Relevant bibliographies by topics / Ikonologi

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Ikonologi'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ikonologi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Ikonologi"

1

Adnyana, I. Wayan, Anak Agung Gede Rai Remawa, and Ni Luh Desi In Diana Sari. "Metafora Baru dalam Seni Lukis Kontemporer Berbasis Ikonografi Relief Yeh Pulu." Mudra Jurnal Seni Budaya 34, no. 2 (May 23, 2019): 223–29. http://dx.doi.org/10.31091/mudra.v34i2.704.

Full text
Abstract:
Artikel ini merupakan luaran penelitian terapan tahun ketiga, bertujuan untuk mengungkap penciptaan seni lukis kontemporer berbasis ikonografi relief Yeh Pulu. Penciptaan seni lukis dilakukan melalui dua tahap: analisis ikonografi untuk menemukan konsep, dan tahap penciptaan karya. Tahap analisis menggunakan teori ikonologi Panofsky melalui tiga tingkatan analisis: pra-ikonografi, analisis ikonografi, dan analisis ikonologi. Artikel ini mengedepankan pada analisis (interpretasi) ikonologis untuk menginvestigasi makna dari motif, simbol, dan alegori atas konteks budaya yang melekat pada objek analisis (D’Alleva, 2005). Interpretasi ini menemukan konsep metafora baru, yakni kepahlawanan orang-orang biasa. Pada praktik penciptaan seni lukis kontemporer, metafora dibentuk dengan tiga pendekatan estetik, yakni pembingkaian ulang, perombakan ulang, dan pemindahan ke ruang atau lokus global kontemporer. Artinya, figur ikonik relief Yeh Pulu dibingkai ulang dalam ruang lanskap baru, memindahkan yang kuno ke dalam konteks tata kehidupan masa kini, termasuk mobilitas pada ruang-ruang global.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ayu, Dinda Destiana Fahma. "Analisis Ikonologi Iklan Billboard Go-Pay di Yogyakarta." Al-Misbah (Jurnal Islamic Studies) 6, no. 2 (October 31, 2018): 30. http://dx.doi.org/10.26555/al-misbah.v6i2.2662.

Full text
Abstract:
Penelitian ini berjuan untuk mengetahui bagaimana analisis Ikonologi iklan billboard Go-Pay di Yogyakarta. Dalam penelitian ini penulis memakai metode penelitian Deskriptif Kualitatif. Adapun subjek utama penelitian dan bahan utama yang akan dikaji dan dianalisa adalah iklan “Billboard Go-Pay” di Yogyakarta, sedangkan objek pada penelitian ini akan difokuskan pada ideologi yang terkandung pada pesan iklan billboard “Go-pay” di Yogyakarta dengan menggunakan analisis ikonologi oleh Gillian Dyer. Data diperoleh dari observasi dan dokumentasi. Hasil dalam penelitian yang telah dilakukan maka dapat disimpulkan bahwa makna ideologi dalam iklan billboard Go-Pay adalah mudah, efisien dan aman. Artinya, Iklan billboard Go-Pay di Yogyakarta menawarkan hal yang memberikan kemudahan melakukan berbagai pembayaran, menawarkan efisiensi (mudah dan cepat) dan menjamin keamanan bertransaksi karena seluruh transaksi tercatat dalam sistem dan untuk dapat mengakses Go-Pay pelanggan harus memasukkan kata sandi dan memasukkan kode OTP yang dikirim Go-Jek melalui nomor yang terdaftar. Dengan demikian, pelanggan tidak perlu merasa takut kehilangan saldo apabila handphone hilang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fitryona, Nessya. "KAJIAN IKONOGRAFI DAN IKONOLOGI LUKISAN A. ARIFIN MALIN DEMAN II." INVENSI 1, no. 1 (April 26, 2017): 13–25. http://dx.doi.org/10.24821/invensi.v1i1.1584.

Full text
Abstract:
Lukisan Malin Deman II adalah salah satu karya dari seniman A.Arifin yang memiliki visual yang unik. Penelitian ini bertujuan untuk mengidentifikasi motif artistik, konsep dan tema serta nilainilai simbolik yang terdapat dalam lukisan tersebut. Pendekatan yang digunakan adalah ikonografi dan ikonologi Erwin Panofsky. Hasil penelitian menunjukkan motif artistik yang ada di dalam lukisan tersebut adalah kegairahan seniman untuk merepresentasikan bentuk estetik tubuh perempuan dengan gaya fantasi. Tema dalam lukisan tersebut adalah penindasan kaum laki-laki terhadap kaum perempuan dengan konsep dasar tentang konflik antar gender. Nilai simbolik yang terdapat pada karya tersebut adalah pergeseran posisi perempuan Minangkabau dan gejala penyimpangan moral. Painting Malin Deman II is one of the art works of artists, A.Arifin, who have a unique visual. This study aims to identify the artistic motifs, concepts and themes and symbolic values contained in the painting. The approach used iconography and iconology Erwin Panofsky. The results showed an artistic motif that is in the painting is excitement artist to represent form of female body aesthetic with fantasy style. Themes in the painting is the oppression of men and women with the basic concept of conflict between gender. Contained symbolic value of these works is a shift in the position of Minangkabau women and symptoms of moral aberration.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Adnyana, I. Wayan, A. A. Rai Remawa, and Ni Luh Desi In Diana Sari. "Multinarasi Relief Yeh Pulu Basis Penciptaan Seni Lukis Kontemporer." Mudra Jurnal Seni Budaya 33, no. 2 (May 9, 2018): 249. http://dx.doi.org/10.31091/mudra.v33i2.372.

Full text
Abstract:
Kajian ini merupakan skema penelitian terapan, yang bertujuan untuk mengungkap konsep multinarasi relief Yeh Pulu, Bedulu, Gianyar, Bali, sebagai basis penciptaan seni lukis kontemporer. Secara metodologis penelitian ini dilakukan dalam dua tahapan: penelitian lapangan (kajian atas narasi relief) berdasar perspektif ikonologi Panofsky (1971), dan berikutnya penelitian eksperimen terkait penciptaan seni lukis kontemporer berdasar perspektif ‘art practice as a research’ (Sullivan, 2005) yang menunjuk pada tiga tahapan: eksperimen medium, bahasa visual, dan penyusunan konteks yang relevan. Berdasar kajian ikonologi, terutama tahap analisis ikonografi, ditemukan bahwa narasi relief Yeh Pulu bersifat multinarasi, yakni pahatan relief yang memiliki beragam jenis tema cerita, seperti praktik pertanian, berburu, meditasi, pesta, asmara, dan lain-lain. Kemudian konsep multinarasi dalam penciptaan seni lukis kontemporer, menjadi: (a) secara medium menggunakan multiteknik dan medium; (b) bahasa visual, menghadirkan berbagai adegan secara berulang, terpadu dan bahkan terkesan saling berlawanan; (c) konteks yang relevan, dengan memasukan ikon tokok-toko pahlawan dunia pop, seperti superman, superwomen, dan lain-lain. Secara ikonologis, bangunan visual yang mempertemukan adegan multinarasi relief Yeh Pulu dengan narasi kepahlawanan dunia pop, menjadi semakin menguatkan konsep multinarasi dalam membangun pesan kepahlawanan dunia sehari-hari dalam karya seni lukis kontemporer semakin berhasil. Penelitian ini melibatkan: Anak Agung Rai Remawa (pengumpul data), dan Ni Luh Desi In Diana Sari (fotografi dan layout).This paper serves as an applied research scheme which aims to reveal the concept of multiple narratives of Yeh Pulu Relief, located in Bedulu, Bali, as the basis for the creation of contemporary painting. Methodologically speaking, this study was conducted in two stages: a field research (a field study on the relief narratives) based on Panofsky’s perspective on iconology (1971), and an experimental research on the creation of contemporary painting based on the perspective of ‘art practice as a research’ (Sullivan, 2005) which consists of three stages: medium experimentation, visual language depiction, and relevant context preparation. Based on the study of iconology, particularly the stage of iconographic analysis, it was found that Yeh Pulu relief contains multiple narratives in that the sculptural relief has various narrative themes, such as farming, hunting, meditation, feast, romance, and others. The concept of multiple narratives in the creation of contemporary painting has led to: (a) the use of multiple techniques and media; (b) visual language depiction by presenting the scenes repeatedly, where they are clashed one against another and create a contradictory impression; (c) presentation of relevant contexts by incorporating iconic superheroes of the popular world, such as Superman, Superwoman, and others. In terms of the iconology, the visual build that brings together the Yeh Pulu relief’s multiple-narrative scenes with the narratives of the popular superheroes reinforces the notion that the concept of multiple narratives in constructing the message of everyday-world heroism in contemporary painting will achieve more success. The contributors of this research also include Anak Agung Rai Remawa (as a data collector) and Ni Luh Desi In Diana Sari (as a photographer and layout designer).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

SULAIMAN, NANIWATI. "KAJIAN IKONOLOGI IKLAN TELEVISI SUSU FORMULA NUTRILON ROYAL TIGA VERSI “LIFE IS AN ADVENTURE”." Serat Rupa Journal of Design 1, no. 1 (January 19, 2018): 78. http://dx.doi.org/10.28932/srjd.v1i1.443.

Full text
Abstract:
Comparing to other milk-formula advertisements, Nutrilon Royal 3 “Life is an Adventure” version is one of the TV commercial which has got the most appreciation and positive response from various circles of society.The success of this ads does not solely lie in its visual creativity but is also determined by its suitability with the psychosocial cultural of the society. This research would like to reveal the message and the meaning behind the visual appearance of the Nutrilon Royal ads which is able to enchant the consumers by using the theory of analytic iconology of Erwin Panofsky. The TV commercial of Nutrilon Royal 3 is using the indirect approach, spontaneous, outdoor, multi-racial children, natural and poetic. Nutrilon Royal main target is the young mothers who live in big cities with the children who generally spend their time indoors. Nutrilon Royal strategy in attracting the metropolis interest is, among others showing the scenes of children who are free and dare to be active in the broad of nature, representing the courage and physical strength in facing the nature as well as friendly, adaptive, even enjoy and become one with the nature. Through this film, embedded the image of Nutrilon Royal 3 as a milk-formula that gives health, freedom, strength and courage to the children in going through their lives. Keywords: advertisement; children; free; milk formula; nature
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Padiatra, Aditia Muara. "GIM DARING DARI WAKTU KE WAKTU." VISUALITA 8, no. 2 (February 1, 2020): 53–59. http://dx.doi.org/10.33375/vslt.v8i2.2527.

Full text
Abstract:
Masyarakat Indonesia pada umumnya menyukai permainan. Permainan ini sendiri sifatnya bermacam-macam, dari yang dapat dimainkan sendiri ataupun berkelompok, dan biasanya dipergunakan sebagai sarana untuk melepaskan stres ataupun untuk mengisi waktu senggang. Seiring dengan perkembangan teknologi, permainan pun mulai diganti dari yang sebelumnya berada pada area dunia nyata menjadi dunia maya (daring), permainan ini disebut sebagai gim daring, dan banyak dimainkan oleh berbagai kalangan di masyarakat. Merunut kepada fenomena gim daring, penulis akan memfokuskan studi mengenai aspek ungkapan emosi yang divisualisasikan melalui pencitraan simbol-simbol tertentu sebagai media komunikasi pada salah satu gim daring, yaitu Gunbound Mobile. Hal ini menarik karena studi mengenai gim daring masih terbilang sedikit di Indonesia. Melalui analisis ikonografi dan ikonologi yang kemudian dilakukan untuk membedah tiap-tiap simbol tersebut, terlihat bahwa aspek komunikasi yang terjadi pada setiap pemain gim daring di dunia maya tidak hanya melalui teks saja, namun ada varian lain yaitu melalui unsur simbolik yang dicitrakan melalui gambar-gambar yang mewakili emosi atau perasaan-perasaan tertentu dari setiap pemainnya, hal ini tentunya menjadi fenomena yang menarik untuk dapat ditilik lebih lanjut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ibrahim, Azizah, and Humin Jusilin. "Cultural Elements In Kedah State Modern Painting." Mudra Jurnal Seni Budaya 36, no. 3 (August 3, 2021): 309–15. http://dx.doi.org/10.31091/mudra.v36i3.1574.

