Dissertations / Theses on the topic 'Image och strategi'

Bakgrund: Ett problem vid varumärkeshantering är att det vanligen finns ett gap mellan varumärkesidentiteten och varumärkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen på tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillräckligt förklarar denna ”mismatch”, varför vi således vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstår.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla teoribildningen kring varumärkeskommunikation. Denna teoriutveckling kommer att ske med en intern fokusering på varför ett gap uppstår mellan varumärkesidentitet och varumärkesimage. Vidare kommer vi även att ge förslag till hur företag bör agera för att minimera detta gap.

Avgränsningar: Vi har i denna uppsats valt att enbart fokusera på företag som verkar på konsumentmarknader i Sverige. Vidare har vi även valt att avgränsa studien från företag som inte använder sitt företagsnamn i kommunikationen av de produkter eller tjänster de levererar.

Genomförande: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Urvalet har genomfördes med ett experturval och ett snöbollsurval. Totalt har vi genomfört 27 intervjuer.

Resultat: Allt kommunicerar! Företag måste samordna all organisatorisk handling för att kunna hantera gapet mellan identitet och image. Den klassiska betraktelsen av ett varumärke leder till en allt för snäv syn på varumärkeskommunikation. Varumärket måste hanteras på en strategisk nivå i företagen. För att möjliggöra att samtliga kommunikationsbärare likformas och aktiveras måste varumärket förankras i organisationen.

Problemformulering och syfte:
Kritik har riktats mot polisens närvaro i sociala medier då samhället har ifrågasatt om polisen behöver lägga energi och tid på att närvara på dessa plattformar (Erlandsson 2015). Syftet med den här studien är att analysera vilka uppfattningar ett urval av Facebook-användare har om polisens kommunikation på Facebook, för att sedan jämföras med hur polisen vill framstå och om de arbetar strategiskt för att lyckas med detta på Facebook.
Metod och material: För att svara på studiens syfte har studien en kvalitativ metod och utgår från intervjuer med två kommunikatörer från Polismyndighetens kommunikationsavdelning i Stockholm som har sociala medier som sitt största arbetsområde. Samt två fokusgrupper av totalt åtta Facebook-användare med olika kön och åldrar mellan 20 till 60 år.
Huvudresultat: Polisens profil skiljer sig mot deras image på en del plan utifrån ett urval av Facebook-användare. Urvalet uppfattar polisen som tillförlitlig, med intressanta uppgifter men att Facebookinläggen ofta är tråkigt och krångligt skrivna. De har förväntningar på polisens kommunikativa arbete på Facebook som enligt de inte uppfylls. Detta medan polisen menar att deras arbete på Facebook är välfungerande då responsen är märkbart bra. I sin kommunikation på Facebook vill polisen framstå som mänsklig, lättförståelig, professionell och öppen. För att bibehålla detta arbetar de strategiskt med sin kommunikation då framförallt många regler och riktlinjer följs.

På Facebook är man författare till sin egen digitala självbiografi. Sociala medier och socialanätverk har gjort det möjligt för användare att kunna forma den bild av sig själv man vill visaomvärlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man använder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder säger om användarens identitet. Med hjälp av tidigare forskning samtvår egen studie bestående av intervjuer och enkäter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och känna gemenskap med andra människor/användare. Användarnavi undersökte vill visa den bästa bilden av sig själva samtidigt som användarna vill visa en såverklighetstrogen bild som möjligt. De har inga problem med att modifiera bilden av sigsjälva med att exempelvis ta bort en tagg eller be någon ta bort någon bild som är publiceradpå dem. Vad som visas på deras Facebookprofiler har stor betydelse för användarna.
On Facebook, you are the author of your own digital autobiography. Social media and socialnetworks have made it possible for users to decide how they want to be perceived. We haveconducted a study regarding what strategies people use to share images and what they sayabout the users identities. We have found out through previous research, interviews andsurveys that people often share images to connect with others and socialize. The users westudied wanted to present their best sides and still stay true to their personalities in real life.They have no problems with modifying their self-image by, for example, removing tags orpictures taken of them. What is displayed on their Facebook profile page is very important tothe users.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke.
There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.

Uppsatsen behandlar vårdföretaget Carema Cares två bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget år 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för på bloggarna utifrån kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier.

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ”Employer Branding” är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier. Vidare har vi genom intervjuer på Ericsson, VolvoCars och SAS utrett vilka krav en Employer Brandingstrategi ställer på företaget och dess varumärkeshantering.

Syfte: Att definiera och teoretiskt relatera Employer Branding till varumärkesforskning, samt analysera vilka krav Employer Branding ställerpå företags varumärkeshantering.

Genomförande: Vi har valt att genomföra en empirisk studie där erhållna kunskaper grundats på information från intervjuer i och observationer av verkligheten. I vår förstudie sökte vi information i syfte att definiera vad Employer Branding är (del 1, kap 1-5). Studien har till stor del varit ur ett marknadsperspektiv och av explorativ art då "fenomenet" är relativt okänt. Vi valde att först intervjua konsulter som var kunniga inom Employer Branding, för att kunna göra en empirisk begreppsbildning. Utifrån denna nya kunskap samlade vi in befintliga teorier som vi ansåg kunna sättas i relation till Employer Branding. För att förstå vilka krav som Employer Branding ställer på varumärkeshanteringen på företag har vi valt att intervjua tre stora svenska arbetsgivare utifrån två perspektiv på företagen, utifrån Human Resource- och utifrån varumärkes/marknadsföringsperspektiv. Uppsatsen har därmed två empiriska målsättningar. Till begreppsbildningen, del 1 var huvudsyftet att definiera vad Employer Branding är och i uppsatsens andra del (kapitel 6-8) att undersöka vilka krav Employer Branding ställer på företags varumärkeshantering.

