kontrollgruppen. Resultatet ifrån studien diskuteras främst ur ett psykologiskt perspektiv och förslag på framtida forskning inom området ges.
The positive relationship between stress and sport injury is well documented in the literature. An increasing number of prevention intervention studies shows that it is possible to prevent sport injuries through cognitive-behavioral training. However, the use of biofeedback combined with a cognitive-behavioral approach for injury prevention is a relatively unexplored methodology (Johnson, 2007). The purpose of this study was to investigate if it is possible to combine biofeedback and cognitive-behavioral training to reduce numbers of sport injuries for soccer players. Participants from four sports high schools (16-19 years old) where divided into one experiment (n=13) and one control group (n=14). Participants were asked to complete three questionnaires (SAS, LESCA and ACSI-28) in a baseline measure. A MANOVA test showed that the two groups did not differ significantly based on the questionnaires at the baseline measure. The experiment group participated in a 9 week intervention period consisting of 7 sessions including: somatic relaxation, critical incident diary, thought stopping, emotions/problem focused coping, goal setting and biofeedback training. A Mann-Whitney U test showed a tendency to a significant difference between the control and experiment group U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, where the experiment group sustained fewer sport injuries compared to the control group. The result of the study is discussed foremost from a psychological perspective and proposals for future research are given.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Guld, Ida, and Linn Horster. "Manliga elitfotbollspelares upplevda stress och copingstrategier under skaderehabiliteringen." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4272.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall. Resultatet från studien diskuterades i relation till relevant litteratur samt fyra utvalda teorier som tar upp de centrala begreppen i studien.

The purpose of this study was to examine how male elite soccer players (1) experience stress during their rehabilitation, and (2) what types of coping strategies they use to reduce the perceived stress during their rehabilitation. Elite soccer players (N = 11) with a mean age of 22 years responded to a constructed interview guide about current stress and coping during rehabilitationperiod. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. The results showed that elite soccer players are experiencing the greatest pressure from themselves and to the social network is an important part to deal with the resulting pressure. The results also showed that positive attitudes are an important part leading to adaptive rehabilitation outcome. Results of the study were discussed in relation to relevant literature, and four selected theories that address the key concepts in the study

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Johansson, Eiben Katarina, and Linnéa Svensson. "Strategier för att hantera skadade tävlingsidrottare- Coachers perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27796.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade idrottare. Sju män och två kvinnor deltog i studien, både från individuella idrotter och lagidrotter. Det identifierades fem primära strategier: (1) målsättning, (2) socialt stöd, (3) förmedling till medicinsk personal, (4) anpassad träning och (5) individanpassat stöd. Dessa strategier kopplas i en diskussionsdel till självbestämmande teorins tre aspekter, målsättning och anpassad träning kopplades till kompetens, socialt stöd och förmedling till medicinsk personal kopplades till samhörighet, individanpassat stöd, förmedling till medicinsk personal samt målsättning till autonomi. Slutligen ges även förslag till framtida forskning, metodkritik samt implikationer.
The purpose of this study was to identify the primary strategies coaches use to help seriously injured athletes. How an injury is perceived and managed from a coach's perspective is an unexplored area. Podlog and Dionigi's (2010) is one of few studies that have investigated world elite coacher’s strategies. The authors of present study chose to use similar approaches. Nine semi-structured interviews were conducted with coaches active at a lower level compared to world elite, and experiences of severely injured athletes. Seven men and two women participated from both individual and team sports. Five primary strategies were identified: (1) goal setting, (2) social support, (3) intermediary to medical professionals, (4) adapted training and (5) personalized support. These strategies are addressed to the three aspects of the self-determination theory in the discussion part. Goal setting and adapted training were addressed to competence and adapted training linked to skills. Social support and intermediary to medical professionals were addressed to relatedness. Personalized support, intermediary to medical professionals and goals setting were addressed to autonomy. Finally suggestions for future research, methodology critique and implications are provided.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Elfsberg, Emelie, and Julia Zetterström. "Var glad för att må bättre : En undersökning av sambandet mellan psykologiska responser och psykologiskt välbefinnande hos skadade idrottare." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33249.

Full text

Abstract:

The purpose was to investigate whether there was any change in psychological well-being during a 20 days period during rehabilitation from sport injuries. Also, one second purpose was to investigate the within-person relationship between affects, social support, adherence to rehabilitation and psychological well-being during rehabilitation. Data collection was conducted via contact with three physiotherapy clinics, where athletes who suffered a sports injury that needed rehabilitation of 30 days or more was asked to participate. In total 81 athletes decided to participate in the study. The athletes who decided to participate were, on three occasions at a 10 day intervals, asked to complete a questionnaire. The result showed that the psychological well-being changed between the three measurement occasions. Also, positive- as well as negative affects were the psychological factors that had the strongest relationship to psychological well-being. Based on the results of this study, further recommendations will be that physioterapists and significant others facilitates positive affective responses to improve the athletes psychological well-being during rehabilitation.
Studiens syfte var att undersöka om det fanns någon förändring i psykologiskt välbefinnande under en 20 dagars period under rehabilitering från en idrottsskada. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur affekter, socialt stöd samt följsamheten till rehabilitering, på inom-individnivå, var relaterade till psykologiskt välbefinnande under rehabilitering. Datainsamling skedde via kontakt med tre fysioterapeutkliniker där idrottare som drabbats av en idrottsskada som innebar rehabilitering på minst 30 dagar tillfrågades att delta. Totalt valde 81 av de tillfrågade idrottarna att delta i studien. De idrottare som valde att delta fick, vid tre tillfällen med 10 dagars intervall, fylla i ett frågeformulär. Resultatet visade att psykologiskt välbefinnande förändras över tid. Vidare visade resultatet att positiva- respektive negativa affekter var de psykologiska faktorerna som visade starkast samband till psykologiskt välbefinnande. Baserat på studiens resultat rekommenderas fysioterapeuter och andra viktiga personer i en skadad idrottares omgivning att främja positiva affekter för att öka psykologiskt välbefinnande hos skadade idrottare under en rehabiliteringsprocess.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Idrottsskador'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles