To see the other types of publications on this topic, follow the link: Image repair theory.
Dissertations / Theses on the topic 'Image repair theory'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 37 dissertations / theses for your research on the topic 'Image repair theory.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Rivas, Cruz Erica Alejandra. "Deflategate and Image Repair Theory: A Case Study." BYU ScholarsArchive, 2019. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/7571.
Full textAbstract:
This study employs qualitative research methods to identify crisis communication strategies utilized by Tom Brady and the New England Patriots during the cheating scandal, Deflategate. Informed by Benoit’s image repair theory, this case study analyzes 14 statements made or released in response to developments throughout the scandal. The findings support the theory of image repair in that transparency in communication and public relations are important aspects in the world of professional sports as offenders work to deter or repair any damage to their reputation in the midst of a scandal. In addition to providing a unique perspective on image repair strategies, this study also offers a foundation for additional research.
2
Hallström, Jenny, and Maria Georgenson. "Image repair-theory vid livsmedelskris : Textanalys av Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29437.
Full textAbstract:
This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot’s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message.Denna uppsats har studerat Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen 2013, när hästkött hittades i Findus 1-portions lasagne. Syftet med studien var att se hur budskapen i kriskommunikationen formulerats på Findus.se och hade fem frågeställningar för att besvara syftet. Metoden som användes var textanalys och tillvägagångssättet hade förhandsdefinierade kategorier för att allt material skulle analyseras efter samma förutsättning. Materialet som valdes ut var fem pressmeddelanden och fyra blogginlägg som alla publicerats under krisens förlopp. Studien utgick från teorierna om image repair, de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos och krisens faser. Resultatet visade att Findus var konsekventa i sin kriskommunikation, oavsett medieformat, men att det som skiljer medieformaten åt, var hur budskapen formulerats och vad de lade tyngd på beroende på vilken krisfas de befann sig i. Tre image repair-strategier var dominerande; förnekande, minska händelsens anstötlighet och tillrättaläggande. Strategierna användes i olika varianter och de förkom flera strategier i varje text. Findus använde sig mycket av ethos för att bygga upp sitt företroende genom att påvisa moralisk karaktär och välvilja. De anspelade på pathos genom att de försökte associera sig själv med positiva känslor och sin underleverantör med negativa känslor. Logos användes för att skapa trovärdighet i sin argumentation, genom bevisning från fakta och pålitliga källor. Det var tydligt att appellformerna samspelade genomgående i texterna för att förmedla ett enhetligt budskap och de samspelade även med image repair-strategierna. Det blir tydligt att de arbetar efter krisens förlopp och fas, eftersom man lätt kan avläsa vilken fas Findus befinner sig i utifrån textens innehåll. Oavsett i vilket medieformat och under vilken krisfas de befann sig i, markerade Findus en tydlig ståndpunkt i krisen, eftersom att de sände ut likande budskap i alla texter.
3
Molin, Anders, and Hanna Olsson. "”Det enda säkra är att vi inte kommer att följa planen” : En kvalitativ studie av tillämpningen av kriskommunikationsteorier för att skydda anseendet." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34992.
Full textAbstract:
The value of a good reputation for organizations is increasing today as consumers and citizens become more aware of brands. If a crisis hits an organization, there is now more to lose than before concerning reputation. Therefore the organization’s communication strategies must be developed to sustain the organization’s reputation during and after a crisis. In the field of crisis communication there are two distinguished theories which concern what an organization with help from crisis communication should do to undergo a crisis without losing its reputation. These theories are image repair theory and situational crisis communication theory (SCCT). They both offer guidelines and course of actions for a preserved reputation, the latter with a list of scenarios of crises tied to every given strategy the theory proposes. The purpose of this study is to shine light on the application of the theories among communicators in both public and private organizations. This is investigated by focusing partly on how communicators reason about focusing on the organization’s reputation in crisis communication, partly on how they feel about implementing the strategies tied to scenarios image repair theory and situational crisis communication theory advocate. To examine the question at issue, we have performed a series of interviews where our group of respondents consists of ten communicators working in public and private organizations. With every respondent we have had a long talk and tried to dig deep into how crisis communication plans are designed as well as how crisis communication is practiced. The conclusion of this study is that the basic ideas that image repair theory and situational crisis communication theory are based upon are well implemented among Swedish communicators. However, the strategies recommended by the theories are completely rejected by the communicators. Instead they say that openness is the best way to a preserved reputation, not specific strategies tied to scenarios. The communicators think that such a course of action would do more harm than good for the reputation of the organization during a crisis. No crisis looks like another and therefore it is impossible to foresee how crisis communication should be designed.Vikten av ett gott anseende ökar mer och mer idag när konsumenter och medborgare blir mer och mer varumärkesmedvetna. Detta medför att om en organisation drabbas av en kris finns det nu mer att förlora än tidigare vad gäller anseende. Därför måste också organisationens kommunikationsstrategier följa med i utvecklingen och vara kapabla att upprätthålla anseendet under och efter en kris. På området kriskommunikation finns det två framstående teorier som berör hur en organisation med hjälp av kriskommunikation ska göra för att genomgå en kris utan att förlora anseende. Dessa teorier är image repair theory och situational crisis communication theory (SCCT). De erbjuder båda riktlinjer och tillvägagångssätt för ett bevarat anseende, den senare med en lista över krisscenarion knutna till varje given strategi teorin förespråkar. Syftet för denna studie är att belysa hur tillämpningen av teorierna ser ut bland kommunikatörer i offentlig och privat verksamhet. Detta utreds dels genom att se på hur kommunikatörer resonerar kring att i kriskommunikation fokusera på organisationens anseende, dels på vad de tycker om att implementera de strategier knutna till scenarion image repair theory och situational crisis communication förespråkar. För att undersöka ovanstående frågeställning har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju, där vår respondentgrupp består av tio kommunikatörer inom offentlig och privat verksamhet som har kriskommunikation som ansvarsområde inom respektive organisation. Med varje respondent har vi haft långa samtal och försökt att gå på djupet med hur kriskommunikationsplaner utformas samt hur kriskommunikation i praktiken utövas. Slutsatsen för denna studie är att grundidéerna som image repair theory och situational crisis communication theory bygger på är väl implementerade bland svenska kommunikatörers arbetssätt. Men de strategier som förespråkas av teorierna ratas fullständigt av kommunikatörerna. I stället hävdar de att öppenhet är den bästa vägen till bevarat anseende, inte specifika strategier knutna till scenarion. Ett sådant tillvägagångssätt menar kommunikatörerna skulle göra mer skada än nytta för organisationens anseende under kris. Ingen kris är den andra lik och det är därför omöjligt att förutse hur kriskommunikation ska se ut.
4
Korte, William Anthony Jr. "An Examination of Image Repair Theory and BP’s Response to the Deepwater Horizon Oil Spill." Scholar Commons, 2018. http://scholarcommons.usf.edu/etd/7182.
Full textAbstract:
The 2010 explosion of BP’s Deepwater Horizon oil rig was an environmental disaster unparalleled in United States history. Because of this, there has been a great deal of research studies regarding the matter.
The purpose of this study was to determine what inshore fishing guides in the Tampa Bay Area feel should be a response to future oil spills using Image Repair Theory, as well as how this important group of stakeholders felt about the image repair responses employed by BP in the wake of the spill.
In depth interviews were used to gather data and answer the pertinent research questions, which also generated follow up questions. The findings showed Tampa Bay Area captains feel that BP’s responses in the wake of the spill were inadequate in alleviating the situation. The captains felt that better planning on the part of oil companies is needed and also that oil companies should be mortified and have clear and decisive plans for correcting the situation as well as alleviating the effects of said spill on the pertinent publics.
5
Larsson, Josefine, and Hanna Nordström. "Krisen kommer! - En analys av uttalanden för att förhindra att en förtroendekris uppstår." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27852.
Full textAbstract:
Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie.
6
Björkholm, Matilda, and Veronica Nilsson. "Sociala medier för att hjälpa eller stjälpa? : En kvalitativ textanalys på Parken zoo:s Facebookinlägg under deras förtroendekris hösten 2012." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27052.
Full text
7
Bjerkland, Albin, and Benjamin Edman. "Laget före jaget? : En kvalitativ studie om hur svenska sportorganisationer kommunicerar under en spelares individuella kris." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66449.
Full textAbstract:
Idrottsskandaler blir ofta uppmärksammade i nyhetsmedier och aktörerna i krisen behöver därför uttala sig offentligt. Denna studie undersöker hur svenska sportorganisationer, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF och Pixbo Wallenstam, hanterar en kris som uppstått från ett individuellt övertramp. Mer specifikt försöker studien att ta reda på hur och till vilken grad laget skyddar sin organisation, respektive den anklagade spelaren i den externa kommunikationen. För att kunna svara på de frågeställningar som studien utgår från har en retorisk textanalys genomförts, där användandet av ethos, pathos, logos och responsstrategier har analyserats. Hela denna uppsats genomsyras av Benoits (1997a) image repair theory, då en stor del av analysen handlar om vilka responsstrategier inom denna teori klubbarna använder för att skydda sin egen, respektive spelarens image under krisens händelseförlopp. Utöver image repair theory presenteras tidigare forskning som är väsentlig för forskningsområdet, för att kunna jämföra denna studie med tidigare resultat. Forskningen presenteras under flera kategorier: personligt varumärkesbyggande, fans, monopolstatus, tisdsanpassad krisrespons, organisationer i en individuell kris och retorik inom kriser. Analysen som genomförts tyder på att krishanteringen inom sportvärlden kan skilja sig från andra områden, när det kommer till konsekvenser för den anklagade/skyldige och stödet från organisationen till individen som krisen är grundad på. Vad som även uppmärksammas i denna studie är att en negativ krishistorik påverkar stödet från organisationen till individen. En klubb som varit inblandad i kriser tidigare behöver fokusera på att skydda laget, istället för spelaren. De slutsatser som dras är att strategierna bolstering och corrective action används mest när det kommer till att skydda laget, medan strategierna för att skydda spelaren skiljer sig mer från lag till lag. De strategier som är vanligt förekommande för att skydda spelaren är dock mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering och victimization. Den sistnämnda är en strategi myntad av författarna av denna uppsats. Ethos används framförallt för att skydda laget, medan pathos framförallt används för att skydda spelaren. Vad som även bör nämnas är att studien tyder på att fokuset på att skydda laget eller individen påverkas av typ av kris och krishistorik. Denna undersökning bidrar till en kunskap kring hur en offentlig persons övertramp påverkar en organisation. Den belyser även skillnader i hur en organisation beskylls beroende på om det är en känd person eller inte som är anklagad, vilket kan kopplas till generella klyftor i det svenska samhället.Sports scandals often get a lot of attention in media and the people involved in the crisistherefore need to make public statements. This study examines how Swedish sportsorganizations, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF and Pixbo Wallenstam, handles a crisis thathas evolved out of a personal violation. More specifically this study tries to find out how and towhat extent the team protects the organization and the player in the external communication. Tobe able to answer the questions that the study is based on, a rhetorical analysis has been made,where the use of ethos, pathos, logos and response strategies was analyzed.Benoits (1997a) image repair theory is crucial throughout the study, because a big part of theanalysis examines which response strategies in this theory, the clubs uses to protect their ownand the players image during the events of the crisis. Beyond image repair theory earlier researchthat is relevant to the subject is presented, to be able to compare this study to earlier results. Theresearch is presented in categories: personal branding, fans, monopoly status, the timing of thecrisis response, organizations during an individual crisis and rhetoric in crisis.The analysis that is made indicates that crisis management in the world of sports can differfrom other areas, when it comes to consequences for the accused/guilty one, and the support tothe individual, who is the reason for the criss, from the organization. Something that also isbrought up in this study is that a negative history of crisis affects the support to the individualfrom the organization. A club that has been involved in crisis before need to focus on theprotection for the team, instead of the player.The conclusions are that the strategies bolstering and corrective action are being used mostfrequently when it comes to the protection of the team, while strategies to protect the playerdiffer from team to team. The strategies that are common when it comes to the protection of theplayer are mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering and victimization . The lastmentioned strategy is coined by the authors of this study. Ethos is especially used to protect theteam, while pathos mostly is used to protect the player. Something else that should be mentionedis that the study indicates that the focus of the protection, the team or the player, is affected bywhat kind of crisis it is and the organizations history of crises.This study contributes to knowledge about how the violation of a public person affects anorganization. It also highlights differences in the public's response to the crisis, depending on ifthe accused is famous or not. This may be related to general gaps in the Swedish society.
8
Almstrand, Jacob. "Kriskommunikation och Åsiktspolarisering : En studie kring SAS kriskommunikation." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40071.
Full textAbstract:
I februari 2020 utmanade SAS den nationalistiska uppfattningen om vad som verkligen var skandinaviskt genom en reklamfilm. Den här filmen möttes av kritik där flera av kritikerna kritiserade utifrån ett nationalistiskt perspektiv. Detta ledde till att SAS påbörjade en kriskommunikationsprocess där man från deras kommunikation kan utläsa främst tre strategier från Benoits Image repair theory. SAS nekade till anklagelserna, de försökte att sänka trovärdigheten hos kritikerna och de ändrade om sin kampanj. Likt tidigare forskning är slutsatsen i den här studien att SAS agerat otydligt i sin kommunikation vilket grundar sig i att de använt sig av för olika strategier som säger emot varandra. Denna situation kan liknas vid en dialog mellan SAS och respondenter. Vad den här dialogen slutar i är två sidor som vill förmedla en bild om vad som är skandinaviskt, en diskussion som delat många i Skandinavien.
9
Bylund, Cecilia, and Karl Blom. "POLIS, POLIS, REGISTERKRIS : – en retorisk analys av polisens kriskommunikation i samband med "registerskandalen"." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24993.
Full text
10
Rosell, Ebba, and Viktor Birlev. "”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt ossoch förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” : - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53903.
Full textAbstract:
Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.
11
Pettersson, Henrik, and Marcus Sundling. "VAG-koncernens utsläppsskandal : En kvalitativ studie inom kriskommunikatioin." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34684.
Full textAbstract:
Forskning inom kriskommunikation tyder på att det är viktigt som företagare att hantera kriskommunikation väl, oavsett storlek på organisationen. Utsläppsskandalen VAG-koncernen orsakade hösten 2015 skakade bilvärlden. Miljoner fordon blev påverkade av skandalen utan förvarning. I dagsläget pågår fortfarande utsläppsskandalen.Syftet med studien var att beskriva och analysera hur VAG-koncernen kommunicerade under utsläppsskandalen, baserat på uttalanden som de själva gjort samt utifrån det bedöma hur koncernen hanterade krisen. Slutligen analyserades resultatet med diskussion där slutsatsenblev att VAG-koncernen överlag hanterat krisen på ett bra sätt genom att de bad om ursäkt för skandalen, tillsatte en ny ledningsgrupp, tog ansvar för situationen och försökte återställa allt så gott det gick. Det negativa var att de agerade långsamt. Rekommendationen från de teorier som använts i denna studie är att agera fort, inom 24-36 timmar efter krisens start. VAG-koncernens första uttalande kom sju dagar efter skandalens uppdagande.De teorier som vi oftast kunde koppla till VAG-koncernens uttalanden var Image Repair Theory (IRT) och Situational Crisis Communication Theory (SCCT). Dessa teorier kopplades till alla tio uttalanden. Fem av uttalandena kopplades till strategin tillrättaläggande inom teorin IRT, vilket var den strategi som hade högst frekvens bland koncernens uttalanden.Crisis communication is a globally central concept. Research in the area indicates that it isimportant for businesses to handle crisis communication well, regardless the size of theorganization. The emission scandal caused by the VAG-group in the autumn 2015 rattled theautomotive business. Millions of vehicles were affected by the scandal without warning. Thescandal is still going on in present time.The purpose of the study was to describe and analyze how the VAG-group communicatedduring the crisis based on the statements made by the VAG-group. Additionally, also determinehow VAG handled the crisis. Finally the result was analyzed with a discussion where theconclusion is that the VAG-group generally handles the crisis well since they apologized forthe scandal, changed the board, took responsibility for the situation and tried to restoreeverything as much as possible. The only negative aspect was their slow acting. Therecommendation from the theories used in this study is to act fast, within 24-36 hours after thestart of the crisis. For the VAG-group the first statement came seven days after the reveal of thescandal.The theories that we could connect mostly to the statements made by the VAG-group were theImage Repair Theory (IRT) and the Situational Crisis Communication (SCCT). These theoriescould be related to all ten statements. In five of the statements the strategy Corrective actionfrom IRT was connected which was the strategy with the highest frequency within thestatements by the VAG-group.
12
Wright, Courtney. "Responding to Crises: A Test of the Situational Crisis Communication Theory." Scholar Commons, 2008. https://scholarcommons.usf.edu/etd/91.
Full textAbstract:
Crisis management includes efforts designed to prevent and to detect potential crises, and to learn from crisis experiences. The SCCT posits that certain crisis responses (matched) produce better outcomes for organizations than others (unmatched), depending on the situation. In addition, the results from this study attempt to support the situational crisis communication theory in aiding crisis managers in protecting their organizations against crises.
13
Pettersson, Rebecca, and Sofie Jacobsson. "”Nu vänder vi blad” : En innehållsanalys av kung Carl XVI Gustafs krishantering av boken Carl XVI Gustaf - den motvillige monarken." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35283.
Full textAbstract:
I denna studie analyseras kung Carl XVI Gustafs kommunikation och hantering av media i samband med den kris som utspelade sig efter att boken Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken publicerats. Utifrån den post som kung Carl XVI Gustaf besitter och som finansieras av svenska skattemedel finns det ett samhällsintresse i att studera och granska kungahuset närmare. Denna studie tar upp ett tämligen outforskat perspektiv nämligen kung Carl XVI Gustafs kriskommunikation. Det material som ligger till grund för analysen är de tre tillfällen där han mötte media i samband med utgivandet av boken. De teorier som ligger till grund för denna studie är faller inom kriskommunikation och retorik. Eftersom boken behandlar kung Carl XVI Gustafs privatliv diskuteras också gränsdragningen mellan privat och offentligt samt hur kriser kan påverka förtroendet. Den metod som brukas är Karlberg och Mrals retoriska analysmodell. Studien visar att kung Carl XVI Gustaf till en början har en mer avslappnad och humoristisk ton i sin retorik. Detta står i kontrast med den mer formella och ansträngda retoriken som kung Carl XVI Gustaf brukar senare i sin krishantering. Utifrån rådande riktlinjer inom kriskommunikation rekommenderas att agera snabbt och föra en tydlig dialog vilka är två aspekter som kung Carl XVI Gustaf bryter mot. Av Benoits försvarsstrategier använder kung Carl XVI Gustaf ett flertal men förnekelsestrategin är den som brukas i högst utsträckning.This study analyzes how His Majesty the King Carl XVI Gustaf communicated and managed media concerning the crisis that took place in connection with the publication of the book Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken. Due to the fact that he is king of Sweden and that his work is financed by Swedish taxpayers there is a public interest in studying him and the royal family closer. This study touches on a rather unexplored perspective, namely His Majesty the King Carl XVI Gustaf’s crisis communication. The material that creates the foundation for this study is the three times where he meets media in connection with the publication of the book. The theories used to create the foundation in this study are rhetoric and crisis communication. Due to the fact that the book mentions things from his private life a discussion concerning private and public will be held and how crises might have an impact on trust. The method that will be used is Karlberg and Mral’s rhetorical analysis model. The study shows that His Majesty the King Carl XVI Gustaf at first has a more relaxed and humorous rhetoric. This stands in contrast to the more formal and strained rhetoric used later in his crisis management. According to current guidelines in crisis communication organizations are recommended to act fast and keep a clear communication, two aspects that he seems to go against. Of Benoit’s defense strategies His Majesty the King Carl XVI Gustaf seems to use several, although the denial strategy seems to be the most frequently used.
14
Abdurahmanovic, Dzenana. "”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula : En studie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35250.
Full textAbstract:
Titel ”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula En fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret Syfte Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen. Metod Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation. Resultat Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory. Strategierna som användes för att upprätthålla image var för många och olika för att uppfattas som trovärdiga medan polisen utförde i teorin en perfekt apologia. Polisen beklagade situationen, berättade om vilka åtgärder som skulle utföras och Justitiekanslern beslutade om kompensation till de drabbade.
15
Orest, Flavet Sebastian. "Den enes död, den andres bröd : En fallstudie i Fonus kriskommunikation." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104655.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut. Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning. Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen.This paper examines how the Swedish funeral agency Fonus chose to respond to a critical article published in Aftonbladet, with a press release posted on their website. The paper first examines the rhetorical tools used in the creation of this message, and in relation to Benoit's Theory of Image Repair, which strategies that were used and how they were used. Thereafter the paper examines the effectiveness of these messages by exposing a selected group of respondents to the material whilst having them answering questions performed in an interview about what they are reading. Firstly the respondents are exposed to negative statements directed against Fonus in an attempt to tarnish their opinion of the company before they are allowed to read Fonus press release. The aim is to investigate whether this text-based crisis communication can influence the respondents and their attitude towards the company in a positive direction. The essay concludes that a message designed with varied rhetorical tools and a balanced use of Benoit's strategies is a fruitful way to influence the recipient in the desired direction.
16
Röckner, Lindgren Joanna. ""Vi förstår reaktionerna" : En textanalytisk studie av Parken Zoo:s kriskommunikation i pressmeddelanden och på Facebook." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18829.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär. Resultatet visade också att val av strategi ochhur många strategier som används förändras under krisens förlopp, troligen beroende på vilken krisfasparken befinner sig i. Under akutfasen använde Parken Zoo samtliga strategier, i jämförelse med krisensförstadium då endast en strategi användes. Analysen har även synliggjort mönster för vilka språkligaresurser som verkar bidra till realiseringen av respektive strategi ur Benoits teori om imagereparation.Transitivitetsanalysen visade bland annat att den förnekande strategin i första hand realiseras genomattributiva relationella processer medan den tillrättaläggande strategin karakteriseras av materiellaprocesser. Avslutningsvis diskuteras även delar av materialet som inte har kunnat kategoriseras som enstrategi på ett tydligt sätt men som ändå kan ses som försök att rädda Parken Zoo:s image, exempelvissynliggörs möjligheten till en ny strategi som går ut på att visa förståelse.
17
Haraldsson, Filip, and Jacob Gabrielsson. "Bungle in the jungle : H&Ms kriskommunikation under tröjskandalen i januari 2018." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146608.
Full textAbstract:
In early January 2018, the clothing company H&M released a new collection for children. One of the sweaters in the collection was printed with the text "Coolest monkey in the jungle". The shirt was worn by a dark-skinned child and H&M was accused of racism. This is because the word "monkey" has historically been used as a racist slur to downgrade dark-skinned people. Throughout the scandal H&M has published an official press release, as well as a number of posts on social media, each of which affects the scandal. The purpose of the study is to analyze H&Ms crisis communication with regard to the strategies they used during the shirt scandal. The main question of the study is how did H&M's crisis communication express itself in text during the shirt scandal. The theories used in the study are William Benoit's image repair theory (2014) and Timothy Coombs Situational crisis communication theory (2007), abbreviated SCCT. The methods used are a qualitative content analysis, text analysis and a rhetorical analysis. The qualitative content analysis is based on the chosen theories, so that the survey can extract the underlying message that H&M wants to convey. While the text analysis processes the text itself and how the company wants the reader to perceive the message and how H&M’s texts interact with each other. The rhetorical analysis contributes to a deeper understanding of the text's underlying message and structure with the actual text as a starting point. The rhetorical analysis is done by analysing the text’s structure with the rhetoric disposition scheme as a starting point. H&M’s crisis communication is in this case related to what is proposed in the strategic theories of crisis communication. The main crisis communication strategies used by H&M were admitting responsibility, asking for forgiveness and corrective actions. The rhetoric analysis has shown that the press release and posts on social media have different functions. The press release make greater importance to the structure of the disposition scheme, while the social media posts rather contain certain parts, for example, a greater focus on pathos and the preparatory of counter arguments while communicating to individuals rather than the public.
18
Emma, Mickelsson. "En undersökning av Norwegians kriskommunikation under flygstrejken 2015. : En textanalys av Facebookinlägg och pressmeddelanden." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125614.
Full textAbstract:
Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar: Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ? Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation? Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden? Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information.
19
Tillnert, Theresia. ""Det finns inget mellan dom och oss" : Om kriskommunikationen under Nordeas presskonferens efter Panamaskandalen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137854.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur en stor bank väljer att hantera en förtroendekris under en presskonferens. Genom att analysera Nordeas presskonferens som hölls i Stockholm den 7:e april 2016 i samband med den så kallade Panamaskandalen, ämnar studien utreda vilka retoriska strategier Nordea använder sig av samt hur bankens karaktär framställs under presskonferensen. Presskonferensen transkriberas och analyseras i en retorisk analys. Begreppen ethos, pathos och logos appliceras på materialet samt även Benoits (1997) image repair theory. Resultaten visar att Nordea främst använder sig av ethos och logos, samt tillrättaläggande och bolstering, men även enkelt förnekande, förnekande och projicering, minimering och attack. Tidigare forskning av Caldiero et al. (2009), Holtzhausen och Roberts (2009), Maiorescu (2016) samt Weber et al (2011) stämmer överens med denna studies resultat att tillrättaläggande och bolstering är de vanligaste strategierna. Studien kommer även fram till att Nordea försöker framställa sin karaktär som förebyggande, uppoffrande, brottslighetsavståndstagande, stabil, kunnig och oskyldig. Analysen visar dock på ett antal motsättningar inom Nordeas uttalanden under presskonferensen vilket gör att Nordeas karaktär framställs som stabil och kunnig, men även undanslingrande, sympatisökande och delvis skyldig. Studier om banketik av Green (1989) och Paulet et al. (2015) visar på att presskonferensen kan ha skadat Nordeas anseende ytterligare. Detta på grund av att de, trots att de är en konventionell bank utan etisk profilering, kan uppfattas ha gått emot kunders förväntan om att deras pengar ska behandlas med respekt.
20
Envall, Ebba, and Kimberley Hagander. "Wash away greenwashing : Retorisk analys av kriskommunikation vid anklagelser av greenwashing." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52345.
Full textAbstract:
The study ”Wash away greenwashing” aims to analyze crisis communication caused byaccusations of greenwashing and whether the accused organizations succeed in repairing their image. Greenwashing is when an organization is trying to portray themselves as more environmentally friendly than they actually are. The chosen organizations are Sveaskog, Preem and Svenskt Flyg, who have been accused of greenwashing and won the annual anti- prize which is voted forward by the swedish environmental organization Jordens Vänner. The study conducts a qualitative rhetorical analysis and a smaller quantitative content analysis based on theories about the rhetorical situation, ethos, pathos and logos, green rhetoric and Image repair theory. The study analyzes four different media texts belonging to the organisations which are called ”Kommentar till Svenska Greenwashingpriset”, ”Sveaskog välkomnar en dialog om skog”, ”Så ska Preem hantera Svenska Greenwashingpriset” och ”De får Svenska Greenwashingpriset 2017”. The result of the analysis shows that all of the accused organizations are using the different theory’s within crisis communication, but theextent differs. The main thing to achieve effective crisis communication is to have available information concerning the accusations and that the crisis communication should be as correct and balanced as possible regarding rhetoric. The conclusion is that Sveaskog is the most efficient with their crisis communication and thus succeeds in repairing their image after the accusations in the best way.Studien ”Wash away greenwashing” ämnar analysera kriskommunikation som uppstått efter anklagelser om greenwashing och huruvida organisationerna lyckas reparera sin image. Greenwashing är när en organisation försöker framställa sig som mer miljövänliga än vad de i själva verket är (Jordens Vänner, u.å.a). De valda organisationerna är Sveaskog, Preem och Svenskt Flyg, tre organisationer som anklagats för greenwashing och har vunnit det årliga antipriset som röstas fram och delas ut av miljöorganisationen Jordens Vänner (Jordens Vänner, u.å.a). Studien genomför en kvalitativ retorisk analys och en mindre kvantitativ innehållsanalys analys som utgår från teori om retorisk situation, retoriska appellformer, grön retorik och Image Repair Theory. Genom analysen analyseras fyra olika medietextertillhörande organisationerna vid namn ”Kommentar till Svenska Greenwashingpriset”, ”Sveaskog välkomnar en dialog om skog”, ”Så ska Preem hantera Svenska Greenwashingpriset” och ”De får Svenska Greenwashingpriset 2017”. Resultatet visar att avsändarna Sveaskog, Preem och Svenskt Flyg alla använder sig av strategier inom kriskommunikation, men vid olika antal tillfällen och genom olika uttryck. Det huvudsakliga för att kunna uppnå effektiv kriskommunikation är att det ska finnas tillgänglig information angående anklagelserna och att den ska vara så korrekt och retoriskt balanserad som möjligt. Trots att alla avsändare använder sig av olika retoriska appellformer, så är slutsatsen att det är Sveaskog som lyckas mest effektivt med sin kriskommunikation och därmed lyckas reparera sin image efter anklagelserna på bästa vis.
21
Möller, Marie. "Stockholm Prides kriskommunikation 2011 – en retorisk analys av försvarsstrategier." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90305.
Full textAbstract:
SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende? TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris. Trovärdighet, ethos, är kopplat till retorik och kan kommuniceras. Teorier om förtroende, kriskommunikation, försvarstal, försvarsstrategier och retorik används. METOD Fyra meddelanden publicerade på Stockholm Prides hemsida analyseras med image repair theory, en typologi om försvarsstrategier som grundar sig på den antika retoriken. Typologin undersöker hur en organisation försöker återskapa förtroende i en kris. RESULTAT Stockholm Pride gör ett på flera sätt välgjort försvarstal och agerar i enlighet med forskares rekommendationer: man går själv ut med information om situationen, bemöter medial kritik och intygar att man ska göra allt man kan för att ställa situationen tillrätta. Kanske undviker man en kris tack vare sin kommunikation. Dock kommunicerar inte organisationen med enad front och tar inte på sig skulden. Man ber inte om ursäkt utan att i samma veva försvara sig. Man framställer sig som ansvarig men oskyldig och skickar därmed dubbla budskap. Stockholm Pride gör inte en så kallad pudel.
22
Sandberg, Fransson Emelie, and Petra Olgarsson. "Bubblan som sprack - Isabella Löwengrips kriskommunikation genom bloggen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-169607.
Full textAbstract:
The research conducted in The Bubble That Burst – Isabella Löwengrip’s Crisis Communication Through Blog Posts aims to answer how Isabella Löwengrip attempted to save both her and her companies images during a crisis in the fall of 2019. Benoit’s Image Repair Theory and Goffman’s Self-Presentation Theory were combined to create the framework of this study. The material studied were blog posts uploaded onto her personal blog that mainly concerned the crisis during the months of October and November 2019. To demonstrate how the crisis evolved, additional material was added from February 2020. A textual rhetorical analysis method was used to investigate how Löwengrip aimed to persuade the blog’s readers that both she and her companies are still trustworthy. The results showed that Löwengrip used several Image Repair as well as rhetorical strategies. Löwengrip also changed her self-presentation during the crisis. Furthermore, it demonstrates how aware she is about her image. Additionally, the personal character of the blog medium makes the crisis communication more emotionally based and relationship building than traditional Image Repair and crisis communication efforts.
23
Rosell, Edvin, and Enja Fullsta. "Förtroendekrisens ambivalens : En fallstudie av narrativet i dokumentärserien om Isabella Löwengrip." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42328.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte Personliga varumärken blir en allt vanligare företeelse, men var händer när ett personlig varumärke står inför en krissituation? Syftet med studien är att tillföra nya kunskaper till området genom att undersöka hur ett personligt varumärkes narrativ i rörlig bild kan användas i hanteringen av en förtroendekrissituation. Metod och material Materialet som analyserades var dokumentärserien My Flip Side om Isabella Löwegrips tid efter en förtroendekris. Studien utfördes genom en narrativ analys med analysverktyget aktantmodellen. Ett frågeschema togs fram utifrån aktantmodellen och frågeställningar. Huvudresultat I den narrativa analysen av materialet har ett resultat sammanställts där det går att konstatera hur Löwengrip strävar mot två tydliga mål genom två olika sidor av sig själv. Den specifika förtroendekrisens existens har cirkulerat i dokumentärserien och påverkat de olika sidorna hos Löwengrip på olika sätt vilket skapar ett narrativ som börjar med en polerad Isabella Löwengrip som under seriens gång visar en alltmer sårbar sida. Löwengrip besvarar krisen genom att beskylla media, barndomstrauman och genom att presentera en ny version av sig själv. Den nya sidan delas dock med den Löwengrip som allmänheten tidigare känner. Dessa två sidor brottas om kampen att nå sina mål där budskapen framkommer i olika former.
24
Mallouppas, Niki. "Röda Korsets hantering av den egna krisen : mediedrevet mot Röda Korset och Bengt Westerberg." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-57954.
Full textAbstract:
I denna uppsats analyseras åtta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen är att analysera välgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen där styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode är i nyhetsmediernas fokus. De frågor som uppsatsen besvarar är: Hur framställs Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets inställning, i artiklarna, till krisen vara? Använder organisationen sig av någon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna används van Djiks kritiska diskursanalys som analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till är teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill säga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori. I analysen av artiklarna framträder två kriskommunikationsstrategier där Röda Korset först försöker överföra ansvaret för arvodet på någon annan och sedan argumenterar varför Westerberg bör erhålla det arvode han får. Röda Korset beslutar även om en åtgärd, vilken innebär att organisationens medlemmar får möjligheten att påverka beslutet om arvodet i ett nationellt rådslag. Bengt Westerberg tycks dock inte vara posivit inställd till debatten, då han beskrivs vara irriterad under Röda Korsets presskonferens. Röda Korset meddelar däremot att de tar krisen på ”stort allvar”. Utöver den negativa framställningen av Westerberg i artiklarna, ger artiklarna även en bild av att Röda Korsets verksamhet är problemfylld då de drabbats av många krisen under den senaste tiden. Trots två kriskommunikationsstrategier och en åtgärd tycks organisationens ansträngningar för att lindra en förtroendekris hos medlemmarna vara otillräckliga. Medlemsantalet sjönk med 40 000 medlemmar under året då krisen inträffade.
25
Axelsson, Louise, and Rita Cohn. "Kommunikationsstrategier vid kritiserade händelser – hur formas kritikhantering i ett samhälle präglat av informationsspridning? : En kvalitativ innehållsanalys av sex företags kommunikationsstrategier vid bemötande av offentlig kritik i sociala medier och hållbarhetsrapporter." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41177.
Full textAbstract:
This study aims to investigate how companies formulate external communication in social media and sustainability reports when dealing with public criticism linked to sustainable development, in a society where information spreads quickly via social media and thus risk leading to loss of legitimacy and damaged reputation. The study is based on a qualitative method with quantitative elements. A qualitative directed content analysis has been conducted on six different companies' Twitter and Facebook pages as well as sustainability reports, where data has been interpreted, categorized and analyzed based on Image Repair Theory's communication strategies. A selection was made among 14 295 words in social media and 80 234 words in sustainability reports to find out which strategies the companies used in their crisis management, which strategies were most common in each medium and why. The results show that strategies such as corrective action and mortification were equally common in both channels. In social media, it was also common for companies to formulate posts using strategies such as defeasibility and sympathy, while the content of sustainability reports often could be linked to strategies such as information, bolstering and transcendence. The study shows that companies' choice of communication strategies is based on a combination of the type of recipient and the type of channel used. A combination of one-way and two-way communication is thus important for the company to be able to meet the specific needs of both of these factors. Furthermore, the study shows that Image Repair Theory could be expanded with more strategies such as sympathy and information, as these were common in all companies' crisis management. Finally, the study shows that the monologic or dialogic characteristics of a medium have a major impact on how communication is formulated in response to public criticism.
26
Holmqvist, Julia. "Playing the Trump Card : A qualitative rhetorical analysis of President Trump’s crisis communication on Hurricane Maria." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40509.
Full textAbstract:
In this study, a qualitative rhetorical analysis is done on U.S. president Donald Trump’s crisis communication on Hurricane Maria, which was an Atlantic hurricane that struck areas such as Puerto Rico and Dominica in the autumn of 2017. Given that the former is an unincorporated territory of the U.S., the need for effective relief measures by the Trump administration became of particular importance there. However, in the media, the actual response by the administration was widely criticised as being slow and inefficient by actors like the relief group Oxfam and the humanitarian organisation Refugees International. Therefore, this study critically evaluates Trump’s crisis communication strategies on the hurricane to assess their success. The material consists of statements by Trump in both traditional and social media through official remarks and tweets, which are analysed through the crisis communication theories of image repair theory and situational crisis communication theory. In doing so, of interest is also to examine whether any differences can be seen in the strategies used by Trump in these two kinds of media channels. To address the hurricane, the findings showed that Trump mainly used the crisis communication strategies of corrective action, bolstering, defeasibility and attack accuser from image repair theory and compensation, reminder, ingratiation, excuse and attack the accuser from situational crisis communication theory. Moreover, no distinctive differences were found in which strategies Trump used in the respective channels, even if the attacks on Twitter were often more aggressive. While both positive and negative evaluations could be made of how Trump used these strategies overall, the main conclusion of the study is that his crisis communication was largely ineffective due to the strategies sometimes being contradictory and inconsistent.
27
Gustavsson, Johanna, and Andrea Sjögren. "“We have got this wrong” : En kvalitativ fallstudie av H&M:s kriskommunikation på deras sociala medier i fallet om ”coolest monkey in the jungle"." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77561.
Full textAbstract:
Prior research has pointed out the importance of companies attending social media during company crises. Though limited studies have examined how crisis communication stands on social media platforms during real organisational crises. Done by a qualitative textual analysis conducted through official statements from H&M:s Facebook posts, Twitter posts and Instagram posts for this case, this study aims to explore how the crisis communication for H&M stood during their crisis “coolest monkey in the jungle” in January 2018 to see how H&M used effective crisis communication strategies. The textual analysis is used to study how the empirical material reveal recurrent strategies from Image repair theory together with the rhetorical concept of ethos pathos and logos. Based on prior research for crisis communication mainly made through case studies we use the same design which has been proven successful. Findings suggested how H&M regularly were using recurrent strategies from Image repair theory and the rhetorical concept in their crisis communication in this case. The outcome of this study shows an example for how crisis communication on social media can be and how effective crisis communication strategies can be used on social media.
28
Skeholt, Röhne Tova. "Pilotstrejken : En kvalitativ textanalys av SAS kriskommunikation." Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44606.
Full textAbstract:
Denna studie är en kvalitativ textanalys av SAS kriskommunikation under pilotstrejken 2019. Materialet för studien är fyra pressmeddelanden som SAS publicerar på sin hemsida angående pilotstrejken. Syftet med denna uppsats är att undersöka SAS kriskommunikation, hur strejken framställs i pressmeddelandena, om någon konstrueras som ansvarig för krisen och om SAS tillämpar någon image reparerande strategi. Detta görs genom en teoretisk utgångspunkt från den retoriska kriskommunikationsforskningen och den systemisk-funktionella grammatiken, med fokus på den ideationella metafunktionen som anser att språkets betydelse är det centrala för texters mening. Metoder som används är den ideationell grammatik, ergativitetsanalys och en analys av image repair theory från den retoriska kriskommunikationsforskningen. Analysen visar att händelsen framställs som konkret med tydliga deltagare och påverkan, pilotföreningarna framställs som ansvarig för strejken och det återfinns flera olika image reparerande strategier i pressmeddelandena.
29
Langlois, Elizabeth Ann. "MORE THAN MEETS THE EYE: A LOOK INTO REPRESENTATIONAL ISSUES IN ADVERTISING." UKnowledge, 2019. https://uknowledge.uky.edu/comm_etds/76.
Full textAbstract:
Representation has become a buzzword in the advertising industry. With more consumers asking for brands to represent more diverse people in advertisements, this study examined cases when representation in advertisements received negative feedback. By examining three cases where brands received negative feedback after the release of an ad, the researcher explored perceptions and reactions toward the representation of Black people in advertisements. This study conducted a thematic analysis of popular press and trade publications to look for themes among the three cases. With the use of Critical Race Theory and Image Repair Theory, the researcher aimed to fill a gap in research by investigating the perceived problems and reactions towards negative advertisements.
The perceived problem in the ads explored in this study was that the ads were Racist. The sub-themes Skin Color and Proximity explained how racism manifested in each ad. Themes that were found relating to public reaction were: Questioning, Multiple Mishaps, Denouncing the Brand, and Solutions to the Problem. Knowing your Customers was the singular theme identified regarding the advertising industry. The themes found when examining brand’s reactions were: Apologizing, Unintentional Representation, Pulling the Advertisement, and Examining Internal Processes.
30
Holmqvist, Julia. "Shift? : A qualitative text analysis of the crisis communication in The Volkswagen Sustainability Magazine 2016." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35965.
Full textAbstract:
The Volkswagen emissions scandal is one of the largest CSR crises in recent times given its scope and severity. From the outset, the manner in which Volkswagen has addressed the crisis and how it is going to be solved has been subject to public scrutiny. This study set out to examine the crisis communication in Volkswagen’s sustainability magazine Shift from 2016 featuring Volkswagen together with some of its internal and external stakeholders like the management and customers to find out what strategies were used by the company to repair its reputation and to assess the success of these strategies. Additionally, of interest was to compare the viewpoints of external stakeholders to that of Volkswagen, while also to investigate what kind of actors and opinions of the crisis that were presented. To answer these questions, a strategic selection of texts from the magazine were analysed through a qualitative text analysis. The theoretical perspectives consisted of the two crisis communication theories of image repair theory and situational crisis communication theory. The findings of the study indicate that the strategies used by Volkswagen to address the crisis do not seem very successful in general. Even if the most common strategy by Volkswagen is to discuss potential solutions to the crisis, these solutions are mainly oriented towards solving the crisis in a long-term perspective through a development of new vehicles. The biggest difference in comparison to external stakeholders is that they instead seem more concerned with solving the crisis in a shorter perspective through increased compensation to customers, for instance. Another finding is that a preference for more elitist stakeholders in the magazine could be due to a strategic choice by Volkswagen to avoid unfavourable reviews and use leaders as a tool for inspiring change. The main conclusion of the study is that work still needs to be done before Volkswagen can claim to have achieved a shift in the company’s sustainability communication. To do so, Volkswagen needs to take more responsibility for the crisis and to pay even more attention to the opinions of its different stakeholder groups.
31
Åsblom, Fanny. "Carema Care? : En retorisk argumentations- och kriskommunikationsanalys av vårdföretaget Carema Care." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175713.
Full textAbstract:
Uppsatsen behandlar vårdföretaget Carema Cares två bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget år 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för på bloggarna utifrån kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier.
32
Bujwid, Hugosson Nastasja. "Making an exit - Don't forget your face on the way out : Swedish politician's exit-strategies when face is threatened." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434509.
Full textAbstract:
This essay is a qualitative study where the theory of face and image repair theory evaluate the apologetic strategy of a pudel. The analysed data is from Swedish former Members of Parliament that had to leave their positions due to scandals they were involved in that affected them personally. The analysis shows that the image repair strategy of bolstering is commonly used, that bolstering poses a threat on the speaker’s positive face, and that bolstering is a jeopardising move when attempting to perform a pudel. This study also confirms that when executed successfully, a pudel could restore image and be a successful face-saving strategy. The results also detect the need to further research on how linguistics and rhetoric can cooperate to make more thorough analyses of speech acts.Denna uppsats är en kvalitativ studie där teorin om face och image repair analyserar och utvärderar den kommunikativa strategin pudeln. Det analyserade datat kommer från pressmeddelanden, presskonferenser och officiella Facebookmeddelanden från svenska riksdagspolitiker som på grund av en skandal behövt lämna sin ledamotsroll i Sveriges Riksdag. Resultatet påvisar att strategin bolstering inom image repair teorin, är vanligt förekommande, att samma strategi utgör ett ansiktshot på den person som använder sig av den strategin och att om man inte lyckas med sin bolstering, riskerar man att inte rädda sitt ansikte eller anseende. Studien visar också på att en lyckad tillämpning av pudeln kan rädda en persons anseende och ansikte. Resultaten i studien öppnar även upp för framtida undersökning, och påvisar att lingvistiska teorier och retoriska teorier kan komplettera varandra vid mer ingående analyser av talakter.
33
Haglund, Alexandra, and Josefine Oldenstedt. "H&M gör Åhlénstricket : En studie av H&Ms kriskommunikation på Facebook vid lanseringen av barntröjan Coolest monkey in the jungle." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146757.
Full textAbstract:
This study aims to see how H&M are using crisis communication through Facebook to investigate if they are able to contain their reputation and trustworthiness during and after crisis. This has been done by a quantitative content analysis and the qualitative critical discourse analysis with Norman Fairclough’s three-dimensional model. The study is based on theories relating to crisis communication, brand preservation, ethnicity and rhetoric. The study has been conducted on an official statement H&M made on its Facebook page where 579 comments were analyzed. In the quantitative analysis, three themes emerged from which qualitative research took its starting point to prevent the occurrence of subjective interpretations of the material. In the qualitative analysis, these themes developed and deployed in the categories racism, defense and insultment with subsequent subcategories. These themes were analyzed further in relation to the theoretical framework. H&Ms statement and answers have been analyzed separately. The study found that crises based on trust such as this children's collection probably trigger harder against smaller companies that are more dependent on reputation and credibility than world- leading clothing companies like H&M.
34
Benoit, Laurent. "British Petroleum America et la marée noire : cartographie stratégique de crise." Thesis, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2011. http://hdl.handle.net/10393/19870.
Full textAbstract:
Notre recherche qualitative, une étude de cas en communication de crise, dresse le portrait de la marée noire dans le golfe du Mexique durant l’été 2010. La recherche est ancrée sur le modèle de l’Image Repair Theory (IRT) de W.L. Benoit, bonifié de contributions d’autres auteurs, afin d’étudier les stratégies de communication de crise utilisées par British Petroleum America (BP).
En scrutant la version Web de quotidiens d’information et le site Internet de BP, nous avons identifié 176 citations officielles que nous avons cataloguées grâce à une analyse de contenu basée sur la Théorie de la narration de Nicole D’Almeida.
La description de ce cas réel et l’analyse des stratégies de communication de crise de BP confirment l’adaptabilité de l’IRT bonifiée (IRTB) aux conditions de l’étude et au contexte propre à la crise. L’IRTB a facilité l’interprétation et l’indexation des six stratégies de communication de crise utilisées par BP afin de défendre, promouvoir ou réparer sa réputation.
35
Målbäck, Lisa. "Att rädda världens djur : en retorisk analys av Parken Zoo:s kriskommunikation." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19831.
Full textAbstract:
Crisis communication can make a crisis turn into a double crisis. The purpose of the thesis is to analyze by which rhetorical means a double crisis can occur. With the Swedish zoo Parken Zoo as a specific example, this essay examines the crisis communication during the crises that started with the tv-show Kalla fakta. The tv-show revealed that Parken Zoo killed and slaughtered endangered and sacred animals. When asked about the specific animals, the head of the zoo gave different answers – which contrasted with former employees testimony. The essay aim to find how the chosed strategies could affect the company’s ethos. The episode of Kalla fakta is studied. Also a press release from Parken Zoo and a letter posted on Facebook from the head of the Zoo is examined. To find which rhetorical strategies that are communicated the paper uses the theory of status, Benoits apologia theory and Bitzers theory about the rhetorical situation. The method used is rhetorical criticism. The results include the crisis communications accusations and answers. The conclusions of the thesis is that the contrast between evidence and Parken Zoo:s statements results in a loss of trust for the company. Parken Zoo also, in some cases, fortify the accusations with their answers. The local authorities owns the zoo, but they are absent in the crisis communication. This leads to a confusion regarding who is responsible.
36
Johansson, Mikael. "Crisis strategies in BP's Deepwater Horizon response : An image repair and situational crisis communication study." Thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38156.
Full textAbstract:
The BP Deepwater Horizon crisis in 2010 was one the largest catastrophes in the history of the oil industry. BP was sued over the disaster, and lost several billion dollars. This study examines the crisis response strategies and/or image repair strategies, which can be found in BP's press releases following the Deepwater Horizon crisis. In particular, the study looks closer at what established crisis communication strategies could be discerned in the material, and how they are used discursively. The theories used were the Image Repair Theory (IRT) and the Situational Crisis Communication Theory (SCCT). The results show that BP utilized a number of different established crisis response strategies and/or image repair strategies in their crisis communication work in the press releases. These strategies were concern, corrective action, ingratiation, transcendence, differentiation, denial, shifting the blame/scapegoating, defeasibility, compassion and attacking the accuser. They were used discursively by the CEO by expressing sympathy, promising that a similar event will never happen again, by stating appreciation for and praising the leadership of the U.S. President and public sector. What is more, it is used by describing in detail how the solution process progresses, by stating what the causes of the crisis were, by describing other involved actors' lack of taking responsibility and by establishing a fraud hotline. The main conclusions of the study are that BP used several crisis strategies in their press release s, though rather inconsistently. Additionally, BP used the strategies in an ambiguous manner, and changed strategies over time. Lastly, one main conclusion is also that a company is prepared to utilize crisis communication strategies in their practical communications work, though not entirely in the way prescribed by the theories.
37
Benoit, Laurent. "Bristish Petroleum America et la marée noire : cartographie stratégique de crise." Thèse, 2011. http://hdl.handle.net/10393/19870.
Full textAbstract:
Notre recherche qualitative, une étude de cas en communication de crise, dresse le portrait de la marée noire dans le golfe du Mexique durant l’été 2010. La recherche est ancrée sur le modèle de l’Image Repair Theory (IRT) de W.L. Benoit, bonifié de contributions d’autres auteurs, afin d’étudier les stratégies de communication de crise utilisées par British Petroleum America (BP).
En scrutant la version Web de quotidiens d’information et le site Internet de BP, nous avons identifié 176 citations officielles que nous avons cataloguées grâce à une analyse de contenu basée sur la Théorie de la narration de Nicole D’Almeida.
La description de ce cas réel et l’analyse des stratégies de communication de crise de BP confirment l’adaptabilité de l’IRT bonifiée (IRTB) aux conditions de l’étude et au contexte propre à la crise. L’IRTB a facilité l’interprétation et l’indexation des six stratégies de communication de crise utilisées par BP afin de défendre, promouvoir ou réparer sa réputation.