Resultat: Employer Branding är en marknadsföringsstrategi som beskriver hur företaget kan profileras som arbetsgivare mot arbetsmarknaden, för att skapa en tydlig arbetsgivarimage. Detta i syfte att skapa konkurrensfördelar som arbetsgivare. Målsättningen är att attrahera och behålla rätt kompetens samt att internt förena företaget i en vision kring varumärket, ett Employer Brand. Det nya med begreppet Employer Branding är inte dess beståndsdelar utan hur strategin frammanar en ny kombination av teorier, tankesätt och arbetssätt för att skapa ett helhetsperspektiv och intern konsensus gällande varumärket, och att skapa en trovärdig arbetsgivarimage gentemot arbetsmarknaden. Strategin syftar därmed till att skapa ett långsiktigt relationsbyggande med arbetsmarknaden och företaget får ett affärsmål och en vision kring hur det ska nå ut med sitt rekryteringsbudskap till arbetsmarknaden och sina anställda över konjunkturer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två reseföretag i förtroendekris bemöter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de använder sig av. Studien ämnar även ta fasta på om det finns ett mönster bakom bemötandet. För att uppfylla uppsatsens syfte har två frågeställningar formulerats: · Hur bemöter SJ och SAS kritik på Twitter? · Verkar företagen vara medvetna om valda strategiers möjliga effekter? För att genomföra denna undersökning utfördes först en förundersökning där antalet dialoger mellan företagen och dess kunder sammanställdes samt dialogernas längd och antalet aktörer räknades. Till huvudundersökningen studeras 20 dialoger innehållande kritik som låg närmast i tiden. För att studera dessa använde vi oss av en kvalitativ textanalys. De viktigaste resultaten visar att båda reseföretagen tillämpar liknande strategier i situationer där de kritiseras för händelser av liknande karaktär. De mest använda strategierna var för både SJ en SAS av ignorerande eller förnekande karaktär, två strategier som i denna studie har kategoriserats som avståndstagande strategier. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att den valda strategin inte påverkar ett företags rykte så mycket som sättet själva strategin tillämpas på.
Aim: The purpose of this paper is to examine how two travel companies in different kinds of crises respond to criticism through social media, more specifically on Twitter. The paper also aims to identify whether crises of various kinds in the travel industry are met by specific image repair strategies. If possible one aim is also to take note if there is a certain relationship between chosen strategy and the impact on the examined companies reputation. Material and Method: The first part of the research consists of a preliminary investigations where the two companies tweets is counted and measured in order to get an overall picture of their activity on Twitter. This part of the research was based on one week ́s activity per company and the tweets were recalculated to get average numbers. The qualitative part represents the key study of this research and the material consisted of the 20 latest dialogues where customers expressed criticism and complaints directed to the companies SJ and SAS. Main Results: The main results of this research found that the two companies applied similar strategies in situations when accused for incidents of resembling nature. The most used strategies was for both SJ an SAS of ignoring or denial character, two strategies that in this research was categorized as renunciative strategies. The main conclusion this essay found is that the chosen strategy does not impact a company’s reputation as much as the application of the strategy.

Syfte: Det finns mycket forskning om hur företag påverkas av tillämpandet av strategisk filantropi, dock anser vi den tidigare forskningen i ämnet vara bristfällig gällande idrottsorganisationer. Syftet med denna uppsats är således att få ökad förståelse för hur en idrottsorganisation tillämpar strategisk filantropi och hur det bidrar till att stärka deras varumärke. Metod: Vi antog ett hermeneutiskt synsätt i denna fallstudie då vi hade för avsikt att skapa förståelse för det valda ämnet. Således skapades en teoretisk referensram utifrån tidigare forskning i ämnet samt även empiriskt material som främst samlades in via tio respondenter som arbetar för Brynäs IF genom semistrukturerade intervjuer. Analys genomfördes sedan genom jämförelse av det insamlade teoretiska samt empiriska materialet. Resultat & Slutsats: Undersökningen påvisar att strategisk filantropi har positiv påverkan på varumärket hos den undersökta idrottsorganisationen vilket har inneburit ekonomiska fördelar för organisationen. Det framgick att andra företag i stor utsträckning hade börjat intresserat sig för att samarbeta med Brynäs och deras filantropiska satsning. Dock fanns det tecken på att den enskilde konsumenten prioriterar andra faktorer än filantropiska satsningar, när det gäller att stärka varumärket. Examensarbetets bidrag: I denna fallstudie är det teoretiska bidraget att öka förståelsen för hur strategisk filantropi kan kopplas till ett stärkt varumärke samt på lång sikt ge ekonomiska fördelar. Undersökningen påvisar också att idrottsorganisationer som tillämpar strategisk filantropi kommer kunna åtnjuta fördelar i form av samarbeten med andra företag men samtidigt behöva motivera sin filantropiska satsning för konsumenterna. Det praktiska bidraget med detta arbete är att idrottsorganisationen måste arbeta efter sin målsättning, mäta utfallet samt följa upp och förbättra processen med det filantropiska arbetet. Vidare beskrivs vikten av att vara transparenta mot organisationens intressenter för att skapa förståelse för den filantropiska strategin och hur den förbättrar samhället samt vilka positiva effekter satsningen har på idrottsorganisationen. Detta anser vi har en positiv inverkan på intressenternas syn på de filantropiska åtagandena. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det finns ett behov av ytterligare forskning i ämnet. Ett område som behöver undersökas är hur den enskilde konsumenten uppfattar idrottsorganisationers strategiska filantropi. En annan punkt vi anser vara intressant för framtida forskning är varför andra företag tycks lockas att samarbeta med filantropiskt lagda idrottsorganisationer.

