To see the other types of publications on this topic, follow the link: Implementering av digitala medier.
Dissertations / Theses on the topic 'Implementering av digitala medier'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Implementering av digitala medier.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Kim, Kyung-Soon. "Digitala mediers användning i bildämnet i skola och på fritiden : Om bildaktivitet med digitala medier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-41699.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ”addering” och ”digitala mediernas dominans” enligt Marner och Örtegrens kategori. I processen under bildframställningen arbetar eleverna med de digitala medierna tillsammans med traditionella arbetssätten. Analysen av hur ungdomar arbetar med digital medier på fritiden visar att eleverna arbetar digitalt med bildaktiviteter, speciellt i sociala medier. Studien visar att eleverna använder datorer och mobiler i hemmet i stor utsträckning. Eleverna skapar bildkunskaper via digitala medier i hemmet.
2
Carlsson, Emma. "Vill du bli min vän? : En fallstudie av implementeringen av relations-marknadsföring hos ett företag i musikbranschen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100361.
Full textAbstract:
Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget. Utifrån dessa teorier har Företaget* granskats i ett försök att svara på frågeställningarna: Hur arbetar Företaget* med marknadskommunikation kring sina produktioner i sociala/digitala medier? Vilka paralleller kan dras till relationsmarknadsföring? Hur påverkar arbetsförhållanden på Företaget* sättet på vilket det kommunicerar med slutkund? Hur försöker man mäta de digitala relationen till slutkund? Undersökningen är gjord som en fallstudie, vilket innebär att de resultat den ger inte är generella, utan endast beskriver detta specifika studieobjekt. Observationsstudien genomfördes under två separata veckor under vilka författaren fick följa flera olika medarbetare i deras dagliga arbete. Vissa medarbetare intervjuades även separat. Resultatet av studien visar att arbetsförhållandena hos företage i stor utsträckning påverkar deras rutiner för kommunikation med slutkund. Eftersom de anställda koncentrerar sig på att sälja spelningar mot arrangörer faller uppgiften att marknadsföra på praktikanter. För dessa finns utvecklade rutiner för hur marknadskommunikationssarbetet i den digitala världen bör skötas. I slutdiskussionen diskuteras faran med att låta tillfälliga medarbetare sköta denna uppgift då det medför risker för enhetligheten i kommunikationen. Resultaten visar även att Företaget* till viss del arbetar med konvergens och synergi bl.a. genom transmediala projekt. De verktyg Företaget* använder för att mäta utfallet av sina marknadsåtgärder beskrivs och utvärderas. Slutligen föreslås vissa åtgärdsförslag.
3
Fridén, Emelie, and Jenny Åkerlund. "Implementering av digitala verktyg på byggarbetsplatsen." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31427.
Full text
4
Frigyes, Jansdotter Matilda, and Lovisa Lindegren. "Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35090.
Full textAbstract:
Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). Lärares uppfattningar avanvändandet av digitala medier (Teachers’ conceptions of the use of digital media).Skolutveckling och ledarskap, lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer studera åtta svenskläraresuppfattningar kring digitala medier på gymnasiet, i undervisningen, i ämnet svenska. Arbetetsfrågeställningar är: Hur uppfattar de intervjuade svensklärarna användandet av digitala medieri svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lärarnasuppfattningar kring användandet av digitala medier i svenskundervisningen?Studien visar att de intervjuade svensklärarna hade olika uppfattningar kring användandet avdigitala medier. För vissa av lärarna var syftet med digitala medier att eleverna skulle få ta delav nya verktyg. För andra var digitala medier redskap för att uppnå fler och bättre kunskapereller ett verktyg för att bryta klassrummets sociala struktur till att bli mer elevcentrerat.Alla lärare uppfattade digitala medier som en daglig positiv syssla under sin fritid men allalärare uppfattade inte samma positiva meningsfullhet för digitala medier i undervisningen.Istället visar studien att lärare till viss del är bundna till traditioner och egna intressen vilkapåverkar dess syn på vad som bör och inte bör förekomma i skolan.
5
Jensen, Stiliani Notou, and Narisa Jensen. "Implementering av digitala verktyg i SO-undervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31616.
Full textAbstract:
Denna undersökning går ut på att ta reda på hur lärare kan arbeta med digitala verktyg i SO-undervisning på ett sätt som främjar elevers kunskapsinhämtning samt vilka effekter användning av digitala verktyg har på elevernas lärande. För att komma fram till ett resultat har vi gjort en kvalitativ och kvantitativ undersökning, vilket har benämningen ”mixed method”. Vår undersökning är baserad på intervjuer med fyra SO-lärare i Malmö kommun, samt enkätundersökningar med eleverna från respektive skolor. Resultatet som vi fick fram utifrån vår egen undersökning och tidigare forskning är att användandet av digitala verktyg förbättrar undervisningen och förståelsen bland elever. Undervisningen blir tydligare och de digitala verktygen har en stöttande funktion för elevers lärande, särskilt för elever med läs-och skrivsvårigheter. En aspekt av digitala verktyg som framgick tydligt både i vår undersökning men även i tidigare forskning är att användning av digitala verktyg har en positiv effekt i lärandet. En ytterligare aspekt av digitala verktyg som framgick är att digitala verktyg även kan ha en negativ effekt på elevers lärande och kunskapsinhämtning. En försämrad motorik och missbruk av digitala verktyg i undervisning är de negativa effekter som framkommit i vår undersökning.
6
Johnson, Kristina. "Digitala medier i undervisningen : -En kartläggning av fysiklärares relationer till digitala medier i klassrummet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för fysik och elektroteknik (IFE), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25404.
Full textAbstract:
I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och åsikter kring digitala medier, samt hur de anser att digitala medier påverkar inlärning, arbetssituation, attityder hos eleverna och i deras eget arbete som undervisande lärare.
7
Bengtsson, Kristina, and Kalina Hajnold. "Textanalys av lektionstips : digitala verktygs implementering i praktiken." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21347.
Full textAbstract:
Under lärarutbildningen har vi uppmärksammat hur digitala verktyg kan användas inom skrivundervisningen. Det bidrog till ett intresse för att undersöka hur olika digitala verktyg kan vara gynnsamma inom elevers skrivutveckling. Vidare har vi uppmärksammat en digital kollaboration mellan verksamma lärare genom lektionstips som finns tillgängliga på olika hemsidor. Därav valde vi att undersöka hur dessa lektionstips beskriver användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen. Syftet är att undersöka på vilka sätt digitala verktyg används inom skrivundervisningen i årskurs F - 3. Undersökningen genomförs genom textanalys av lektionstips som finns tillgängliga på en specifik hemsida. För att uppnå syftet ställs följande frågeställningar: Vilka uttalanden kan utläsas om digitala verktyg i skrivundervisningen? Hur beskrivs användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka tips ges på digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka förhållanden kan påverka digitala verktyg i skrivundervisningen? Urvalet av lektionstips har genomförts genom en granskning av tillgängliga lektionstips från hemsidan lektionsbanken.se. Därefter genomfördes textanalysen utifrån teorin om praktik och praktikarkitekturer. Resultatet av vår textanalys har visat på vilka uttalanden tipsare har om digitala verktyg i skrivundervisningen. De har bland annat uttalat hur digitala bilder eller musik kan bidra till elevers inspiration. Vidare har resultatet visat på hur digitala verktyg används i skrivundervisningen. De olika verktygen har använts vid introduktion, under och i slutet av skrivundervisningen. Därefter har resultatet visat på relationer i lektionstips mellan lärare och till styrdokument. Av detta kan vi se ett kollegialt lärande i lektionstips genom ytterligare tips på digitala verktyg, undervisningsmetoder eller andra länkar till verksamma lärare. Slutligen visar resultatet av textanalysen hur praktikarkitekturerna, det vill säga de yttre arrangemangen möjliggör eller hindrar hur digitala verktyg används i skrivundervisningen.
8
Selander, Anna, and Hanna Lindfors. "Implementering av digitala kvalitetshanteringsverktyg i byggbranschen i Sverige." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297849.
Full textAbstract:
Byggbranschen är sedan länge känd för sina kvalitets- och produktivitetsbrister vilket i Sverige årligen kostar miljarder att åtgärda. Det finns flertalet traditionella sätt att hantera kvalitet i byggprojekt men då dessa inte visat sig vara tillräckliga finns potential i att utveckla digitala kvalitetshanteringsverktyg för att skapa en förändring i branschen. Vid implementering av digitala verktyg råder dock en enad mening om att det inte bara är teknologin som påverkar utfallet. Detta beskrivs med hjälp av ‘Technology-Organisation-Environment framework’ vilket används som teoretiskt ramverk i denna studie. Med bakgrund av ovanstående syftar detta examensarbete till att skapa en ökad förståelse av implementeringen av ett nytt kvalitetshanteringsverktyg i byggbranschen. För att uppfylla detta syfte har implementeringsprocessen, ansedda framgångsfaktorer samt uppfattningar av implementeringen undersökts. Detta har gjorts genom en intervjustudie där kvalitativt material om ett nylanserat kvalitetshanteringsverktyg har samlats in och undersökts. De som deltagit i intervjuerna är mjukvaruleverantörerna som tillhandahåller verktyget, en forskare som bidragit i utvecklingen samt chefer och projektledare på tre företag som i dagsläget använder verktyget. Studien resulterar i en processkarta som beskriver den implementeringsprocess som företagen genomgått. Därutöver listas de framgångsfaktorer som ansetts vara av betydelse vid implementeringen samt deltagarnas uppfattningar. Vad som har visats är att ett intresse för förändringsarbete när det kommer till hållbarhet och kvalitet finns hos företagen där bland annat tidigare erfarenheter och ett starkt ledarskap behövs likväl som teknologins goda användarvänlighet.<br>The construction industry is known for its quality and productivity issues which in Sweden costs billions of SEK each year to repair. There are numerous traditional ways of managing quality in construction projects but since these have not shown to be sufficient there is potential in developing digital quality management tools in order to induce change within the industry. When implementing digital tools there is a consensus that it is not solely the technology in itself affecting the outcome. This is described in the ‘Technology-Organisation-Environment framework’ which is used as the theoretical framework for this study. Given this background, this master thesis has the purpose to create an increased understanding of the implementation of a new quality management tool within the construction industry. To fulfill this purpose the implementation process, considered success factors and perceptions of the implementation have been studied. This has been done through an interview study where qualitative material regarding a newly released quality management tool has been gathered and studied. The participants of the study are the software vendors that provide the tool, a researcher that has contributed to the development, managers and project managers from three companies that currently use the tool. The study results in a process map that describes the implementation process as experienced by the companies. In addition, success factors that have been considered important for the implementation have been listed and the participants' perceptions have been declared. What has been shown is that there is an interest for change management in regards to sustainability and quality within the companies. Previous experience and strong leadership is needed as well as the technology’s ease of use.
9
börjesson, Mary, and Gustav Stål. "Den digitala mathandeln: Hur implementering av multikanalsförsäljning påverkar matbutiker." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Logistik och verksamhetsledning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45569.
Full text
10
Nyström, Niklas. "Implementering av digitala föreskrifter i verkstad – en kvalitativ förundersökning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51786.
Full textAbstract:
SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) i Arboga har föreskrifter med 2D-ritningar och bilder till hjälp vid service, reparationer och genomgångar av delar (enheter) till radarsystem. Dessa föreskrifter har visat sig bristfälliga när det kommer till att enkelt sätta sig in i arbetet för en nyanställd och vid uppdelning av servicearbeten bland de anställda. Projektets uppgift var att kvalitativt undersöka möjligheten för GBR att fortsätta arbetet för en digitalisering av föreskrifterna. Detta gjordes genom att kartlägga deras nuvarande serviceprocess samt undersöka nyttan av en digitalisering med hjälp av teorier och tidigare undersökningar. Det var även av intresse att utreda om det redan fanns ett system som skulle kunna tillgodose GBR:s behov. Resultaten visar att GBR bör fortsätta sitt arbete inom området då digitala föreskrifter har visat sig ha övervägande fördelar. Programmet UpTime från Combitech uppfyller deras behov enligt detta projekts avgränsning. Slutsatsen är att GBR bör börja uppdatera sina nuvarande föreskrifter innan arbetet med att implementera digitala föreskrifter fortsätter.<br>SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) in Arboga uses technical instructions with 2D-drawings and pictures to help them in services, repairs and overhauls of parts to radar systems. These instructions have shown a lack of functionality when it comes to introducing the work to a new employee or when sharing work tasks among mechanics. The objective was to examine the possibility for GBR to implement digital instructions. This was done by qualitative analysis on their current state and by investigating benefits of digital instructions from previous theories and studies. It was also of interest to scan the market for existing systems that could fit GBR:s current need. The results show that digital instructions have positive effects and that GBR should continue their work in the field. Combitech’s system UpTime fulfils GBR:s need for digital instructions within the project restrictions. In conclusion, GBR should continue the work of updating their existing instructions before continuing the implementation of digital instructions.
11
Gjelstad, Louise. "Implementering av digitala vårdmöten : En studie av offentlig respektive privat verksamhet." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41011.
Full textAbstract:
Bakgrund: Förändringsarbete är något de flesta företag behöver arbeta med för att kunna anpassa sig till en föränderlig omvärld och fortsatt vara konkurrenskraftiga på marknaden. Den ständiga utvecklingen i samhället har även medfört att företag behöver vidta informationsteknologiska förändringar vilket i sin tur även inbegriper ett arbete med digitalisering. Den svenska vården, både såväl offentlig som privat, står inför en pågående förändring av digitalisering där bland annat digitala vårdmöten är något som prioriteras och implementeras i verksamheterna. Syfte: Studiens syfte är att i en jämförelse undersöka hur svensk offentlig respektive privat verksamhet arbetar vid digital verksamhetsförändring i form av implementering av digitala vårdmöten. Detta både i form av vad för skäl de har till sin förändring samt hur de går tillväga vid implementeringen av digitala vårdmöten. Genomförande: En komparativ studie har utförts gällande en privat samt en offentlig organisation tillhörande den svenska hälso- och sjukvården. Studien följer en kvalitativ forskningsstrategi tillsammans med en abduktiv forskningsdesign. Litteratur samt vetenskapliga artiklar är den data som ligger till grund för studiens teoretiska referensram. Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt viss data även inhämtats från dokument utgivna av studiens deltagande organisationer. Slutsatser: Vad som driver organisationerna till implementering av digitala vårdmöten förklaras av en anpassning till omvärldens utveckling och konkurrerande aktörer. Olikheter i drivande faktorer kan uppstå mellan den offentliga och privata sektorn i form av ekonomiska aspekter då den privata verksamheten är vinstdrivande till skillnad från den offentliga verksamheten. Tillvägagångssättet att implementera förändringen i organisationerna är likartat och ett stort fokus riktas mot vårdgivares egna kompetens i bedömning av de digitala vårdmötenas möjligheter. Det finns därmed mer som förenar än skiljer den offentliga respektive den privata organisationen åt i deras arbete med implementering av digitala vårdmöten.<br>Background: The process of adaptation is something most companies need to work on to be able to adjust to a changing environment and continue to be competitive in the market. The constant development of society has also meant that companies need to change the way they utilize information technology, which in turn also includes working with digitalisation. Swedish healthcare, both public and private, is facing an ongoing change in digitalisation where digital healthcare meetings are among the priorities that are beeing implemented in the operations. Purpose: The purpose of this study is to, through a comparison, examine how companies in Swedish public and private sectors work on altering their digital business operations by implementing digital healthcare meetings. This both in terms of what reasons they have for their change as well as how they are going to approach implementing digital healthcare meetings. Method: A comparative study has been performed regarding a private and a public organization belonging to the Swedish healthcare system. The study follows a qualitative research strategy together with an abductive research design. Literature as well as scientific articles form the basis of the study's theoretical frame of reference. The empirical material of the study has been collected through interviews, and some data has also been collected from documents published by the organizations participating in this study. Conclusions: What drives organizations to implement digital healthcare meetings is explained by having to adapt to the development of the outside world and competing companies. Differences in driving factors between the public and private sectors can occur in the shape of economic aspects as the private organizations are profit-driven, unlike the public organizations. The approach to implementing change in these organizations is similar, and a major focus is directed at the healthcare providers' own competence in assessing the possibilities of digital healthcare meetings. Thus, there is more that unites than separates the public and private organizations when it comes to implementing digital healthcare meetings.
