Contents
Academic literature on the topic 'Ikonotekst'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ikonotekst.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Ikonotekst"
1
Wołowski, Konrad, Maria Janicka, and Lucyna Śliwa. "Kartoteka stanowisk glonów Polski w zbiorach naukowych Instytutu Botaniki im. W. Szafera Polskiej Akademii Nauk." Kosmos 70, no. 2 (September 12, 2021): 173–81. http://dx.doi.org/10.36921/kos.2021_2784.
Full textAbstract:
Zbiory IB PAN stanowią podstawową w skali krajowej i znaczącą w skali międzynarodowej kolekcję zbiorów zielnikowych, których łączna liczba numerów inwentarzowych wynosi blisko 1500000. Zbiory obejmują nie tylko wszystkie grupy współczesnych roślin i grzybów, w tym jedną z trzech największych na świecie ikonotek glonów (415510 kart), ale także kolekcje flor kopalnych i okazów referencyjnych dla badań paleobiologicznych. W 2020 r. zbiory Instytutu zostały wpisane na Polską Mapę Infrastruktury Badawczej pod nazwą Narodowa Kolekcja Bioróżnorodności Organizmów Współczesnych i Kopalnych IB PAN (NKB IB PAN). Spośród 7 kolekcji IB PAN, część zbiorów fykologicznych przeznaczono do digitalizacji w ramach projektu IMBIO. Kolekcja fykologiczna obecnie zawiera zielnik (około 5000 zinwentaryzowanych składek), kolekcję kultur glonów, ikonotekę glonów (415510 kart) i kartotekę stanowisk glonów podawanych z Polski, która zostanie zdigitalizowana. Kartoteka ta liczy obecnie około 28000 kart, w tym około 25000 kart stanowisk przedstawicieli różnych grup glonów oraz 1681 kart stanowisk sinic (cyjanobakterii) i 1422 karty stanowisk bakterii. Każda karta zawiera nazwę gatunkową, miejsce zbioru i numer publikacji, w której informacja została zamieszczona (wg publikowanych bibliografii fykologicznych). Kartoteka wraz z katalogiem bibliografii fykologicznej umożliwiała powstanie i opublikowanie kolejnych spisów nazw glonów podawanych z Polski. Obecnie te same zasoby posłużą do zaktualizowania tych spisów i zaproponowania w ramach projektu IMBIO pierwszego, w dodatku cyfrowego, wykazu glonów Polski.
2
Mjør, Ingeborg. "Humor og alvor i bildeboka - Sanningsvurdering av ikonotekstar." Edda 102, no. 01 (February 16, 2015): 48–61. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2015-01-05.
Full text
3
Wincencjusz-Patyna, Anita. "Jak książkę obrazkową postrzega historyczka sztuki? Oczywistości i wątpliwości." Ars Educandi, no. 15 (December 10, 2018): 81–88. http://dx.doi.org/10.26881/ae.2018.15.07.
Full textAbstract:
Zbiór dywagacji na temat pojęcia „książka obrazkowa” przedstawionych z perspektywy badawczej właściwej dla historii sztuki. Rozważania te dotyczą m.in. ścisłości i rodzaju związków między słowem i obrazem w obrębie książek uznawanych za obrazkowe, a według autorki będących po prostu przykładami książek bogato ilustrowanych. W tekście pojawiają się odniesienia do refleksji badaczy zachodnich, m.in. pojęcia „ikonotekstu” wprowadzonego przez Kristin Hallberg (1982), spostrzeżeń Marii Nikolajevej i Carole Scott w ich opracowaniu How Picturebooks Work (2001) oraz poglądów najbliższego autorce Josepha Schwarcza zawartych w książce Ways of the Illustrator (1982). Znalazło się też tu miejsce dla przykładów oraz krótkich analiz kilku książek polskich i zagranicznych, zarówno pozycji autorskich, jak i tych będących efektem współpracy artysty i pisarza.
4
Smout, Caroline. "Allegorische Diagrammatik und diagrammatische Allegorisierung. Erkenntnisprozesse in einem allegorischen Ikonotext der ‚Regia Carmina‘ des Convenevole da Prato." Das Mittelalter 22, no. 2 (November 7, 2017): 392–405. http://dx.doi.org/10.1515/mial-2017-0023.
Full textAbstract:
AbstactSubject of this essay is the question of how the invisibility of God can be visualized. The ‘Regia Carmina’ of Convenevole da Prato (London, British Library, Royal 6 E IX) serves as an example. They are designed through allegorical iconotexts. Convenevole’s reflection consists basically of a mental image and a painted picture. This essay deals with two questions: 1) How are the mental image and the painted picture arranged to initiate a thought process regarding the relation of the painted picture to God in a diagrammatic transfer? The thought process aims to gain knowledge about the figurative representation of God. 2) Is the iconotext only modelled as a medium of insight or can it also be seen as a figure of reflection of a diagrammatic way of thinking, in which the possibilities and limits of pictorial and verbal signs are defined? In this example the fundamental and productive connection of allegorical and diagrammatic method becomes apparent. On the one hand the diagrammatic way of thinking is influenced by allegory. On the other hand the process of allegorisation that is based on a diagrammatic point of view becomes evident.
5
Suchańska, Aleksandra. "Komiks w perspektywie edukacyjnej, czyli o formalnej budowie komiksu." Edukacja Elementarna w Teorii i Praktyce 16, no. 4(62) (September 7, 2021): 93–106. http://dx.doi.org/10.35765/eetp.2021.1662.07.
Full textAbstract:
Komiks nie zawsze kojarzy się jako gatunek artystyczny popularny w przekazywaniu wiedzy młodym odbiorcom. Jest często traktowany jako lektura przede wszystkim o walorach estetyczno-ludycznych. Zainteresowanie badaczy, zajmujących się książkami posługującymi się ikonotekstem (składającymi się z obrazu i tekstu), kieruje się raczej ku książkom obrazkowym, które uważane są za artefakty posiadające zarówno walory artystyczne, jak i pedagogiczno-edukacyjne (zob. m.in. Cackowska 2017). Uwaga niniejszego artykułu skupia się na komiksie i jego budowie formalnej oraz elementach poetyki. Analizie poddane zostały cechy takie jak: sekwencyjność, ikonotekstowość, narracyjność i dialogowość. Dzięki zastosowaniu metody polegającej na analizie zarówno warstwy werbalnej, jak i wizualnej udało się zauważyć potencjał komiksu jako medium edukacyjnego dla młodych odbiorców, które w atrakcyjny sposób może przekazywać wiedzę niedorosłym czytelnikom. Komiks bowiem wpisuje się w trendy współczesnej kultury opartej w dużej mierze na wizualności. Opisywany gatunek artystyczny jest także wartościowy jako medium ułatwiające alfabetyzację wizualną i pomagające rozwijać krytyczną lekturę, a także szczegółową obserwację obrazów o różnym stopniu skomplikowania.
6
SEZGİNTÜRK, Pınar. "Bir Postmodern Biyo-Kurgu Anlatısı: Pascal Quignard’ın Roma’daki Teras’ı." Ankara Üniversitesi Dil ve Tarih-Coğrafya Fakültesi Dergisi 60, no. 2 (December 15, 2020): 447. http://dx.doi.org/10.33171/dtcfjournal.2020.60.2.1.
Full textAbstract:
İçerikten daha çok biçimsel ögelerin ön planda olduğu, farklı türlerin bir arada sunulduğu çağdaş anlatı, bir yandan bütüncül gerçeklikten uzak parçalanmış özneler için karşılaşma ve söyleşi alanı, diğer yandan da yazarın sanatsal yaratıcılığını sergilediği bir sahadır. Yapıtlarında yazınsal yaratıcılığı kadar sanatsal yaratıcılığını da gözler önüne seren Pascal Quignard, biyo-kurgu türünde kaleme aldığı, gravür sanatçısı aracılığıyla yazın ile görsel sanatı birleştirdiği “Roma'daki Teras” ile kendi çağından sıyrılıp kurmaca anlatı kişisini yerleştirdiği XVII. yüzyıl dönemine zamansal ve sanatsal yolculuk yapar. Alaine Buisine tarafından terimleştirilen ve gerçek ile kurmacanın, benzerlik ve imgelemin yazınsal türle harmanlandığı, gerçek dünya ve olası dünyaların kesişme noktasında bulunan biyo-kurgunun Quignard'ın adı geçen yapıtındaki görünümü ve türün postmodernizm ile ilişkisi çalışmanın konusunu oluşturmaktadır. Parçalı anlatı sunan yapıttan alınan örneklerle, metinlerarasılık bağlamında ekphrasis, ikonotext ve kolaj uygulayımları gösterilmeye ve tarihsel bir yaşam temsiline roman söylemi uygulaması olarak tanımlanan çağdaş biyo-kurgu türünün özellikleri belirlenmeye çalışılacaktır.
7
Sundmark, Björn. "The Visual, the Verbal, and the Very Young: A Metacognitive Approach to Picturebooks." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5642.
Full textAbstract:
AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ
8
Lundström, Marie-Sofie. "Interaktion, autenticitet och differentiering." Tahiti 11, no. 2 (December 7, 2021). http://dx.doi.org/10.23995/tht.112148.
Full textAbstract:
I artikeln granskas den finländske moralfilosofen och socialantropologen Edvard Westermarcks (1862–1939) fotografier i hans reseskildring Sex år i Marocko (1918). Syftet är att reda ut hur autenticitet skapas och förmedlas i text och bild i den populärt hållna boken. Samtliga forskningsfrågor har beröringspunkter med hur Westermarcks antropologiska fotografier kan definieras utgåendefrån autenticitet. På vilket sätt skapar själva texten och interaktionen mellan text och bild intryck av autenticitet och trovärdighet? Vilken betydelse har olika grader av autenticitet för Westermarcks berättarstrategier? Hur kan autenticitet kontra iscensatt verklighet i Westermarcks berättelse och illustrationerna bestämmas och vad berättar det om hans relation till Marocko? Textens och bildernas interaktion granskas, varefter det sker en analys utgående från begreppet ikonotext, turismteoretiska och antropologiska, fotohistoriska frågeställningar. Även om Westermarcks fotografier kan definieras som relativt okonstlade, har antropologiska fotografier historiskt sett ofta varit mer eller mindre arrangerade; trots en skenbar direkthet karakteriseras fotograferingsögonblicket därför av subjektivitet. I Westermarcks reseskildring skapas olika grader av autenticitet genom ett varierande samspel mellan text och bild, användningen av preciserande ord och uttryck och själva urvalet bilder (hans och andras) som ska illustrera hans text. Man kan också tänka omvänt, att texten förklarar speciellt hans egna bilder, eftersom samspelet mellan text och bild då är så ens och en hög grad av autenticitet uppnås. Men trots Westermarcks uppenbara Marockoexpertis och fotografiernas förmodade direkthet, gör hans sätt att använda autenticitetsmarkörer att reseskildringen paradoxalt nog kan definieras som en mer eller mindre iscensatt och differentierande verklighetsskildring.
Dissertations / Theses on the topic "Ikonotekst"
1
Stefańczyk, Justyna. "Opowieści na 32 stronach : fenomen książki obrazkowej." Doctoral thesis, Katowice : Uniwersytet Śląski, 2018. http://hdl.handle.net/20.500.12128/7273.
Full textAbstract:
This PhD thesis comprises three sections: two picture books for children,
titled Little Bug and Chaotic and Little Bug and Freek, two short animated
ads, and the theoretical part discussing problems relating to picture books.
My stories are completely
original, because I wanted to create the storyline, dialogs and all
graphic elements by myself. Picture books mentioned above are designed
as first ones in the series of picture book dedicated to children aged 4 to 7. Picture books were created on the excuse of keywords, which led the
narratives. Selection of keywords was practically unlimited and satisfied my
need for multithreading. I used designata describing places and situations.
Since usually picture books help children understand the complexity of their
surroundings, stimulate imagination, develop sensitivity and abstract thinking,
help to tame the unknown, often dealing with difficult and uncomfortable
topics, I chose two keywords that are extremely important to me: chaos
and freedom. I set them against the background of daily landscape – city and
factory, visually fascinating, with their complexity and industrialization of
form. The main protagonist of the series is Little Bug, with whom children
may empathize. His figure is concise, schematic, without unnecessary details,
always at the distance, leaving space for imagination. He is accompanied
by the secondary character, little red cart, a silent companion, present
friend. The next step was choosing how to plot the narrative. I decided to
personify phenomena, situations, state of the spirit, such as freedom and
chaos, in order to facilitate their understanding in children. The whole plot
is based on travels of the main protagonist and his interactions with other
characters he meets – Chaotic in the first book, and Freek in the second.
Leaving the home at the beginning of the book, and returning home at the end, is an important psychological motive and the story bridge. The situation
symbolizes mental separation from parents, a kind of independence
that a child aged 4 to 7 enjoys, and child’s readiness for individual experience.
At the same time Little Bug’s return home at the end of the book is
a synonym of the feeling of security and parents’ acceptance of temporary
separation. I wove children’s vernacular related to travel, playtime and self-
-determination into dialogs, which role is to call upon specific situations and
presenting them from the perspective of a viewer and not participant.
I decided to keep the light tone of my picture books,
with elements of road story and sudden twists. I decided to draw from
the comic book convention, just as they did then, using dialogs in bubbles
and giving up descriptions. The graphic format I chose gives picture books
a uniform and consistent look, qualifying them to a common series. I used
colour linocut technique to illustrate places and linear drawings technique
to show characters, since those techniques are the most adequate for the
stage of visual perception developed by children in the selected age group.
That means contour and silhouette vision. The second important substantiation
for selection of the artwork used in illustrations was the willingness
to continue experiments with colour linocut technique. For my picture books I designed a set of glyphs, derived from handwriting,
so-called handwriting fonts, relating to the nature of illustrations
and suitable for use in short dialogs. I wanted them to be clear, legible and
strong. Hence the decision to create letters in the form of linocut, to play on
simplifications and deformations characteristic of this technique. Selected
set of glyphs was digitized and used in manual typesetting. I want to use
that set of glyphs as the base for development of the fully functional font.
Books on Little Bug are the summary of may artistic activities in picture
book for children area.
2
Fredeberg, Cecilia. "Diskursers sammandrabbning : Barn och vuxnas gestaltning utifrån fem bilderböckers ikonotext." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34383.
Full textAbstract:
The aim of this essay is to distinguish power-relations between children and adult characters in five different pictures books. The main part of the books has been selected from the Stockholm’s stadsbibliotek list over the most frequently checked out pictures books during the years 2014- 2016. The pictures books have a range between the years 1910 to 2011, and they have all been read on their original language - Swedish. All books except for one has been written and illustrated by the same person – to use consistency in the analysis. Foucault’s discourse theory has been used to search for prominent power-discourse within the picture books iconotext. The results and analyse of this study are presented in themes: “Children reproducing”, “Adults give lecture” and “Children’s fantasies”. These themes are produced to give answers to this essays purpose and research questions. When it comes to study power-relations, the results show certain recurrent consistency within the main parts of the pictures books. The adult figuration in the pictures books, shows significance to the story’s plot, as well as the character development of the fictive children.
3
Berglund-Schwarz, Rebecca. "Att ta hänsyn till barnet : En studie av ikonotext i Rose Lagercrantz och Ilon Wiklands Den långa, långa resan." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385811.
Full textAbstract:
Hur kan en bok med bilder på fallande bomber, stridsvagnar och en döende hund i en flickas armar vara en barnbok? Hur berättar man egentligen om krig, död och sorg för ett barn? Vad om skiljer barn- och ungdomslitteratur från annan litteratur har länge diskuterats och studerats. Ännu har forskare inte funnit någon definition som alla kan komma överens om, förutom det faktum att den är skriven för en tilltänkt målgrupp. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ilon Wikland och Rose Lagercrantz berättelse Den långa, långa resan och dess sorgliga motiv adapterats genom att studera verkets ikonotext, den helhet som uppstår vid läsningen av en ”text” konstituerad av både text och bild. Hur texten och bilderna tar hänsyn till dess tilltänkta läsare.
4
Eggers, Alice. "All were still; all were real : transmedieringen av Virginia Woolfs text om Nurse Lugton." Thesis, Stockholm University, Department of History of Literature and History of Ideas, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1392.
Full text
5
Persson, Marie. "Bildens betydelse i barnboken." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34040.
Full textAbstract:
Syftet med mitt arbete är att genom analyserna se på ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. På vilket sätt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen består av två avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet består av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av två analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris. Resultatet av uppsatsen är att i de böcker som analyserats utgör bilden och texten, mer eller mindre tillsammans bokens handling. Gunna Grähs tillhör de författare/illustratörer som vill vidareutveckla handlingen i bilden. I den senare boken är texten minimalistisk för att ge illustrationerna maximalt utrymme. Man ser en utveckling under de 20 år som det är mellan första och sista boken.
6
Björkenfors, Sofia, and Storme Malena Martinger. "Mångfald i bilderboken ur ett litteratursociologiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18513.
Full textAbstract:
The purpose of this Master’s thesis is to investigate how diversity takes shape in children’s picture books published in Sweden. Twelve picture books, which touch the aspect of diversity in the categories of gender, ages, culture, nation, ethnicities, language, class, sexuality and functional disorder, were chosen from the Swedish National Council for Cultural Affairs catalogue for youth and children’s books 2006. They have been analysed with the conception of ikonotext and with the theory of Pierre Macherey’s image in the mirror, of how literature reflects the reality of society. To facilitate the answering of our major question on how diversity takes shape in picture books, we have divided it into two different aspects, one concerning the diversity of the characters and the other the diversity of the environment and context in which the story takes place. Our analysis shows a wide range of ages with many old single ladies. Most children are young girls, and among all the characters the females are more of initiators than the male characters. Most of the adult male characters are single fathers. The aspects of ethnicities are usually connected with different nations and cultures, and rarely described as problematic. The environment enhances different cultures and conflict of class by showing different socio-economic structures such as way of living. We have come to the conclusion that children’s picture books in Sweden show a wide range of societies, characters and environments in most of the categories concerning diversity, except sexuality, language and functional disorder.Uppsatsnivå: D
7
Wahlborg, Emma. "Gnaget i magen : En analys av barns skuld och skuldkänslor som motiv i bilderboken." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67459.
Full textAbstract:
I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.
8
Arheden, Jansson Charlotta, and Hanna Kjellberg. "Du kan inte bli vad du inte kan se : En normkritisk analys av hur etnisk mångfald skildras i skönlitterära böcker för barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435465.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare. Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder. En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.
9
Högblom, Miranda. "Att bygga en normkreativ bokhylla En intersektionell analys av ett bokpaket från Olika Förlag." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29089.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.
10
Lindberg, Annakarin. "Facklitteratur för barn : ett försök till analysmodell." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18321.
Full textAbstract:
This thesis is about how to criticize the large number of non-fiction for children which is published nowadays. I have noticed that both librarians and teachers do not know what perspective to apply with regard to this category of books. There are some good ones, but also a lot of bad ones and some really bad ones. The purpose of this essay is to search by means of criteria from history of art, history of literature – principally history of children's literature – and pedagogy, for prevalent attitudes towards non-fiction for children. The conceptions and discussions result in an analysis model which is applied to four non-fiction books for children. The focus of the essay is on the non-fiction book as an artistic and pedagogical product.Uppsatsnivå: D
Books on the topic "Ikonotekst"
1
Ludorowski, Lech. Sienkiewiczowskie projekty Witolda Marcewicza: Ikonoteka 2009. Lublin: Wydawn. "Polihymnia", 2009.
Find full text