Turistindustrin är en viktig industri ur ett ekonomiskt perspektiv samtidigt som den är mycket sårbar för negativa händelser som sker runt om i världen. Då information och nyheter sprids snabbare än någonsin, på grund av den enkelhet som finns att ta till sig information, är det lätt att destinationers image påverkas av det som förmedlas via media. Föreliggande studie fokuserar därmed på att, ur ett producentperspektiv, försöka kartlägga på vilket sätt som destinationers image påverkas av negativ nyhetsrapportering. Detta görs genom att erhålla en förståelse kring vad det är som gör att en image förändras. Samtidigt ligger ett fokus på att försöka förstå om olika strategier tillämpas av researrangörer för att förändra destinationers image samt om de arbetar med att hantera medias påverkan på destinationers image. Det med ambitionen att erhålla en kunskap kring vad som kan göras för att minska att resmönster påverkas i lika stor utsträckning som det gör idag.   För att göra detta fokuserar studien på följande forskningsfrågor:  

Hur påverkas destinationers image av negativ nyhetsrapportering? Finns det några strategier som researrangörerna tillämpar för att förändra en destinations image och i så fall vilka?   De slutsatser som studien kommer fram till är följande:  
Destinationer påverkas av negativ nyhetsrapportering till följd av att personer påverkas av det media rapporterar om. Destinationer påverkas i olika utsträckning beroende på dess internationella status, geografiska läge, resenärernas familjära känsla gentemot platsen samt själva händelsens karaktär. Alla individer påverkas olika av massmedias rapportering, beroende på tidigare erfarenheter och kunskap om platsen. Alla kriser och händelser kräver olika strategier, både storleksmässigt och beroende på vad för typ av händelse som inträffat. Researrangörer hjälper destinationer under en kortsiktig period men under ett längre perspektiv så anpassar sig researrangörerna främst till efterfrågan på marknaden. Det är en skör balansgång vad gäller att tillämpa externa aktörer vid arbetet med att förändra destinationers image. Baserad på situation tilltas olika marknadsföringsstrategier i form av kampanjer, annonser och rabatter, vilket kortsiktigt kan påverka att försäljningen ökar och resmönster påverkas. Ansvaret ligger hos oss människor hur vi erhåller rätt information via rätt kanaler som följaktligen påverkar våra uppfattningar och därmed destinationers image.
The tourist industry is important to the industry economically. But at the same time it is very vulnerable to negative happenings and events from around the world. Since information and news is spreading faster than ever before, and due to the simplicity there now is to take parts of the information about a destination, it is easy for the destinations image to be affected badly by what is being mediated throughout the media. This study therefore aims to map out in what ways destinations images are affected by negative news, reporting through a producer perspective. This is done by examining what there is that makes an image change. At the same time this study focuses on trying to understand if different strategies are being used by tour operators in order to change the image of destinations and if they are trying to handle the media's effect on such image. Therefore the ambition is to gain knowledge about what can be done to minimize the effect media has on travel patterns and reduce the extent there is today.   In order to do this, the following study focuses on these two research questions:   How is destinations images affected by negative news reports? Are there any strategies that travel agencies apply in order to change destination images, and in that case which?   The conclusions that can be drawn are following:   Destinations are affected by negative news reports because people are affected by media reportings. Destinations are affected to various degrees depending on its international status, geographical location, travelers' family feelings towards the place and the nature of the event itself. All individuals are affected differently by the media reportings, depending on previous experience and knowledge of the site. All crises and events require different strategies, both in size and depending on what type of event that has occurred. Tour operators help destinations in the short term rather than the longer term perspective, as tour operators adapt primarily to market demand. It is a tough balance in terms of applying external factors in the process of changing the image of destinations. Based on situation, different marketing strategies are used in the form of campaigns, ads and discounts, which can shortly affect sales and travel patterns. The responsibility lies on each individual and how we get the right information through the right channels, which consequently affects our perceptions and thus the image of destinations.

Sportswear is growing into a fashion trend due to consumers growing desire for a healthy lifestyle. Some years back functional sportswear companies sold their clothing mostly via retailers, in recent years however these companies have integrated downstream in the supply chain. Now most functional sportswear brands operate their own stores: flagship or brand stores. Many researchers have investigated how companies use integration in the supply chainas a strategy. Few of these researchers have solely looked into functional sportswear companies and their unique products. The purpose of this thesis is therefore to examine why functional sportswear brands operate brand stores. In this paper several researchers suggested reasons to why companies integrate downstream in the supply chain, which has been taken into account. Researchers such as Penaloza (1998), Pine and Gilmor (1998) and Thomas et. al (1999) have suggested that brand image, a relationship with the consumer and the chance of giving the consumer an experience are important advantages that comes with a brand store. Researchers have also discussed how the brand store generates sales through other channels. These advantages of brand stores as well as reasons for downstream integration have been used to critically examine why functional sportswear brands operate brand stores. The study shows that all examined sportswear brands use the brand store as a way of building image. The companies all find the chance of giving the consumer an experience as an important aspect of the brand store.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit. Syftet med studien är att analysera vilka strategier som används i samband med denna kris samt hur detta återges i den svenska morgonpressen. I vårt tillvägagångssätt använder vi oss först av våra teoretiska utgångspunkter för att analysera BPs pressmeddelanden för att sedan följa upp detta med hjälp av textanalytiska begrepp där vi analyserar återgivningen i korresponderande artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Convolutional Neural Networks (CNNs) have been proved to deliver great results in the area of computer vision, however, one fundamental bottleneck with CNNs is the fact that it is heavily dependant on the ground truth, that is, labeled training data. A labeled dataset is a group of samples that have been tagged with one or more labels. In this degree project, we mitigate the data greedy behavior of CNNs by applying deep active learning with various kinds of sampling strategies. The main focus will be on the sampling strategies random sampling, least confidence sampling, margin sampling, entropy sampling, and K- means sampling. We choose to study the random sampling strategy since it will work as a baseline to the other sampling strategies. Moreover, the least confidence sampling, margin sampling, and entropy sampling strategies are uncertainty based sampling strategies, hence, it is interesting to study how they perform in comparison with the geometrical based K- means sampling strategy. These sampling strategies will help to find the most informative/representative samples amongst all unlabeled samples, thus, allowing us to label fewer samples. Furthermore, the benchmark datasets MNIST and CIFAR10 will be used to verify the performance of the various sampling strategies. The performance will be measured in terms of accuracy and less data needed. Lastly, we concluded that by using least confidence sampling and margin sampling we reduced the number of labeled samples by 79.25% in comparison with the random sampling strategy for the MNIST dataset. Moreover, by using entropy sampling we reduced the number of labeled samples by 67.92% for the CIFAR10 dataset.
Faltningsnätverk har visat sig leverera bra resultat inom området datorseende, men en fundamental flaskhals med Faltningsnätverk är det faktum att den är starkt beroende av klassificerade datapunkter. I det här examensarbetet hanterar vi Faltningsnätverkens giriga beteende av klassificerade datapunkter genom att använda deep active learning med olika typer av urvalsstrategier. Huvudfokus kommer ligga på urvalsstrategierna slumpmässigt urval, minst tillförlitlig urval, marginal baserad urval, entropi baserad urval och K- means urval. Vi väljer att studera den slumpmässiga urvalsstrategin eftersom att den kommer användas för att mäta prestandan hos de andra urvalsstrategierna. Dessutom valde vi urvalsstrategierna minst tillförlitlig urval, marginal baserad urval, entropi baserad urval eftersom att dessa är osäkerhetsbaserade strategier som är intressanta att jämföra med den geometribaserade strategin K- means. Dessa urvalsstrategier hjälper till att hitta de mest informativa/representativa datapunkter bland alla oklassificerade datapunkter, vilket gör att vi behöver klassificera färre datapunkter. Vidare kommer standard dastaseten MNIST och CIFAR10 att användas för att verifiera prestandan för de olika urvalsstrategierna. Slutligen drog vi slutsatsen att genom att använda minst tillförlitlig urval och marginal baserad urval minskade vi mängden klassificerade datapunkter med 79, 25%, i jämförelse med den slumpmässiga urvalsstrategin, för MNIST- datasetet. Dessutom minskade vi mängden klassificerade datapunkter med 67, 92% med hjälp av entropi baserad urval för CIFAR10datasetet.

A number of countries including Sweden have developed children’s helplines as free and anonymous counseling services for children and youth. The aim of this study was to deepen knowledge about how the problems of children and youth are represented and constructed in Sweden’s BRIS (Children’s Rights in Society) Children’s Helpline, telephone support between the years 1996 and 1998. The work was social constructivistic, examining how helpline responders understand and interpret information received during support calls. The concept of “the concern” is highlighted as a point of study of problem constructions within micro-counselling. The empirical material consisted primarily of interviews with persons who worked at BRIS either as employed ombudspersons or as volunteer telephone responders. Eleven ombudspersons replied to questions about the Children’s Helpline and how support services are organized. Thirty eight interviews were carried out with helpline responders at two separate occasions during the study period. Fifteen of these interviews provided material for an in depth investigation of responders preconceptions of children and youth’s everyday life, as well as the themes of gender, problematic relationships and assault as well as the strategies that responders used in their supportive calls. Statistical information was collected from BRIS reports. Fifteen completed questionnaires from support calls were included in this study. Analytical processes resulted in the development of the two theoretical concepts of familiarity and micro-understanding. General representations of children and youth situations are put forth via descriptions of misery. The responders’ concepts of children’s everyday life appear fragmentary because of the limited information available about the caller. Gender issues are constructed around questions of feminity and sexuality. The theme of assault contains calls from both girls and boys. Boys’ calls about assault are constructed around bullying and physical assault. Girls’ call are also constructed around violence but also include sexual abuse and molestation. This study contributes to the growing field of knowledge about the problem images of children and youth that emanate from support calls made to telephone helplines.

The aim of the bachelor’s thesis is to examine whether the atmospheric experience differs between two different stores within the same brand, depending on tangible and intangible elements. The authors have focused on how certain selected elements have been implemented in the store environments, to identify whether these can steer the atmospheric experience in different directions. The research question in the study is: Do the atmospheric experiences differ between stores within the same brand, depending on tangible and intangible elements in the store environment? To investigate the research question, three semi-structured interviews were conducted (one interview for Porsche Center Segeltorp and two interviews for Porsche Center Malmö). The respondents were representatives with experience in the research area, such as the CEO and marketing managers. In addition, participatory observations were performed at Porsche Center Segeltorp and Porsche Center Malmö, with focus on tangible (for instance textiles and furnishings) and intangible elements (for instance colors and scents) within the store environments. The findings from the observations and interviews show that different implemented tangible and intangible elements in a store environment result in different atmospheric experiences. The added scent at Porsche Center Malmö had an impact on the observers’ atmospheric impression, where the scent had a stronger association with the brand rather than the store environment. In addition, the bright colors and light inputs contributed to the observers' perception of the store environment as larger, which gave an intuition of exclusivity. Furthermore, the observers state that the sense of taste does not occur naturally in the atmosphere. Thus, it cannot trigger gastronomic experiences. However, the results do also show that the staff hospitality contributed to an increased level of well-being by offering snacks and beverages, which in turn improved the overall experience of the atmosphere in the store. Intangible elements such as scent and color have been shown to have a major impact on how the atmosphere is experienced by the recipient. Thus, it can be to a company's advantage to take both tangible and intangible elements into consideration, in order to steer the recipient's atmospheric experience in the desired direction.
Kandidatuppsatsen syftar till att undersöka om upplevelsen av butiksatmosfären i två butiker inom samma varumärke, skiljer sig från varandra beroende på materiella och immateriella faktorer i butiksmiljön. I undersökningsprocessen har författarna lagt fokus på om skillnader i utvalda materiella och immateriella faktorer kan styra atmosfärupplevelsen i olika riktningar. Frågeställningen som undersöks är: Kan upplevelsen av butiksatmosfären skilja sig mellan butiker inom samma varumärke beroende på materiella och immateriella faktorer i butiksmiljön? För att undersöka detta har tre semistrukturerade intervjuer genomförts (en intervju för Segeltorp och två intervjuer för Malmö). Respondenterna är väl insatta inom ämnet, såsom verkställande direktör och marknadsansvariga. Dessutom har en deltagande observationer utförts på Porsche Center Segeltorp och Porsche Center Malmö, där författarna till studien har observerat butiksatmosfären i syfte att analysera valda materiella (till exempel textilier och inredning) och immateriella faktorer (till exempel färger och dofter) i butiksmiljön. Resultatet visar att skillnad i materiella och immateriella faktorer inom en butiksmiljö resulterar i olika upplevelser av atmosfären. Den tillsatta doften på Porsche Center Malmö hade en inverkan på mottagarens upplevelse av atmosfären, där doften fick en starkare association till varumärket än till butiksmiljön. Dessutom bidrog den ljusa kulören och stora ljusinsläppet i butiken till att observatörerna upplevde atmosfären som större, vilket gav en intuition av exklusivitet. Vidare konstaterar observatörerna att smaksinnet inte förekommer naturligt i atmosfären, och kan därmed inte utlösa gastronomiska upplevelser. Resultatet visar dock att personalens gästvänlighet mot observatörerna, i form av att erbjuda dem något att dricka och äta, bidrog till ett ökat välbefinnande som i sin tur bidrog till en förbättrad helhetsupplevelse av atmosfären. Immateriella faktorer såsom doft och kulör har visat sig ha stor inverkan på huruvida atmosfären upplevs av mottagaren. Därmed kan det vara till ett företags fördel att fästa anseende vid samtliga faktorer i syfte att styra mottagarens atmosfärupplevelse i önskad riktning.

Sammanfattning

I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.

Dagens textilbransch karaktäriseras till stor del av snabbt föränderliga trender. Det råder en hård konkurrens på marknaden och kunden besitter i stor utsträckning en god kunskap och en medvetenhet, vilket ställer högre krav på det utbud som företaget erbjuder. Vidare har hemtextilbranschen under de senaste åren präglats av en ökad konkurrensnivå. Flera aktörer så som exempelvis stormarknader, färghandlare och byggvaruhus har utökat sitt sortiment med hemtextil och är därmed med och tävlar om hemtextilkunderna. I denna situation är det viktigt att ha ett välplanerat sortiment eftersom det bland annat speglar företagets affärsidé samt kommunicerar vad affärsidén erbjuder och till vem. Vidare kan en medvetenhet kring sortimentsstrategier användas för att kommunicera rätt image till kunden och dessutom vara ett viktigt konkurrensmedel.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett hemtextilföretag bör arbeta med sin sortimentsplanering för att på en strategisk nivå använda sortimentet som ett konkurrensmedel. Vidare ämnar uppsatsen även undersöka hur ett sortiment kan påverka ett hemtextilföretags image.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av hemtextilföretaget Hemtex med inriktning mot företagets babysortiment. Genom semistrukturerade intervjuer med en Business area manager på Hemtex, samt potentiella kunder för sortimentet har uppsatsen kartlagt vilka avsikter Hemtex har med babysortimentet samt hur det betraktas ur ett kundperspektiv.Resultatet av studien visar att sortimentets utformning har ett starkt inflytande över hur ett hemtextilföretag betraktas av kunden. Med stöd av den teoretiska referensramen visar studien att de intervjuade kunderna bygger en stor del av sin uppfattning om Hemtex på hur sortimentet är utformat samt hur det presenteras i butik. Slutligen försöker uppsatsen finna konkreta tanke- och tillvägagångssätt som ett hemtextilföretag kan tänkas tillämpa i sin sortimentsstrategi. Bland annat presenteras modeller gällande förhållningssätt för sortimentets utformning, vilka analyseras utefter fallföretagets förutsättningar. Studien visar att Hemtex nuvarande sortimentsstrategi gynnat babysortimentet. Företagets strategi att hålla sortimentet renodlat, med färre produktvarianter, visar sig vara god då de genom detta kan minimera produktionskostnaderna och hålla ett lägre pris. Slutsatsen blir att Hemtex i sin sortimentsstrategi bör eftersträva att bevara och förstärka sin image som ett företag som tillhandahåller prisvärda produkter.The current textile industry is highly characterized by rapidly shifting trends. The market involves a high level of competition as well as consumers who possess a lot of knowledge about the products. These elements increase the demands on what a company is required to offer. Today’s home textile market has also increased its level of competition since many more companies, such as supermarkets, paint dealers and builders’ merchants are expanding their assortments to include textile products. In these circumstances a well-planned assortment is very important since it reflects the company’s business concept. The assortment communicates what is involved in the business concept and the target audience. A company may then use an awareness of different assortment strategies to communicate the right image to the appropriate audience. This may also be used as an important competitive weapon.The purpose of this essay is to describe how a home textile company can use assortment strategies in order to use their product-mix as a competitive device. This paper also intends to investigate how a company´s image will be affected by the assortment. This essay is based upon a qualitative study of the home textiles company Hemtex, with a focus towards the company´s Baby assortment. This study was carried out through semi-structured interviews with a Business Area Manager at Hemtex and a number of potential customers within the category of baby products. With the information gained from the interviews, the essay has mapped out how the Baby assortment is regarded from a customer´s perspective. The result of the study identifies that assortment strategies have a strong affect on a consumer´s perception of a home textile company. With support from the theoretical framework the study shows how the interviewed consumers build a significant part of their opinion about Hemtex upon the design and presentation of the assortment. In the final chapter of the essay, it attempts to find concrete strategies for planning and implementing favorable assortment strategies. Theoretical models relating to assortment design are evaluated according to the conditions of Hemtex. The study shows that the company´s baby assortment has performed better since implementing the present strategy. Keeping the baby assortment refined, with a smaller range of varieties, has proven to be a well-suited strategy. This is particularly important since the customers place a strong emphasis on good value for money. The conclusion is that Hemtex should strive to maintain and further strengthen their image as a company that provides a product worth its price.
Program: Textilekonomutbildningen

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer där projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. Därefter jämfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks även vad båda parter anser karaktärisera en lyckad Facebook-kampanj. Teorierna som används är technology-image expectancy gap teorin som uppmärksammar hur publikens förväntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktäriserar en lyckad Facebook-kampanj. I analysen av resultatet kunde vi utifrån teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte. När det kom till uppfattningarna kring vad som karaktäriserar en lyckad kampanj på Facebook var deras åsikter till största del lika med undantaget att projektledarna även poängterade omvärldsbevakning som en viktig del i kampanjskapandet på Facebook. Vi såg i resultatet att det fanns ett gap mellan projektledare och publiken i den mån att det inte handlar om att skapa den häftigaste kampanjen bara på Facebook då publiken genom andra medier påverkas att interagera med organisationen och därmed ser nyttan med att delta i kampanjen. Intressant och anpassat innehåll för publiken är faktorer som ger spridning på Facebook men främst genom andrahandskällor som exempelvis nyhetsinslag eller videoklipp från externa webbplatser, vilket tyder på att andra medier bör bearbetas under kampanjen. Främst ska kampanjen vara till nytta för publiken i form av underhållning eller en tjänst. Kampanjen bör även väcka en viss nyfikenhet hos publiken genom igenkännande av en produkt eller en känd person. Dagens kampanjer kräver ett gediget förarbete med omvärldsbevakning av publikens intressen vilket kan generera ett intressant innehåll och kunskap för dem som jobbar med kampanjen. Detta följs av omfattande realtidskommunikation med publiken.

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009

Seminar date: 2010-01-14

Department: Media- and Communication science

Report category: Degree project undergraduate level

Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson

Advisor: Kristoffer Holt

Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots.

Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009

Seminariedatum: 2010-01-14

Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall

Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå

Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson

Handledare: Kristoffer Holt

Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer.

Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.

Turismaktiviteter till havs har kommit att få ett ökat intresse de senaste åren, där människor har upptäckt fördelen med kryssningsfärjor som transportmedel. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser ombord, som både privat- och affärsresenärer kan ta del av. Detta omfattar flera kundgrupper med olika behov, vilket innebär att rederierna måste uppfylla kundernas förväntningar och vad de efterfrågar. I nuläget finns det en bred konkurrens på marknaden, där de olika aktörerna försöker skapa en egen nisch genom olika marknadsföringsstrategier i syfte att skapa långsiktiga relationer. Syftet med vår studie är att utreda hur Stockholms tre största rederier, Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB, arbetar för att behålla och vårda sina befintliga resenärer, samt vilka strategier som används för att nå nya kundsegment. Vi har även utgått ifrån kundens perspektiv för att undersöka hur de förhåller sig till företagens produkter och tjänster. Studien baseras på intervjuer med ledningsgruppen på respektive bolag, samt kundundersökningar. Relevanta teorier har valts ut för att analysera hur marknadsföringsstrategier i teorin stämmer överens med verkligheten. Trots att de undersökta kryssningsbolagen erbjuder likartade produkter och tjänster, visade resultatet att företagens affärsidé och varumärke skapade ett specifikt behov hos deras kunder. Detta medförde att företagets marknadsföringsstrategier var utmärkande på individnivå och därmed skapades ingen hög konkurrens mellan de berörda kryssningsbolagen. Samtliga rederier är under utveckling, där de fortfarande arbetar med att ständigt utveckla och anpassa sina kunderbjudanden för att bli ledande aktörer på marknaden. För att åstadkomma detta måste företaget upprätthålla sina imageskapande idéer genom att behålla bra service och erbjuda den kvalité som kunderna efterfrågar.

This essay is a qualitative study where the theory of face and image repair theory evaluate the apologetic strategy of a pudel. The analysed data is from Swedish former Members of Parliament that had to leave their positions due to scandals they were involved in that affected them personally. The analysis shows that the image repair strategy of bolstering is commonly used, that bolstering poses a threat on the speaker’s positive face, and that bolstering is a jeopardising move when attempting to perform a pudel. This study also confirms that when executed successfully, a pudel could restore image and be a successful face-saving strategy. The results also detect the need to further research on how linguistics and rhetoric can cooperate to make more thorough analyses of speech acts.
Denna uppsats är en kvalitativ studie där teorin om face och image repair analyserar och utvärderar den kommunikativa strategin pudeln. Det analyserade datat kommer från pressmeddelanden, presskonferenser och officiella Facebookmeddelanden från svenska riksdagspolitiker som på grund av en skandal behövt lämna sin ledamotsroll i Sveriges Riksdag. Resultatet påvisar att strategin bolstering inom image repair teorin, är vanligt förekommande, att samma strategi utgör ett ansiktshot på den person som använder sig av den strategin och att om man inte lyckas med sin bolstering, riskerar man att inte rädda sitt ansikte eller anseende. Studien visar också på att en lyckad tillämpning av pudeln kan rädda en persons anseende och ansikte. Resultaten i studien öppnar även upp för framtida undersökning, och påvisar att lingvistiska teorier och retoriska teorier kan komplettera varandra vid mer ingående analyser av talakter.

This study aims to investigate how companies formulate external communication in social media and sustainability reports when dealing with public criticism linked to sustainable development, in a society where information spreads quickly via social media and thus risk leading to loss of legitimacy and damaged reputation. The study is based on a qualitative method with quantitative elements. A qualitative directed content analysis has been conducted on six different companies' Twitter and Facebook pages as well as sustainability reports, where data has been interpreted, categorized and analyzed based on Image Repair Theory's communication strategies. A selection was made among 14 295 words in social media and 80 234 words in sustainability reports to find out which strategies the companies used in their crisis management, which strategies were most common in each medium and why. The results show that strategies such as corrective action and mortification were equally common in both channels. In social media, it was also common for companies to formulate posts using strategies such as defeasibility and sympathy, while the content of sustainability reports often could be linked to strategies such as information, bolstering and transcendence. The study shows that companies' choice of communication strategies is based on a combination of the type of recipient and the type of channel used. A combination of one-way and two-way communication is thus important for the company to be able to meet the specific needs of both of these factors. Furthermore, the study shows that Image Repair Theory could be expanded with more strategies such as sympathy and information, as these were common in all companies' crisis management. Finally, the study shows that the monologic or dialogic characteristics of a medium have a major impact on how communication is formulated in response to public criticism.

Sustainability is increasing in importance nowadays and Sweden is one of the most sustainability- focused countries in the world. Environmental sustainability is considered to be a key factor for business growth and companies incorporate this aspect in their brand marketing strategies. The purpose of this study is to get a broader understanding of the field of environmental sustainability work in connection to brand equity in Sweden. The main contribution of this study derives from studying how companies work with environmental sustainability to improve brand equity from a company’s perspective in Sweden. A qualitative approach was chosen, which included semi- structured interviews with seven companies that operate in Sweden. This paper develops an analytical model in order to analyse the findings from the interviews. The findings suggest that companies can work with environmental sustainability to improve their brand equity in Sweden by using strategies and practices that fit the company. It is important to consider the local context of Sweden, the market demands and requirements of its stakeholders and adopt a holistic approach in order to improve brand equity. Companies can choose to incorporate environmental sustainability work as an add-on to their brand or base the core of the brand around their work.

This master thesis project is carried out by one student at the Royal Institute of Technology in collaboration with Cybercom Group. The aim was to evaluate and compare system design strategies for fruit recognition in harvesting robots and the performance of supervised machine learning classification methods when applied to this specific task. The thesis covers the basics of these systems; to which parameters, constraints, requirements, and design decisions have been investigated. The framework is used as a foundation for the implementation of both sensing system, and processing and classification algorithms. A plastic tomato plant with fruit of varying maturity was used as a basis for training and testing, and a Kinect v2 for Windows including sensors for high resolution color-, depth, and IR data was used for image acquisition. The obtained data were processed and features of objects of interest extracted using MATLAB and a SDK for Kinect provided by Microsoft. Multiple views of the plant were acquired by having the plant rotate on a platform controlled by a stepper motor and an Ardunio Uno. The algorithms tested were binary classifiers, including Support Vector Machine, Decision Tree, and k-Nearest Neighbor. The models were trained and validated using a five fold cross validation in MATLABs Classification Learner application. Peformance metrics such as precision, recall, and the F1-score, used for accuracy comparison, were calculated. The statistical models k-NN and SVM achieved the best scores. The method considered most promising for fruit recognition purposes was the SVM.
Det här masterexamensarbetet har utförts av en student från Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med Cybercom Group. Målet var att utvärdera och jämföra designstrategier för igenkänning av frukt i en skörderobot och prestandan av klassificerande maskininlärningsalgoritmer när de appliceras på det specifika problemet. Arbetet omfattar grunderna av dessa system; till vilket parametrar, begränsningar, krav och designbeslut har undersökts. Ramverket användes sedan som grund för implementationen av sensorsystemet, processerings- och klassifikationsalgoritmerna. En tomatplanta i pplast med frukter av varierande mognasgrad användes som bas för träning och validering av systemet, och en Kinect för Windows v2 utrustad med sensorer för högupplöst färg, djup, och infraröd data anvöndes för att erhålla bilder. Datan processerades i MATLAB med hjälp av mjukvaruutvecklingskit för Kinect tillhandahållandet av Windows, i syfte att extrahera egenskaper ifrån objekt på bilderna. Multipla vyer erhölls genom att låta tomatplantan rotera på en plattform, driven av en stegmotor Arduino Uno. De binära klassifikationsalgoritmer som testades var Support Vector MAchine, Decision Tree och k-Nearest Neighbor. Modellerna tränades och valideras med hjälp av en five fold cross validation i MATLABs Classification Learner applikation. Prestationsindikatorer som precision, återkallelse och F1- poäng beräknades för de olika modellerna. Resultatet visade bland annat att statiska modeller som k-NN och SVM presterade bättre för det givna problemet, och att den sistnömnda är mest lovande för framtida applikationer.

Background: All brands need to keep moving and to keep building their stories by bringing new and exciting products or experiences. During the last twenty years, companies have been more and more convinced that their brands are among their most valuable resources and today we see an increasing trend of brand extension attempts, however with a significant number of failures, as well.The strategies of how a brand extension should be done, have been published in several books during the last decades. Despite of this, some companies still do not see the link between brand extension and business development. There seem to be a certain lack of knowledge and understanding of the underlying factors that affect a brand extension. In this study, we would therefore like to examine and identify these different factors in order to create a greater understanding of branding strategies.Purpose: The purpose of this study is to research, describe and analyse the nature of horizontal brand extensions in order to create a theory regarding the essential key factors to take into consideration before considering an extension. Based on the theory, the hypothesis will be tested empirically in order to strengthen- or reject it.Methodology: This study is made with a deductive approach, where the theoretical framework, based on previous presented theories, has led to the conformation of our hypothesis, which has later on been applied to the findings from the empirical researches in order to confirm or discard our hypothesis.The empirical basis consists of qualitative interviews with respondents from two companies with experience from horizontal brand extension: Craft of Scandinavia and Peak Performance.Conclusion: Our conclusion from this research is that for a horizontal extension to be successful it must:‐ Be a part of a brand with a clear brand image and plan, for the brand ­‐ Fit the brand ‐ Live up to the original brand promise - Fit with the old associations and generate new, positive associations to the brand ­‐ Have high perceived quality and trust in the mind of the customer- Be a part of a risk evaluation in order to limit the risks and obtain a more realistic view of the extension.
Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

The BP Deepwater Horizon crisis in 2010 was one the largest catastrophes in the history of the oil industry. BP was sued over the disaster, and lost several billion dollars. This study examines the crisis response strategies and/or image repair strategies, which can be found in BP's press releases following the Deepwater Horizon crisis. In particular, the study looks closer at what established crisis communication strategies could be discerned in the material, and how they are used discursively. The theories used were the Image Repair Theory (IRT) and the Situational Crisis Communication Theory (SCCT). The results show that BP utilized a number of different established crisis response strategies and/or image repair strategies in their crisis communication work in the press releases. These strategies were concern, corrective action, ingratiation, transcendence, differentiation, denial, shifting the blame/scapegoating, defeasibility, compassion and attacking the accuser. They were used discursively by the CEO by expressing sympathy, promising that a similar event will never happen again, by stating appreciation for and praising the leadership of the U.S. President and public sector. What is more, it is used by describing in detail how the solution process progresses, by stating what the causes of the crisis were, by describing other involved actors' lack of taking responsibility and by establishing a fraud hotline. The main conclusions of the study are that BP used several crisis strategies in their press release s, though rather inconsistently. Additionally, BP used the strategies in an ambiguous manner, and changed strategies over time. Lastly, one main conclusion is also that a company is prepared to utilize crisis communication strategies in their practical communications work, though not entirely in the way prescribed by the theories.