12
Nordlund, Kim, and Rasmus Olsson. "Implementering av digitala verktyg i förskolan : En studie av rektorers förhållningssätt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53028.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer tolkar den senaste läroplanens tillägg gällande att barnen ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Studien vill också synliggöra rektorers implementeringsarbete av de digitala verktygen och hur de följer upp samt utvärderar undervisningen. Studiens ansats är baserad på semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baseras på åtta yrkesverksamma rektorers subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från en utvecklingsekologisk systemteori för att synliggöra rektorernas förutsättningar i implementeringsfasen av digitala verktyg. Genom systemteorin blir det synligt att de olika systemen behöver fungera tillsammans för att det som bestäms inom politiken ska komma att påverka barnens utveckling och lärande i förskolan. Sammanfattningsvis framgick det att rektorer har en övervägande positiv inställning till digitala verktyg i förskolan och att tillägget i den senaste läroplanen var väntad i och med den digitaliserade utvecklingen som sker i samhället. Rektorer tolkar läroplanens skrivelser om digitala verktyg att de ska användas i förskolan som ett komplement med det analoga materialet i undervisningen, också att barns digitala användning i förskolan ska komplettera den användning barnen utvecklar i hemmiljön.
13
Sjölander, Anette. "Digital musikteknik i musikpraktik : Musiklärares användning av digital teknik, digitala verktygoch digitala medier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161940.
Full textAbstract:
In 2011, when the new curriculum was presented, digital tools were included as a centralcontent and mainly in terms of music creation (Skolverket, 2011). The purpose of this study isto find out how music teachers use digital learning tools and how the digital learning toolsaffect them in their teaching.I have done a qualitative survey and the informants were all members of the Facebook group"Musiklärarna". There were 60 music teachers in the F-9 and upper secondary school from allover Sweden who participated in the study.The result shows that many of the respondents use digital technology. However, not all themusic teachers follows the syllabus for music (Lgr11) where it appears that the students willdevelop their ability to use digital tools for sound and music creation (grade 4-6) and digitaltools for music creation, recording and processing (grade 7-9) ( Skolverket, 2011).My conclusion is that more education is needed in digital technology for music teachers,mainly in music creation with digital tools. As a continuation of this study, it is interestingand relevant to do a research how music teachers around the country work with musiccreation.
14
Stoor, Lilith. "Digitala detaljplaner : Implementering av en digitaliserad detaljplan i en webbapplikation." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-332012.
Full textAbstract:
This report describes the work with creating a web application for displaying Swedish local plans. Local plans are maps that show how the ground within the plan may be used and built upon. It is a legal obligation to follow the regulations in a local plan when construction is undertaken. Municipalities work out local plans to direct and regulate land use and housing. Today, year 2016, the information contained in a local plan is handled digitally in lesser extent than could be done. A more digital handling of the information in local plans could optimize the work with creating, using and reading local plans and this examination thesis has been conducted in the spirit of these aims. The main focus of this project was to resolve a practical need in the municipality of Kiruna regarding easier access to local plans. Another aim for this project was to explore the subject digital local planning in a practical way by an example where a local plan digitalized according to the Swedish standard SS 637040:2016 is read and interpreted by automatic means. The web application built in this project is developed with cheap and easy accessible techniques and is currently in use at Kiruna municipality. The application uses Google Maps as map and Keyhole Markup Language, KML, for adding graphics to the map. The conclusion regarding these tools is that they work quite well in the context of this project but that it would have been preferable to use an alternative technique to KML, for example GeoJSON. The reason for why KML was not quite appropriate for this project is that the KML-files are large in comparison with other formats and that the interactivity that the application needs is more prolix to realize in KML than in GeoJSON. In the end the mentioned factors were more significant than the strengths of KML.
15
Brette, Albin, and Jonathan Mattsson. "Införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70794.
Full textAbstract:
Digitaliseringstakten inom svensk byggindustri är låg, speciellt under produktionsfasen i ett byggprojekt. Flera studier visar på fördelar med att använda mer digitala hjälpmedel, exempelvis BIM samt digital ärendehantering på byggarbetsplatserna. I och med ökade energikrav och ökad komplexitet som följd, ökar kostnaderna för installationer i byggnader. Kostnaderna uppgår i vissa fall till så mycket som 50-60% av den totala produktionskostnaden och det finns stora vinningar att effektivisera förfarandet med hjälp av digitala hjälpmedel för exempelvis samordning av de olika arbetsmomenten och ärendehantering under produktionsfasen. Trots de möjligheter och fördelar som ett mer digitalt arbetssätt kan skapa för byggproduktionen sker inte införandet av digitala hjälpmedel på bred front i de olika projekten. Genom att kartlägga vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion samt undersöka hur kunskapsöverföring kan bidra till att effektivisera införandeprocessen, syftar denna studie till att undersöka hur byggföretag kan öka användningen av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie med ett fokus på installationsområdet under produktionsfasen. För att få en ökad förståelse för hur digitala hjälpmedel införs och sprids i byggbranschen samt belysa vilken roll kunskapsöverföring har vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion, har litteratur från två forskningsområden studerats närmare i en litteraturstudie: innovationsspridning samt kunskapsöverföring. Litteraturstudien mynnar ut i den teoretiska referensram som sedan användes som grund till den tematiska analys som utförts i studien. I studiens slutsats presenteras vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel, vilka är decentraliserad organisationsstruktur, kortsiktighet samt anpassning av digitala hjälpmedel. För att effektivisera införandet framkom att erfarenhetsutbyte, personligt stöd under implementering, lärdomar från pilotprojekt och fördelning av individer med digital kompetens är viktiga aspekter för att effektivisera och således öka användandet av digitala hjälpmedel under produktionsfasen.<br>The rate of digitization in the Swedish construction industry is low, especially during the production phase. Several studies show the benefits of using more digital tools, such as BIM and digital tools for case management, at the construction sites. As a result of the increased energy requirements and complexity, the cost of installations in buildings increases. In some cases, the costs are as much as 50-60% of the total production cost, and there are great benefits to streamline the process using digital tools such as coordination of the various work moments and case management during the production phase. Despite the opportunities and benefits that a more digital way of working can create for the construction industry, the wide-fronted introduction of digital tools does not occur in the various projects. By mapping challenges when introducing digital tools in the construction phase and investigating how knowledge transfer can help streamline implementation, this study aims at investigating how construction companies can increase the use of digital tools during the production phase. To answer the purpose of the research, a qualitative case study was conducted with a focus on installation work during the production phase. To gain a better understanding of how digital tools are introduced and spread in the construction industry, as well as highlighting the role of knowledge transfer when introducing digital tools in building production, literature from two research areas has been studied in more detail in a literature study: Diffusion of innovation, and Knowledge transfer. The literature study appears in the theoretical reference framework, which was then used as the basis for the thematic analysis that was made in the study. The study's conclusion presents the challenges involved in the introduction of digital tools, which are a decentralized organizational structure, short-sightedness and adjustment of digital tools. In order to streamline the introduction, experience sharing, personal support during implementation, lessons learned from pilot projects and an even distribution of individuals with digital skills are important aspects of efficiency, thus increasing the use of digital tools during the production phase.
16
Sava, Kristina. "Digital kompetens i samhällskunskap på gymnasiet. – En intervjustudie om implementering av läroplansrevideringen kring digital kompetens." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31568.
