Relevant bibliographies by topics / Ikonologi / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ikonologi.

Dissertations / Theses on the topic 'Ikonologi'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Ikonologi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Petersson, Henrik, and Joakim Areskoug. "Konsten i förändring : En undersökning om, och i så fall hur pass väl, Panofskys ikonologiska bildanalysmodell kan appliceras på konstverk ifrån olika tider och kulturer med olika syn på konstbegreppet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20145.

Full text
Abstract:
Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk – en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen – där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wedendal, Elsa. "Den farliga kvinnan : En studie i Evas roll som syndamoder inom renässansens konst." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-132901.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utforska den negativa syn på Eva som präglade renässansens religiösa konst. Allt som oftast verkar konstvetare vara överens om att Evas framställning inom renässanskonsten tycks vara tyngd av främst negativa värden och associationer. Det finns naturligtvis alster där Evas uppenbarelse har tolkats övervägande bära andra värden än de syndiga och farliga, men dessa förefaller till syntes vara i bister minoritet. De flesta renässansverk där Eva är avbildad skulle idag betraktas som misogyna, men misogyni verkar vara ett för trubbigt begrepp att använda i detta sammanhang, när hela dåtidens samhälle vilade på fundamentalt skilda värdegrunder från de som präglar dagens västvärld. Denna uppsats ämnar undersöka vad de negativa föreställningarna grundade sig i samt vad som var roten till Eva-motivets popularitet i det kristna Europa under 1400-och 1500- talet. Vidare ämnas undersökas hur den negativa synen gentemot Eva kom till uttryck inom konsten. Det är inte främst konstnärens individuella uttryck som kommer att tolkas, utan genom att analysera betydande sociala, kulturella och stilmässiga förutsättningar under renässansen vars spår går att fina i de sex verk som är studiens underlag, är målet att i konstverken finna gemensamma mönster och ledtrådar som kan belysa hur man såg på Eva och därmed även i förlängningen på kvinnan. Tre frågeställningar har formulerats med studiens syfte i beaktande: Vad karaktäriserade synen på Eva innan och under renässansen, och hur växte detta synsätt fram? I vad grundar sig Eva-motivets popularitet under denna epok? På vilka olika sätt gestaltas Eva i de valda verken? Finns det några återkommande symboler och allegorier verken emellan, och vad ämnar dessa belysa? Vilka negativa värden associerades Eva med, och på vilka sätt framgår detta i de valda verken?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bengtsson, Emma. "Ikoniska bilder : En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska händelser." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4747.

Full text
Abstract:
Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen? I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen. Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse. Det är rörelse i bilderna. Som betraktare är jag mitt i händelsernas centrum och en del av människorna i bilden. Man ser ett ögonblick av historien. Mycket tyder på att en patriarkal makt upprätthålls i alla de fem ikoniska bilderna. Den patriarkala makten finns alltid närvarande i bildernas konstruktion. En underliggande grundläggande uppfattning i den västerländska kulturen, som framträder i dessa fem bilder, är att männen räknas som härskande och det är dem som avgör historieögonblicken. Bilder blir som ett fönster till det förflutna och till viktiga händelser. Det är bilderna som skapar även tillgång till historien och en ”sanning” om vad som hände. Vi minns händelser genom bilder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Holmberg, Alexander. "Tro i bild : En studie av hur religiösa föreställningar kan yttra sig i bilder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20812.

Full text
Abstract:
Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kan förmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kan tjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion i undervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuella bildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiska bildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetod i form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiska och semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuella typen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sin religiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nystedt, Magnus. "Samvetsgranna porträtt är alltid en god skola : En ikonologisk tolkning av fyra porträtt målade av Ivan Aguéli." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445093.

Full text
Abstract:
This thesis concerns four portraits painted in the 1890s by the Swedish artist Ivan Aguéli (1869-1917). Based in hermeneutics and using Erwin Panofsky's model for iconological interpretation, the study tries to answer three questions: What characterizes Aguéli’s portraiture? In what way do the portraits display a certain artistic style? And what similarities can be seen between Aguéli’s portraits and his landscapes. The four paintings analyzed are Flicka i blått - Girl in blue (1890), Ung kvinna - Young woman (1891), Gosse - Boy (1891), and Kvinna med hatt och pälskrage - Woman with hat and fur collar (1890s). Key among the findings of the study are that one of the characteristics of the portraits is that of spirituality, specifically the monotheism Aguéli had picked up from Emanuel Swedenborg. This is present in two of the paintings in the form of shapes symbolising a layered sky. Also the particular way Aguéli painted the eyes of his models points to a spirituality. This also ties the portraits in with Aguéli’s landscapes, several of which has a similarly layered sky. Another characteristic is that of identity, and the study raises the question of whether one portrait could be a self portrait. Finally, in terms of artistic style, several portraits display signs of the symbolism Aguéli encountered in France, as well as an early sign of cubism in his paintings.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Agrell, Carina. "Vad är det för skillnad på en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn." Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-596.

Full text
Abstract:

Uppsatsen beskriver konstverket ”Vridning” av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar. Rondellen är en punkt där tre huvudvägar och en lokal väg sammanstrålar. Konstverket reser sig 17 meter över marken och har verkat provokativt på vissa individer. ”Vridning” är välkänt i Kalmar och går i folkmun under beteckningen ”pinnen”. Materialet är trä och även marken i rondellen runt konstverket ingår i konstverkets idé.

På den ikonografiska nivån går analysen djupare och avser att besvara frågor som: Vad i Kalmar eller andra platser kan ha inspirerat konstnären. I generell mening; vad i traktens natur och kultur kan verka inspirerande för vilken som helst konstnär. Vår perception orsakar att vi drar till oss idéer i vår omgivning som sedan blandas och omtolkas. För en konstnär manifesteras resultatet av denna process genom olika konstverk. Uppsatsens ambition för denna nivå är således att knyta konstverket till konstnärens medvetna och omedvetna inspirationskällor i den lokala/regionala kulturen, vilken har stora delar gemensam med den nationella. Rubriken Material & Dimensioner relaterar till trämaterialet och de dimensioner som är förknippade med lokala/regionala/nationella byggnadsverk och skepp. Rubriken Form& Idé relaterar till formen i universell mening, d v s vilka andra konstverk runt om i världen som inspirerat både tidigare och senare konstnärer. Detta knyts till idén om hur formen påverkar betraktaren att uppfatta en rörelse i konstverket.

Den ikonologiska nivån ligger än djupare i den tidigare. Med hjälp av abstraktioner som beskriver individuella, mellanmänskliga och kollektiva skeenden och föreställningar avseendeklass, genus, kommunikation, möten, kopplade till material, form, idé och plats föreslås olika objekt som inspirationskällor. Förförståelsen jämförs med texter om t ex konstruktivism, den betydelsebärande skillnaden, gruppdynamik osv. Rubriken Material & Form relaterar tillmaterialet som klassbärare och varaktighet, formen som genusbetydande och avantgardistiska referenser. Rubriken Plats & Idé behandlar vägarnas och vägskälens betydelse för människors möten och kommunikation, liksom hur en plats kan bära individers identitet och meningsföreställningar.

Diskussionen landar i att ett konstverk som visar upp sig offentligt, utan att människor aktivtbehöver välja om de vill ta del av det inte, uppenbarligen kan verka mer provocerande än institutionell konst. Det kan också sammanbinda en lokalbefolkning, utgöra en del av dess identitet. En handfull skulle kanske fortfarande lättat andas ut om det plockades ned, men de flesta skulle nog ändå sörja ett förlorat sjö- och landmärke som tillhör kollektivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Engelin, Isabelle. "Landskapsmåleriets geografier : Representationer av det jämtländska landskapet." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226426.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Agrell, Carina. "Formträdgården – befriad från politisk skuld och kognitiv skam : Ikonologisk analys av rehabträdgården i Alnarp." Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-595.

Full text
Abstract:

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pontén, Hannah. "Den röda linjen : En psykoanalytisk och feministisk undersökning av Gillian Dysons konstverk Sine." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28329.

Full text
Abstract:
I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Agrell, Carina. "Hundertwassers arkitektur : att vara eller inte vara." Thesis, Gotland University, School of the Humanities and Social Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-594.

Full text
Abstract:

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begränsad till utvalda signifikativa arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen är tudelad i den meningen att den utgårifrån nämnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form ärHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jämförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jämförande med en konstnär som enligt tidigare forskning anses varanärliggande Hundertwasser. Denne arkitekt är Antoni Gaudí (1852-1926), verket för analysen ärCasa Milá i Barcelona i Spanien. Syftet med uppsatsen är att genom dikotomierna experimentelltjämföra arkitekterna och deras verk, och forskningsinriktningen ligger i att urröna omdikotomierna kan blottlägga insikter om skillnader och/eller likheter som annars kunde varit svåraatt identifiera. Resultatet visar att arkitekterna tolkat filosofin på delvis lika och delvis olika sätt.Sammanfattande har Hundertwasser ett betydligt mer individualiserat formspråk avseende designifikativa arkitekturelementen. Oavsett om den dubbla metoden tillför nya kunskaper eller inte,torde dikotomierna kunna fungera som stöd för arkitekturanalyser och som hjälp vidkonstreflektion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Dahlberg, Jigander Josephine. "I opposition mot traditionen : En konstsociologisk studie om etableringen av Elmgreen & Dragset och upprätthållandet av en avantgarde-position." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40580.

Full text
Abstract:
Arbetets syfte har varit att undersöka etableringen av konstnärsduon Elmgreen & Dragset och hur de med konstverket The Award (2014) utmanat den sociala hierarkin i det konstnärliga fältet. Genom Erwin Panofskys analysmodell i ikonologi har arbetet undersökt hur konstverket innefattar en kritisk handling. Metoden har varit att med ett konstsociologiskt perspektiv undersöka vilken typ av position konstnärsduon etablerat sig i det konstnärliga fältet samt hur de utmanat en överordnad position i samma fält. Metoden har även varit att undersöka hur den kritiska handlingen kan förstås som ett sätt att upprätthålla en avantgarde-position. Arbetet visade hur Elmgreen & Dragset etablerat en paradoxal avantgarde-position. Men i och med en påträngande medaljutmärkelse av Kunstakademiet år 2012 frångick konstnärsduon denna position, något som ledde konstnärsduon till konstverket The Award år 2014. I och med konstverkets konceptuella karaktär återupprättades avantgarde-positionen och Elmgreen & Dragset ompositionerades i det konstnärliga fältet till en position överordnad Kunstakademiet, som de tidigare varit underordnade. Resultatet visade, med hjälp av teorin om konstvärlden, hur Elmgreen & Dragset trots otaliga brott mot konstvärldens traditionella strukturer har kunnat verka inom samma rum som de kritiserar på grund av att de har varit överens med resten av medlemmarna i konstvärlden om konstens värde och värdighet, den mest grundläggande premissen inom konstvärlden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Probst, Jörg. "Ikonologie des Konkreten." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Kultur-, Sozial- und Bildungswissenschaftliche Fakultät, 2015. http://dx.doi.org/10.18452/17347.

Full text
Abstract:
Das so genannte „Lange 19. Jahrhundert“ ist von ungewöhnlich häufigen, starken Umwertungen von epistemischen und politischen Begriffen gekennzeichnet. Beispielhaft für die Berührung von Wissenschafts- und Ideengeschichte ist der Begriff des „Konkreten“, dessen unterschiedliche Interpretation von Hegel über Marx, Kierkegaard und Cassirer die Gegensätze des 19. Jahrhunderts exemplarisch greifbar werden lässt. Bilder haben an dieser Wissenschafts- und Ideengeschichte des Konkreten einen substantiellen Anteil gehabt. Die vorliegende Studie geht dieser Bild- und Begriffsgeschichte des Konkreten im 19. Jahrhunderts anhand von Fallbeispielen der wissenschaftlichen Zeichnung nach.
Typical for the so called „long Nineteenth Century“ is an dynamic change of epistemic and political ideas. The notion “concrete” represents this change as a development in the history of science and the history of political thought, for instance in the work of great philosophers like Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Karl Marx, Sören Kierkegaard or Ernst Cassirer. Pictures took part on this change in the history of the concrete. The study discuss the iconology and ivarious definitions of the concrete in the Nineteenth Century in connection with the scientific drawing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Sjölin, Nils. ""Färgformer strömma i harmoni till varandra" : En undersökning i rörelseuttryck i Otto G. Carlsunds måleri." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431507.

Full text
Abstract:
This essay aims to examine the manifestations of physical movement in two paintings by the Swedish modernist Otto G. Carlsund and to show aesthetic similarities to other modernist artists of the 1920s avant-garde. The method applied is Erwin Panofsky's Iconology to interpret the illusions of physical movement as expressions of the same ideas and visions that were conveyed by other artists during the same time in history. The results show that all painters included in this essay strived to communicate through motion in order to advocate for their visions of social change they believed their art could contribute to. The ambition to reform societies is interpreted as expressions of a Gesamtkunstwerk, a totalizing project aimed at all institutions of their day.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Svensson, Julia. "A Golden, Dim Dream : Intermedial analys av Sibylla Palmifera och Lady Lilith." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165388.

Full text
Abstract:
Uppsatsens ämne berör användningen av intermedialitet för att förmedla ett narrativ i Dante Gabriel Rossettis verk Lady Lilith och Sibylla Palmifera. I uppsatsen undersöks hur Rossetti problematiserar den samtida kvinnosynen. Med intermedialitet menas användningen av två medier i samma verk, i detta fall sonett och måleri. Syftet är att undersöka hur Dante Gabriel Rossetti problematiserade den rådande tudelade synen på kvinnan som antingen ond eller god. Den intermediala teorin som används bygger på W.T.J. Mitchells teori om relationen mellan bild och text, vad dessa medier tillför varandra samt skillnaden mellan dem. Genom analyser av både text och måleri undersöks de bägge verkens ikonologi. Dispositionen består av tre avsnitt. Det första avsnittet fungerar som en bakgrund till de övriga två avsnitten. Avsnitt två och tre består av enskilda analyser av de bägge verken med tillhörande texter.  Resultatet visar att Dante Gabriel Rossetti med dessa verk problematiserar dualiteten i den samtida kvinnosynen. Genom att använda mytologiska kvinnogestalter skapar Rossetti en mer nyanserad bild av synen på kvinnan under den viktorianska epoken. Användningen av sonett och måleri tillsammans fungerar väl i Lady Lilith då verket får en fördjupad inre mening. I dubbelverket Sibylla Palmifera relaterar dock sonett och målning inte lika bra med varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Wikrén, Maria. "Att förmedla eller förnöja? : En diskursanalytisk studie av debatten kring förekomsten av moraliska budskap i holländsk 1600-talskonst." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-91088.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angående  rimligheten i att läsa in moraliska budskap i holländsk genrekonst från 1600-talet. Detta görs utifrån en diskursanalytisk metod med fokus på textanalys. De texter som behandlas är skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrågan ur olika synvinklar.
This thesis investigates the art historical debate about whether or not it is reasonable to assume the presence of moralistic messages in Dutch seventeenth-century genre art. The study is conducted according to a discourse analytical method with emphasis on textual analysis. The texts chosen for analysis were written during the 1980s and 1990s by art historians who advocate different standpoints.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Raff, Thomas. "Die Sprache der Materialien Anleitung zu einer Ikonologie der Werkstoffe." Münster New York, NY München Berlin Waxmann, 1991. http://d-nb.info/988538997/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Prinz, Stephan. "Juristische Embleme Rechtsmotive in den Emblemata des 16. bis 18. Jahrhunderts." Berlin Münster Lit, 2006. http://d-nb.info/993679080/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Niemetz, Michael. "Antijesuitische Bildpublizistik in der Frühen Neuzeit : Geschichte, Ikonographie und Ikonologie /." Regensburg : Schnell + Steiner, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016151287&line_number=0004&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Raff, Thomas. "Die Sprache der Materialien : Anleitung zu einer Ikonologie der Werkstoffe /." Münster ; München [u.a.] : Waxmann, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016510378&line_number=0004&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Sutter, Heribert. "Form und Ikonologie spanischer Zentralbauten : Torres del Rio, Segovia, Eunate /." Weimar : VDG, 1997. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39973004q.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Wisskirchen, Rotraut. "Das Mosaikprogramm von S. Prassede in Rom : Ikonographie und Ikonologie /." Münster Westfalen : Aschendorffsche Verlagsbuchhandlung, 1990. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35505419n.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Praškevičiūtė, Aistė. "Kėdainių Šv. Juozapo bažnyčios interjero dailės ikonologija." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20110615_100341-39406.

Full text
Abstract:
Kėdainių Šv. Juozapo bažnyčios interjero dailės įvairiarūšiai įrenginiai yra baigiamojo magistro darbo objektas. Šie kūriniai yra vertingi savo drožybos elementais, skulptūrine plastika, paveikslais bei bendra XVIII a. baroko laikotarpio stilistika. Nors senosios regulos karmelitų kompleksas kartu su Šv. Juozapo bažnyčia yra valstybės saugomas ir paskelbtas kultūros paminklu, tačiau iki šiol nebuvo atliktas nuoseklus ir išsamus šios bažnyčios meno vertybių tyrimas. Todėl šiuo darbu siekiama išanalizuoti bažnyčios XVIII amžiaus bei vėlesnio laikotarpio interjero kūrinius, vertingus savo ikonografine programa, meninėmis stilistikos ypatybėmis bei jų panauda piligrimystei ir turizmui. Analizuojant objektą remtasi natūros tyrinėjimais, moksliniais darbo metodais, rašytiniais šaltiniais, archyviniais dokumentais bei nuotraukomis, publikuotomis menotyrinėmis knygomis ir straipsniais. Šiame baigiamajame magistro darbe aptarta: • Svarbiausios datos, susijusios su senosios regulos karmelitų vienuolyno įsikūrimu Kėdainiuose ir Šv. Juozapo bažnyčia. Taip pat atskleisti senosios regulos karmelitų puoselėjami dvasiniai principai bažnyčioje. • Aptarta bažnyčios architektūra: eksterjero bei interjero ypatumai ir savitumai. Remiantis vizitacijomis rekonstruotas interjero pirmavaizdis. • Nustatyta didžiojo altoriaus ir jo sudedamųjų dalių, titulinio paveikslo bei jo aptaisų sukūrimo laikas, atskleista ikonografija. • Išaiškinta Švč. Mergelės Marijos Škaplierinės altoriaus ir jo dalių... [toliau žr. visą tekstą]
The object of the final master work is assorted art devices of Kedainiai St. Joseph church‘s interior.These pieces are valuable in their carving elements,sculptural plastic,paintings and common stylistics of 18th century baroque‘s period . Though Carmelite complex of old regula together with St.Joseph church is a state protected object and declared as a cultural monument,however till now there were not any consistent and exhaustive analyses of art values of this church.Therefore it is seeked to analyse the church of 18th century and later period interior works,which are valuable in their icographical program,artistic features of stylistics ,and their use in pilgrimag and turism. Analysing the object,it was referred to nature research,scientific inquiries,written sourses,archival documents and photos,published in art books and articles. In this final master work: • the main dates,related to old regula Carmelite monastery established in Kedainiai and St.Joseph church are discussed.Old regula Carmelite spiritual principles cherished in the church are revealed. • the church‘s architecture : pecularities and distinctions of exterior and interior are discussed,appealing to visitations , the prototype of interior was reconstructed. -the main altar and its components,titular painting and its settings time of creation,icographical expression are ascertained. • the creation time of the altar of Blessed Virgin Mary Skaplierine and its parts are ascertained,and artistic... [to full text]
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Zapheiropoulou, Maria-Kalliope. "Emblemata vermiculata hellenistische und spätrepublikanische Bildmosaiken." Paderborn München Wien Zürich Schöningh, 2001. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2752563&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Jurkėnienė, Monika. "Erwino Panofsky'io ir W.J.T. Mitchello ikonologijų lyginamoji analizė." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2004. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2004~D_20040708_114348-25400.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Kieser, Clemens. "Die Memorialmonstranzen von Ingolstadt und Klosterneuburg : Studien zur Ikonologie der barocken Goldschmiedekunst /." Heidelberg : Univ.-Bibl, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Berteaux, Véronique. "Harachte Ikonographie, Ikonologie und Einordnung einer komplexen Gottheit bis zum Ende des Neuen Reiches." Diss., lmu, 2002. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-41441.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Hawel, Peter. "Der Spätbaroke Kirchenbau und seine theologische Bedeutung : ein Beitrag zur Ikonologie der christlichen Sakralarchitektur /." Würzburg : Echter Verl, 1987. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb34989295c.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Leiding, Frida. "Corpus & Nisch : En ikonologisk studie av altarskåp i Strängnäs Stift." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-154307.

Full text
Abstract:
Denna uppsats redogör för en ikonologisk bildanalys av fyra altarskåp i Strängnäs Stift. De utvalda altarskåpen för studien är Strängnäs domkyrkas altarskåp, Härad kyrkas högaltarskåp, Ytterselö kyrkas altarskåp och till sist Aspö kyrkas altarskåp. Genom en fältstudie för att analysera altarskåpens bildframställningar, en komparativ analys mellan altarskåpen i fråga, tillämpas även en analys av placering och betraktarperspektiv utifrån en receptionsestetisk teori.
This study presents an iconological analysis of four altarpieces in the Canonry of Strängnäs. The selected altarpieces for the study are Strängnäs cathedral’s altarpiece, Härad church’s altarpiece, Ytterselö church’s altarpiece and finally Aspö church’s altarpiece. Through a field study to analyze the imaging in the altarpieces, a comparative analysis between said altarpieces, an analysis of placement and viewer perspective based on reception theory is also applied.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Eklund, Sophia. "Prinsessan och livet : En ikonografisk-ikonologisk studie av prinsessan Eugénies konstverk." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-449319.

Full text
Abstract:
This Bachelor's thesis in Art History at Uppsala University is an iconographical and iconological study of six artworks made by Princess Eugénie of Sweden and Norway (1830-1889). These works of art consists of two ink-drawings, two aquarelles and two sculptures. One of the sculptures is in porcelaine and the other in terra-cotta.  The iconographical and iconological analysis is made according to Erwin Panofsky's three level-method.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Bartilla, Stefan. "Die Wildnis: visuelle Neugier in der Landschaftsmalerei eine ikonologische Untersuchung der niederländischen Berg- und Waldlandschaften und ihres Naturbegriffes um 1600 /." [S.l. : s.n.], 2000. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11947695.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Semmelrath, Hannelore. "Der Orpheus-Mythos in der Kunst der italienischen Renaissance : eine Studie zur Interpretationsgeschichte und zur Ikonologie /." Köln, 1994. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb391691861.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Martinsson, Anna-Maria. "Grosz och hunden : En ikonologisk analys av hundens roll i Groszs målningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-236217.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Probst, Jörg [Verfasser], Horst [Akademischer Betreuer] Bredekamp, and Hans-Jörg [Akademischer Betreuer] Rheinberger. "Ikonologie des Konkreten : Zeichnung und Wissenschaft im 19. Jahrhundert / Jörg Probst. Gutachter: Horst Bredekamp ; Hans-Jörg Rheinberger." Berlin : Kultur-, Sozial- und Bildungswissenschaftliche Fakultät, 2015. http://d-nb.info/1078666458/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Schröder, Uta [Verfasser]. "Kompositdarstellungen mit Sūrya : Zur Ikonographie und Ikonologie von hinduistisch-solaren Steinreliefs in der Indischen Kunst / Uta Schröder." Berlin : Freie Universität Berlin, 2017. http://d-nb.info/1149050403/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Probst, Jörg [Verfasser], Horst Akademischer Betreuer] Bredekamp, and Hans-Jörg [Akademischer Betreuer] [Rheinberger. "Ikonologie des Konkreten : Zeichnung und Wissenschaft im 19. Jahrhundert / Jörg Probst. Gutachter: Horst Bredekamp ; Hans-Jörg Rheinberger." Berlin : Kultur-, Sozial- und Bildungswissenschaftliche Fakultät, 2015. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:kobv:11-100233424.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Rasmus, Sjöbeck. "Uti hjertats sannskyldiga tempel : En ikonologisk studie av Sankta Maria Magdalena kyrkas altarskulpturer." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-155177.

Full text
Abstract:
Uppsatsen ämnar att genom en ikonologisk analys undersöka altarskulpturgruppen, belägen i S:ta Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Det man vet om skulpturgruppen är mycket begränsat. Man vet att gruppen gavs som gåva till kyrkan 1764 av slottsdeputationen vid Stockholms slott. Skulptören är än idag okänd. Syftet är att undersöka skulpturgruppens symboliska relevans i det religiösa klimat som rådde vid tiden då den flyttades till kyrkan. Uppsatsen ämnar koppla symboliken med pietismen – en religiös rörelse som växte fram i Tyskland under 1600- och 1700-talet och spred sig till Sverige under 1700-talet. Analysen kommer att använda sig av en komparativ metod där bl.a den pietistiska ikonografin jämförs med den katolska. Uppsatsens bildmaterial utgörs, förutom skulpturgruppen, huvudsakligen av emblem och andra gravyrer men även målningar och teckningar. Det ikonologiska perspektiv som kommer att användas i uppsatsen kommer ta stöd i Michael Baxandalls bok Patterns of intention.       Resultatet visar på att skulpturgruppens ikonografi delvis kan kopplas till pietismens bildspråk. Cor ardens – ett brinnande hjärta – som kyrkans högra skulptur håller i sin hand. används flitigt i pietistisk retorik och emblematik. Symboliken blir även relevant när man analyserar den ur den religiösa konflikt som kretsade kring Maria Magdalena församling mellan pietister och lutheranska ortodoxa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Sandberg, Erica. "En apokalypsens besynnerliga influenser : En ikonologisk analys av Yttersta domen av David Klöcker Ehrenstrahl." Thesis, Stockholms universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-155230.

Full text
Abstract:
Uppsatsen behandlar karolinsk- och italiensk barockkonst samt dess historiska och kontextuella förhållanden. Syftet med uppsatsen är att analysera David Klöcker Ehrenstrahls monumentalmålning Yttersta domen ur ett ikonologiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar komparativ metod, och ställer således Ehrenstrahls målning i komparation med Michelangelos frescomålning Ytterst domen samt Pietro da Cortonas takplafond Providentia Divina. Uppsatsen tillämpar ikonologisk teori med utgångspunkt i Michael Baxandall’s teoribildning och analyserar främst det bibliska motivet Yttersta domen i relation till samhälleliga- och sociala förhållanden under karolinsk tid samt jämför det katolska och lutherska formspråket.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Kieser, Clemens [Verfasser], and Dr Carsten-Peter Warncke [Akademischer Betreuer]. "Die Memorialmonstranzen von Ingolstadt und Klosterneuburg: Studien zur Ikonologie der barocken Goldschmiedekunst / Clemens Kieser ; Betreuer: Dr. Carsten-Peter Warncke." Heidelberg : arthistoricum.net, 2006. http://d-nb.info/1204834687/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Hauke, Petra. "Domus sapientiae : ein Beitrag zur Ikonologie der Bibliotheksraumgestaltung des 17./18. Jahrhunderts unter besonderer Berücksichtigung des Klosters St. Mang, Füssen /." Thesis, Bad Honnef : Bock + Herchen, 2007. http://d-nb.info/986783072/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Hansson, Erik, and John Hedlund. "Ett fönster mot det förflutna : Politiska satirteckningar i historieundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30353.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att med utgångspunkt i begreppet historiebruk inleda en didaktisk diskussion kring användbarheten av politiska satirteckningar i historieundervisning. Som ett led i att nå fram till en didaktisk diskussion analyseras tre politiska satirteckningar för att undersöka på vilka sätt motsättningar i den samtida debatten kommer till uttryck. Studiens teoretiska utgångspunkt är dels satir som begrepp och dess roll som historisk källa, och dels begreppet historiebruk utifrån Klas-Göran Karlssons typologi. Därtill används begreppen historiemedvetande och historiekultur för att förstå hur och varför historia används i de analyserade politiska satirteckningarna. För att samla in materialet har Dagens Nyheters historiska arkiv används, där de tre politiska satirteckningarna representerar tre olika folkomröstningar i Sverige. I analysen används en ikonologisk bildanalysmetod som vi anpassat för studiens syfte. Analysen visar att de politiska satirteckningar reflekterar sin tids politiska motsättningar genom att kritisera motståndarsidan och därigenom även stärka den egna ståndpunkten. För att förstärka argumentationen används humor i stor utsträckning. Den didaktiska diskussionen visar att politiska satirteckningar kan vara ett konkret källmaterial i arbetet med att utveckla elevernas förståelse av hur historia kan användas, både i satirteckningarnas samtid och i elevernas nutid. Vidare visar den att de politiska satirteckningarna kan användas antingen som en aptitretare i början av ett arbetsområde, eller som en konkretisering av elevernas förvärvade kunskaper i slutet av ett arbetsområde. Avslutningsvis visar den didaktiska diskussionen att de humoristiska inslagen kan innebära att elevernas intresse riktas mot historieämnet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Gkikaki, Mairi [Verfasser], and Ulrich [Akademischer Betreuer] Sinn. "Die weiblichen Frisuren auf den Münzen und in der Großplastik zur Zeit der Klassik und des Hellenismus : Typen und Ikonologie / Mairi Gkikaki. Betreuer: Ulrich Sinn." Würzburg : Universitätsbibliothek der Universität Würzburg, 2011. http://d-nb.info/1014932874/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Konsevičiūtė, Roma. "Mergelės Marijos ikonografija M. K. Sarbievijaus lyrikoje." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20090908_194034-60687.

Full text
Abstract:
Ikonografija ir emblemika Baroko epochoje dažnai vadintos seserimis, nors pirmoji yra senesnė keleriais šimtmečiais. Baroko epochoje emblemika perėmė visus motyvus iš rašytinių ir piešų šaltinių, tarp jų ir ikonografijos. M. K. Sarbievijus (M. K. Sarbiewski, 1595 — 1640) — vienas žymiausių LDK poetų, kūręs Baroko epochoje. Jo lyrikoje daug dėmesio skirta Mergelei Marijai. Magistro darbe Merelės Marijos ikonografija M. K. Sarbievijaus lyrikoje analizuojami Marijos Sužadėtinės, Marijos Karalienės ir Marijos Dievo motinos paveikslai. Tyrimo metu taikytas E. Panowsky metodas. Poetas, kurdamas šios šventosios paveikslą, pasitelkia įvairius ikonografinius modelius, juos papildydamas embleminiais įvaizdžiais. Odėse, kuriose imituojama Giesmių giesmė, Mergelė koduoja tam tikrą įvaizdį — žmogaus sielą, kitose šventosios paveikslas išplečiamas jai suteikiant įvairių kitų ikonografinių Marijos modelių bruožų. Atlikus tyrimą paaiškėjo, kad visi trys ikonografiniai tipai Sarbievijaus lyrikoje dažnai susilieja. Poeto lyrikoje jaučiama stipri antikinio ir krikščioniškojo klodo sintezė.
Iconography and emblemic have been called „sisters“ in the Baroque epoch though the previous one was several centuries older. Emblemic adopted all the motives from the written and drawn sources including those of iconography in the Baroque epoch. M. K. Sarbievijus (M. K. Sarbiewski, 1595 — 1640) is one of the most outstanding LMD poets who created in the Baroque epoch. His attitude towards Mother Mary was great in his lyrics. Virgin Mary’s iconography in M. K. Sarbievijus lyrics in the work of the master of since the images of Mary Fiance, Mary the Queen and Mary Mother of God analysed. E. Panovsky’s method was applied during the research. When creating the image of Mary the poet takes various iconographical models as help and supplements them with emblemic images. In odes, where The Song of Songs is imitated, The Virgin Mary codes a certain image that is the human soul. In other odes the image of The Virgin Mary is developed and given other various iconographical feathers of Mother Mary models. After the research had been finished it become obvious that all three iconographical types often merge n the lyrics of Sarbievijus. One can feel a strong synthesis of Antique and Christian layer in poet’s lyrics.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Dauss, Markus. "Die architektonische Symbolisierung politischer, sozialer und kultureller Institutionen in Berlin und Paris (1871-1918) : Studien zur politischen Ikonologie öffentlicher Architekturen im deutschen Kaiserreich und der dritten Republik." Paris, EPHE, 2004. http://www.theses.fr/2004EPHE4029.

Full text
Abstract:
"Cette étude comparative cherche à mettre en valeur le rôle qu'ont joué les édifices publics des capitales de l'Empire allemand (Berlin) et de la Troisième République française (Paris) depuis la genèse de ces deux régimes jusqu'à la fin de la première Guerre mondiale (1871-1918), dans la mesure où l'espace symbolique qu'est la capitale peut être considéré, dans ces deux cas, comme un " précipité de Pierre " de la communauté nationale et comme un prolongement de ses " projets identitaires ". L'histoire politique est actuellement de plus en plus consacrée à l'étude de la construction des identités collectives et de leur symbolisation. La grille d'analyse que je propose dans ma thèse se situe donc au confluent de cette histoire politique et de l'histoire de l'architecture, proche de la perspective adoptée par l'iconologie politique. Jusqu'à présent, ce courant a produit relativement peu d'études comparatives, surtout en ce qui concerne l'architecture publique du XIXe siècle sur les abords de la Spree et de la Seine. Ce travail de comparaison, conçu pour remédier à ce desideratum, doit beaucoup, dans son organisation, à l'espoir de trouver des lecteurs dans les deux pays. Aperçu d'études de types architecturaux auxquelles j'ai procédé : basilique du Sacré-cœur, bâtiments parlementaires, ministères, bâtiments postaux, hôtels de ville, mairie d'arrondissements, musées, lieux de cultes catholiques, protestants et juifs. "
Our study tries to examine the role of public buildings in the capitals of the German Empire (Berlin) and the third French Republic (Paris) from 1871 to 1918. The urban space is therefore being considered as a crystallization of the national community and its construction of identity. Political history has since some time focussed on the study of collective identity and its symbolization. The approach we have adopted for our study is a crossing of this current of political history and of a more classical kind of history of architecture. It could be called political iconology of architecture in Paris and Berlin. Our study which tries to close this gap hopes to find its readers in both countries. It treats the following building types: Basilique of the Holy Heart, parliamentary assemblies, government and post offices, town halls, museums, churches and Synagogues
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Merseburger, Maria. "Gemalte Gewandung im Florentiner Quattrocento." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, 2018. http://dx.doi.org/10.18452/18687.

Full text
Abstract:
Die vorliegende Arbeit stellt für die Bildwissenschaften eine methodische Grundlage dar, Kleidung im Bild als Konstruktion zu begreifen und zu interpretieren. Anhand der eindrucksvollen Patronageprojekte der Familie Tornabuoni – einer gerade emporgestiegenen Kaufmannsfamilie im Umkreis der Medici – werden die Möglichkeiten und Grenzen von symbolischer Kommunikation in der Florentiner Frühneuzeit untersucht. Unter anderem über Symbole wurde die Position im Gesellschaftsgefüge des unsicheren frühneuzeitlichen Regierungsklimas immer wieder neu hergestellt und von Neuem ausgehandelt. Die gewählte Bildgarderobe ist dafür ein hervorstechendes Beispiel.
The thesis presents an art historical methodology that assesses clothing and its pictorial representations in order to interpret how material culture relates to social construction. Using as an example an impressive patronage project of the Tornabuoni family – a newly rich family of merchants in the circle of the Medici – reveals the possibilities as well as the limitations of symbolic communication through dress in early modern Florence. In addition to outward style, these subtle symbols helped to establish and renegotiate their bearer’s position in the shifting hierarchy of an uncertain political climate. By closely examining Tornabuoni commissions, the thesis demonstrates how clothing is a critical means of understanding social motivations and aspirations.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Jägerskog, Mattias. "Naturligt farligt : Hur visualiseringar av klimatförändringar är laddade med tecken och känslor." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9187.

Full text
Abstract:

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch’s web page “World view of global warming”. The thesis is based on the article ”Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change” by Birgitta Höijer. I have been aiming to understand the feelings of fear, hope, guilt, compassion and nostalgia through semiotic theories of icon, index and symbol.

Previous research has proven the difficulties in bringing the issue of climate change up on the public agenda – which is connected to the difficulties of visualizing climate change. The nature of climate change being slow and hard to spot on an individual level has been highlighted as a cause of both of these difficulties. Pictures and photos have in this thesis been seen as the “interface” between science and the public – and hence decoders of the science of climate change. Höijer’s article about feelings has been used to understand this process of decoding.

The results show that the analyzed material could be linked to and described by the semiotic theories of icon, index and symbol. The emotional anchoring found in the material and the semiotic application have been shown to work complementarily with each other, leading to a broader understanding of the material’s relationship to social cognitions. The results further demonstrated that context is essential in some of the analyzed visualizations of climate change. Generic pictures found in the material could have been regarded as icon, index or symbol of other messages – but is through its contexts anchored with feelings, and becomes visualizations of climate change. The analysis also suggests that if icons of nature could be connected with feelings – so could nature itself. The consequences are speculated to lead to objectification of nature and ecophobia. By objectifying nature and using generic pictures, the material’s relationship to the concepts of “truth” and “myth” is questioned.

In conclusion, understanding of the analyzed material is advantageously achieved through complementary use of Höijers emotional categories and the semiotic theories of icon, index and symbol.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Karlsson, Johanna. "Från en lärd, till en man av värld : En ikonologisk analys av nitton porträtt av kända 1600-tals män." Thesis, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-204182.

Full text
Abstract:
Denna uppsats gör med hjälp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie på nitton porträtt av kända 1600-tals män. Dessa porträtt, vilka idag är placerade i biblioteket på Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sätts in i ett större ikonografiskt sammanhang. Porträtten har ett unikt utseende då de är målade på furupannå och sedan kontursågade kring den porträtterades huvud. Avsikten med uppsatsen är att förstå deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frågor som varför man har valt att göra dessa porträtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort. Likväl vilka som är avporträtterade, varför just dessa personer är det och vem som låtit göra porträtten undersöks. Det är en uppsats som till stora delar handlar om det adliga idealet på 1600-talet och hur det gav sitt uttryck i konsten.
This essay does, with the help of Erwin Panofsky’s iconological method, provide an analysis of a series of nineteen portraits of famous men of the 17th century. These portraits, which today are placed in the library of Skokloster castle, are analysed in their iconography, and placed in a larger iconographic context. The portraits all have unique appearances, since they are painted on pine panel and then sawed after the contour of the head of the portrayed. The aim with the essay is to understand purpose and origin of the portraits. The essay deals with questions such as why these portraits were chosen to be made, and if a connection exists between these works and library art in a bigger context. Who is being portrayed, why these people in particular, and who has taken the initiative of making the portraits are questions that are investigated as well. It is an essay that to a large extent treats the noble ideal of the 17th century, and how it gave its expression to art.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Fleckenstein, Thomas. "Zur Ikonologie der Kanzel des 18. Jahrhunderts in Altbayern." Doctoral thesis, 2008. https://nbn-resolving.org/urn:nbn:de:bvb:20-opus-28628.

Full text
Abstract:
Die Arbeit untersucht die Ikonographie und Ikonologie der Kanzel im Bereich des ehemaligen Kurfürstentums Bayern im 18. Jahrhundert. Zunächst wird die historische und kulturelle Situaltion in Altbayern betrachtet, sowie auf die Forschungslage und die Stilbegriffe des 18. Jahrhunderts Bezug genommen. Nach einem Blick auf die ikonologische Methode wird der Begriff "Kanzel" erörtert, die liturgische Funktion, der Anbringungsort, sowie die Vorläufer und entwicklungsgeschichtlichen Aspekte betrachtet. Dem Abschnitt "Zur Gestalt", in dem die einzelnen formalen Elemente vorgestellt werden, folgen Bemerkungen zu Material und Fassung. Im Hauptteil der Untersuchung stehen die ikonographischen Themen wie die Trinität, Kirchenväter, Evangelisten, Heilige und Symbole. Diesem Teil folgt eine Analyse anhand einzelner ausgewählter Programme, welche die ikonologische Sinngebung der Kanzel des 18. Jahrhundert exemplarisch aufzeigen. Die inhaltliche Bedeutung richtet sich vor allem auf den Themenkomplex Wort Gottes, Verkündigung, Hören und Befolgen des Wortes Gottes
This work ist a resurch to the Iconography und Iconology oft the pulpit in catholic churches in bavaria in the age of baroque and rococo during the 18th century
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Fleckenstein, Thomas [Verfasser]. "Zur Ikonologie der Kanzel des 18. Jahrhunderts in Altbayern / vorgelegt von Thomas Fleckenstein." 2008. http://d-nb.info/990101304/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Berteaux, Véronique [Verfasser]. "Harachte Ikonographie, Ikonologie und Einordnung einer komplexen Gottheit bis zum Ende des Neuen Reiches / vorgelegt von Véronique Berteaux." 2005. http://d-nb.info/976289989/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Gkikaki, Mairi. "Die weiblichen Frisuren auf den Münzen und in der Großplastik zur Zeit der Klassik und des Hellenismus. Typen und Ikonologie." Doctoral thesis, 2011. https://nbn-resolving.org/urn:nbn:de:bvb:20-opus-65137.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Diese Studie beschäftigt sich mit den Frauenfrisuren der griechischen Antike. Obwohl sie nicht ganz anders als moderne Frisuren sind, ziehen sie unsere Aufmerksamkeit auf sich wegen ihrer Vielfältigkeit und des sich im Laufe der Zeit ständig verändernden Charakters. Markante Typen lassen sich unterscheiden, welche sich in zahlreichen Artefakten und Denkmälergattungen verfolgen lassen: die Haarkranz -, die Schopf-, die Scheitelknoten- und die Melonenfrisur Zum besseren Verständnis werden diese vier Haupttypen entsprechenderweise in Vier Kapiteln behandelt. In chronologischer Hinsicht reichen sie vom 5. Jh. v. Chr. bis in die späthellenistische Zeit. Zum Zweck der genauen chronologischen Bestimmung wird jedes Kapitel in drei Abschnitte unterteilt: Münzen, Reliefs und Großplastik. Die numismatischen Belege bieten den notwendigen terminus post quem, was von weiteren Kunstgattungen bestätigt wird. Interessanterweise sind alle oben genannten Frisuren tief in der klassischen und spätklassischen Tradition verwurzelt. Die neueste unter ihnen ist die Melonenfrisur, deren Anfänge unmittelbar nach der Mitte des 4. Jh. v. Chr. zu datieren sind. Die früheste ist die Haarkranzfrisur, welche in die Zeit des Strengen Stils zurückgeführt werden kann. Die Gesamtuntersuchung der archäologischen Belege verleiht Einblicke in Deutungsfragen. Die Ikonographie, die Funktion und der Kontext der Figuren werden in den Focus der Untersuchung gerückt und fördern das Verständnis für die Frisuren als Träger der sozialen Identität. Kunsthistorische, archäologische und methodologische Aspekte formen den besonderen Charakter dieser Studie. Es ist zum Beispiel war, dass das bauschig vor der Stirn aus hochgenommene Haar genauso von jüngeren und älteren, noch nicht verheirateten und schon verheirateten Frauen getragen wurde. Es ist bemerkenswert, dass Frisuren schon sehr früh eine Rolle gespielt haben, um junge heiratsfähige Mädchen hervorzuheben. Diese luxuriösen und festlichen Frisuren haben in morphologischer Hinsicht folgende Merkmale gemeinsam: die Fülle des Haarwuchses, die Stirnbetonung, die Zöpfe. Eirene von Kephisodot zeigt das Phänomen der Erfindung einer neuene Frisur für eine jugendlichen Göttin, die für die Kultbedürfnisse als solche wahrzunehmen war. Den langen Zopf im Nacken wurde für Göttinnen und sterbliche Frauen gleichermaßen verwendet. Aber der Akzent wurde auf die Mädchen im Heiratsalter gelegt. Trotz der zahlreichen Beispiele, die von der Frühklassik bis zum Späthellenismus reichen, sind die Koren von Erechtheion besonders hervorzuheben. Die Schopffrisur wurde ab dem späten 5. Jh. v. Chr. nicht nur für jugendliche Göttinnen wie Nymphen, Nike und Artemis, sondern auch für kleine Mädchen – immer noch Kinder – und Frauen im heiratsfähigen Alter verwendet. Die Scheitelknotenfrisur und die Melonenfrisur sollten als Endeffekt des kontinuierlich wachsenden Anteils von Frauen in der Repräsentationskunst während des 4. Jh. v. Chr. gedacht werden. Die Spätklassik markiert einen Wendepunkt für die Geschichte der griechischen Frauenporträts. Mädchen im heiratsfähigen Alter von renommierten Familien werden öffentlich durch Weih- und Grabstatuen geehrt. Gesten, Haltung, Kleidung wie auch Frisur bieten den Mädchen eine exklusive Ikonographie an. Die Scheitelknotenfrisur wird schon früh bei jugendlichen Göttinnen bevorzugt. Aber im Frühhellenismus wird sie zur typischen Frisur der Aphrodite. Die Melonenfrisur erscheint an erster Stelle im Zusammenhang mit Ehren- und Grabbildnissen. Es fehlt nicht an Darstellungen von jugendlichen Göttinnen mit Melonenfrisur. Sie erreicht ihren Höhepunkt mit den Ptolemäerporträts des 3. Jh. v. Chr., als sie zum Ideologie- und Propagandaträger wird. Die vorliegende Studie bietet auch neue Erkenntnisse über die Frage der antiken Terminologie zu Frisuren. Die Annahme, dass „Krobylos“ die typische Aphrodite- und Apollonfrisur, bezeichnet, wird in Frage gestellt. Das Wort stand an erster Stelle für eine männliche Frisur, die schon zur Zeit des Thukydides und Aristophanes altmodisch war. In der Spätklassik und im Hellenismus wird der Haarknoten im allgemeinen Krobylos benannt. Mit der Melonenfrisur ist die „διάκρισις“ der antiken Texte in Verbindung zu bringen. Die kontroversen und vielfältigen Belege im Zusammenhang mit der kontextbezogenen Befundanalyse führen zu einem aspektreichen ikonographischen Ergebnis. Es handelt sich um eine Geschmacksgeschichte um einige Aspekte der griechischen Antike. Dem Lester, der mit der römischen Kunst vertraut ist, bietet sie sich als Werkzeug zum besseren Verständnis der Anfänge morphologischer Phänomen der römischen Kaiserzeit
Summary This study deals with the hairstyles of women in Greek antiquity. Although they are not that different from modern hairstyles, they attract our attention as they are numerous and have definitely changed in the course of time. The striking types that existed can be traced in numerous artifacts and monuments. For a better understanding of them, they are conveniently categorized in four main types, which accounts for the division of the study in four main chapters: the wreath-like coiffure, the pony-tail, the bow-knot and the melon-coiffure. Chronologically they range from the 5th century B. C. into late Hellenistic times. For the purposes of an accurate positioning in time each chapter was divided into three large sections: coins, reliefs and plastic in the round. The coins offer the necessary terminus post quem which is confirmed by the large scale art. Interestingly, all the hair styles mentioned above are deeply rooted in the Classical and late Classical tradition. Latest among them is the melon-coiffure, whose beginnings should be placed a little after the middle of the 4th century. The earliest is the wreath-like coiffure that can be traced back to the Severe Style. The overall examination of the archaeological evidence offers insights into possible meanings. The iconography, the function and the context of the figures are in the focus of investigation and form the tools for the understanding of the coiffures as social identification marcs. The nature of this study is thus art historical, archaeological and methodological. Whereas it is for example true that the wreath-like hairstyle swept up from the forehead that bouncy frames the face was conveniently worn without distinction by young and old, by unmarried and married women, it should be noted that hairstyles have from a very early time played an ingenious role in order to differentiate young girls of marriageable status. These luxurious and festival hair styles morphologically have the following features in common: the abundance of hair growth, the accentuation of the forehead, the plaits. Eirene of Kephisodot demonstrates nicely the phenomenon of the invention of a new hairstyle for a youthful goddess that for the needs of cult practice was meant to be perceived as such. The long braid at the nape of the neck was used for goddesses and mortal women alike. But the accent is placed on the status of the unmarried girl. Although the examples are numerous and range from early Classical to Late Hellenistic Times, prominently among them figure the Korai of the Erechtheion. The pony tail appears since the late 4th century not only for youthful goddesses like Nymphs, Nike and Artemis, but also for small girls – still children – and women in marriageable age. The bow knot and the melon coiffure should be thought of as the result of the continuously growing representation of women in the public sphere during the 4th century B. C. The late Classical period marks a turning point for the female Greek portraiture. Girls of marriageable age from renowned families are publicly recognized through votives and grave statues. Gestures, pose, costume, coiffure no less than inscriptions offer the young individuals an exclusive iconography. The bow knot coiffure is adequately appreciated early enough for young goddesses. But it would become famous as the typical hairstyle of Aphrodite in Hellenistic times. The melon-coiffure makes its appearance primarily as a portrait hair style in honorific or grave representation but also with representations of young goddesses. But the culmination is to be found in the Ptolemaic portraiture of the 3rd century B. C., when the melon coiffure will function as communicator of ideological and propagandistic messages. The present study also offers new insights on the question of the ancient terminology. So the assumption that “Krobylos” is to be associated with the typically Aphrodite and Apollon hairstyle is seriously questioned. The first meaning of the name was a man’s hairstyle that at the time of Thucydides and Aristophanes was already considered old-fashioned. In late Classical and Hellenistic times it was generically used to designate the knot. The distinctive melon-coiffure is here tentatively associated with the “διάκρισις” of the ancient texts. The controversial and exciting body of evidence allows a text that deals with the many parameters of the ancient iconography, using the dominant frameworks of contextual analysis of archaeological thought. It is a history of taste for some aspects of the Greek antiquity and for the reader who is more familiar with the art of Roman times it offers an important body of evidence for the beginnings of morphological phenomena and tastes of the Roman Empire
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Ikonologi' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography