Academic literature on the topic 'Immateriella värden'

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt.

Genomförande: Initialt konstruerades en begreppsapparat, ur teori från vitt skilda discipliner, som sedan genom tolkning av en rad intervjuer med relevanta aktörer utvecklades.

Resultat: De immateriella värden som tillförs en möbel genom design kan förstås med hjälp av två huvudkategorier: estetiskt och socialt värde. Dessa värdens tillblivelse kan i huvudsak förstås som en social konstruktion uppburen av en rad aktörer i en värdekonfiguration. En historia konstrueras och ger möbeln ett värde. Kunskap har central betydelse för konsumentens/nyttjarens värdeupplevelse. Resultatet torde ha stor generalitet i form av dess språkbildande karaktär.

Background: In the competition for the consumer of tomorrow it is not likely going to be enough to deliver material value. Companies will have to offer immaterial values through experiences. One way of doing this is by the design of the product. The relevance is emphasised further as there is little research available regarding immaterial value creation and design.

Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with understanding for how design can add immaterial value to a product.

Research method: Initially a number of concepts were constructed out of theories originating in widely different theoretical fields. These concept were then evolved by interpretation of a number of interviews with relevant actors.

Result: The immaterial values that are added to a piece of furniture by design can be understood with the help of main categories: aesthetic and social value. The creationof these values can to a large extent be understood in the terms of a social construction carried by a number of actors in a value configuration. A story is constructed which give the piece of furniture value. Knowledge is of great importance for the value appreciation of the consumer/user. The result should have great generality as it is of a concept creation quality.

Syfte: Den ökade mängd immateriella tillgångar som tas upp i balansräkningen till följd av digitaliseringen har gjort det svårt för företag att återspegla det faktiska värdet som tillgångarna har. Stora värden av immateriella tillgångar kan tas upp i redovisningen vilket kan vara missvisande för företagets intressenter. Samtidigt är det inte ovanligt att företag inte har likviditet för att betala sina skulder och därför behöver försättas i konkurs som en naturlig del i sin livscykel. Hur immateriella tillgångars värden påverkas av konkurs är därför av stort intresse för företagets intressenter för att bevaka sin rätt till en eventuell utdelning i konkursen. Syftet med denna studie är därför att utreda hur värderingsmetoden av immateriella tillgångar påverkas när ett bolag försätts i konkurs. Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk forskningsfilosofi och en induktiv ansats. Studien inleds med en litteraturgranskning och data samlas in genom semi-strukturerade intervjuer av primärt aktiva konkursförvaltare. Resultat och slutsats: Studien visar att noggrant uppskattat värde i en konkurs oftast innebär en marknadsvärdering, för att komma så nära det faktiska försäljningspriset som möjligt. Marknadsvärdet innefattar inte sällan en rabatt på grund av konkursen som sådan och för att det förväntas av en potentiell köpare. Marknadsvärderingen skiljer sig från den annars kostnadsbaserade värderingen som sker i balansräkningen, varför värdena kraftigt kan skilja sig åt.

Studien som genomförts undersöker hur ledare kommunicerar och använder sig av immateriella värden i sitt arbete. Studien granskar även ett specifikt segment inom organisationen, nämligen mellancheferna. Genom fyra kvalitativa interjuver med mellanchefer på företaget Atlas Copco så har det visats sig att de olika immateriella värdarna används som ett verktyg för att främja avvikelser och att hindra konflikter. Dessa värden skapar mening i verksamheten genom att ligga som riktlinjer mot ett större mål i kärnverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i sensemaking-teorin, blandat med olika perspektiv på hur organisationer kan se ut samt begreppen värderingar, mål, vision och strategi.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

Uppsatsen undersöker hur väl resultat och bokförda värden förklarar marknadsvärde och avkastning för bolag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 1999-2017. Vidare undersöker uppsatsen om värderelevansen av resultat och bokförda värden skiljer sig mellan hög- och lågteknologiska bolag samt om införandet av IFRS har påverkat värderelevansen. Justerad förklaringsgrad för tre regressionsmodeller används för att undersöka värderelevansens förändring över tid. Undersökningen visar att värderelevansen av resultat har minskat. Värderelevansen av bokförda värden av tillgångar och skulder, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, har ökat. Alla tre modellerna visar, förutom i ett fall, på högre värderelevans för högteknologiska bolag än för lågteknologiska bolag. Vid en jämförelse av perioden innan införandet av IFRS och perioden efter har värderelevansen av resultat minskat, medan värderelevansen av bokförda värden, samt av resultat och bokfört värde av eget kapital kombinerat, ökat under samma tidsperiod.
This thesis examines the explanatory power of earnings and book values for market value and stock return for firms noted on the Nasdaq Stockholm exchange during the period 1999-2017. Further, this thesis examines if the value-relevance of earnings and book values differs between high-tech and low-tech firms, and if the implementation of IFRS has affected the value-relevance. The coefficient of determination of three regression models is used to examine the change in value-relevance over time. The examination shows that the value-relevance of earnings has declined. The value-relevance of book values of assets and liabilities, and of earnings and book value of equity, have increased. All three models show, except in one case, higher value-relevance for high-tech firms than for low-tech firms. A comparison of the periods before and after the implementation of IFRS shows that the value-relevance of earnings has declined, while the value-relevance of book values, and of earnings and book values combined, have increased.

Anti-branding is a growing social movement as well as a communication strategy that criticize companies through redefining their brands and immaterial values by connecting negative associations to them. Although Anti-Branding is growing, research in the topic is scarce. Through a qualitative case study,based on three (3) Anti-Branding actions, a multimodal analysis and six (6) semi-structured interviews has been made to contribute research to the topic by examining how an organization can use Anti-Branding against a company to create change. The study show that various anti-branding actions in a multifaceted campaign is an efficient tool to create attention, awareness and involvement that lead to change. By utilizing the participatory culture of the this digital age organizations can use anti-branding efficiently by interacting with its publics to engage them to be co-creators of the anti-branding message and to be a part of the social movement and its culture.

Sammanfattning

Datum: 2008-06-04

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi

Författare: Kristina Andersson Anette Titze

Enköping Västerås

Handledare: Matti Skoog, universitetslektor

Titel: Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationer

konkurs relaterat till företagsförvärv

Problem: Intressenter som verkar kring ett företag måste kunna få en

helhetsuppfattning om dess värde. Redovisningsteoretiker har länge

ansett att immateriella tillgångar bör redovisas i större omfattning i

balansräkningen, både de som kan aktiveras enligt regelverket samt

de osynliga så som personalen. Svårigheten med att värdera dessa

tillgångar är med andra ord ett problem, därav den fortgående

debatten. Därför är det intressant att studera hur tillgångarna behåller

sitt värde i händelse av konkurs, sett i relation till företagsförvärv.

Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera problematiken kring

värderingen av de immateriella tillgångarna och studera i vilken

utsträckning värdet behålls i förvärvs- respektive konkurssituationer.

Metod: Författarna har använt regelverk, relevant litteratur, samt artiklar

inom området där värderingsproblematik har diskuterats. Vidare har

primärdata samlats in i form av handlingar från företag där konkurs

har avslutats och intervjuer med sakkunniga inom området för att

kunna studera praxis. Studien har således en kvalitativ ansats.

Slutsats: De immateriella tillgångarnas värden påverkas olika då det gäller

huruvida de behåller sitt bokförda värde i händelse av konkurs och

företagsförvärv. I konkurs tenderar denna tillgång att tappa hela sitt

bokförda värde, vilket är viktigt för företagets intressenter att känna

till. Särskilt de intressenter med säkerhet i företagets tillgångar. Vid

företagsförvärv behålls det bokförda värdet och kan till och med öka,

vilket har betydelse för tidigare ägare till företaget då denne erhåller

betalning även för företagets osynliga resurser.

Sökord: Immateriella tillgångar, konkurs, värdering, intressenter

Abstract

Date: 2008-06-04

Level: Bachelor thesis in business administration

Authors: Kristina Andersson Anette Titze

Enköping Västerås

Advisor: Matti Skoog, Lecturer

Title: The value of intangible assets in mergers and bankruptcy situations

Problem: Stakeholders operating on a company must be able to get the full

ramifications of its value. Researchers have long believed that

intangible assets should be reported to a greater extent on the balance

sheet, both those that can be activated under the regulatory

framework and the invisible, for example the company staff. The

difficulty in valuing these assets is a problem, hence the continuing

debate. Therefore, it is interesting to study how the assets will retain

its value in the event of bankruptcy, in relation to acquisitions.

Purpose: The purpose of this study is to discuss the problem of valuation of

the intangible assets and to study the extent to which the value is

retained in mergers and bankruptcy situations.

Method: The authors have used the regulatory framework, relevant literature,

and articles in the area where the problem regarding valuation have

been discussed. Furthermore, the raw data collected in the form of

documents from companies in which the bankruptcy has been

completed and interviews with experts in the field to study the

practice. The study therefore has a qualitative approach.

Conclusion: The intangible asset values are affected different in terms of whether

they retain their book value in the event of bankruptcy and

acquisitions. In bankruptcy they tend to lose their book value, which

is important for the company's stakeholders to know. In particular,

those stakeholders with security in the company's assets. At

acquisitions the book value is retained and may even increase, that is

relevant to the former owner of the company when receiving

payment for the company's invisible resources.

Keywords: Intangible assets, bankruptcy, valuation, stakeholders

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser. Vi har intervjuat tio olika företag inom branscherna mobila företagstjänster och webbteknik. Respondent är den marknadsansvariga eller den verkställande direktören inom företagen. I analysen ställs vår empiriinsamling i förhållandet till våra valda teorier. Baserat på materialet i analysen drogs slutsatser som sedan låg till grund för vår modell för marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Resultatet påvisade brister i dagens marknadsföringsteorier. Företag kategoriseras utefter den specifika branschen vilket medför att man förlorar fokus på kunden. Kunden är den viktigaste komponenten vid marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Eftersom företagen tillhandahåller produkter som är svårförståliga för kunden, samt till viss del är immateriella, är det viktigt att vid marknadsföring utgå ifrån kunden, och inte marknaden eller företaget i sig. Det är det kundupplevda värdet som är viktigt att förmedla. Produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster måste skapa resultat som är upplevda och önskade av kunden för att kunna skapa ett verkligt kundvärde.
The business types mobile business services and webb technology has a hard time taking advantage of the value experienced by its costumers, since they supply products that are on the borderline between goods and services. Today, no marketing theory deals with this kind of products. The purpose with this thesis is to propose a marketing model for products in between goods and services. The focus of the model will be costumer experienced value. Our empirics have been collected through qualitative interviews. We have chosen this way of collecting empiric to get a result that is usable in our analysis and possible to draw relevant conclusions from. We interviewed ten different companies within the business types mobile business services and webb technology. The respondent part has been the marketing manager or managing director within the company. In the analysis, our empiric material will be put in relation to our chosen theories. Based on the material in the analysis we pulled conclusions that later on became the basis of our own model for marketing of products that are at the borderline between good and services. Our results showed clear scarcity in today’s marketing theories for this type of business. Companies and business organisations are categorized by the specific type of business they belong to and this makes them loose focus on what is important, the costumers. The costumer is the most important part in marketing of products in the borderline between goods and services. Since the companies supply products that sometimes is difficult to understand, and partly intangible, it is exceptionally important that they see it from the costumer’s point of view, and not the market or the business. It is the value experienced by the costumers that is important to communicate. Products in the borderline between goods and services have to create results that are experienced and whished for by the costumer to create a true costumer value.

Bakgrund: Enligt Gauffin & Nilsson råder det ingen enhetlighet för hur immateriella tillgångar redovisas i samband med företagsförvärv. IFRS 3 infördes år 2005 och innebar stora förändringar för företagen avseende redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Syfte: Då mycket tyder på att det inte råder någon enhetlighet i företags sätt att redovisa förvärvade immateriella tillgångar, avser denna studie att granska tänkbara bakomliggande faktorer till de skillnader som existerar. Studien vill finna eventuella skillnader mellan företagen och vidare utreda vad skillnaderna kan bero på. Med företag avses utvalda företag som nyligen gjort företagsförvärv. Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med företag som nyligen gjort företagsförvärv samt intervjuer med revisorer. Resultat: Studien har identifierat fyra tänkbara bakomliggande faktorer till att det inte råder en enhetlighet i redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv: Definiering, Identifiering, Värdering och Vägledning.
Background: According to Gauffin & Nilsson, there is a lack of uniformity regarding the accounting of intangible assets. IFRS 3 was introduced in 2005 which brought changes for companies concerning accounting of intangible assets in acquisitions. Aim: Because of the lack of uniformity regarding the accounting of intangible assets, this study will examine possible reasons for the existing differences. The study will identify the differences between companies in order to further investigate the reasons behind these differences. Completion: The study is based on a qualitative method, through interviews with companies that recently have made acquisitions and audit firms. Result: The study has identified four possible underlying factors causing the differences between companies; Definition, Identification, Valuation and Guidance.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer.

Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.