Full textAbstract:
The government of Sweden issued a national strategy in 2015 for the Swedish school to develop pupils' digital competence. Hence, The National Agency for Education altered the curricula for schools of all levels to include pupils' development of digital competence in July of 2018. This is an interview study with three upper secondary teachers in civics. The purpose was to examine how these upper secondary teachers in civics interpret and apply the new addition of digital competence in the civics subject. Since the concept of digital competence is widely defined, a decision was made to look into how teachers interpreted and applied the digital competence in general. However, a more specific approach was also taken to examine how teachers were developing pupils' skills in searching information digitally, and if the teachers included search criticism which the National Agency for Education include in their definition of digital competence.The government of Sweden’s national strategy to develop pupils' digital competence was viewed in this paper as a process of implementing a political reform. The main focus was the teachers' perspectives which are the executers of the implementation. There were three main key points that were looked into through this perspective when the political implementation was studied. The key points were if the teachers understood the political reform, if they had the necessary resources that helped them understand the reform, and if they wanted to implement the reform. The questions for the interview were partly designed with this theoretical framework in mind and was the tool to analyze the answers. The study shows that there are problems in implementation of aforementioned strategy. The three upper secondary school teachers partially interpreted and practiced digital competence as it intended by The National Agency for Education. The teachers lacked a deeper knowledge in internet infrastructure and did not practice search criticism. The teachers also had a great deal of resources, but two teachers chose not to utilize these since they felt confident in their ability to develop pupils' digital competence.
17
Sjölander, Anette. "Digital musikteknik i musikpraktik : Musiklärares användning av digital teknik, digitala verktyg och digitala medier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164929.
Full textAbstract:
In 2011, when the new curriculum was presented, digital tools were included as a central content and mainly in terms of music creation (Skolverket, 2011). The purpose of this study is to find out how music teachers use digital learning tools and how the digital learning tools affect them in their teaching. I have done a qualitative survey and the informants were all members of the Facebook group "Musiklärarna". There were 60 music teachers in the F-9 and upper secondary school from all over Sweden who participated in the study. The result shows that many of the respondents use digital technology. However, not all the music teachers follows the syllabus for music (Lgr11) where it appears that the students will develop their ability to use digital tools for sound and music creation (grade 4-6) and digital tools for music creation, recording and processing (grade 7-9) ( Skolverket, 2011). My conclusion is that more education is needed in digital technology for music teachers, mainly in music creation with digital tools. As a continuation of this study, it is interesting and relevant to do a research how music teachers around the country work with music creation.
18
Wängström, Theodor, and Kia Fard. "Aktivering av hjälpande beteende i digitala medier och linjär TV." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-244232.
Full textAbstract:
Annonsörer upplever en förändring i medielandskapet och det är svårare att konkurrera om tittarnas uppmärksamhet. Uppsatsen inriktar sig på hur välgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjälpande beteende i det förändrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjär TV.
19
Ekstam, Lovisa. "Den digitala vävstugan : En studie av vävning och sociala medier." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-420462.
Full textAbstract:
This essay examines what functions a forum on social media can have for people interested in weaving, and studies what similarities and differences exist between a digital forum for weavers and a physical weaving context. This is done by highlighting and exemplifying how members of the Swedish weaving forum Vävspolen (woven coil) based on Facebook, use the group in connection with their interest in the handicraft. The study is based on the responses from a survey study that was answered by members of the forum. The theory of this essey is based on previous research, the results of the survey study and the purpose of the essay. There where 335 resposes to the survey study. The result shows that the forum can be used as a source for inspiration and also as a place where people can share their own material with the aim of inspiring others, to get confirmation and to get feedback. It can also be used by its members as a place to exchange experiences and knowledge with each other. Similarities between a digital forum for weavers and a physical context for weavers are that the opportunity for inspiration and exchange of experiences and knowledge exists in both contexts. The possibility of contact with like-minded people is also a similarity. Differences between the two contexts are the absence of physical and tactile as well as the physically social in Vävspolen. However, Vävspolen is considered to have a wider range of knowledge.
20
Levall, Christofer, and Carl-Johan Nyblom. "Överbryggandet av två medier : Barnböcker som inspiration för digitala äventyrsspel." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3880.
Full textAbstract:
I uppsatsen analyseras interaktiva beståndsdelar använda i barnböcker, med syftet att utifrån dem skapa innovativ och anpassad game-play mekanik för digitala äventyrsspel. Under arbetet har fokus lagts på att undersöka beståndsdelarnas påverkan av mottagaren och vad de ger för mediet, samt att skapa funktioner som stimulerar spelarens nyfikenhet. Detta gör att spelaren blir drivkraften bakom äventyrsspelets narrativ. Resultatet av undersökningen är en prototyp vilken visar de funktioner som presenteras i uppsatsen, samt en diskussion kring tillvägagångssättet och vikten av att utvecklare ser bortom det egna mediet vid medieutveckling. In this thesis interactive elements used in children’s books are analysed before being redesigned with the purpose of creating innovative game-play mechanics suited for digital adventure games. An important part of the thesis has been the exploration of these elements’ affect on the receiver and how they contribute to the medium, as well as creating game-play mechanics that stimulate the player’s curiosity. The developed mechanics result in the player becoming the driving force behind the game’s narrative. The outcome of the thesis is a prototype which showcases the developed mechanics presented in the thesis, as well as a discussion regarding the approach and the importance of developers exploring other media as a part of their development process.
21
Rova, Kevin. "Digitala medier och verktyg i bildundervisningen : En kvalitativ studie av digitala inslag inom gymnasieskolans bildundervisning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151828.
Full textAbstract:
Inom denna uppsats undersöks hur digitala medier och verktyg kan infogas i gymnasieskolans bildundervisning utifrån vilka svårigheter och möjligheter digitalt arbete kan innebära, hur yrkesverksamma bildlärare resonerar kring att arbeta digitalt i ämnet, samt vilka områden som kan urskiljas som centrala när det handlar om digitala inslag för bildskapande, planering, dokumentation, och redovisning inom bildundervisningen. Studien genomfördes mellan december 2016 och april 2017 genom egen gestaltande fördjupning inom digitalt arbete samt ett frågeformulär som besvarades av åtta yrkesverksamma bildlärare. Som resultat av denna undersökning visade det gestaltande arbetet, som även redovisas i form av ett digitalt läromedel, på hur svårigheter med att arbeta digitalt i koppling till bildämnet bland annat handlade om hur det är svårt och tidskrävande att lära sig att behärska digitala verktyg och programvaror, samt om hur det är lätt att hamna i att det digitala bildskapandet tvingas ske på traditionella medium och teknikers villkor. Möjligheter som urskildes handlade om hur digitala verktyg erbjuder egna, unika uttryck, samt stora friheter till justeringar, omprövningar, och experimentlusta. Svaren på frågeformuläret visade på hur digitala medier och verktyg främst användes vid presentation, redovisning, och inlämning, och att endast ett fåtal såg digitala tekniker för bildskapande som likvärdiga de traditionella teknikerna. Enligt lärarnas utsagor var betydelsefulla vinster med att arbeta digitalt bland annat underlättad dokumentation, ökade möjligheter att nå ut till frånvarande elever, att digitalt arbete ofta är bättre från miljöperspektiv, samt att internet erbjuder en till synes oändlig mängd referens- och inspirationsbilder. Svårigheter som lärarna upplevde handlade exempelvis om teknikstrul, bristande förkunskaper hos elever, samt en oro om att handens arbete kan försvinna om traditionella tekniker ersätts med digitala. I studien urskiljs och redogörs det för fyra särskilt centrala områden när det handlar om digitala inslag i bildundervisningen: att tid och svårighet kan bli en stor utmaning för både lärare och elever, hur relationen mellan digitalt och traditionellt kan utgöra hinder för digitala inslag, på vilket sätt bildämnets styrdokument betonar rollen av det digitala i bildämnet, samt vad ett postdigitalt perspektiv kan innebära för bildundervisningen.
