To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ikonotekst.
Dissertations / Theses on the topic 'Ikonotekst'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Ikonotekst.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Stefańczyk, Justyna. "Opowieści na 32 stronach : fenomen książki obrazkowej." Doctoral thesis, Katowice : Uniwersytet Śląski, 2018. http://hdl.handle.net/20.500.12128/7273.
Full textAbstract:
This PhD thesis comprises three sections: two picture books for children,
titled Little Bug and Chaotic and Little Bug and Freek, two short animated
ads, and the theoretical part discussing problems relating to picture books.
My stories are completely
original, because I wanted to create the storyline, dialogs and all
graphic elements by myself. Picture books mentioned above are designed
as first ones in the series of picture book dedicated to children aged 4 to 7. Picture books were created on the excuse of keywords, which led the
narratives. Selection of keywords was practically unlimited and satisfied my
need for multithreading. I used designata describing places and situations.
Since usually picture books help children understand the complexity of their
surroundings, stimulate imagination, develop sensitivity and abstract thinking,
help to tame the unknown, often dealing with difficult and uncomfortable
topics, I chose two keywords that are extremely important to me: chaos
and freedom. I set them against the background of daily landscape – city and
factory, visually fascinating, with their complexity and industrialization of
form. The main protagonist of the series is Little Bug, with whom children
may empathize. His figure is concise, schematic, without unnecessary details,
always at the distance, leaving space for imagination. He is accompanied
by the secondary character, little red cart, a silent companion, present
friend. The next step was choosing how to plot the narrative. I decided to
personify phenomena, situations, state of the spirit, such as freedom and
chaos, in order to facilitate their understanding in children. The whole plot
is based on travels of the main protagonist and his interactions with other
characters he meets – Chaotic in the first book, and Freek in the second.
Leaving the home at the beginning of the book, and returning home at the end, is an important psychological motive and the story bridge. The situation
symbolizes mental separation from parents, a kind of independence
that a child aged 4 to 7 enjoys, and child’s readiness for individual experience.
At the same time Little Bug’s return home at the end of the book is
a synonym of the feeling of security and parents’ acceptance of temporary
separation. I wove children’s vernacular related to travel, playtime and self-
-determination into dialogs, which role is to call upon specific situations and
presenting them from the perspective of a viewer and not participant.
I decided to keep the light tone of my picture books,
with elements of road story and sudden twists. I decided to draw from
the comic book convention, just as they did then, using dialogs in bubbles
and giving up descriptions. The graphic format I chose gives picture books
a uniform and consistent look, qualifying them to a common series. I used
colour linocut technique to illustrate places and linear drawings technique
to show characters, since those techniques are the most adequate for the
stage of visual perception developed by children in the selected age group.
That means contour and silhouette vision. The second important substantiation
for selection of the artwork used in illustrations was the willingness
to continue experiments with colour linocut technique. For my picture books I designed a set of glyphs, derived from handwriting,
so-called handwriting fonts, relating to the nature of illustrations
and suitable for use in short dialogs. I wanted them to be clear, legible and
strong. Hence the decision to create letters in the form of linocut, to play on
simplifications and deformations characteristic of this technique. Selected
set of glyphs was digitized and used in manual typesetting. I want to use
that set of glyphs as the base for development of the fully functional font.
Books on Little Bug are the summary of may artistic activities in picture
book for children area.
2
Fredeberg, Cecilia. "Diskursers sammandrabbning : Barn och vuxnas gestaltning utifrån fem bilderböckers ikonotext." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34383.
Full textAbstract:
The aim of this essay is to distinguish power-relations between children and adult characters in five different pictures books. The main part of the books has been selected from the Stockholm’s stadsbibliotek list over the most frequently checked out pictures books during the years 2014- 2016. The pictures books have a range between the years 1910 to 2011, and they have all been read on their original language - Swedish. All books except for one has been written and illustrated by the same person – to use consistency in the analysis. Foucault’s discourse theory has been used to search for prominent power-discourse within the picture books iconotext. The results and analyse of this study are presented in themes: “Children reproducing”, “Adults give lecture” and “Children’s fantasies”. These themes are produced to give answers to this essays purpose and research questions. When it comes to study power-relations, the results show certain recurrent consistency within the main parts of the pictures books. The adult figuration in the pictures books, shows significance to the story’s plot, as well as the character development of the fictive children.
3
Berglund-Schwarz, Rebecca. "Att ta hänsyn till barnet : En studie av ikonotext i Rose Lagercrantz och Ilon Wiklands Den långa, långa resan." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385811.
Full textAbstract:
Hur kan en bok med bilder på fallande bomber, stridsvagnar och en döende hund i en flickas armar vara en barnbok? Hur berättar man egentligen om krig, död och sorg för ett barn? Vad om skiljer barn- och ungdomslitteratur från annan litteratur har länge diskuterats och studerats. Ännu har forskare inte funnit någon definition som alla kan komma överens om, förutom det faktum att den är skriven för en tilltänkt målgrupp. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ilon Wikland och Rose Lagercrantz berättelse Den långa, långa resan och dess sorgliga motiv adapterats genom att studera verkets ikonotext, den helhet som uppstår vid läsningen av en ”text” konstituerad av både text och bild. Hur texten och bilderna tar hänsyn till dess tilltänkta läsare.
4
Eggers, Alice. "All were still; all were real : transmedieringen av Virginia Woolfs text om Nurse Lugton." Thesis, Stockholm University, Department of History of Literature and History of Ideas, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1392.
Full text
5
Persson, Marie. "Bildens betydelse i barnboken." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34040.
Full textAbstract:
Syftet med mitt arbete är att genom analyserna se på ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. På vilket sätt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen består av två avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet består av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av två analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris. Resultatet av uppsatsen är att i de böcker som analyserats utgör bilden och texten, mer eller mindre tillsammans bokens handling. Gunna Grähs tillhör de författare/illustratörer som vill vidareutveckla handlingen i bilden. I den senare boken är texten minimalistisk för att ge illustrationerna maximalt utrymme. Man ser en utveckling under de 20 år som det är mellan första och sista boken.
6
Björkenfors, Sofia, and Storme Malena Martinger. "Mångfald i bilderboken ur ett litteratursociologiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18513.
Full textAbstract:
The purpose of this Master’s thesis is to investigate how diversity takes shape in children’s picture books published in Sweden. Twelve picture books, which touch the aspect of diversity in the categories of gender, ages, culture, nation, ethnicities, language, class, sexuality and functional disorder, were chosen from the Swedish National Council for Cultural Affairs catalogue for youth and children’s books 2006. They have been analysed with the conception of ikonotext and with the theory of Pierre Macherey’s image in the mirror, of how literature reflects the reality of society. To facilitate the answering of our major question on how diversity takes shape in picture books, we have divided it into two different aspects, one concerning the diversity of the characters and the other the diversity of the environment and context in which the story takes place. Our analysis shows a wide range of ages with many old single ladies. Most children are young girls, and among all the characters the females are more of initiators than the male characters. Most of the adult male characters are single fathers. The aspects of ethnicities are usually connected with different nations and cultures, and rarely described as problematic. The environment enhances different cultures and conflict of class by showing different socio-economic structures such as way of living. We have come to the conclusion that children’s picture books in Sweden show a wide range of societies, characters and environments in most of the categories concerning diversity, except sexuality, language and functional disorder.Uppsatsnivå: D
7
Wahlborg, Emma. "Gnaget i magen : En analys av barns skuld och skuldkänslor som motiv i bilderboken." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67459.
Full textAbstract:
I uppsatsen analyseras bilderböckerna Malte modig och Glitterhästen (2015) av Karin Jacov, Kriget (2014) av Gro Dahle, Alfons och odjuret (2007) av Gunilla Bergström, Oj då! Men det var inte jag (2007) av Lauren Child, samt Tjuv-Solvej (2003) av Åsa Karsin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barns skuld och skuldkänslor skildras som motiv i bilderböckerna. Syftet är även att diskutera hur bilderböcker kan användas som utgångspunkt för samtal om känslor och etiska frågor i undervisningen. I analysen undersöks bilderböckernas ikonotext med fokus på miljö- och personskildring, samt litterära och konstnärliga uttryck av relevans för skildringen av motivet skuld och skuldkänslor. Resultatet tyder på att det finns centrala aspekter i skildringen av motivet, vilka benämns harmoni och disharmoni, barnet och skulden, att be om förlåtelse och det moraliska barnet. Resultatet tyder även på att motivet skildras genom en kombination av visuella och verbala uttryck, och att läsaren måste dra slutsatser utifrån dessa för att urskilja motivet i bilderböckerna. Resultatet av analysen diskuteras med utgångspunkt i bilderbokens möjligheter i undervisningen.
8
Arheden, Jansson Charlotta, and Hanna Kjellberg. "Du kan inte bli vad du inte kan se : En normkritisk analys av hur etnisk mångfald skildras i skönlitterära böcker för barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435465.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare. Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder. En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.
9
Högblom, Miranda. "Att bygga en normkreativ bokhylla En intersektionell analys av ett bokpaket från Olika Förlag." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29089.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.
10
Lindberg, Annakarin. "Facklitteratur för barn : ett försök till analysmodell." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18321.
Full textAbstract:
This thesis is about how to criticize the large number of non-fiction for children which is published nowadays. I have noticed that both librarians and teachers do not know what perspective to apply with regard to this category of books. There are some good ones, but also a lot of bad ones and some really bad ones. The purpose of this essay is to search by means of criteria from history of art, history of literature – principally history of children's literature – and pedagogy, for prevalent attitudes towards non-fiction for children. The conceptions and discussions result in an analysis model which is applied to four non-fiction books for children. The focus of the essay is on the non-fiction book as an artistic and pedagogical product.Uppsatsnivå: D
11
Westman, My. "Vem får vara med? En intersektionell textanalys av bilderböcker." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27263.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera.I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna har fokuserat på då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av funktionsvariation. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.
12
Sunnerdahl, Julia. "Bild och text - en oupplöslig enhet : En tematisk analys av Jonathan Safran Foers roman Extremely Loud and Incredibly Close." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323563.
Full text
13
Eliasson, Linn. "Den normbrytande trenden : En studie om normbrytande barnböcker ur ett queerperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353702.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar tre normbrytande bilderböcker för barn i syfte att undersöka hur genus förmedlas samt vad som gör bilderböckerna till normbrytande respektive icke normbrytande. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Gerard Genettes teorier kring paratexter; närmare bestämt bokomslaget. Därefter diskuteras bilderböckernas paratexter utifrån ett övergripande queerperspektiv med fokus på användningen av färg och karaktärsdrag. Analysens andra del utgår ifrån Kristin Hallbergs ikonotext för att undersöka hur genus konstrueras i interaktionen mellan bild och text. Uppsatsen diskuterar hur genus konstrueras i ikonotexten, vilka egenskaper som framhävs och vad de indikerar. Slutligen resoneras det kring de faktorer som bidrar till om bilderböckerna kan anses vara normbrytande eller icke i förhållande till heteronormen.
14
Paglianno, Maria, and Oskar Sundberg. "Homosexualitet Och Heteronormalitet I Bilderböcker : En analys av normbrytande bilderböcker ur ett queerperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189968.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att synliggöra och utmana hur förlaget OLIKA lyfter fram homosexualitet och heteronormalitet i några bilderböcker. Vi har utfört en ikonotextbeskrivning av de valda bilderböckerna för att möjliggöra en analys. Därefter har vi analyserat materialet utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och dess centrala begrepp; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet. För att ytterligare fördjupa den teoretiska ansatsen har vi använt Österlunds queerfeministiska frågeställningar för bilderboksanalys. Resultatet vi kommit fram till är att förlaget OLIKA både bryter och upprätthåller rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet i de valda bilderböckerna. Detta sker främst genom könstereotypiska gestaltningar av karaktärerna och genom att generalisera könsnormer om heteronormalitet i text och bild. Dock illustrerar bilderböckerna sexualitet, könsnormer och samkönade relationer som går emot rådande föreställningar och därmed bryter författarna och illustratörer till böckerna delvis mot stereotypiska könsnormer. Vår slutsats är med andra ord att förlaget vill skapa normbrytande barnböcker men flertal karaktärer illustreras på könsstereotypa sätt. Homosexualitet skrivs fram som något annorlunda, samt att de samkönade relationerna i bilderböckerna utgår från en heterosexuell norm.
15
Rosanna, Kahelin. "Text och illustration i samspel : En komparativ studie av Tove Janssons Pappan och havet och utgåvan av Alice i underlandet med hennes illustrationer." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295428.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen analyseras ikonotexten, det vill säga den helhetsbild som uppstår av text och bild i samspel, i Tove Janssons Pappan och havet (1965) och den utgåva av Alice i underlandet (1966) i ny svensk översättning, som hon illustrerade under sextiotalets mitt. Uppsatsen ämnar att genom en komparativ analys, undersöka hur en framställning där Tove Jansson både skrivit och illustrerat, förhåller sig till ett verk där hon enbart varit illustratör – och vilken påverkan det har på ikonotexten. Studien visar hur Jansson på flera sätt, i sitt eget verk såväl som Carrolls berättelse, fördjupar läsförståelsen genom ikonotexten. I samspelet kan både likheter och skillnader urskiljas. Janssons illustrationer används till exempel som förmedlare av stämningar i båda böckerna. Ikonotexten i Pappan och havet betonar dock i hög grad karaktärernas inre känsloliv, medan den i Alice i underlandet förmedlar handlingens surrealism och irrationella drömflöde. Vidare förtydligas där även yttre karaktärsdrag, då Carrolls text har luckor i sin karaktärsskildring som Jansson fyller visuellt.
16
Arnotaitė, Laura. "XXI amžiaus paveikslėlių knyga: verbalumo ir vizualumo sąveika." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2014. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2014~D_20140717_152013-79203.
Full textAbstract:
Vaikams skirtų knygų estetinė vertė įprastai matuojama įvertinus ne tik tekstą, bet ir iliustracijas. Literatūrologai aptardami verbalią knygos plotmę, o dailėtyrininkai – vizualią, neretai pamiršta, kad tekstas ir iliustracijos vaikų literatūroje yra nedalomi. Ypač svarbus sklandus ţodţio ir vaizdo būvis paveikslėlių knygos ţanro kūriniuose, kuriuose vientisas naratyvas sukuriamas tik sąveikaujant verbalumui ir vizualumui, papildant vienam kitą reikšmingais prasminiais niuansais. Šio darbo objektas – verbalumo ir vizualumo sąveikos atvejai naujausiose paveikslėlių knygose. Ţodţio ir vaizdo ryšiai aptariami pastarąjį dešimtmetį Lietuvoje išleistose šio ţanro knygose, kurių verbalaus ir vizualaus naratyvo autorius – tas pats ţmogus. Analizuotos lietuvių ir uţsienio kūrėjų knygos: Rūtos Baltakienės kūrėjų, Rasos Joni, Pauliaus Juodišiaus, Kęstučio Kasparavičiaus, Sveno Nordqvisto, Levio Pinfoldo, Robo Scottono, Shauno Tano, Mariaus Zavadskio ir Linos Ţutautės. Taip pat atliktas tikslinės auditorijos tyrimas, kurio metu vaikai (7–9 metų) interpretavo dviejų paveikslėlių knygų (Linos Ţutautės „Kakė Makė ir Netvarkos nykštukas“ ir Sveno Nordqvisto „Kaip Findusas būdamas maţas ėmė ir prapuolė“) iliustracijas.Aesthetical value of books for children usually is measured not only by evaluation of text but also by illustrations. Literature scholars and art critics, while discussing verbal and visual plane of a book, often forget that a text and illustrations in children literature are indivisible. In works of book of pictures genre where integral narration is created only through interaction of verbalism and visualism, while supplementing each other with significant notional nuances a smooth state of a word and view is essential.
17
Bonneau, Jacqueline. "Döden gestaltad i barnbokens bilder : en studie av bildernas betydelse för ikonotexten i barnboken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7313.
Full textAbstract:
Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten – bilderbokens egentliga text – och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Resultatet visar att de allra senaste utkomna bilderböckerna utmanar gränserna för bilderböcker för barn, men att de genom öppningar i texten, blir tillgängliga för barnläsaren.
18
Andersen, Sandra, and Louise Persson. "“Far är stark, mor är rar” En textanalys av barnböcker ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31201.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to explore how girls and boys are portrayed in children’s literature that is specifically aimed towards children in the preschool age. This is a qualitative text analysis, partly combined with some elements of quantitative data. Through an interview questionnaire sent to preschool teachers at different preschools, seven books in the genre humanized animals, were chosen and analyzed from a gender perspective. The analysis is conducted through a theoretical framework including gender theory with correlated concepts. The intent of this study has not been to identify books that follow stereotypical gender norms, and we do not argue that literature should be completely gender neutral. However, we believe that if girls and boys being portrayed in a variety of ways will contribute to more children feeling safe with their own identity and it will also provide them with a broader world view. We had a thought that a certain characterization of girls and boys in the chosen books, i.e. that girls are portrayed as sweet and nice while boys are portrayed as tough and mischievous. The results of this study show that this is partly true but that boys’ characteristics tend to vary more and in different ways than girls’ characteristics do. With that said, we concluded that in general, the chosen books were more gender neutral than our initial expectation.