Full text
Abstract:
Kebudayaan adalah keseluruhan jalan hidup masyarakat atau segala aspek pemikiran dan perilaku manusia yang diwarisi dari satu generasi ke generasi lainnya melalui proses belajar. Gambaran tentang adaptasi unsur budaya dalam seni lukis tahun 1940-an hingga 2020. Kutipan akan dilakukan pada lukisan modern oleh pelukis sebagai kajian diskusi dengan menjelaskan gambaran bentuk fisiknya, menganalisis aspek formalistik dan menafsirkan kedua aspek tersebut. Terakhir, pembahasan kali ini akan melihat pengaruh unsur budaya terhadap keseluruhan lukisan Kedah modern. Beberapa seniman telah dipilih untuk menonjolkan lukisan bentuk budaya lokal ke dalam ruang seni saat ini. Ada empat unsur utama yang diekspresikan dalam pembentukan seni rupa, di antaranya terkait dengan konsep yang digunakan seniman seperti teknik, unsur formalistik, dan gagasan karya secara keseluruhan. Keseluruhan kajian terkait citra budaya negara Kedah berpedoman pada konsep nilai, pranata sosial, kebutuhan, dan lingkungan yang menjadi dasar hubungan dengan nilai budaya. Menggunakan pendekatan kualitatif dengan menggunakan teori Erwin Panofsky (1939). Pendekatan ini mengusulkan tiga tingkatan analisis: Prekonografi, ikonografi, dan ikonologi. Data yang diperoleh melalui hasil penelitian lisan, dokumen dan analisis karya yang secara signifikan akan melengkapi hubungan penelitian.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kieven, Lydia. "Pañji and Candrakirana Lost in Separation – Three Ancient East Javanese Sculptures." AMERTA 34, no. 1 (June 25, 2016): 31. http://dx.doi.org/10.24832/amt.v34i1.74.

Full text
Abstract:
Pañji dan Candrakirana, Hilang karena Terpisah – Tiga Arca Kuno Periode Jawa Timur. Makalah ini membahas tiga arca, satu arca lelaki dan dua arca perempuan, yang berasal dari periode Jawa Timur (sekitar 1450 M). Arca lelaki yang biasa ditemukenali sebagai tokoh mitologis, yaitu Raden Pañji, dalam penggambaran aslinya didampingi oleh arca yang menggambarkan Putri Candrakirana sebagai pasangannya. Arca ini sudah hilang. Sebuah arca perempuan lain yang masih ada juga diyakini sebagai representasi Candrakirana. Berdasarkan metode ikonologi yang digunakan di dalam penelitian ini, tulisan ini membahas ikonografi, gaya dan perbandingan penggambaran tiga figur ini, serta mendiskusikan tempat pembuatan, asal-usulnya, dan kisah hidupnya. Hasil penelitian menunjukkan bahwa setidaknya terdapat dua pasang penggambaran Pañji dan Candrakirana, dan kemungkinan masih banyak lagi yang belum ditemukenali. Pemujaan Pañji dan Candrakirana sebagai semi-manusia dan semi-dewa adalah bagian religiusitas spesifik dalam zaman Majapahit Abstract. This paper discusses three sculptures, a male and two female ones, dating to the East Javanese period (c. 1450 AD). The male image which is commonly identified as the depiction of the mythological Prince Pañji, originally was accompanied by a statue depicting his female counterpart Princess Candrakirana, this statue being lost today. Another female statue, still extant today, is argued to represent another depiction of Candrakirana. Based on the method of iconology, this study investigates the iconography, style, and the comparison of these images, and it raises questions of workshops, provenance and life history. The conclusion suggests the existence of at least two pairs of sculptures depicting Pañji and Candrakirana, and possibly a larger – so far – unknown number. The cult of worshipping Pañji and Candrakirana as semi-divine deities makes part of the specific religiosity during the Majapahit time.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

SCHÄDLER, ULRICH. "Ikonologie und Archäologie." Antike und Abendland 39, no. 1 (December 31, 1993): 162–87. http://dx.doi.org/10.1515/9783110241518.162.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Murdihastomo, Ashar. "GANESHA TANPA MAHKOTA DALAM PUSARAN RELIGI MASYARAKAT JAWA KUNA (SEBUAH KAJIAN PERMULAAN)." KALPATARU 29, no. 1 (July 15, 2020): 1–14. http://dx.doi.org/10.24832/kpt.v29i1.700.

Full text
Abstract:
Abstract. The Ganesha statue without a crown is one of the unique depictions of archeological remains in Indonesia. These statues can be found in several areas such as Temanggung, Pekalongan, the National Museum, and Yogyakarta. This uniqueness is a reason to be appointed in an initial assessment. This is because no one has ever discussed this topic. Therefore, the challenge to be raised on this occasion is about the Ganesha in the community regarding their portrayal in the form without a crown? The objective to be achieved from this discussion is a discussion of Javanese society related to the previous discussion. In answering these questions, qualitative research methods are used by taking secondary data from a literature review. The approach used in this review discusses the iconology proposed to explain the background of phenomena that occur through related stories or mythologies. Through an analysis of the results, offering three initial responses to the crownless Ganesha statue, related to the story of Ganesh who prevented Ravana from bringing Atmalinga to Lanka, the spread of Gupta art in Southeast Asia, and related to traditions outside the palace. Keywords: Ganesha, Ancient Java, Brahmin Abstrak. Arca Ganesha tanpa mahkota merupakan salah satu bentuk penggambaran unik dari tinggalan arkeologi di Indonesia. Keberadaannya diketahui terdapat di beberapa wilayah seperti Temanggung, Pekalongan, dan Museum Nasional. Keunikan tersebut menjadi alasan untuk diangkat dalam sebuah kajian permulaan. Hal ini dikarenakan belum pernah ada kajian yang membahas topik tersebut. Oleh karena itu, permasalahan yang coba diangkat pada kesempatan ini adalah bagaimana posisi dewa Ganesha di lingkungan masyarakat pada penggambarannya dalam wujud tanpa mahkota? Tujuan yang ingin dicapai adalah mengetahui pandangan masyarakat jawa Kuno terkait dengan keberadaan arca tersebut. Dalam upaya menjawab permasalahan tersebut, digunakan metode penelitian kualitatif dengan mengambil data sekunder dari kajian pustaka. Pendekatan yang digunakan pada kajian ini adalah pendekatan ikonologi, yang berusaha untuk menjelaskan latar belakang keberadaan fenomena tersebut melalui kisah atau mitologi yang terkait. Melalui hasil analisis, diperoleh tiga asumsi awal terhadap keberadaan arca Ganesha tanpa mahkota, yaitu terkait dengan kisah Ganesha yang mencegah Rahwana membawa Atmalinga ke Lanka, terkait dengan persebaran gaya seni Gupta di Asia Tenggara, dan terkait dengan tradisi luar keraton. Kata kunci: Ganesha, Jawa Kuna, Brahmana
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Ikonologi"

1

Petersson, Henrik, and Joakim Areskoug. "Konsten i förändring : En undersökning om, och i så fall hur pass väl, Panofskys ikonologiska bildanalysmodell kan appliceras på konstverk ifrån olika tider och kulturer med olika syn på konstbegreppet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20145.

