Dissertations / Theses: 'In opera'

1

Friedman, Arnold Jacob. "A Different Drummer: A Chamber Opera." Thesis, view full-text document. Access restricted to the University of North Texas campus, 1999. http://www.library.unt.edu/theses.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Schmidt, Stephan Sebastian. "Opera Impura : Formen engagierter Oper in England /." Trier : Wissenschaftlicher Verlag, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb389827692.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Auvinen, Tuomas. "Unmanageable opera ? : the artistic-economic dichotomy and its manifestations in the organisational structures of five opera organisations /." Thesis, Boston Spa : British thesis service, 2000. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39143436f.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

O'Keefe, Patricia Beatrice. "Selected Operas of Isabelle Aboulker As Repertoire for the University Opera Studio." Thesis, University of North Texas, 2014. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc699840/.

Full text

Abstract:

Aboulker’s operatic works present an opportunity for opera workshop programs in the United States to perform contemporary operatic works in a foreign language, revitalizing the operatic repertoire and giving students the opportunity to prepare and perform roles without the weight and influence of significant performance history. Aboulker’s style, which has been called “effectively simple,” allows developing students to work on new French language repertoire without the burden of excessively difficult or atonal vocal lines. Aboulker’s works are tuneful and humorous and her longest operatic work lasts a mere hour and a half. These qualities also serve to mitigate the challenge presented to the student by the French language. Many of Aboulker’s works are conceived specifically to be performed with piano only, or have already been published in piano reduction. Most of her operatic works are very short or divide easily into scenes that could be performed separately where the performance of a longer work is either not feasible or not desired. All of these characteristics combine to make the operas of Isabelle Aboulker a viable repertoire option for the university opera studio.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bellot, Alexandra. "L'évolution de la décoration théâtrale sur les scènes de l'Opéra et de l'Opéra-Comique entre 1914 et 1936." Thesis, Poitiers, 2018. http://www.theses.fr/2018POIT5007.

Full text

Abstract:

Objet d'étude pluridisciplinaire, la décoration théâtrale est un art éphémère ne vibrant que sous les projecteurs. Au début du XXe siècle, le rôle de l'élément visuel est sensiblement renforcé sur scène. Dans un contexte artistique parisien caractérisé par la variété des formes d'expression, la multitude des influences venant de l'étranger et les questionnements autour des relations possibles entre les arts ; une nouvelle approche de la scène se dessine et un autre regard se porte sur la conception des spectacles et sur la création de leurs éléments constitutifs tels que les décors et les costumes. Ces nouvelles considérations autour de l'esthétique de l'espace scénique mènent à de nouvelles théories et de nouvelles tendances de la décoration théâtrale. Centrée autour des maisons d'opéra parisiennes, notre étude propose une meilleure compréhension du processus de renouvellement de la décoration théâtrale sur les scènes de l'Opéra et de l'Opéra-Comique dans la première moitié du XXe siècle. Vitrines de l'Art français, les deux théâtres entretiennent depuis leur création des relations particulières entre rivalité et complémentarité. Notre thèse porte un éclairage nouveau sur la décoration théâtrale conçue pour les spectacles lyriques du début du XXe siècle en proposant de définir précisément le positionnement de l'Opéra et de l'Opéra-Comique. Par l'analyse de la confrontation entre le traditionalisme assujetti aux deux maisons et les nouvelles aspirations que connaît le monde du Théâtre, notre étude explore tout d'abord les prémices d'un renouveau du décor de scène et met en lumière les principaux acteurs du mouvement. Le recours systématique aux décorateurs professionnels héritiers des dynasties de la fin du XIXe siècle et à la technique du trompe-l'œil sont progressivement abandonnés par les maisons d'opéra. Aussi, de nouveaux collaborateurs du monde du Théâtre, peintres pour la plupart, se trouvent au cœur de la conception des spectacles. Notre thèse ouvre le champ d'étude et examine l'impact des mouvements artistiques venant de l'étranger. Dans une capitale française, siège d'une agitation artistique internationale, les influences et les collaborations avec les artistes étrangers se jouent aussi dans l'art du décor de scène. Le monde du spectacle des années 1920 est marqué par l'empreinte des Ballets russes et les créateurs de décors saisissent pleinement le modèle en l'adaptant aux œuvres et au goût français. Les directeurs de l'Opéra de l'Opéra-Comique secouent hardiment la routine décorative de leur théâtre en s'entourant d'artistes capables d'offrir une autre conception du décor d'opéra en créant des cadres propices au développement d'un nouvel imaginaire. Plus favorable aux expériences novatrices, le décor de ballet offre une grande liberté à ses créateurs. En abordant la question du renouvellement du décor de ballet à l'Opéra et à l'Opéra-Comique, notre thèse révèle leur ligne directrice et examine leur transformation en pôle de création et de modernité chorégraphique. La question du goût est au cœur du dernier volet de notre étude en dévoilant tout d'abord les réactions des maisons d'opéra face au succès du cinéma. Les directeurs des théâtres s'emparent de ses ressources techniques afin de moderniser la mise en scène et d'enrichir les procédés existants. En s'intéressant au rôle scénographique que peut assumer la lumière et au caractère de la projection cinématographique, les théâtres offrent une autre conception de la décoration théâtrale dans laquelle la toile peinte n'est plus exclusive. En s'interrogeant sur l'évolution du goût français, notre thèse offre un éclairage sur les relations entretenues entre les arts décoratifs et les arts de la scène et met en lumière le travail pour la scène des artistes qui conditionnent le goût français des années 1920 et 1930. Enfin l'étude des décors des spectacles des années 1930 cerne les accords et les limites entre le goût du public et les aspirations esthétiques
Multidisciplinary object of study, the theatrical decoration is an ephemeral art that vibrates only in the spotlight. At the beginning of the 20th century, the role of the visual element is considerably enhanced on stage. In a Parisian artistic context characterized by the variety of forms of expression, the multitude of influences from abroad, and the questions surrounding the possible relationships between the arts; a new approach to the stage is emerging and another look is being taken at the design of shows and the creation of their constituent elements such as sets and costumes. These new considerations around the aesthetics of the stage space lead to new theories and trends in theatrical decoration. Focused on Parisian opera houses, our study offers a better understanding of the process of the renovation of theatrical decoration on stages of Opéra and Opéra-Comique in the first half of the 20th century. Showcases of French art, the two theatres have, since their creation, maintained special relationships between rivalry and complementarity. Our thesis sheds new light on theatrical decoration designed for early 20th century lyrical shows by proposing to precisely define the positioning of the Opéra and the Opéra-Comique. By analysing the confrontation between traditionalism subjected to the two theatres and the new aspirations of the world of theatre, our study first explores the beginnings of a renewal of the stage set and highlights the main actors of the movement. The systematic use of professional decorators, heirs of the dynasties of the late 19th century and the trompe-l'oeil technique were gradually abandoned by opera houses. As a result, new collaborators from the world of theatre, most of whom are painters, are at the heart of the creation of the shows. Our thesis opens the field of study and examines the impact of artistic movements from abroad. In a French capital, the headquarters of an international artistic unrest, influences and collaborations with foreign artists are also at stake in the art of stage set design. The 1920s theatre world was marked by the influence of the Ballets russes and the set designers fully grasped the model by adapting it to French creations and tastes. The directors of the Opéra de l'Opéra-Comique shake up the decorative routine of their theatre by surrounding themselves with artists capable of offering an alternative conception of the opera set by creating a setting that is conducive to the development of a new imagination. More favourable to innovative experiences, ballet set design offers great flexibility to its creators. By approaching the question of the renewal of ballet set design at the Opera and the Opéra-Comique, our thesis reveals their direction and examines their transformation into a pole of creation and choreographic modernity. The question of taste is at the heart of the last part of our study by first revealing the reactions of opera houses to the success of cinema.The directors of the theatres seize its technical resources in order to modernize the staging and enrich existing processes. By focusing on the scenographic role that light can play and the character of film projection, theatres offer another conception of theatrical decoration in which the painted canvas is no more exclusive. By questioning the evolution of French taste, our thesis offers a view on the relationship between the decorative and performing arts and highlights the work for the stage of the artists who condition the French taste of the 1920s and 1930s. Finally, the study of the sets of the 1930s shows identifies the harmony and limits between the public's taste and the aesthetic aspirations of the time

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Wedholm, Hjalmar. "opera : stadsgårdskajen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-98552.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Mould, Stephen James. "Curating Opera." Thesis, The University of Sydney, 2016. http://hdl.handle.net/2123/14521.

Full text

Abstract:

Recent decades have seen the art curator emerge from a behind-the-scenes, anonymous position to that of a public functionary, challenging the role of the artist as the dominant force in the creation of art. A blurring of the roles of artist, gallerist and curator has resulted, along with a diversification in disciplines that attract curatorial attention, including science and architecture. The notion of Gesamtkunstwerk has frequently been evoked in the literature and even found its way into exhibition titles.1 The blurring of curatorial roles is also a characteristic of the opera house, where the singer, composer, conductor, impresario and (most recently), the stage director historically vie for predominance, giving rise to the power struggles for which the world of opera is renowned. The competing forces that drive operatic practice have so far had no visible commentators (such as the art world has recently acquired), to examine curating and curatorial roles within the opera house and to demystify the process for the public. This thesis will: (1) consider the so-called ‘birth’ of opera, with reference to the near-contemporary rise of the modern art museum; (2) examine aspects of the performance history of works by Gluck, Mozart and Beethoven, in order to demonstrate curatorial practices employed in the dissemination and maintenance of the repertoire; (3) consider curatorial tendencies within the modern opera house with reference to current performance practices and the related practices of art museums, highlighting aspects of authenticity, authorial intent, preservation and historically informed performance practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Helander, Karin. "Opera som teater : modern regi på Stockholmsoperan 1919-1923 /." Stockholm : Institutionen för teater och filmvetenskap, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb36968571t.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Salfen, Kevin McGregor. "Paintings and Palaces, or the Lament of the Burger Flipper." Thesis, University of North Texas, 1999. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc2186/.

Full text

Abstract:

The opera is scored for chamber orchestra consisting of one oboe, two Bb clarinets, two horns in F, one trumpet in C, one tenor trombone, two percussionists (playing snare drum, bass drum, tambourine, wood block, triangle, suspended cymbal, crash cymbal, agogo bells, cow bell, brake drum, metal whistle, whip, large gong, Glockenspiel, chimes, timpani in F (low) and C), eight or more violins in two parts, six or more violas in two parts, and eight or more cellos in two parts. The characters are Alejandro Jiminez, a dramatic tenor; the Manager of Burger Palace, a baritone; the Suits 1/Fast Food Workers, a choir (SATB) and the Suits 2/Customers, a second choir (SATB), each ideally consisting of eight vocalists for a total of sixteen; the Daydream Figures, which are mimed parts; the Man with Gun, which is a spoken part. The opera, in one act consisting of six scenes and an interlude, is based on a libretto by the composer. There is only one scene change: from an essentially empty stage to a fast food restaurant in Scene 4. The length of the work is approximately sixty to sixty-five minutes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Kramer, Ursula. "--richtiges Licht und gehörige Perspektive-- Studien zur Funktion des Orchesters in der Oper des 19. Jahrhunderts /." Tutzing : H. Schneider, 1992. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35555708v.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Pashayev, Mikhail. "Opera v Ázerbájdžánu." Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze.Hudební a taneční fakulta. Knihovna, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-253926.

Full text

Abstract:

The theme of this Master thesis is the Opera in Azerbaijan. It come out of my Bachelor thesis. The work divided into the following chapters: Uzeir Hadžibejov biography, Uzeir Hadžibejov and Azerbaijani opera, Epos „Köroğlu“ and the genre of opera, Synopsis of the opera, Formal content of the opera, Musical forms in „Köroğlu“. In the first chapter I write about one of the representatives highlights from operatic works in Azerbaijan – Uzeir Hadžibejov. In the second chapter I talk about the influence of the hard-working genius to Azerbaijan opera. In the next chapters I analyze the most valuable works in the history of Azerbaijan – opera „Köroğlu“. As an attachment I attach a CD with musical examples.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Daniel, Jennifer Susan. "Democratising opera : Opera North and the access agenda in action." Thesis, University of Leeds, 2016. http://etheses.whiterose.ac.uk/15539/.

Full text

Abstract:

This thesis explores the role of Opera North as the publicly funded opera company for the north of England, addressing the ways in which the company embodies, mediates and fulfils an agenda for access, education and innovation. A broadly ethnographic approach is taken, through case studies of three productions and the work surrounding them: the commissioned ‘operetta’ Skin Deep by David Sawer and Armando Iannucci (2009), the commissioned ‘family opera’ Swanhunter by Jonathan Dove and Alasdair Middleton (2009 and 2015), and the ‘staged concert’ version of Wagner’s Ring cycle for Leeds Town Hall and touring concert venues (2011-14). The nature and origins of the access agenda are explored, including the legacy of Opera North’s parent company English National Opera, and the post-war imperative of John Maynard Keynes, and his Arts Council, to fund decentralised and geographically dispersed ‘high’ cultural forms. Recent political agendas are also pertinent, particularly the developing aim of the UK’s ‘New Labour’ government (1997-2010) for cultural instrumentalism to address social issues. This is explored particularly in relation to the commission, by Opera North’s Education and Projects departments, of Swanhunter, in 2009. The access agenda and the works explored in the case studies are situated in their historical, political and artistic contexts, to give a cohesive account of Opera North’s cultural work in and for the north of England and beyond.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Tse, Hue-ying, and 謝曉瑩. "The inheritance of modern Cantonese opera from traditional Chinese opera." Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2009. http://hub.hku.hk/bib/B43085878.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Keith, Mathieu. "Collaboration in Opera Composition : Writing an opera with three composers." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79129.

Full text

Abstract:

Music is full of collaboration, between composers and musicians, musicians with each other, or composers with directors, to name a few. Not as commonly found are collaborations between multiple composers. Some works, such as Hexameron, (Liszt, 1839) were written as variations on a theme by several composers, but even rarer are single works written collaboratively by multiple composers. How would one set out to create a work with multiple composers? Can a group of composers collaborate to create a single, unified vision with a similar voice? What obstacles would arise from such a project? This thesis sets to answer these questions and more, and details the process in which myself and two composers created an operetta in three acts. We will walk through every step of our journey, from the first meeting to the writing process to the final product and concert. The aim of this thesis is to explore how a collaboration of composers can work, the problems that may arise and how to potentially avoid them. If these aims are achieved, this thesis may serve as guidelines for other composers wishing to collaborate on similar projects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Jansson, Pär-Åke, and David Andersson. "Opera – Operativ Tåginformation." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2893.

Full text

Abstract:

Uppsatsen redogör för resultatet av en förändringsanalys av informationssystemet Opera – Operativ Tåginformation samt dess samverkan med andra informationssystem. Vi ger även ett flertal förändringsförslag angående Opera. Det primära målet är att utifrån analysen ge färändringsförslag angående Opera och dess informationssystemarkitektur. För att detta skulle vara möjligt har vi kartlagt Opera och den interaktion som sker med andra informationssystem. Målet är att öka förståelsen för Opera och dess informationssystemarkitektur samt att föreslå förändringar av densamma. Analysresultatet beskriver både Operas interna och externa informationssystemarkitektur det vill säga hur Opera samverkar med andra informationssystem, Operas kärnprocesser och hur dessa kan spåras i den nuvarande databasen. Förändringsförslagen innefattar ett erbjudande om att, utifrån en beskrivning av de viktigaste handlingarna i Operas kärnprocesser skapa en objektmodell som tydliggör de centrala begrepp i verksamheten. Detta bör leda till ett förbättrat informationssystem och en förbättrad informationssystemarkitektur som stöd för kärnprocesserna. Syftet med detta arbete är att visa på hur grundläggande begrepp i informationssystemarkitekturen kan definieras med utgångspunkt från en analys av verksamhetens kärnprocesser och handlingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Petko, Lukas. "Opera i Stockholm." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35351.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Aravena, Maria-Loreto. "Opera Stockholm, Årstafältet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-118461.

Full text

Abstract:

Den befintliga parken får nytt liv genom att markplaneringen ändras och en stor transparent byggnad tillförs - Operan!Operan sträcker sig över hela landskapet där den formar en stor park med olika offentliga rum. Parken attraherar befolkningen till Operan genom sina rörelser som ger den rytm och leder dem till olika platser som byggnaden och landskapet erbjuder. Idén är att förena en park med en storslagen byggnad, utan att tappa den elegans och storhet som en opera identifieras med. Jag låter byggnaden sträcka ut sig där den kan nå alla hörn, uppmana befolkningen i närheten att våga sig fram till denna kulturens enorma rum och uppleva Operan- på, under och innanför.
The existing park gets new life through land planning changes and a large transparent building is supplied - The Opera! The Opera extends throughout the landscape where it forms a large park with various public spaces. The park attracts people to the Opera by its movements that provide a rhythm and lead them to the different places the building and landscape has to offer. The idea is to combine a park with a grand building, without losing the elegance and grandeur as an opera is identified with. I let the building stretch out so that it can reach all corners of the park, invite people in the vincinity to venture and experience the Opera. From above, under and inside it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Štefáček, Ondřej. "Česká historická opera." Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze. Hudební fakulta AMU. Knihovna, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-78137.

Full text

Abstract:

This thesis considers the concepcion of historical opera. It tries to look into the way, that comsers and librettist dealt with historical subjects. Princip main part of the thesis treats of operas with historical topics composed by Bedřich Smetana.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Mátlová, Markéta. "Wexford Opera Festival." Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze. Hudební fakulta AMU. Knihovna, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-96818.

Full text

Abstract:

This MgA project is following my Bc project, which was about the estabilishing and beginnig of Wexford Opera Restival. MgA project is about the progress in years 1961 - 1968. You can find in this work the basic ideas of WOF, the main facts about this developing festival in the second decade of it´s existence and information about the choosing repertoire and artists. This is the only comprehensive factographical material in Czech language. In the Introdiction you can find much more about the base of WOF - also in english language.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Marx, Hannelie. "Narrative and soap opera a study of selected South African soap operas /." Diss., Connect to this title online, 2007. http://upetd.up.ac.za/thesis/available/etd-05192008-162153/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Stawiski, Eileen Beth. "Ucieczka w Fantazi Opery (Escape-Fantasy Opera): Preserving the Heart of Poland." University of Cincinnati / OhioLINK, 2010. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1276532042.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Age, Katrin. "Balettmapp Kungliga Operan : Operahusens design och arkitektur." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1531.

Full text

Abstract:

En presentation av Kungliga Svenska Baletten. Denna ska distribueras till operahus världen över innan ny turné påbörjas. Shanghais operahus var det första som fick den färdiga produkten.Fördjupningen rör olika operahus design och arkitektur ut- och invändigt. Även en del av husens relevanta historia tas upp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Kostelanský, Ján. "Vývoj opery na Slovensku a priekopníci Slovenského operného divadelníctva." Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze.Hudební a taneční fakulta. Knihovna, 2013. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-177742.

Full text

Abstract:

My work is about the history of Slovak opera and theatre, since the first written records and live performances. I was also interested in the history of slovak theatre and it´s buldings, the first instances of slovak opera, and the rise of the Slovak National Theatre. The end of my work belongs to, in my opinion, two of the most important initiators of slovak theatre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Goose, Benjamin James. "Opera for the masses? : opera and mass culture during the Weimar Republic." Thesis, Royal Holloway, University of London, 2006. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.430419.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Willis-Lynam, Keyona. "The Crossover Opera Singer: Bridging the Gap Between Opera and Musical Theatre." The Ohio State University, 2015. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1449161062.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Wells, Christopher Katz Mark. "Grand Opera as racial uplift the National Negro Opera Company 1941-1962 /." Chapel Hill, N.C. : University of North Carolina at Chapel Hill, 2009. http://dc.lib.unc.edu/u?/etd,2760.

Full text

Abstract:

Thesis (M.A.)--University of North Carolina at Chapel Hill, 2009.
Title from electronic title page (viewed Mar. 10, 2010). "... in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts in the Department of Music." Discipline: Music; Department/School: Music.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Olson, Ehn Isa. "Opera i Stockholm, Värtahamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-40408.

Full text

Abstract:

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Eriksson, Helena. "Opera i Stockholm, Värtahamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34315.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gyllengahm, Isabelle. "Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34445.

Full text

Abstract:

Stockholmsoperan, Stadsgårdkajen, en opera för alla! Koppla samman och tillåta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka människor att vistas på platsen, dag som natt, Stockholmsbo som värmlandsbo. Oavsett om du går på opera eller bara tar en kvällspromenad, vill äta en god matbit eller fika på café, ska operan tillgodose alla dessa behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ekemark, Viktor Zapata. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34063.

Full text

Abstract:

Att tänka opera: Vi kan ge det nya operahuset många betydelser. Det kan vara ett skal, som inrymmer möjligheten att skapa konst. Vi kan hoppas på att det blir en mötesplats, ett nytt rum. Det kan ses som en symbol, en signatur för staden Stockholm. Att positionera sig: En signatur blir dock inte bättre av att lägga till nya bokstäver, då känns det angelägnare att försöka läsa vad som redan står skrivet. Jag tror inte på inordning, jag tror på inkänning. För mig så är operabyggnaden som en identitetssökande symbol ointressant, ett seriöst förslag på en ny opera är ett förslag som tar opera som hantverk seriöst. Funktionalitet är ett ord som är användbart. Att försöka se operan som en fabrik. Att inta en plats: Placeringen är känslig. Från Galärvarvets udde ser du slottet samtidigt som hötorgsskraporna. I en bermudatriangel mellan Nordiska museet, Wasamuseet och Strandvägen så krävs både hänsyn och mod för att lyckas få det nya huset att tala med omgivningen. Risken finns att uppfattas som skrikig, men också faran att bli överröstad. Operan är en enorm byggnad och det är en kvalitet att ta vara på, samtidigt som de kringliggande byggnaderna har sin integritet. För mig känns det naturligt att bygga lågt och horisontellt. Då betonas volymen och samtidigt som den inte tar över platsen visuellt. Att rita en opera: Kommunikation. Kommunikation. En opera är en kropp. Den har ett blodomlopp, den har tarmar och den har ett hjärta. Utan ljusteknikerns toalett kan divan inte sjunga. En opera är en väv, där alla funktioner måste ligga dörr i dörr. Även de offentliga utrymmena måste binda ihop besökaren och scenerna, samtidigt som de ska erbjuda det bästa av omgivningen. Jag har skapat tre kommunikationsstråk som binder samman de två scenerna och samtidigt samlar liknande funktioner kring samma gata. Att skapa form: En opera är ett kvarter, en stadsdel. Det är svårt att behandla den volymen som ett vanligt hus, särskilt som scenerna har en bestämd utformning. Jag hittade lösningen i Pompeji. Att låta naturen välla in över huset likt ett jordskred eller ett vulkanutbrott. Jag ville att fasaden mot Strandvägen skulle vara en spegel av staden, en monolit som i sin brist på variation blir monumental. Genom att använda betongplattor i olika utföranden så skapas ändå en subtil variation. Fasaden mot söder/parken skulle möta naturen. Att ha möjligheten att gå på en byggnad tillgängliggör den både fysiskt och mentalt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Gärde, Martin. "Opera i stockholm, Värtahamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34175.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Berg, Daniel. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34287.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Andersson, Joakim. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35072.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Henriksson, Jonatan. "Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34058.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Segura, Antonio. "Opera i Stockholm, Frihamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34151.

Full text

Abstract:

Projektets ide är främst att göra byggnaden till en spektakulär och funktionell upplevelse förbesökarna. Varför är detta förslag den bästaför den här platsen? För att den är intressant och blir som ett märke och symbol för Stockholm som Sydneyoperan är för Australien. Dessutom kopplar den till omgivningen med sitt reflekterande fasad och den skapar en ny och spännande inre miljö för besökarna. När man har ett så stort program som detta projekt har bör man ta chansen att skapa att skapa monumentala rum och intresseväckande former. Speciellt om operan ska kunna konkurrera med resten i Norden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Fager, Johanna. "Opera i Stockholm, Frihamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34154.

Full text

Abstract:

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter. Slutligen finns även en önskan om en mer transparent verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Esbjörnsson, Anna. "Opera i Stockholm, Frihamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34294.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Gammelgård, Frida. "Opera i Stockholm, Frihamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34642.

Full text

Abstract:

Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Dahlberg, Mattias. "Opera i Stockholm, Stadsgården." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34696.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Bergendal, Adam. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35184.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Bergqvist, Anders. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35275.

Full text

Abstract:

Min ambition har varit att operabyggnaden ska imitera och spegla platsens karaktär och unika läge i staden.Galärvarvet är ett område som har direkt närhet till både staden (Strandvägen och Östermalm), parken (Galärparken och resten av Djurgården) samt till vattnet (Ladugårdsviken och Mälaren). Dessa tre stadselement är också starkt karaktäriserande för Stockholm som stad. Intentionen var dessutom att operabyggnaden skulle kunna erbjuda staden något mer än bara opera som konstform och att den ska vara inbjudande och tillgänglig både interiört och exteriört även för de som inte uppskattar operakonsten. Fasaden mot Strandvägen är till stora delar glasad med ytor för operabesökare, balettsalar, orkestersalar och loger för artister samt musiker som kommunicerar operans verksamhet mot staden. Längs med denna fasad löper en lång ramp för besökare ner till den lilla scenen och restaurangen. Fasaden mot söder och parken är mer uppbruten och har en organiskt, oregelbunden karaktär med möjligheter att röra sig upp på operans gröna tak. Kontakten och kopplingen till vattnet sker genom en pir som skjuter ut i vattnet och som avslutas med en resturang samt en brygga för småbåtar och en ny hållplats för Djurgårdsfärjan. Även pirens tak har vegetation vilket gör övergången från takparken och vattnet mer upplöst. Entréfasaden har en tung och (nästan) helt symmetrisk utformning som en referens till nordiska museet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Österlind, Susanne. "Opera i stockholm, galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35287.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Persson, Gerda. "Opera i Stockholm, Årstafältet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35298.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Prusic, André. "Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35301.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Fabre, Thibaut. "Opera i Stockholm, Värtahamnen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35308.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Graversen, Marie. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35309.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hoffman, Anna. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35368.

Full text

Abstract:

A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in Galärvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design. By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings. The result is that the new opera house helps present the magic of any opera performance of any era or artistic content.
En ny operabyggnad i Galärvarvet ställer en rad olika krav på byggnaden. Den måste inte bara kunna betraktas från många olika vinklar och avstånd, utan också stå i kontrast till den redan befintliga operabyggnaden i Stockholm. Den trånga tomten ställer också en rad olika krav på byggnadens utformning. Genom att rationalisera planlösningen, strukturen och våga bygga på höjden kan det komplexa projektet på över 30 000 kvm få plats på tomten och smälter skalmässigt in i miljön. Till skillnad från den befintliga operan i Stockholm, knyter den nya Galäroperan an till rationaliteten och den avancerade tekniken som döljer sig bakom scenerna och görs här synlig för besökarna. Genom den smarta fasaden kan Galäroperan inta vilken karaktär den så önskar, på samma sätt som scenen ändrar karaktär genom scenografi. Galäroperan blir på så sätt spännande att betrakta från olika perspektiv och den dynamiska fasaden hjälper till att föra fram operans magi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Evensen, Fredrik. "Opera i Stockholm, Frihamnspiren." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35395.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Karlsson, Kristin. "Opera i Stockholm, Årstafältet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34320.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Jonestrand, Henrik. "Opera i Stockholm, Galärvarvet." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35156.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'In opera'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles