Academic literature on the topic 'Immateriella tillgånar'

Denna uppsats handlar om internprissättning av immateriella tillgångar/rättigheter, med fokus på mjukvara och varumärke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det är svårt att hitta en internprissättning metod som återspeglar en rättvis fördelning av intäkter mellan företagets olika bolag. Ersättning av den här sortens transaktioner mellan närstående bolag kallas royalty. Vår studie visar på brister i instruktionerna för armlängdsprincipen och den svåra jämförelsen av interna priser i förhållande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumärke består oftast av mer än bara en produkt utan är snarare en kombination av tjänster och produkter. Att därför hitta en jämförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden är mer eller mindre omöjligt. Lösning på detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jämförbarhetsanalys och värderingsmetoder. Grundläggande element i alla tre analyserna är ganska lika, dessa hanteras dock ur tre olika perspektiv. Aktuella element är följande; immaterialens egenskaper, företagets funktioner, avtalsvillkor, riskanalys och ekonomiska villkor. Vi drog slutsatsen att dessa ofta är anpassningsbara vid val av marknadsbaserad internprissättning metod. Jämförbara okontrollerade transaktionernas metod, som syftar till att hitta jämförbara faktorer (ur den funktionella analysen) är  lik faktorerna i en extern transaktion på marknaden. Med dessa kan vi sedan uppskatta en rättvis royalty som också uppfyller kraven enligt armlängdsprincipen. Vi drar även slutsatsen att oavsett vilken internprissättningsmetod som används ska dokumentation göras utifrån funktionsanalysens element. Detta för att stärka val och beslut av royaltyfördelningen mellan närstående bolag.

Bakgrund: Att driva ett företag innebär att investera pengar i en framtid som är osäker men som förhoppningsvis kommer att ge en vinst. Företag behöver kapital för att kunna investera i bland annat marknadsföring, lager, forskning, utveckling och utbildning av personal. När ett företag är i behov av finansiering vänder de sig ofta till banker för att låna pengar. Banken gör en kreditbedömning för att besluta om företaget blir beviljad krediten eller inte. Vid kreditgivning vill långivare inte använda immateriella tillgångar som en säkerhet eftersom de ser immateriella tillgångar som riskfyllda.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen för hur banker bedömer kreditgivning till företag med en stor andel immateriella tillgångar. Metod: Vår studie genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade personer som är anställda hos Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB och Länsförsäkringar. Resultat och slutsatser: Företag inom datorspelsbranschen behöver bevisa för banker att de inte är en bransch som är utsatt och löper risk för att hamna i konkurs. Bankerna är intresserade av att få tillbaka de pengar som de har lånat ut. Därför är det viktigt att visa banken en god återbetalningsförmåga oavsett vilken bransch företaget tillhör.
Background: Running a business means investing money in a future that is uncertain but which will hopefully yield a profit. Companies need capital to be able to invest in marketing, warehousing, research, development and training of staff. When a company is in need of funding, they often turn to banks to borrow money. The banks make a credit assessment to decide whether the company is granted the credit or not. When granting credit, lenders do not want to use intangible assets as collateral due to their view on intangible assets as risky. Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge of how banks assess credit granting to companies with a large proportion of intangible assets. Method: Our study was conducted through qualitative interviews. We interviewed people who are employed by Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB and Länsförsäkringar. Results & conclusions: Companies in the computer game industry need to prove to banks that they are not an industry that is exposed and are at risk of falling into bankruptcy. The banks are interested in getting back the money they have lent. Therefore, it is important to show the bank a good repayment ability regardless of which industry the company belongs to.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar. I våra slutsatser anser vi att tydligare riktlinjer inom detta område kan bidra till att dessa problem reduceras.

Bakgrund: Enligt Gauffin & Nilsson råder det ingen enhetlighet för hur immateriella tillgångar redovisas i samband med företagsförvärv. IFRS 3 infördes år 2005 och innebar stora förändringar för företagen avseende redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Syfte: Då mycket tyder på att det inte råder någon enhetlighet i företags sätt att redovisa förvärvade immateriella tillgångar, avser denna studie att granska tänkbara bakomliggande faktorer till de skillnader som existerar. Studien vill finna eventuella skillnader mellan företagen och vidare utreda vad skillnaderna kan bero på. Med företag avses utvalda företag som nyligen gjort företagsförvärv. Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med företag som nyligen gjort företagsförvärv samt intervjuer med revisorer. Resultat: Studien har identifierat fyra tänkbara bakomliggande faktorer till att det inte råder en enhetlighet i redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv: Definiering, Identifiering, Värdering och Vägledning.
Background: According to Gauffin & Nilsson, there is a lack of uniformity regarding the accounting of intangible assets. IFRS 3 was introduced in 2005 which brought changes for companies concerning accounting of intangible assets in acquisitions. Aim: Because of the lack of uniformity regarding the accounting of intangible assets, this study will examine possible reasons for the existing differences. The study will identify the differences between companies in order to further investigate the reasons behind these differences. Completion: The study is based on a qualitative method, through interviews with companies that recently have made acquisitions and audit firms. Result: The study has identified four possible underlying factors causing the differences between companies; Definition, Identification, Valuation and Guidance.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.

Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.

Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.

För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten. Företagets ledning bör därmed bedömas vara erfaren och kompetent för att lyckas generera vinster åt företaget och därmed säkra amorteringarna. Företaget måste dessutom kunna påvisa en god historisk årsredovisning.

Ett kreditsökande företag måste kunna lämna säkerheter ifall återbetalningen skulle utebli. Eftersom immateriella tillgångar inte ger något säkerhetsvärde, kan istället aktier, kundfodringar, obligationer och spärrmedel lämnas som panthand till kreditgivaren. Om detta inte räcker som säkerhet för en eventuell kredit kan frågan om personlig borg för företaget tas upp.

On an appraisal of an errand of credit the bank looks to the business condition of the project. When applying for credit at banks there could be problems for companies with intangible assets as the most important assets in their account. This is because intangible assets do not work the way tangible assets does. Therefore it brings vague safety for a granted credit.

The purpose of this thesis is to find what is required of a company for having a loan granted.

We have found relevant books and articles by searching literature in the university library in Eskilstuna and Västerås. 'Based on this literature we created a theoretical framework and an interview protocol to guide us in our interviews. The ones we interviewed were one bank and five service companies.

For a bank to choose to finance an investment of a company the deal must give profit on the given credit. The management of the company must thereby be considered as experienced and competent to succeed generating profits for the company so the amortization can be certain. The company also has to prove a god historical record.

Company searching credits have to be able to hand over securities in case of an unsuccessful repayment. Since intangible assets do not have any value of security, stocks, claims, bonds and blocked funds can be given as pledge instead. If this should not be enough as security for a possible credit personal surety might become the only remaining option.

Bakgrund och problem: Dagens företag består allt mer av immateriella tillgångar då samhället vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. När småföretag vill expandera vänder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlåning till småföretag. Överlag är det väldigt svårt för småföretag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de småföretag som har en hög andel immateriella tillgångar. Vissa forskare menar även att det finns skillnader i hur immateriella tillgångar bedöms vid kreditbeslut. Vi vill därför undersöka följande: Hur bedömer banker immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag? Hur skiljer sig kreditgivarnas syn på de immateriella tillgångarna? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag och om det finns några skillnader i kreditgivarnas bedömning. Vidare är syftet att studien ska bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut. Studiens syfte är inte att generalisera och dra slutsatser kring hur alla banker bedömer immateriella tillgångar vid en kreditbedömningsprocess. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats då målet med vår studie är att bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut men även för att belysa hur osäkerheten med immateriella tillgångar behandlas ur bankernas situation. Kreditgivarnas personliga åsikter har en stor betydelse i vår studie, därför har vi också valt att använda en kvalitativ metod då den bidrar till att respondenternas personliga åsikter och reflektioner kan lyftas fram vilket är nödvändigt för att få en djupare förståelse. Slutsats: Vår studie visar att bankerna vid kreditbedömning av småföretag bedömer immateriella tillgångar på ungefär liknande sätt. Det fanns inga stora skillnader i själva bedömningen av de immateriella tillgångarna. Däremot skiljer sig kreditgivarnas syn på immateriella tillgångar. Trots att samtliga respondenter bedömde tillgångarna i princip på samma sätt kan vi se att det finns skillnader. Det är överlag väldigt svårt för småföretag med en hög andel immateriella tillgångar att bli beviljade krediter men det vi har kommit fram till i den här studien är att det faktiskt finns faktorer som kan påverka ett kreditbeslut och därmed också underlätta för dessa företag att bli beviljade krediter.
Background and problem: Today's businesses consist increasingly of intangible assets because the society we live in has become increasingly high-tech and knowledge-intensive. When small businesses are looking to expand, they usually turn to banks to apply for loans. However, there is a great criticism of how banks handle loans to small businesses. Overall, it is very difficult for small businesses to get credits granted by banks, especially for those small businesses that have a high percentage of intangible assets. Some researchers also believe that there are differences in how intangible assets are assessed on credit decisions. We therefore wish to examine: How do banks assess intangible assets on credit rating of small business? How lenders view differs on intangibles? Purpose: The aim of this study is to examine how banks assess intangible assets in the credit assessment of SMEs and whether there are any differences in lenders' assessment. An additional purpose of the study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions. The study's purpose is not to generalize and draw conclusions about how all banks assesses intangible assets on a credit assessment process. Method: The essay is written from a qualitative approach because the goal of our study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions but also to illustrate how the uncertainty of intangibles is treated from the banks' situation. The lenders ' personal opinions are of great importance in our study, therefore, we have also chosen to use a qualitative approach as it helps to highlight the respondents' personal opinions and reflections which are necessary to get a deeper understanding. Conclusion: Our study shows that creditors assess intangible assets similarly. There were no significant differences in the actual assessment of the intangible assets. However lenders view of intangible assets differs. Although all respondents assessed the assets in basically the same way, we can see that there are differences. Overall it is very difficult for small companies with a high proportion of intangible assets to be granted credits but that we have arrived to the conclusion that there are indeed factors that can affect a credit decision and therefore make it easier for these companies to be granted credits.

Vår studie syftar till att ge en fördjupande inblick i hur några av de regionala bankkontoren i Kalmar län förhåller sig till företag med stora immateriella tillgångar när dessa ska söka kre-dit. För att kunna genomföra frågeställningen har vi genomfört litteraturstudier samt intervju-er med fyra stycken regionala bankkontor i Kalmar län. Här genom kartläggs de problem som bankerna och övriga intressenter står inför eftersom många av dagens tjänstebaserade företag inte visas ur ett rättvist perspektiv på grund av den rådande problematiken med de nuvarande redovisningsreglerna och rekommendationerna.

När olika intressenter, till exempel banker ska göra en analys av ett företag är det av stor vikt att banken får ta del av företagets tillgångar, såväl materiella, immateriella som finansiella tillgångar. Redovisningen och behandlingen av de materiella tillgångarna är inget problem då det bland annat finns väl fungerande och etablerade mallar och modeller för att behandla des-sa tillgångar i redovisningen. De immateriella tillgångarna har inte gått samma felfria väg tillmötes inom redovisningen. Problemet ligger bland annat i att de immateriella tillgångarna inte går att separeras från det företag som innehar dem vilket innebär att de immateriella till-gångarna skapar värde endast i kombination med övriga delar av företaget. Detta i sin tur medför att det blir problematiskt att identifiera hur stor del av en intäkt som orsakats av de immateriella tillgångarna. Eftersom det i dagsläget inte finns något riktigt bra tillvägagångs-sätt att behandla de immateriella tillgångarna leder detta många gånger till att bankerna måste vidta försiktighetsåtgärder när ett företag som innehar väldigt stora delar immateriella till-gångar vill ansöka om kredit, framförallt rör det nystartade små företag. I vissa fall kan det till och med vara så att bankerna höjer ett varningens finger när de ser ett företag med mycket immateriella tillgångar i balansräkningen. Det här förfarandet leder ofta till en orättvis be-handling eftersom ett företag vars tillgångsmassa till större delen utgörs av immateriella till-gångar inte alls behöver vara mindre kreditvärdigt än ett företag med betydande materiella tillgångar.

De slutsatser som vi har kommit fram till och vilka svarar på vår problemformulering, hur immateriella tillgångar påverkar några av Kalmar läns regionala bankkontors syn på företag som kredittagare, presenteras i följande stycke. Vi har kommit fram till att bankerna har en liknande syn bland annat gällande att det är lättare att bevilja kredit till ett företag med mate-3

riella tillgångar än till ett företag med mycket immateriella tillgångar. En annan slutsats som vi även har kommit fram till är att ett företag vars tillgångsmassa som utgörs till största delen av immateriella tillgångar inte alls behöver vara mindre kreditvärdigt än något annat företag. Hur vi har kommit fram till våra slutsatser får ni ta del av genom att läsa fortsättningen av vår uppsats.