19
Jåfs, Ida. "Vad sopas under mattan? – en analys av barn- och vuxenrelationen i Sara Lövestams och Per Gustavssons bilderbok Under mattan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75469.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar Sara Lövestams och Per Gustavssons bilderbok Under mattan (2018). Bilderboken är skriven utifrån det idiomatiska uttrycket "att sopa något under mattan" och den illustrerar vad som faktiskt händer, bokstavligt talat, om vi sopar in allt möjligt under mattan. Syftet med analysen är att undersöka om och hur de vuxnas brister framställs samt hur relationen mellan barn och vuxna skildras. Uppsatsens metod utgår från bland annat Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Ytterligare metoder som använts är närläsning och ikonotext samt analys av karaktärer. Analysen visar att föräldrarna i bilderboken brister i sin vuxenroll samtidigt som barnet tar mer ansvar och växer in i rollen som det kompetenta barnet. Relationen mellan barnet och de vuxna är spänd samt speglar den makt vuxna har över barn i samhället idag. De vuxnas brister blir synliga både i bild och text, där bilden vid flera tillfällen förstärker textens budskap. Under mattan har potential att användas i undervisningen med både äldre och yngre elever och berättelsen har flera nivåer som går att anpassa utefter elevgruppens ålder och mognad.
20
Bonneau, Jacqueline. "Sunnanäng : en studie i illustrationernas betydelse för ikonotexten." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7312.
Full textAbstract:
Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) – för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng. Författaren har prövat olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera illustrationernas betydelse för ikonotexten. I uppsatsen visar författaren att en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten – bilderbokens egentliga text – och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Författaren beskriver och visar i uppsatsen hur illustrationerna på flertalet sätt expanderat texten i ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng från 1959 till Sunnanäng 2003 och därmed skapat helt nya betydelser för ikonotexten.
21
Åström, Anne. "Ett alternativt familjebegrepp : Queerläsning av tre nutida, svenska bilderböcker." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275063.
Full textAbstract:
Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén & Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj. Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.
22
Öberg, Helena. "Döden i bilderboken : En studie av ikonotexten hos Kitty Crowther." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35258.
Full textAbstract:
Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva.Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.
23
Andersson, Catarina, and Annelie Forsberg. "Att komma till ön med skatten är inget äventyr : En analys av barns texter och textskapande genom fantasi, minnen och lek i diktsamlingen, Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27078.
Full textAbstract:
Projektet "Att komma till ön med skatten är inget äventyr" resulterade i diktsamlingen Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet. De deltagande barnen i projektet har genom estetiska uttrycksformer och textskapande skapat dikter utifrån minnen, tankar och erfarenheter av krig och flykt. Med hjälp av fantasifulla associationer och färgstarka illustrationer bjuder diktsamlingen in till känslofylld läsning för både barn och vuxna. Utifrån projektets och diktsamlingens arbete med textskapande och estetiska uttrycksformer undersöks i denna studie hur liknande arbetssätt kan vara användbara i skolans verksamhet. Studien syftar till att i diktsamlingen och projektet urskilja återspeglingar av det nutida samhället, samt undersöka på vilket sätt dessa i sin tur kan påverka rådande samhällsstrukturer. De analysmetoder som används i studien är ikonografi, hermeneutisk lyrikanalys, ikonotext, litteratursociologi och symbolikanalys, dessutom vilar studien på en teoretisk ansats, ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att analysen av diktsamlingen ger en bild av hur barnens tankar och känslor kan uttryckas i form av dikter genom estetiska uttrycksformer och textskapande. Analysen visar även att illustrationerna bidrar till läsupplevelsen och ger texterna ett tydligare djup. Resultate visar också att projektets arbetsmetoder till hög grad överensstämmer med läroplanens riktlinjer och värdegrund, samt att det samhällsperspektiv som diktsamlingen och projektet bidrar med gör att diktsamlingen kan vara användbar vid undervisning i värdegrundsarbete.
24
Wallinder, Lina. "Religiös barnlitteratur – moral, dogmer eller frihet? : En studie av tio bilderböcker ur ett barndomsdiskursperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-82011.
Full textAbstract:
Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Först genomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån det valdes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier om barndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker. Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner och pedagogiska syften som ”lättas upp” med hjälp av förströelse i form av glada och lättsamma bilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art. Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier för barn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturen kan sägas leva upp till dessa båda kriterier. Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen om det oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetenta barnet. Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxt samt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur.