Bibliographies: 'Implementeringsteorin'

1

Hansson, Daniel, and Gazmend Hysejni. "Estetiska uttryckssätt i samhällskap på högstadiet utifrån implementeringsteorin." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29057.

Full text

Abstract:

Fokus för denna studie är estetiska uttryckssätt. Forskningen kring implementering av skolans riktlinjer visar att det uppstår en problenatik vid implementering. Även begreppet estetiska uttrycksätt upplevs som vagt och svårdefinerat. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap arbetar med estetiska uttryckssätt i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av implementeringsteorin, som gör det möjligt att studera i vilken utsträckning lärare implementerar esteiska uttrycksätt utifrån riktlinjer, ur skolans uppdrag. Vid genomförandet av undersökningen har vi utifrån implementeringsteorin undersökt hur lärare förstår, vill och kan arbeta med estetiska uttryckssätt. Resultatet i vår undersökning baseras på intervjuer och visar att lärarna har bristfällig förståelse kring esteiska riktlinjer. Utifrån begreppet vill visar undersökningen att lärarna ser de estetiska riktlinjerna som betydelsefulla, men dessa prioriteras i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att lärarna nämner resurser i frågan om tid som en begränsning samt som en viktig del av implementeringen av estetiska riktlinjerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nilsson, Johanna, and Anna Gunnarsson. ""Jag tycker ändå att jag klarar mig ganska bra" : En kvalitativ studie om svensklärares digitala arbetssätt och deras upplevda digitala kompetensutvecklingsbehov." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37319.

Full text

Abstract:

Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och nödvändigt för att vara aktiv samhällsmedborgare. Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur mellanstadielärare integrerar digitala verktyg i svenskundervisningen och vilken form av kompetensutveckling de efterfrågar för att vidareutveckla det digitala arbetet i ämnet, i relation till deras pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Studiens frågeställningar riktar sig till hur svensklärare anser att de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning samt vilka delar önskar svensklärare i årskurs 4-6 utveckla inom sin digitala kompetens. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i södra Sverige, där en lärare har tillgång till en-till-en (en dator/ipad per elev). Intervjustudiens resultat visar att lärarna integrerar digitala verktyg i undervisningen och låter eleverna använda dem inför muntliga redovisningar, skriva och bearbeta texter samt använda olika lärplattformar och spel. Vidare visar studiens resultat att lärarna känner att de besitter tillräcklig digital kompetens för vad de har tillgång till, men pga det digitaliserade samhället önskar de kompetensutveckling för att utveckla sin förmåga att motivera elever genom varierad undervisning samt förmågan att värdera digitala verktygs lämplighet i relation till syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Larsson, Jennie, and Julia Andersson. ""Att lära barn läsa och skriva, det kan jag!" : En intervjustudie utifrån implementeringsteorin om hur kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogernas val av läs- och skrivutvecklingsmetod." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24780.

Full text

Abstract:

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen. Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra. Om det är någon av dessa faktorer som är bristande påverkar detta pedagogernas valmöjlighet av läs- och skrivutvecklingsmetod. Vi kan konstatera att vissa pedagogers undervisning och metodval har påverkats av vilken kompetensutveckling de fått och vissa ser brister i detta för att kunna genomföra den undervisning de skulle vilja. Ingen av pedagogerna säger att de saknar motivation till arbetet men däremot efterfrågar de ibland fler resurser. De flesta pedagogerna anser att deras valmöjligheter är stora men vi har i vår studie sett att påverkan av kompetens, resurser och motivation styr deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod i stor utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ljungberg, Kämpe Louise, and Amanda Meuller. "Förstå, vilja och kunna arbeta med digitala verktyg : En studie om lärarnas relation till digitala verktyg i undervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40114.

Full text

Abstract:

Det har tillkommit nya mål i Lgr 11 (Skolverket 2018) gällande elevers digitala kompetens, vilket gör att skolan behöver höja den digitala kompetensen likvärdigt på alla skolor. Därmed behöver lärarna få ett bättre stöd i sitt användande av digitala verktyg och sin kompetensutveckling för att bemöta de digitala målen. Detta har även framkommit i tidigare forskning samt i den uppföljning som Skolverket genomförde under 2018. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur lärare, i en stad i västra Sverige, både väljer att ta sig an implementeringen som skett gällande användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och hur deras förutsättningar ser ut vad det gäller tillgång till digitala verktyg och utbildning. För att uppnå studiens syfte och kunna besvara frågeställningarna valde vi att analysera vår empiri från enkäter utifrån det teoretiska ramverket implementeringsteorin (förstå, kunna och vilja). De frågeställningar som bearbetats i studien är: Vad är lärarnas tolkning av hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen i svenskämnet? och Hur ser tillgången till olika digitala verktyg ut på skolorna? Resultatet av studien visar att lärarna i undersökningens tolkningar gällande hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen skiljer sig åt. Vissa lärare anser det är svårt att veta, medan andra använde beskrivningar så som att eleverna behövde känna sig säkra i användandet, att de digitala verktygen skulle ses som en naturlig del av den vanliga undervisningen, stöttning för elever i behov av särskilt stöd och varierat arbete. Det förekommer även olikheter angående tillgången till digitala verktyg då det är en tredjedel av F-3 lärarna som inte har tillgång till en klassuppsättning digitala verktyg. Det är även 25 av 30 lärare som inte fått någon form av utbildning inom användandet av digitala verktyg. Studiens resultat bör uppmärksammas av alla inom skolväsendet för att möjliggöra en vidare utveckling av den digitala kompetensen och det digitala användandet i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Asp, Anna. "En kvalitativ studie om förskollärares inställning till och arbete med digitalisering i förskolan, med fokus på rörlig bild." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46046.

Full text

Abstract:

This study investigates how preschool teachers work with digitization in preschool, with a focus on motion pictures. I use three research questions, based on previous research linked to digitization in preschool, knowledge of educators, attitudes towards digitization and digital literacy: what attitude do preschool teachers have towards digitization and motion pictures? What competence do preschool teachers have for digitization and motion pictures? How do preschool teachers work with digital tools, with a focus on motion pictures? I use implementation theory (implementeringsteorin), and as a framework for collecting, reporting and analyzing the empirical data I use a distinction between to understand, to be able to use and to will. The survey is based on four qualitative and semi-structured interviews with four preschool teachers from municipal preschools in the city of Stockholm. The results show that preschool teachers mainly use the iPad as a digital tool in preschool, both when working with the children and for their own documentation and reflection of the work. Preschool teachers believe that they have sufficient knowledge of digital tools, but that they would like to learn more about how they can use them in preschool activities. They also want a bigger explanation for why they should use digital tools in preschool. Finally, this study shows that preschool teachers’ own attitudes to digitization have a great influence on whether they choose to use digital tools in preschool or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Tekkeden, Janin. "Tillämpningen av Gröna Bokslut. En fallstudie av Linköpings, Mjölbys och Norrköpings kommuner." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1440.

Full text

Abstract:

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut.

Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är:

1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten?

2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen?

För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten.

Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete.

Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Granrot, Josefin. "Arbete - nyckeln till framgångsrik integration : En jämförelse mellan 6 kommuners väg till goda resultat." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59997.

Full text

Abstract:

Work is the key to the successful integration and an important indicator of integration statistics. A key indicator to monitor both at national- as local level. This essay compares six Swedish municipalities to examine what factors leads to the positive outcome in achieved integration on the labor market. The six municipalities; Gnosjö, Emmaboda, Olofström, Oxelosund, Gällivare and Oskarshamn are considered as examples of the extraordinary good results. I have studied and described the "characteristics of immigrants" and "local conditions in the municipalities" and then compared sought to explain what leads to the positive result of achieved integration on the labor market. I have come to the conclusion that the characteristics of the immigrants seem to have less importance for achieved integration in the labor market. It’s likely to say that the the structure of the labor market can be a clausal variable to explain the success. But also, the strategic work of the municipalities to integration on the labor market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Andersson, Emma, and Emma Nilsson. "Implementeringsproblematik i religionskunskap : En kvalitativ studie med lärare i åk 4-6." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31382.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning i länderna Sverige, Norge, USA och England lyfter fram att det finns implementeringsproblem i religionskunskap för lärare. Därför syftar studien till att undersöka hur lärare upplever utmaningar med religionsundervisning i skolan, utifrån en implementeringsteoretisk utgångspunkt. Studien baseras på en kvalitativ undersökning genom enskilda intervjuer med sju lärare i årskurs 4-6, utifrån faktorerna vill, kan och förstå. Resultatet visade att lärare upplevde svårigheter och utmaningar mestadels under faktorerna kan och förstå. Svårigheter som synliggjordes var brister med resurs, material och ekonomi. Lärarna upplevde även att de hade otillräckliga kunskaper, utbildning och förståelse för läroplanen, vilket tyder på ett implementeringsproblem i religionskunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Larsson, Jonas. "Implementering av erfarenheter vid campetablering." Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-6051.

Full text

Abstract:

Implementering av tidigare dragna erfarenheter utgör ett av totalt fem steg i den kontinuerliga process som bidrar till organisationers inlärningsförmåga. Det är därför intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet av implementering av erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning Försvarsmakten implementerar tidigare dragna erfarenheter i verksamheten samt att öka förståelsen kring vilka faktorer som kan förklara utfallet. Detta undersöks utifrån förmågan att etablera camper vid internationella militära insatser. Att omhänderta erfarenheter utgör grunden för organisationers inlärningsförmåga och för ett gemensamt lärande, vilket i förlängningen också är relevant för en lärande organisation. En fungerande erfarenhetshanteringsprocess handlar initialt om insamling, analys och värdering av erfarenheter för att sedan övergå till implementering av dessa i organisationen eller verksamheten. För att implementering av erfarenheter ska kunna ske krävs inte bara efterfrågan eller behov bland berörda utan även förmåga/resurser, kunskap/kompetens, tid, organisering, motivation/vilja och förståelse. Etablering av Camp Nobel i Mali under 2014/2015 utgör undersökt fall avseende Försvarsmaktens förmåga till implementering av tidigare dragna erfarenheter, vilka hämtas från etableringen av Camp Northern Lights i Afghanistan under 2005/2006. Studiens resultat visar att Försvarsmakten brister i att implementera tidigare dragna erfarenheter och att det främst är faktorerna kunskap/kompetens, tid, organisering och motivation/vilja som kan hjälpa oss att förklara utfallet. Förbättringar inom dessa områden kan säkert bidra till en ökad implementeringsgrad av erfarenheter inom ramen för campetablering. Men för fortsatt utveckling och en fungerande erfarenhetshantering finns också behov av att regelfästa eller institutionalisera det kollektiva minnet kring de dragna erfarenheterna, vilket kanske också Försvarsmakten har behov av även inom andra områden

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Kumlin, Pontus, and Jesper Pellgaard. "Socialchefernas röst i narkotikapolitiken : En undersökning av attityderna till narkotikapolitiken hos socialchefer i svenska kommuner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54953.

Full text

Abstract:

Sveriges regering står fast vid att all befattning med narkotika ska lagföras, de menar att den avskräckande effekten är central i kampen mot narkotika. Den internationella utvecklingen har dock tagit en annan riktning. I dagsläget utreder flertalet stater alternativa lösningar på problemet, där metoder med ett centralt fokus på stöd och omsorg dominerar allt mer. Metoden har sitt ursprung i skadereduceringsmodeller och har evidens i den utsträckning att Förenta nationerna (FN) rekommenderar länder att skifta från straff till vård. Problematiken är att den enskilde med skadligt bruk av narkotika inte får eller vågar söka den vård som behövs när bruk av narkotika ska lagföras. I Sverige är dödligheten av narkotika hög i jämförelse med övriga europeiska länder. Således är det av intresse att se om narkotikapolitiken har legitimitet hos tjänstepersoner med ansvar för kommunens socialtjänst. Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsdesign för att undersöka socialchefers attityder till Sveriges narkotikapolitik. Då det har visat sig finnas en diskrepans mellan regeringen och experter i uppfattningen om hur den framtida narkotikapolitiken ska utformas, är det intressant att undersöka var socialchefer, som har i uppdrag att implementera denna politik, står i frågan. Datamaterialet inhämtades genom en enkät och materialet är av ett unikt slag. Med hjälp av implementeringsteori- och forskning undersöker uppsatsen socialchefernas attityder till regeringens policys, hur ansvarsfördelningen är organiserad och slutligen i vilken utsträckning de upplever narkotikapolitiken som legitim. Undersökningens resultat tyder på att det finns en meningsskiljaktighet mellan socialchefer och regeringsföreträdare. Dels visar resultatet på en stark vilja att utreda narkotikapolitiken och dels en vilja att följa FN:s råd och riktlinjer. Denna meningsskiljaktighet är även ett mönster som finns representerad i samtliga kommungrupper, när kommunerna indelas efter storlek.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Contents

Academic literature on the topic 'Implementeringsteorin'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Implementeringsteorin"