Full text
Abstract:
Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk – en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen – där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wedendal, Elsa. "Den farliga kvinnan : En studie i Evas roll som syndamoder inom renässansens konst." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-132901.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utforska den negativa syn på Eva som präglade renässansens religiösa konst. Allt som oftast verkar konstvetare vara överens om att Evas framställning inom renässanskonsten tycks vara tyngd av främst negativa värden och associationer. Det finns naturligtvis alster där Evas uppenbarelse har tolkats övervägande bära andra värden än de syndiga och farliga, men dessa förefaller till syntes vara i bister minoritet. De flesta renässansverk där Eva är avbildad skulle idag betraktas som misogyna, men misogyni verkar vara ett för trubbigt begrepp att använda i detta sammanhang, när hela dåtidens samhälle vilade på fundamentalt skilda värdegrunder från de som präglar dagens västvärld. Denna uppsats ämnar undersöka vad de negativa föreställningarna grundade sig i samt vad som var roten till Eva-motivets popularitet i det kristna Europa under 1400-och 1500- talet. Vidare ämnas undersökas hur den negativa synen gentemot Eva kom till uttryck inom konsten. Det är inte främst konstnärens individuella uttryck som kommer att tolkas, utan genom att analysera betydande sociala, kulturella och stilmässiga förutsättningar under renässansen vars spår går att fina i de sex verk som är studiens underlag, är målet att i konstverken finna gemensamma mönster och ledtrådar som kan belysa hur man såg på Eva och därmed även i förlängningen på kvinnan. Tre frågeställningar har formulerats med studiens syfte i beaktande: Vad karaktäriserade synen på Eva innan och under renässansen, och hur växte detta synsätt fram? I vad grundar sig Eva-motivets popularitet under denna epok? På vilka olika sätt gestaltas Eva i de valda verken? Finns det några återkommande symboler och allegorier verken emellan, och vad ämnar dessa belysa? Vilka negativa värden associerades Eva med, och på vilka sätt framgår detta i de valda verken?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bengtsson, Emma. "Ikoniska bilder : En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska händelser." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4747.

Full text
Abstract:
Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen? I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen. Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse. Det är rörelse i bilderna. Som betraktare är jag mitt i händelsernas centrum och en del av människorna i bilden. Man ser ett ögonblick av historien. Mycket tyder på att en patriarkal makt upprätthålls i alla de fem ikoniska bilderna. Den patriarkala makten finns alltid närvarande i bildernas konstruktion. En underliggande grundläggande uppfattning i den västerländska kulturen, som framträder i dessa fem bilder, är att männen räknas som härskande och det är dem som avgör historieögonblicken. Bilder blir som ett fönster till det förflutna och till viktiga händelser. Det är bilderna som skapar även tillgång till historien och en ”sanning” om vad som hände. Vi minns händelser genom bilder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Holmberg, Alexander. "Tro i bild : En studie av hur religiösa föreställningar kan yttra sig i bilder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20812.

Full text
Abstract:
Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kan förmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kan tjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion i undervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuella bildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiska bildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetod i form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiska och semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuella typen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sin religiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nystedt, Magnus. "Samvetsgranna porträtt är alltid en god skola : En ikonologisk tolkning av fyra porträtt målade av Ivan Aguéli." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445093.

Full text
Abstract:
This thesis concerns four portraits painted in the 1890s by the Swedish artist Ivan Aguéli (1869-1917). Based in hermeneutics and using Erwin Panofsky's model for iconological interpretation, the study tries to answer three questions: What characterizes Aguéli’s portraiture? In what way do the portraits display a certain artistic style? And what similarities can be seen between Aguéli’s portraits and his landscapes. The four paintings analyzed are Flicka i blått - Girl in blue (1890), Ung kvinna - Young woman (1891), Gosse - Boy (1891), and Kvinna med hatt och pälskrage - Woman with hat and fur collar (1890s). Key among the findings of the study are that one of the characteristics of the portraits is that of spirituality, specifically the monotheism Aguéli had picked up from Emanuel Swedenborg. This is present in two of the paintings in the form of shapes symbolising a layered sky. Also the particular way Aguéli painted the eyes of his models points to a spirituality. This also ties the portraits in with Aguéli’s landscapes, several of which has a similarly layered sky. Another characteristic is that of identity, and the study raises the question of whether one portrait could be a self portrait. Finally, in terms of artistic style, several portraits display signs of the symbolism Aguéli encountered in France, as well as an early sign of cubism in his paintings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Agrell, Carina. "Vad är det för skillnad på en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn." Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-596.

Full text
Abstract:

Uppsatsen beskriver konstverket ”Vridning” av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar. Rondellen är en punkt där tre huvudvägar och en lokal väg sammanstrålar. Konstverket reser sig 17 meter över marken och har verkat provokativt på vissa individer. ”Vridning” är välkänt i Kalmar och går i folkmun under beteckningen ”pinnen”. Materialet är trä och även marken i rondellen runt konstverket ingår i konstverkets idé.

På den ikonografiska nivån går analysen djupare och avser att besvara frågor som: Vad i Kalmar eller andra platser kan ha inspirerat konstnären. I generell mening; vad i traktens natur och kultur kan verka inspirerande för vilken som helst konstnär. Vår perception orsakar att vi drar till oss idéer i vår omgivning som sedan blandas och omtolkas. För en konstnär manifesteras resultatet av denna process genom olika konstverk. Uppsatsens ambition för denna nivå är således att knyta konstverket till konstnärens medvetna och omedvetna inspirationskällor i den lokala/regionala kulturen, vilken har stora delar gemensam med den nationella. Rubriken Material & Dimensioner relaterar till trämaterialet och de dimensioner som är förknippade med lokala/regionala/nationella byggnadsverk och skepp. Rubriken Form& Idé relaterar till formen i universell mening, d v s vilka andra konstverk runt om i världen som inspirerat både tidigare och senare konstnärer. Detta knyts till idén om hur formen påverkar betraktaren att uppfatta en rörelse i konstverket.

Den ikonologiska nivån ligger än djupare i den tidigare. Med hjälp av abstraktioner som beskriver individuella, mellanmänskliga och kollektiva skeenden och föreställningar avseendeklass, genus, kommunikation, möten, kopplade till material, form, idé och plats föreslås olika objekt som inspirationskällor. Förförståelsen jämförs med texter om t ex konstruktivism, den betydelsebärande skillnaden, gruppdynamik osv. Rubriken Material & Form relaterar tillmaterialet som klassbärare och varaktighet, formen som genusbetydande och avantgardistiska referenser. Rubriken Plats & Idé behandlar vägarnas och vägskälens betydelse för människors möten och kommunikation, liksom hur en plats kan bära individers identitet och meningsföreställningar.

Diskussionen landar i att ett konstverk som visar upp sig offentligt, utan att människor aktivtbehöver välja om de vill ta del av det inte, uppenbarligen kan verka mer provocerande än institutionell konst. Det kan också sammanbinda en lokalbefolkning, utgöra en del av dess identitet. En handfull skulle kanske fortfarande lättat andas ut om det plockades ned, men de flesta skulle nog ändå sörja ett förlorat sjö- och landmärke som tillhör kollektivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Engelin, Isabelle. "Landskapsmåleriets geografier : Representationer av det jämtländska landskapet." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226426.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Agrell, Carina. "Formträdgården – befriad från politisk skuld och kognitiv skam : Ikonologisk analys av rehabträdgården i Alnarp." Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-595.

Full text
Abstract:

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pontén, Hannah. "Den röda linjen : En psykoanalytisk och feministisk undersökning av Gillian Dysons konstverk Sine." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28329.

Full text
Abstract:
I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Agrell, Carina. "Hundertwassers arkitektur : att vara eller inte vara." Thesis, Gotland University, School of the Humanities and Social Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-594.

Full text
Abstract:

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begränsad till utvalda signifikativa arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen är tudelad i den meningen att den utgårifrån nämnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form ärHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jämförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jämförande med en konstnär som enligt tidigare forskning anses varanärliggande Hundertwasser. Denne arkitekt är Antoni Gaudí (1852-1926), verket för analysen ärCasa Milá i Barcelona i Spanien. Syftet med uppsatsen är att genom dikotomierna experimentelltjämföra arkitekterna och deras verk, och forskningsinriktningen ligger i att urröna omdikotomierna kan blottlägga insikter om skillnader och/eller likheter som annars kunde varit svåraatt identifiera. Resultatet visar att arkitekterna tolkat filosofin på delvis lika och delvis olika sätt.Sammanfattande har Hundertwasser ett betydligt mer individualiserat formspråk avseende designifikativa arkitekturelementen. Oavsett om den dubbla metoden tillför nya kunskaper eller inte,torde dikotomierna kunna fungera som stöd för arkitekturanalyser och som hjälp vidkonstreflektion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Ikonologi"

1

Rohde, Carsten. Faust-Ikonologie. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ikonologie der Gegenwart. München: Fink, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Die Kerze: Motivgeschichte und Ikonologie. Hildesheim: Olms, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kaiser Karl IV.: Ikonographie und Ikonologie. Stuttgart: Ibidem-Verlag, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dieter, Wuttke, ed. Aby M. Warburg und die Ikonologie. 2nd ed. Wiesbaden: Harrassowitz, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schmidt, Peter. Aby M. Warburg und die Ikonologie. Bamberg: S. Wendel, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kleidung im Bild: Zur Ikonologie dargestellter Gewandung. Emsdetten: Edition Imorde, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wind und Wetter: Die Ikonologie der Atmosphäre. Venezia: Marsilio, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Michalsky, Tanja, and Alessandro Nova. Wind und Wetter: Die Ikonologie der Atmosphäre. Venezia: Marsilio, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ėtjudy po ikonologii: Gumanističeskie temy v iskusstve vozroždenija. Sankt-Peterburg: Izd. dom "Azbuka-klassika", 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Ikonologi"

1

Noll, Thomas. "Ikonographie/Ikonologie." In Metzler Lexikon Kunstwissenschaft, 194–98. Stuttgart: J.B. Metzler, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00331-7_76.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pfisterer, Ulrich. "Ikonographie/Ikonologie." In Metzler Lexikon Kunstwissenschaft, 194–97. Stuttgart: J.B. Metzler, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-04949-0_56.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rohde, Carsten. "Faust-Bilder in illustrierten Buchausgaben – Pracht und Popularität." In Faust-Ikonologie, 27–40. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Rohde, Carsten. "Faust-Stoff und Faust-Bilder." In Faust-Ikonologie, 1–4. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rohde, Carsten. "Faust auf Fotografien – Massenhaftigkeit und Starkult." In Faust-Ikonologie, 97–107. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rohde, Carsten. "Faust als literarischer und visueller Mythos – ein Resümee." In Faust-Ikonologie, 109–16. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rohde, Carsten. "Literatur und visuelle Kultur." In Faust-Ikonologie, 5–10. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Rohde, Carsten. "Explosion der Bilder – das 19. Jahrhundert." In Faust-Ikonologie, 11–17. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rohde, Carsten. "Faust-Bilder zu Goethes Drama – zwischen Tradition und Innovation." In Faust-Ikonologie, 19–25. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rohde, Carsten. "Faust-Bilder in Zeitschriften – Sentimentalisierung und Profanierung." In Faust-Ikonologie, 41–55. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05641-2_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Ikonologi' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography