Academic literature on the topic 'Implementering av digitala medier'

Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ”addering” och ”digitala mediernas dominans” enligt Marner och Örtegrens kategori. I processen under bildframställningen arbetar eleverna med de digitala medierna tillsammans med traditionella arbetssätten. Analysen av hur ungdomar arbetar med digital medier på fritiden visar att eleverna arbetar digitalt med bildaktiviteter, speciellt i sociala medier. Studien visar att eleverna använder datorer och mobiler i hemmet i stor utsträckning. Eleverna skapar bildkunskaper via digitala medier i hemmet.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget. Utifrån dessa teorier har Företaget* granskats i ett försök att svara på frågeställningarna: Hur arbetar Företaget* med marknadskommunikation kring sina produktioner i sociala/digitala medier? Vilka paralleller kan dras till relationsmarknadsföring? Hur påverkar arbetsförhållanden på Företaget* sättet på vilket det kommunicerar med slutkund? Hur försöker man mäta de digitala relationen till slutkund? Undersökningen är gjord som en fallstudie, vilket innebär att de resultat den ger inte är generella, utan endast beskriver detta specifika studieobjekt. Observationsstudien genomfördes under två separata veckor under vilka författaren fick följa flera olika medarbetare i deras dagliga arbete. Vissa medarbetare intervjuades även separat. Resultatet av studien visar att arbetsförhållandena hos företage i stor utsträckning påverkar deras rutiner för kommunikation med slutkund. Eftersom de anställda koncentrerar sig på att sälja spelningar mot arrangörer faller uppgiften att marknadsföra på praktikanter. För dessa finns utvecklade rutiner för hur marknadskommunikationssarbetet i den digitala världen bör skötas. I slutdiskussionen diskuteras faran med att låta tillfälliga medarbetare sköta denna uppgift då det medför risker för enhetligheten i kommunikationen. Resultaten visar även att Företaget* till viss del arbetar med konvergens och synergi bl.a. genom transmediala projekt. De verktyg Företaget* använder för att mäta utfallet av sina marknadsåtgärder beskrivs och utvärderas. Slutligen föreslås vissa åtgärdsförslag.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). Lärares uppfattningar avanvändandet av digitala medier (Teachers’ conceptions of the use of digital media).Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer studera åtta svenskläraresuppfattningar kring digitala medier på gymnasiet, i undervisningen, i ämnet svenska. Arbetetsfrågeställningar är: Hur uppfattar de intervjuade svensklärarna användandet av digitala medieri svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lärarnasuppfattningar kring användandet av digitala medier i svenskundervisningen?Studien visar att de intervjuade svensklärarna hade olika uppfattningar kring användandet avdigitala medier. För vissa av lärarna var syftet med digitala medier att eleverna skulle få ta delav nya verktyg. För andra var digitala medier redskap för att uppnå fler och bättre kunskapereller ett verktyg för att bryta klassrummets sociala struktur till att bli mer elevcentrerat.Alla lärare uppfattade digitala medier som en daglig positiv syssla under sin fritid men allalärare uppfattade inte samma positiva meningsfullhet för digitala medier i undervisningen.Istället visar studien att lärare till viss del är bundna till traditioner och egna intressen vilkapåverkar dess syn på vad som bör och inte bör förekomma i skolan.

Denna undersökning går ut på att ta reda på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning samt vilka effekter användning av digitala verktyg har på elevernas lärande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket har benämningen ”mixed method”. Vår undersökning är baserad på intervjuer med fyra SO-lärare i Malmö kommun, samt enkätundersökningar med eleverna från respektive skolor. Resultatet som vi fick fram utifrån vår egen undersökning och tidigare forskning är att användandet av digitala verktyg förbättrar undervisningen och förståelsen bland elever. Undervisningen blir tydligare och de digitala verktygen har en stöttande funktion för elevers lärande, särskilt för elever med läs-och skrivsvårigheter. En aspekt av digitala verktyg som framgick tydligt både i vår undersökning men även i tidigare forskning är att användning av digitala verktyg har en positiv effekt i lärandet. En ytterligare aspekt av digitala verktyg som framgick är att digitala verktyg även kan ha en negativ effekt på elevers lärande och kunskapsinhämtning. En försämrad motorik och missbruk av digitala verktyg i undervisning är de negativa effekter som framkommit i vår undersökning.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och åsikter kring digitala medier, samt hur de anser att digitala medier påverkar inlärning, arbetssituation, attityder hos eleverna och i deras eget arbete som undervisande lärare.

Under lärarutbildningen har vi uppmärksammat hur digitala verktyg kan användas inom skrivundervisningen. Det bidrog till ett intresse för att undersöka hur olika digitala verktyg kan vara gynnsamma inom elevers skrivutveckling. Vidare har vi uppmärksammat en digital kollaboration mellan verksamma lärare genom lektionstips som finns tillgängliga på olika hemsidor. Därav valde vi att undersöka hur dessa lektionstips beskriver användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen. Syftet är att undersöka på vilka sätt digitala verktyg används inom skrivundervisningen i årskurs F - 3. Undersökningen genomförs genom textanalys av lektionstips som finns tillgängliga på en specifik hemsida. För att uppnå syftet ställs följande frågeställningar: Vilka uttalanden kan utläsas om digitala verktyg i skrivundervisningen? Hur beskrivs användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka tips ges på digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka förhållanden kan påverka digitala verktyg i skrivundervisningen? Urvalet av lektionstips har genomförts genom en granskning av tillgängliga lektionstips från hemsidan lektionsbanken.se. Därefter genomfördes textanalysen utifrån teorin om praktik och praktikarkitekturer. Resultatet av vår textanalys har visat på vilka uttalanden tipsare har om digitala verktyg i skrivundervisningen. De har bland annat uttalat hur digitala bilder eller musik kan bidra till elevers inspiration. Vidare har resultatet visat på hur digitala verktyg används i skrivundervisningen. De olika verktygen har använts vid introduktion, under och i slutet av skrivundervisningen. Därefter har resultatet visat på relationer i lektionstips mellan lärare och till styrdokument. Av detta kan vi se ett kollegialt lärande i lektionstips genom ytterligare tips på digitala verktyg, undervisningsmetoder eller andra länkar till verksamma lärare. Slutligen visar resultatet av textanalysen hur praktikarkitekturerna, det vill säga de yttre arrangemangen möjliggör eller hindrar hur digitala verktyg används i skrivundervisningen.

Byggbranschen är sedan länge känd för sina kvalitets- och produktivitetsbrister vilket i Sverige årligen kostar miljarder att åtgärda. Det finns flertalet traditionella sätt att hantera kvalitet i byggprojekt men då dessa inte visat sig vara tillräckliga finns potential i att utveckla digitala kvalitetshanteringsverktyg för att skapa en förändring i branschen. Vid implementering av digitala verktyg råder dock en enad mening om att det inte bara är teknologin som påverkar utfallet. Detta beskrivs med hjälp av ‘Technology-Organisation-Environment framework’ vilket används som teoretiskt ramverk i denna studie. Med bakgrund av ovanstående syftar detta examensarbete till att skapa en ökad förståelse av implementeringen av ett nytt kvalitetshanteringsverktyg i byggbranschen. För att uppfylla detta syfte har implementeringsprocessen, ansedda framgångsfaktorer samt uppfattningar av implementeringen undersökts. Detta har gjorts genom en intervjustudie där kvalitativt material om ett nylanserat kvalitetshanteringsverktyg har samlats in och undersökts. De som deltagit i intervjuerna är mjukvaruleverantörerna som tillhandahåller verktyget, en forskare som bidragit i utvecklingen samt chefer och projektledare på tre företag som i dagsläget använder verktyget. Studien resulterar i en processkarta som beskriver den implementeringsprocess som företagen genomgått. Därutöver listas de framgångsfaktorer som ansetts vara av betydelse vid implementeringen samt deltagarnas uppfattningar. Vad som har visats är att ett intresse för förändringsarbete när det kommer till hållbarhet och kvalitet finns hos företagen där bland annat tidigare erfarenheter och ett starkt ledarskap behövs likväl som teknologins goda användarvänlighet.<br>The construction industry is known for its quality and productivity issues which in Sweden costs billions of SEK each year to repair. There are numerous traditional ways of managing quality in construction projects but since these have not shown to be sufficient there is potential in developing digital quality management tools in order to induce change within the industry. When implementing digital tools there is a consensus that it is not solely the technology in itself affecting the outcome. This is described in the ‘Technology-Organisation-Environment framework’ which is used as the theoretical framework for this study. Given this background, this master thesis has the purpose to create an increased understanding of the implementation of a new quality management tool within the construction industry. To fulfill this purpose the implementation process, considered success factors and perceptions of the implementation have been studied. This has been done through an interview study where qualitative material regarding a newly released quality management tool has been gathered and studied. The participants of the study are the software vendors that provide the tool, a researcher that has contributed to the development, managers and project managers from three companies that currently use the tool. The study results in a process map that describes the implementation process as experienced by the companies. In addition, success factors that have been considered important for the implementation have been listed and the participants' perceptions have been declared. What has been shown is that there is an interest for change management in regards to sustainability and quality within the companies. Previous experience and strong leadership is needed as well as the technology’s ease of use.

SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) i Arboga har föreskrifter med 2D-ritningar och bilder till hjälp vid service, reparationer och genomgångar av delar (enheter) till radarsystem. Dessa föreskrifter har visat sig bristfälliga när det kommer till att enkelt sätta sig in i arbetet för en nyanställd och vid uppdelning av servicearbeten bland de anställda. Projektets uppgift var att kvalitativt undersöka möjligheten för GBR att fortsätta arbetet för en digitalisering av föreskrifterna. Detta gjordes genom att kartlägga deras nuvarande serviceprocess samt undersöka nyttan av en digitalisering med hjälp av teorier och tidigare undersökningar. Det var även av intresse att utreda om det redan fanns ett system som skulle kunna tillgodose GBR:s behov. Resultaten visar att GBR bör fortsätta sitt arbete inom området då digitala föreskrifter har visat sig ha övervägande fördelar. Programmet UpTime från Combitech uppfyller deras behov enligt detta projekts avgränsning. Slutsatsen är att GBR bör börja uppdatera sina nuvarande föreskrifter innan arbetet med att implementera digitala föreskrifter fortsätter.<br>SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) in Arboga uses technical instructions with 2D-drawings and pictures to help them in services, repairs and overhauls of parts to radar systems. These instructions have shown a lack of functionality when it comes to introducing the work to a new employee or when sharing work tasks among mechanics. The objective was to examine the possibility for GBR to implement digital instructions. This was done by qualitative analysis on their current state and by investigating benefits of digital instructions from previous theories and studies. It was also of interest to scan the market for existing systems that could fit GBR:s current need. The results show that digital instructions have positive effects and that GBR should continue their work in the field. Combitech’s system UpTime fulfils GBR:s need for digital instructions within the project restrictions. In conclusion, GBR should continue the work of updating their existing instructions before continuing the implementation of digital instructions.