22
Skoglund, Josefine. "En bild av bildämnet : Elevers syn på digitala medier i bildämnet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325843.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks elevers uppfattningar om bildämnets digitalisering. Detta görs utifrån Bernsteins teorier om “the sacred and the profane” och konceptet av ämnesparadigm. Studien baseras på en observation och kvalitativa respondentintervjuer med nio elever indelade i tre olika grupper. Undersökningen visar att eleverna i studien anger traditionella tekniker, kreativitet och fritt skapande som kärnan i bildämnet och att de därmed främst sluter sig till det estetiskt- praktiska paradigmet. Dock nyanseras detta av att några elever i studien accepterar, och en elev som föredrar, digitalt orienterade uppgifter i bildämnet och en elev som anger kommunikativa aspekter som något en bör lära sig i bildämnet. Gemensamt är att eleverna vill arbeta praktiskt men att de accepterar digitala medier som verktyg bland andra verktyg i bildämnet. Elevernas förhållande till digitala medier i bildundervisningen präglas också av vilket program de arbetar i och den tid och kunskap de besitter under ett digitalt projekt.
23
Gryth, Mario, Christoffer Torshall, Anton Svensson, and Alexander Åkerman. "Cloudmetoden : Utveckling av ett alternativt arbetssätt för produktion i digitala medier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2057.
Full textAbstract:
Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lämpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vårt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehålla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sätt att arbeta. Vi diskuterar och jämför vår arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nämna de produkter som har skapats med hjälp av vårt arbetssätt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier. This text will describe the planning and development of a new kind of working method we call The Cloud Method , which is suited for smaller teams who develop some kind of Digital Media. (In our case, video games). It will contain descriptions on what kind of problems that made us choose to create our own method of working instead of using one that already exists. We will discuss and compare our method of working with the other methods we have examined in order to show you how we made ours the way it is. We will mention the products we have created using our method and describe how it was to work with them, and describe what kind of facts and thoughts we stumbled upon.
24
Aleksic, Slobodan, and Max Lin. "Effektivisera implementering av BIM i produktionen : En studie om vad som krävs för att underlätta implementering av digitala verktyg i produktionen." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231114.
Full textAbstract:
The general mode of operation within the building and construction sector in the present days are classified as outdated with plenty of room for improvement. Fortunately, this has been picked up by more organizations and has enabled them to spot the future of the work procedures in digitalisation. This has now been put on the agenda of implementation within the organisations as it has proven to be more efficient not to mention profitable. BIM (Building Information Modeling) is today frequently used within projection but the main question remains, the question on “how to implement BIM to the production”. The evolutionary curve within projection is exponentially increasing and at the same time, the vision of a more digital driven production process within the building sector is becoming more of a reality. This report is mainly based on field studies in which the building sector often touches the underlying factors on the implementation of digital tools. The focus area lies within the production stage of which many studies show that there is in fact an existence of good knowledge of digitalisation and resources within the branch to apply it to the steamline in order to achieve increased efficiency. However, the process of advancement is being pulled back by the human factor in terms of the individual ́s limited knowledge of digitalisation, the willingness and fear of change and also the generation gap. The Final result is based on fact collection, surveys, construction exhibitions and interviews with experienced workers in the targeted field. Study visit has been arranged to SWECO Civil AB and other companies with the similar qualifications. The advantages of implementing digital tools to the day- to-day work are considered to be many. Performing work tasks using for example an ipad will result in a simplified workday in the terms that one will be able to navigate and store required data much more efficiently than before. The process will become less time consuming and with the focus now directed to what is more important, it will result in an improvement of the overall quality. In the long term the aboves mentioned measure is equivalent to a more competitive and profitable organisation.
25
Sjöström, Izabella. "Interpersonell interaktion på digitala medier : Den sociala betydelsen av digitala medier för unga vuxna när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd." Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46278.
Full textAbstract:
Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.
26
Spång, Hanna, and Kasra Papari. "Implementering av digitala verktyg i produktionsstadiet : en granskning av digitaliseringen inom Skanska Hus Stockholm Bostäder." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-212565.
Full textAbstract:
Byggbranschens digitaliseringsgrad är en av de lägsta i jämförelse med andra branscher i Sverige. Utmaningen att bygga avsevärt fler bostäder runt om i landet framöver är i stort fokus och företagen behöver då implementera effektivare metoder och verktyg för styrning, kommunikation och uppföljning i produktionsstadiet. Digitala verktyg är en lösning för att uppnå denna effektivisering, problemet är att implementeringsprocessen har brister och implementerade verktyg inte har befästs. Rapporten undersöker digitaliseringen på tre projekt hos Skanska Hus Stockholm Bostäder. Syftet är att granska vilka digitala verktyg som används i produktionen, hur de nyttjas samt hur implementeringsprocessen bör ske för att få de icke standardiserade verktygen att stanna kvar. Litteraturstudier samt intervjuer av tjänstemän på projekten formar resultatet av studien som sedan analyseras i avseende av de icke standardiserade verktygen och implementeringsprocessen. Studien visar att för nyttjande av verktygen ska ske optimalt behövs det gemensamma standardiserade metoder och att tillgängligheten för arbetsmetoderna för dessa standardiserade verktyg förenklas. Vidare behövs en strukturerad implementeringsprocess som passar projekten skapas för att motivera medarbetarna att förnya sina arbetsmetoder.
27
Lundgren, Amanda. "Digitala verktyg i bildundervisningen : En kvalitativ studie om användning av digitala medier och redskap utifrån bildlärares perspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29263.
Full textAbstract:
Denna uppsats bygger på en empirisk studie. Dess syfte är att undersöka hur bildlärare idag arbetar med digitala redskap samt vilka för- och nackdelar de har i bildämnet. Syftet är också att undersöka bildlärares synpunkter och erfarenheter om digitala medier stimulerar respektive hämmar lärandet i bildämnet. Ett medieekologiskt perspektiv bildar teoretisk utgångspunkt, och undersökningen har en kvalitativ ansats. Metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal, som bandas och transkriberas till text. Fyra lärare ingår i studien, varav en med undervisning på grundskolan och resterande tre på gymnasiet. En innehållsanalys används som metod för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visar att bildlärarna vill att eleverna ska använda både digitala och traditionella verktyg för att ge variation i elevernas bildskapande. En fördel med digitala verktyg är att de ger eleverna möjligheten att leta efter information och inspiration. En nackdel är att digitala medier är tidskrävande och ibland kunde tekniken inte fungera som den skulle. Flera av bildlärarna ansåg att digitala medier var stimulerande för de bildskapande eftersom de gav elevernas möjlighet att variera och utveckla olika sätt att lösa olika problem.
28
Svensson, Ann, and Josefin Andersson. "Medier som engagerar : En studie av digitala epitexter kring svenska TV-serier." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13825.
Full textAbstract:
Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie. Vår första metod utgjordes av en kvantitativ innehållsanalys avtio svenska TV-serier på fem olika svenska TV-kanaler, där vi främst riktade in oss på epitextersom kan hittas online. Därefter skapade vi en kvantitativ enkätundersökning där 79 respondentersom tittar på TV-serier deltog. Den sista metoden var en kvalitativ innehållsanalys på fyrapopulära svenska TV-seriers officiella webbplatser.Vårt resultat tyder på att det finns ett starkt intresse hos TV-tittare att följa en TV-serie på andrasätt än endast på utsatt tid på TV:n, och även att det finns en vilja att diskutera TV-serier, medsläkt och med vänner, likväl som med främlingar på Internet. Webbplatser för de olika TV-serierna erbjuder besökare möjligheter till både diskussion och vidare läsning om exempelvisavsnitt eller karaktärer. På så sätt skapas ett engagemang som gynnar båda parter.<br>Ways of watching TV series have increased over the years by way of the ever expanding part theInternet plays in our media consumption. Sweden has gone from being a country with a singlepublic service channel to one with a wide range of commercial TV channels with the purposeto attract viewers and advertisers. In our study we have examined aspects of TV series that existbeyond the text itself. Gerard Genette (1997) was the one who coined the expression paratextwhich consists of two parts; peritext and epitext. Though Jonathan Gray (2010) is the one whowrote about paratexts in relation to TV series, whereas Genette (1997) only describes them interms of literature. Because there are so many different TV series and television channels it isimportant for a new series to stand out from the rest, while also making it easy for potentialviewers to determine the show’s genre even before it has started airing. We have used threedifferent methods to be able to answer our two main questions about what different epitexts TVchannels use and whether there is an interest among viewers to be able to engage themselvesfurther in a TV series. Our first method consisted of a quantitative content analysis of tenSwedish TV series from five different Swedish television channels, where we mainly looked atepitexts found online. After this we made a quantitative survey in which 79 people who watchTV series took part. Our last method used was a qualitative content analysis of the officialwebsites of four popular, Swedish TV series.The result of our study shows a strong interest among viewers to follow a television seriesbeyond its regular broadcasting on television, and also that there is a will to discuss TV series,among family and friends, as well as with strangers found online. Websites of the different TVseries give visitors possibilities for discussion and further reading about, for example, episodesand characters from the show. In this way an involvement that benefits both parties is created.
29
Abbo, Maryam. "Digitala medier : Användning av surfplattor för att skriva berättelser i svensk språkundervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33473.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine the use of tablet computers in a Swedish language, classroom. This study aims to investigate student and teacher attitudes when using tablet computers for story writing. One fifth grade classroom was observed on three occasions and a total of six students and three teachers were subsequently interviewed. This study addresses the following questions: <ul type="disc">How are tablet computers used for writing stories in a Swedish classroom? What opportunities and obstacles do teachers experience when using the tablet computers when it comes to writing stories? Which method was preferred by the students? Writing stories on tablet computers or writing by hand? This qualitative study was based on observations and interviews. Analysis of observations and interviews show that the tablet computers appear to help the students with language, organisation and structure in the writing of stories. However, teachers still need to incorporate both writing by hand and using the tablet computers to ensure competence for real-life situations which still use a mixture of both skills. The results also showed that tablet computers are a useful tool for communication when students help each other in their writing. Classroom observations suggest that tablet computers can act as a mediator tool in the Swedish elementary school classroom primarily as it makes the writing process easier for the students. Analysis of teacher interviews suggest that teachers prefer to have students use tablets as it makes the student’s texts clearer, facilitating assessment.
30
Berggren, Emelie, and Kuosmonen Emmy Hedström. "Att hantera övergång mot Industri 4.0 : En studie om implementering av digitala tillverkningsprocesser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159233.
Full textAbstract:
The powerful digitization and development of technologies is a fact. As a result, companies are facing the fourth industrial revolution in history; Industry 4.0. To remain competitive, it is important for companies to assimilate Industry 4.0 and its technologies, especially within manufacturing. Industry 4.0 offers numerous opportunities, but the implementation also comes with some challenges that should be taken into account for a successful transition. The aim of this study is to create an understanding of what Industry 4.0 can offer for companies and their manufacturing processes, and which challenges and opportunities that may be involved. This study has been based on research of the phenomenon Industry 4.0 as well as data collection from semi-structured interviews with employees of an industrial manufacturing enterprise. The result of the study can be divided in to 4 separate conclusions that should be taken into account when implementing Industry 4.0. First of all, the company must have a customized strategy to embrace the implementation into their existing structure. Secondly, it is important that all employees are informed and involved about the new procedures to increase understanding as well as motivation. Thirdly, it is important that existing techniques and digital tools within the company are adapted for a transition to Industry 4.0, and they must also have a common standard to facilitate for data management. Finally, if these three areas listed above are taken into account, the implementation of Industry 4.0, can provide real-time information and understanding that contribute to a better overview of the manufacturing, the quality, the efficiency, the work tempo, as well as any problems and downtime. Industry 4.0 also allows for businesses to create a more flexible production and give a good insight and control over the business, including better decision. On top of that, it also cuts the energy consumption as well as many other expenses. Overall, Industry 4.0 offers companies an opportunity to potentially become leading in the global market.
31
Baqer, Nicole. "Digital kompetens : En fallstudie av mellanstadieelevers användning av digitala verktyg och medier ur ett lärarperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71043.
Full textAbstract:
Utvecklingen av den digitala tekniken har bidragit till att användningen av digitala verktyg och medier blir alltmer vanligt förekommande i skolor och inom utbildningssammanhang. Digitala verktyg och mediers ökade användning ställer krav på att elever utvecklar olika digitala förmågor -digital kompetens. För att elever ska kunna uppnå digital kompetens är det viktigt att både lärare och elever har kunskap om hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att lärare har inblick i elevernas användning för att bättre förstå deras kunskapsbehov. Denna studie behandlar lärares uppfattningar om hur elever använder digitala verktyg och medier på mellanstadiet för att uppnå digital kompetens. Studien har genomförts i form av en fallstudie i en svensk skola. Med hjälp av intervjuer och observationer har olika faktorer om elevernas digitala kompetens och användning av digitala verktyg och medier i undervisningen kunnat identifieras. I slutsatserna framgår att användningen av digitala verktyg och medier skiljer sig åt beroende på vilken årskurs eleverna går i. De tidiga årskurserna på mellanstadiet behandlar elevers grundläggande kunskaper inom dator- och programhantering, medan användningen i årskurs 6 är större i omfattning och innefattar att skapa olika projekt. Användningen av digitala verktyg och medier är även beroende av vilket ämne som undervisas, inom exempelvis språkämnena används digitala medier som är språkutvecklande och stödjande för eleverna. Det framgår även att elevernas användning behandlar olika moment inom digital kompetens, som bland annat informationssökning, källkritisk granskning och problemlösningsförmågor. Slutligen framgår två faktorer i slutsatserna som kan ha påverkan på undervisningen med digitala verktyg och medier. Den ena faktorn är att det inte finns tillgång till en-till-en enheter, d.v.s. en dator per elev. Den andra faktorn är att det saknas möjligheter till teknisk support på skolan.
32
Forsblom, Niklas, and Nikita Tzonov. "Innovationsimplementering under kris : En kvalitativ fallstudie med påtvingad implementering av digitala konferensverktyg som reaktion av anpassning." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46013.
Full textAbstract:
Denna studie har undersökt hur en svensk konsultbyrå som arbetar både internt och externt har implementerat digitala konferensverktyg som har blivit påtvingade av Covid-19 pandemin. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där totalt sex digitala intervjuer gjordes med tre konsulter, en konsultchef, en kommunikationschef och en försäljningschef. Resultatet har analyserats med hjälp av Kim och Chungs (2017) teoretiska ramverk. Studiens teoretiska implikationer är att tvång av anpassning förändrar dynamiken av en implementeringsprocess, att implementeringsprocessen ej är linjär. Studiens praktiska implikationer är att tvång, även om det anses oetiskt, kan användas som ett styrredskap, men även att en ledning som kompetensutvecklar och skapar trygghet underlättar innovationsimplementering.<br>This study has examined how a Swedish consulting firm which works both internally and externally has implemented digital conference tools that have been imposed by the global pandemic Covid-19. The study is based on a qualitative case study where a total of six digital interviews were conducted with three consultants, one consulting manager, one communications manager and one sales manager. The results have been analyzed using Kim and Chung's (2017) theoretical framework. The theoretical implications of the study is that the forced aspect changes the dynamics of an implementation process and that the process is not linear. The practical implications of the study is that force, even if it is regarded unethical, can be used as a management tool, but also that a top-management that develops the skills of the workforce and that creates a sense of safety facilitates innovation implementation.
33
Bennedal, Karlsson Karolina. "En läromedelsanalys av digitala läromedel utifrån en läsförståelse-kontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40071.
Full textAbstract:
Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas. I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt. Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar. Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas
34
Selwan, Chimene, and Madeleine Lind. "Den digitala verkligheten : En studie om skolpersonals erfarenhet av nätmobbning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353673.
Full text
35
Ottosson, Louise, and Rebecka Hoberg. "Den digitala kaffestugans gråzon : En beskrivande studie om läkemedelsbranschens användning av sociala medier." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13166.
Full textAbstract:
ABSTRACT Titel Den digitala kaffestugans gråzon- En beskrivande studie om läkemedelsbranschens användning av sociala medier Författare Louise Ottosson & Rebecka Hoberg Handledare Emma Håkansson Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 Syfte Studien syftar till att beskriva hur läkemedelsbranschen använder sig av sociala medier utifrånde förutsättningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger på Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. Metod Studien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom läkemedelsbranschen. Resultat Resultatet tyder på att läkemedelsbranschen har insett att sociala medier är en viktig del förbranschen i både omvärldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framträdande roll i den dagliga omvärldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I användandet avsociala medier handlar det främst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. På grund av lagen kan inte läkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sätt attändå föra en dialog med publics. Nyckelord Public Relations, Sociala medier, Issues Management, Läkemedel, Omvärldsbevakning
36
Sjöbro, Linus. "Annonsspårning för digitala medier : En systemjämförelse för uppföljning av annonskonvertering hos Facebook-annonser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37296.
Full textAbstract:
Facebook is today the biggest ads platform in the world. This makes it strategi- cally smart for companies to run their ads on the platform. To follow up the result from these ads is an important part for the companies to know if the target audience is the right one. The purpose with this thesis was to investigate if it’s possible for the company Leeroy to develope their own system that follow up ad conversion for Facebook ads. But also investigate how to implement Facebook’s own system and if other systems could be used. From this two purposes a number of goals have been set, which all could be answered. A pilot study resulted in the gathering of information if an own solution could be implemented. The result of this pilot study results in the answer no, an own solution could not be implemented at this state. Through the pilot study a recommended solution could be presented where Facebook’s system is the recommended way to go. This result is based on a system comparison between Facebook and Google Firebase. This recommended solution has resulted in a implementation guide that Leeroy can use to implement Facebook SDK in their application portfolio based on React Native.<br>Facebook är idag världens största annonsplattform vilket gör det strategiskt smart för företag att annonsera sin produkt eller sina tjänster på plattformen. Att följa upp resultatet av dessa annonser är för företagen en viktig parameter för att veta om den annonserade målgruppen är rätt. Syftet med detta arbete var att undersöka om ett eget system för mobilapplikationer hos företaget Leeroy kan utvecklas för uppföljning av annonskonverteringar hos Facebook-annonser och hur Facebooks egna system implementeras och om andra system går att använda. Utifrån detta syfte kunde ett antal mål fastställas som alla kunde besvaras. Utifrån en förstudie kunde information insamlas om hurvida en egen lösning går att tillämpa. Vilket resulterat i svaret nej, det är idag inte möjligt att utveckla en egen lösning. Genom förstudiens resultat kan en rekommenderad lösning presenteras där Facebooks system rekommenderas utifrån en jämförelse mellan Facebook och Google Firebase. Denna rekommenderade lösning har resulterat i en implementationsguide som Leeroy kan använda för att implementera Facebook SDK i sin applikationsportfölj baserat på React Native.
37
Eng, Arvid, and Felicia Haglund. "Digitala dialoger - enkelt med nya tänket? : Om svenska hotellbranschens användning av sociala medier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52951.
Full textAbstract:
The growth of social media has not only brought new challenges to the onlinecommunication landscape, but also opportunities for the organizations to communicatewith its public. The purpose of the thesis was divided into two parts. The first part wasintended to describe to extend to which the Swedish hotel industry, take advantage ofthe new possibilities of social media to build relationships by creating dialogue with itscustomers. The second part of the purpose was to examine the hotels approach to publicrelations. By creating a quantitative survey were the units of our analyses the hotelsincluded in the three largest chains in Sweden: Best Western, Nordic Choice andScandichotels. The result showed that the hotels have focused on creating dialogue withtheir customers on social media to build relationship very well and that the hotels havegood existing relationship with its customers.
38
Saleh, Reem. "Kan lean stödja implementering av digitala lösningar? : digitalisering i små och medelstora (SME) företag." Thesis, KTH, Tillämpad maskinteknik (KTH Södertälje), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232157.
Full text
39
Bengtsson, Elsa, and Disa Ståhl. "Digitala tjänster och äldreomsorg : En kartläggning av hur digitala tjänster används inom äldreomsorgen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176380.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg.<br>The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.
40
Forthomme, Hazelius Maria, and Marianne Ek-karlsson. "Att tolka kursplanen i bild : En studie av bildlärares uppfattningar av Lgr11." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218506.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys. Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda. En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.
41
Karlström, Felicia, and Linda Söderström. "Moderna nyanser av klassiska allianser : En kvalitativ studie kring digitala influencer-samarbeten." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27133.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: The growth of new channels has increased the amount of sales messages vying for consumers' attention, changing the conditions for marketing communications. Marketing in social media channels has become a way to keep up with the consumers. However, recent indications points towards a weariness regarding advertising in these channels as well. This has led to new marketing methods emerging, influencer marketing being on these. Previous studies have often examined certain parts of the phenomenon, such as product placement in social media, brand alliances, celebrity endorsers or the message process between opinion leader and receiver. This study intends to build upon this type of research, from a communicative perspective, to get a better understanding of this type of marketing. The main purpose of this study is to, from a communicative transmitter’s perspective, increase the understanding of digital influencer-collaborations, by examining six companies within the Swedish apparel and accessory retail market. Metod och material: This study has a qualitative approach, since we wanted to acquire a deeper understanding of the phenomenon by examining how companies view and make use of influencer marketing, as a way of communicating with the market. We gained information through eight interviews, in person and over the phone. The interviews are conducted with six Swedish companies within the apparel and accessory market as well as two additional interviews with an influencer-marketing bureau and a lawyer with knowledge of the marketing laws in Sweden. Huvudresultat: The main conclusions we’ve drawn from this study is that influencer-collaborations are hard to define, in the sense that the underlying purpose and the way it’s looked upon seem to differ at this point. This seem to effect the way companies handles influencer-collaborations, some having a greater focus on product promotion while others use the influencers as a way of strengthen the brand. However, regarding the reasons this kind of marketing method is being used on Instagram, the companies appear unanimous, meaning it’s a great way to reach a wider or more specific target audience. We’ve also found that the companies seem to share similar thoughts on what factors are most vital to a successful influencer-collaboration, the credibility being one of those. Moreover, the juridical aspect is of great interest, as it appears to be somewhat of a gap between what the law states and how the companies handles it, possible due to the different opinions on how evident these collaborations should appear.
42
Samuelsson, Hannah. "Unga människors tankar gällande digitala medier : en värld för vuxna att ta del av." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30955.
Full textAbstract:
Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten. Ungdomarna beskriver också nackdelar, exempelvis har de svårt att kontrollera sin tid vid sociala medier och det inkräktar på deras lektioner och läxläsning hemma. Ungdomarna ger också uttryck för att de behöver bredda sin digitala kompetens eftersom de själva inte är medvetna om hur de kan använda datorn på ett effektivt sätt vid skrivning av exempelvis skolarbeten i hem och skola. Studiens resultat är att ungdomar vill ha hjälp vuxna som kan stötta, begränsa och hjälpa dem till en sund relation i förhållande till digitala medier.
43
Gal, David, and Mattias Johansson. "Traditionella medier och den digitala agendan : Konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43787.
Full textAbstract:
Titel Traditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier Syfte Syftet med den här uppsatsen är undersöka hur allmänheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlägg som görs. Metod Via en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmänheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanställt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att få fram statistik på de inlägg som görs. Vi har samlat inlägg om den ubåtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA där de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser. Resultat I det insamlade materialet kan vi se att det är media som via de artiklar man publicerar sätter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlägg som görs är artiklar som allmänheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan också se att det är organisationen som får ta en stor del av smällen i de inlägg som görs. Allmänheten skuldbelägger organisationen för det inträffade i nästan hälften av de insamlade inläggen. I de övriga skuldbelägger man antingen en tredje part eller en enskild individ beroende på vilken typ av kris det handlar om och hur bakgrunden till det inträffade ser ut. De inlägg som görs om det inträffade är främst negativt vinklade och endast ett fåtal inlägg har en positiv vinkel i förhållande till det inträffade. De inlägg som görs får även en näst intill obefintlig spridning i form av likes, kommentarer och delningar. Majoriteten får under 10 likes, kommentarer eller delningar. Det finns alltså inget som tyder på att någon typ av inlägg i det insamlade materialet blir virala.
44
Andersson, Andersson. "Är digitala rum för alla? : En diskursanalys av sociala medier med fokus på bloggar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111594.
Full textAbstract:
Web 2.0 opened up for a lot of opportunities, digital spaces became open for everyone to participate. But if groups of people get harassed and threatened in this spaces, how does that affect participation? Threats, hateful comments and harassment is a phenomenon that appears to be a common part of life online. Some groups of people may experience this more then others. To investigate this further a qualitative study was conducted using two different methods of internet research; observation and interview online. I wanted to study how cyber hate take the expression against female bloggers that write about feminism. The women that participated in this study have all been harassed and received threats online of various kinds. The blogs that were observed all write about subjects that question and criticize social structures and norms that many take for granted. This seems to spark hatred and threats against these female bloggers. The interviewed bloggers had different strategies for dealing with cyber hate they received. One example of this is that they all review the comments before posted on the blog. A problem that a majority of the bloggers expressed was that general public and the justice system did not take cyber hate seriously. Some people that threats and post hateful comments do that with their full name exposed. The study indicates that anonymity didn’t play that big part, as first expected, in how people expresses themselves online.
45
Resoluth, David. "Digital, Interaktiv och Mobil Servicemanual : Användarvänlig anpassning av illustration och gränssnitt för digitala medier." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31848.
Full textAbstract:
Projektarbetet har utförts i samarbete med Brokk AB i syfte att studera hur illustration kan anpassas för presentation på små och stora digitala ytor. Gränssnitt och navigation har studerats för att finna insikt i hur utformning av grafiska element skapar ett ramverk för presentation av illustration samt hur samspelet däremellan påverkar användbarheten. Resultat visar att anpassning för digitala medier till stor del beror på informationens komplexitet, men även på digitala mediers fysiska förutsättningar. Slutsatsen är att samspelet mellan illustration och gränssnitt måste fungera enhetligt för att kommunicera information effektivt.<br>This project is a collaboration with Brokk AB to study how illustration can be adapted for presentation on small and large digital surfaces. User interface and navigation have been studied to find how graphic elements create a framework for presenting illustration and to find how interplay affects usability. The result shows that adaptation to digital mediums mostly depends on the complexity of the information, but also on physical presuppositions. The conclusion is that interplay between illustration and interface must work unanimously to communicate information effectively.
46
Nordlund, Lovisa. "”Digitaliseringen är här för att stanna” : En kvalitativ studie av samhällskunskapslärares implementering av regeringens digitala strategier för skolan." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432056.
Full text
47
Fernando, Rashmi. "Digitala och sociala medier som stöd för andraspråksinlärning : Lärare och elevers attityder till användningen av sociala medier i SFI- undervisning." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-136486.
Full textAbstract:
Digitala och sociala medier är dagens sätt att kommunicera. Genom att använda sociala medier diskuterar folk kring allt som pågår i samhället. Andraspråks- undervisningen kan också dra nytta av digitala och sociala medier för att hjälpa eleverna att lära in nya ord, att förstå olika nyanser av ord som de redan kan och för att använda det språk man lär sig under undervisningstiden. Genom att använda språket i autentiska och verkliga situationer uppmuntras elever att tillägna sig språket. Denna studie undersöker till både lärare och elevers attityder till användningen av digitala och sociala medier som ett redskap i språkinlärningen. Det utforskas vidare i vilken utsträckning digitala och sociala medier som Facebook används av andraspråkslärare och elever som en del av andraspråksundervisning. Jag har intervjuat 8 lärare och 15 elever för att förstå hur de tänker kring språkinlärning och vilka strategier som används i undervisningen för att lära sig språket. Lärare och elevers attityder till digitala medier och hur digitala och sociala medier används i undervisningen i Svenska För Invandrare (SFI) är huvudfrågan i detta arbete. Kan sociala medier (t.ex. Facebook) bli ett fungerande redskap i andraspråksundervisningen? Resultatet visar att det finns en del digitala medier som används i SFI-undervisning, men hur det används och i vilken utsträckning digitala medier används kan variera mycket bland olika skolor. Dessutom visar resultatet att många lärare och elever är skeptiska mot användningen av sociala medier i klassrummet. Samtidigt visar resultatet att det finns en mindre procentandel elever bland de intervjuade som har erfarenhet av att använda sociala medier i andraspråksundervisningen. De har upplevt användningen av digitala medier och sociala medier som ett positivt, autentiskt och användbart redskap som borde användas i klassrummet.
48
Mohammadi, Kajal, and Winnie Hoque. "SOCIALA MEDIER SOM STÖD TILL LÄRANDE : En kvalitativ studie om hur studenter tar stöd av sociala medier i sitt lärande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45281.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka studenters erfarenheter av att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande. Då vi var intresserade av att studera deras upplevelser valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide. Med hjälp av ett ändamåls- och snöbollsurval valde vi ut åtta informanter som vi ansåg var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att studenter använde sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande där de främst använde sig av Facebook och Youtube. Informanterna valde att använda sig av sociala medier både för att kommunicera med andra och för att ta hjälp av bilder och videofilmer. Kommunikation, diskussion och reflektion belyste de som positiva effekter medan distraktion och koncentrationssvårigheter var negativa. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan resultatet tolkas som att lärande är någonting som sker både individuellt och genom ett socialt deltagande. Vi ville med denna studie belysa hur studenter tar till sig av andra metoder, istället för hur det vanligtvis ser ut, för att ta stöd i sitt lärande. Vår slutsats var således att studenter fann en relevans i att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande.
49
Högberg, Emma, and Jonatan Finsberg. "Undersökning av narrativa strukturer inom olika medier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16399.
Full textAbstract:
Detta kandidatarbete undersöker och skapar en djupare förståelse för olika narrativa strukturer och tekniker som finns i litteratur, film och digitala spel. Detta har gjorts genom att besvara frågan hur man kan applicera narrativa strukturer och tekniker från litteratur och film i ett digitalt spel. För att svara på denna fråga har vi utvecklat en gestaltning som består av ett digitalt spel som använder sig av olika narrativa strukturer och tekniker som är mer vanliga inom litteratur och filmer. Till hjälp för detta har vi använt oss av metodologin MDA-ramverket samt berättelseskrivarmetoderna Snöflingemetoden och The Fantasy Fiction Formula. Undersökningen visar hur en berättelse i ett digitalt spel, med hjälp av ett antal narratologiska begrepp, kan använda sig av narrativa strukturer och tekniker från litteratur och film. Snöflingemetoden visade sig vara användbar, men inte anpassad för denna typ av skrivande. På grund av tidsbrist kunde vi inte använda oss av så många tekniker och strukturer från film som vi ville.<br>This Bachelor Thesis aims to explore and create a deeper understanding of various narrative structures and techniques found in literature, film and digital games. This has been done by answering the question how one can apply narrative structures and techniques from literature and film in a digital game. To answer this question, we have developed a digital game that uses different narrative structures and techniques that are more common in literature and films. For this, we used the MDA-framework methodology as well as the story writing methods The Snowflake Method and The Fantasy Fiction Formula. This thesis shows how a story in a digital game, using a number of narratological concepts, can make use of narrative structures and techniques from literature and film. The Snowflake Method proved useful, but not adapted for this type of writing. Due to time limitations we were not able to use as many structures and techniques from films as we wanted to.
50
Bonnedahl, Margareta. "Teknikens under? : Elevers upplevelse och skolans implementering av digitala verktyg som redskap för lärande vid dyslexi." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-117555.
Full textAbstract:
This study investigates dyslexic upper secondary students’ experiences from using digital technology for learning. It also examines how schools introduce digital technology to students with reading and writing disabilities, and the way schools implement and assess these students' use of digital technology for learning. Qualitative semi-structured interviews were carried out, involving six pupils and two special educators. The results show that digital technology can constitute a significant contribution in facilitating the learning experience of dyslexic students. However, there are considerable individual differences, both between how students perceive learning through digital technology and between their digital skills. Students lacking digital skills risk falling behind, and providing a supportive digital learning environment for these students is essential. The results also show that schools lack routines regarding the pedagogical implementation of digital technology, and that teachers may not have the digital skills necessary to provide sufficient support for students’ use of technology.