Relevant bibliographies by topics / Individualism- kollektivism

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Individualism- kollektivism'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Individualism- kollektivism.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Individualism- kollektivism"

1

Sasse, Volker. "Autonomes Fahren — Vom Individualismus zum Kollektivismus." ATZelektronik 12, no. 1 (February 2017): 74. http://dx.doi.org/10.1007/s35658-017-0002-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Seglow, Peter. "Ideologi og den forandrede regulering af arbejdsmarkedet - et britisk perspektiv." Tidsskrift for Arbejdsliv 1, no. 3 (September 1, 1999): 47. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v1i3.108268.

Full text
Abstract:
Med udgangspunkt i den britiske udvikling diskuterer artiklen den ændrede regulering af arbejdsmarkedet i lyset af skiftet fra kollektivisme til liberalisme og individualisme. Fagforeningerne får nye opgaver, når kun et mindretal af de ansatte er dækket af kollektive overenskomster, og når fastlæggelsen af lønmodtagernes rettigheder primært sker gennem lovgivning, ofte baseret på EU direktiver
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Paul, Gregor. "Individualismus und Kollektivismus in der Geschichte Chinas und Japans." Zeitschrift für Kultur- und Kollektivwissenschaft 1, no. 1 (March 1, 2015): 177–200. http://dx.doi.org/10.14361/zkkw-2015-0110.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Graver, Hans Petter. "Mellom individualisme og kollektivisme – forvaltningsretten ved inngangen til et nytt århundre." Lov og Rett 39, no. 08 (October 1, 2000): 451–82. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3061-2000-08-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Spieß, Erika, and Andreas Brüch. "Auswirkungen von interkulturellen Erfahrungen für die Motivation beruflicher Auslandsaufenthalte ost- und westdeutscher Studierender." Zeitschrift für Sozialpsychologie 33, no. 4 (December 2002): 219–28. http://dx.doi.org/10.1024//0044-3514.33.4.219.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung: In diesem Beitrag wird der Zusammenhang zwischen häufigen interkulturellen Kontakten und der Bereitschaft, einmal beruflich bedingt ins Ausland zu gehen, untersucht. Es wird an die klassische Kontakthypothese angeknüpft sowie an Studien über berufliche Auslandsmotivation und das Konzept des Individualismus-Kollektivismus als Persönlichkeitsfaktor. Dabei werden Unterschiede zwischen Studierenden aus Ost- und Westdeutschland vorhergesagt. Die Befragung von 317 Studierenden in den alten und neuen Bundesländern zeigte, dass interkulturelle Kontakte, die bei längeren Reisen, bei Auslandsaufenthalten und bei mit Ausländern verbrachter Freizeit zustande kommen, die Motivation, beruflich bedingt ins Ausland zu gehen, beeinflussen. Auf die positive Einstellung zu interkulturellen Kontakten wirkt zusätzlich noch die Dimension des horizontalen Kollektivismus (Gruppenorientierung). Signifikante Unterschiede zwischen den beiden Befragungsgruppen aus den neuen und alten Bundesländern betreffen das Ausmaß der interkulturellen Erfahrungen, die Einstellungen zu interkulturellen Kontakten und die Auslandsmotivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Vogel, A., L. P. Hölzel, J. Bengel, and I. Bermejo. "Inanspruchnahme von psychotherapeutisch-psychiatrischen Angeboten." Nervenheilkunde 33, no. 06 (2014): 439–44. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1627699.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungAnalyse des Einflusses kultureller Faktoren auf die Einstellung zur Inanspruchnahme psychologisch-psychiatrischer Behandlungen.Online-Befragung mit Personen aus Deutschland (n = 290), der Türkei (n = 233) und Spanien (n = 103).Neben den Kulturdimensionen Individualismus/Kollektivismus, Geschlechterrollenverteilung, lang-/kurzfristige Werteorientierung und Unveränderlichkeit einer Gesellschaft zeigten auch psychische Belastung, Alter und Geschlecht einen signifikanten Einfluss. Die aufgeklärte Gesamtvarianz war mit 9,3% gering.“Kultur” scheint nur einen geringen Einfluss auf die Einstellung zur Inanspruchnahme zu besitzen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Felfe, Jörg, Renate Schmook, and Bernd Six. "Die Bedeutung kultureller Wertorientierungen für das Commitment gegenüber der Organisation, dem Vorgesetzten, der Arbeitsgruppe und der eigenen Karriere." Zeitschrift für Personalpsychologie 5, no. 3 (July 2006): 94–107. http://dx.doi.org/10.1026/1617-6391.5.3.94.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Vor dem Hintergrund zunehmender Globalisierung von Märkten und Unternehmen stellt sich die Frage, inwieweit kulturelle Unterschiede das Erleben und Verhalten der Mitarbeiter beeinflussen. Diese Studie untersucht auf der individuellen Ebene an einer deutschen Stichprobe mit 349 Beschäftigten den Zusammenhang kultureller Wertorientierungen (Individualismus-Kollektivismus, Machtdistanz und Unsicherheitsvermeidung) mit dem Commitment der Mitarbeiter. Dabei werden unterschiedliche Foci (Organisation, Vorgesetzter, Arbeitsgruppe und die eigene Karriere) mit jeweils drei Komponenten (affektiv, kalkulatorisch und normativ) unterschieden. Mittels konfirmatorischer Faktorenanalysen konnte zunächst die differenzierte Struktur des Commitment-Modells bestätigt werden. Die Ergebnisse zeigen erwartungsgemäße Zusammenhänge zwischen den Kulturorientierungen und Commitment. Kollektivismus korreliert vor allem mit dem Commitment gegenüber der Arbeitsgruppe und der Organisation. Machtdistanz steht in Zusammenhang mit kalkulatorischem Commitment und Unsicherheitsvermeidung korreliert in erster Linie mit kalkulatorischem und normativem Commitment gegenüber der Organisation und der eigenen Karriere. Regressionsanalysen belegen einen eigenständigen Beitrag der Kulturorientierungen zur Vorhersage der einzelnen Facetten von Commitment, wenn relevante Prädiktoren (transformationale Führung, Arbeitsinhalt, Dauer der Betriebszugehörigkeit, Alter) kontrolliert werden. Darüber hinaus moderiert Kollektivismus den Einfluss des Arbeitsinhalts und der transformationalen Führung auf organisationales Commitment. Die Befunde werden in Hinblick auf weiterführende kulturvergleichende Forschungsperspektiven diskutiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nucz, Eszter. "A szégyen fogalma az individualista és a kollektivista kultúrákban. Egy kognitív nyelvészeti megközelítés." Pszichológia 31, no. 3 (September 2011): 259–72. http://dx.doi.org/10.1556/pszicho.31.2011.3.4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kool, Anne-Marie. "Trends and Challenges in Mission and Missiology in "Post-Communist" Europe." Mission Studies 25, no. 1 (2008): 21–36. http://dx.doi.org/10.1163/157338308x293882.

Full text
Abstract:
AbstractFollowing the 'changes' of 1989, the churches in "Post-Communist" Europe are in search of a new identity. Some find it in their ethnicity, others in their religious background, their denomination, or in a combination of these factors. They often consider themselves as the 'guardians of national unity'. A gradual shift towards partnership and cooperation can be observed as the different Christian communities seek to overcome the "heritage" of distrust and division left by Communist government policy. A third trend encompasses two conflicting and paradoxical tendencies characteristic of Central and Eastern Europe: collectivism and individualism. It is the most significant challenge in mission work to be sensitive to "leveling" tendencies on the one hand and the strong individualistic ones on the other, and to constructively relating to both. A la suite des « changements » intervenus en 1989, les Église de l'Europe « postcommuniste » sont en quête d'une nouvelle identité. Certaines la trouvent dans leur identité ethnique, d'autres dans leur tradition religieuse, leur dénomination ou un mélange de ces facteurs. Elles se considèrent souvent comme les « gardiennes de l'unité nationale ». On observe un intérêt progressif pour le partenariat et la coopération entre les différentes communautés chrétiennes qui cherchent à dépasser « l'héritage » de méfiance et de division laissé par la politique des gouvernements communistes. Un troisième mouvement concerne deux tendances conflictuelles et paradoxales caractéristiques de l'Europe centrale et orientale : le collectivisme et l'individualisme. Le défi le plus important pour l'activité missionnaire est d'être en même temps sensible aux tendances de « nivellement » d'un côté et, de l'autre, aux fortes poussées d'individualisme . . . et de se relier aux deux de façon constructive. Nach den ,,Veränderungen" 1989 suchen die Kirchen im ,,postkommunistischen" Europa eine neue Identität. Manche finden sie in ihrer Volkszugehörigkeit, andere in ihrem religiösen Hintergrund, ihrer Denomination oder in einer Kombination dieser Faktoren. Oft halten sie sich für ,,Wächter der nationalen Einheit". Ein langsames Einschwenken zu Partnerschaft und Zusammenarbeit macht sich bemerkbar, wo die verschiedenen christlichen Gemeinschaften versuchen, das ,,Erbe" von Misstrauen und Spaltung zu überwinden, das von der kommunistischen Regierungspolitik hinterlassen wurde. Eine dritte Strömung umfasst zwei gegensätzliche und paradoxe Tendenzen, die Zentral- und Osteuropa charakterisieren: Der Kollektivismus und der Individualismus. Die größte Herausforderung der Missionsarbeit besteht darin, auf ,,einebnende" Tendenzen einerseits und stark individualistische andererseits aufmerksam zu sein und sich mit beiden in kreativ in Beziehung zu setzen. Después de los "cambios" de 1989, las iglesias de Europa "pos-comunista" siguen buscando una nueva identidad. Algunas la encuentran en su etnicidad, otras en su trasfondo religioso, su denominación o en una combinación de todos estos factores. Muchas veces ellas se consideran como "guardianas de la unidad nacional". Se puede observar una tendencia gradual a ser partners (compañeras) y hacia la cooperación cuando las diferentes comunidades cristianas buscan superar su "herencia" de desconfianza y división dejada por la política gubernamental comunista. Una tercera tendencia engloba dos inclinaciones conflictivas y paradójicas que son características de Europa central y oriental: el colectivismo y el individualismo. El desafío más importante para la misión es este: trabajar para ser sensible a tendencias que "nivelan" todo, por un lado, y las tendencias muy individualistas, por otro lado, y para relacionarlas de manera constructiva.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lindner, Clausjohann. "Max Weber als Handlungstheoretiker." Zeitschrift für Soziologie 15, no. 3 (January 1, 1986). http://dx.doi.org/10.1515/zfsoz-1986-0301.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungZiel dieses Artikels ist, Webers Position in zwei noch heute aktuellen Konflikten der Soziologie zu schildern und zu bewerten: die Position im Konflikt zwischen Individualismus und Kollektivismus und die Position im Konflikt zwischen Erklären oder Verstehen menschlichen Handelns. Es wurde gezeigt, daß Weber im ersten Konflikt zugunsten der individualistischen Position plädiert hat; dieser Standpunkt ist haltbar, wenn auch nicht im Lichte der Argumente Webers. Des weiteren wurde gezeigt, daß Weber in der zweiten Auseinandersetzung eine vermittelnde Position bezogen hat, indem er für ein Erklären durch Verstehen eintritt. Diese Vermittlung ist mißlungen, da man sehr schnell auf Fälle stößt, bei denen man ein Handeln eventuell erklären, nicht aber verstehen kann oder aber verstehen, nicht aber auf der Basis dieses Verstehens wissenschaftlich befriedigend erklären kann. In seinen speziellen Anweisungen darüber, wie ein Erklären durch Verstehen zu vollziehen sei, werden jedoch Grundzüge einer haltbaren allgemeinen Handlungstheorie sichtbar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Individualism- kollektivism"

1

Uka, Arbnora, and Sir Kristina Benjamin. "Individualism Bland Kollektivism : En studie om attityd gentemot individualism bland nyanlända syrier i Sverige." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37024.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ericsson, Fredric. "Kollektivism eller individualism i skolan? : En läroplansanalys på LGY70, LPF94 och LGY11." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38960.

Full text
Abstract:
This essay will address whether the school has gone from being a collectivist-oriented to anindividualist-oriented school. By studying the curricula LGY70, LPF94 and LGY11 for uppersecondary school and studying how the concept group expresses itself in the different curricula.The study is based on a qualitative concept analysis model by Walker and Avant's seven differentsteps to analyze concept. The term group will be explained and discussed in the paper to create anunderstanding of what a group is and its different definitions. After this, group theories will beaddressed in relation to the concept group, then this will be applied in relation to the curricula.In each curriculum I will give an overall history when the curricula came to be applied in society.This is done to better understand the time and spirit of the time. In each curriculum I will give anoverall history when the curricula came to be applied in society. This is done to better understandthe time and spirit of the time.What I have come up with is that the school has gone from being collectivist to individualistic.This is because the curricula change and are revised to create the conditions for an increasinglychanging society. This is a must for the school to prepare the students for an ever-changing society.Groups are not as important, but it is the individual and its growth and learning that have come intofocus. For each curriculum, more and more valid groups and group identities have been revisedaway.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ram, ELin, and Rickard Olsson. "Beteende och attityder till miljöfrågor i en individualistisk och i en kollektivistisk kultur : En jämförande studie mellan studenter från Jönköping och Quito." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25950.

Full text
Abstract:
Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior. Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna. Studiens sammanlagda resultat visar att studenter från Jönköping och Quito generellt har positiva attityder till miljöfrågor och att det inte finns några tydliga skillnader mellan grupperna när alla frågor sammanvägs. Däremot framkommer tydliga skillnader inom tilltro till människans uppfinningsrikedom, förmåga att styra över naturen samt naturens resiliens. Det kan argumenteras för att det finns förklaringar till dessa skillnader i kulturen. Studien visar att det finns skillnader mellan könen, där kvinnliga studenter från både Jönköping och Quito har generellt mer positiva attityder till miljöfrågor och har angivit en högre grad av miljövänligt beteende.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Johanna. "Individualism och kollektivism som prediktion av empati : En enkätstudie om kulturell inriktning och empatisk förmåga." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48012.

Full text
Abstract:
En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse.
A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Axelsson, Ida. "Skillnader i kommunikationsstil mellan individualistiska och kollektivistiska kulturer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12267.

Full text
Abstract:
The purpose of this study was to investigate if preferences for high- and low context communication differed significantly between individuals from individualistic and collectivistic cultures, living in a multicultural environment. A quantitative survey was used as method and the survey was answered by 150 students at Jönköping University and Uppsala University. Two self-assessment scales, obtained from previous studies were used to measure the degree of the two cultural dimensions and communication styles. Two multiple regression analyzes were performed to investigate the connection between collectivist cultures preference for high context communication and individualistic cultures preference for low context communication, that has been found in previous studies. Two ANOVAs were also performed to investigate differences in communication style depending on sex and length of stay in Sweden. The results partly confirmed previous research, reporting a significant link between high degree of collectivism and high context communication, as well as a higher preference for high context communication among women.
Syftet med föreliggande studie var att ta reda på om preferensen för hög- och lågkontextuell kommunikation skiljde sig signifikant åt mellan individer från individualistiska respektive kollektivistiska kulturer i en mångkulturell miljö. En kvantitativ enkätundersökning användes som metod och enkäten besvarades av 150 studenter vid Högskolan i Jönköping och Uppsala universitet. Två självskattningsskalor hämtade från tidigare studier användes för att mäta graden av de två kulturdimensionerna och kommunikationsstilarna. Två multipla regressionsanalyser utfördes för att undersöka det samband mellan kollektivistiska kulturers preferens för högkontextuell kommunikation och indvidualistiska kulturers preferens för lågkontextuell kommunikation som påvisats i tidigare studier. Det gjordes även två variansanalyser för att undersöka skillnader i kommunikationsstil beroende på kön, och vistelsetid i Sverige. Resultatet bekräftade delvis tidigare forskning, då det visade ett signifikant samband mellan hög grad av kollektivism och högkontextuell kommunikation, samt en högre preferens för högkontextuell kommunikation hos kvinnor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindén, Pierre, and Simon McMullen. "Marknadsföring i en mångkulturell värld." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227867.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den nationella kulturen påverkar marknadsföringens utformning. Vi har använt oss av tre kulturella dimensioner – horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism – för att se om det finns spår av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsföringen. Undersökningen har baserats på en innehållsanalys av bankers reklamfilmer, som hämtats från ett land av respektive kulturell dimension. Resultaten visade en tydlig korrelation mellan landets kultur och hur reklamfilmerna var utformade. I det kollektivistiska landet Indien hade man exempelvis ett betydligt mycket större relationsfokus än i det individualistiska USA. Slutsatsen är att kulturen ter sig ha en stor påverkan på hur marknadsföring utformas och att denna påverkan i stor utsträckning kan härledas till de kulturella dimensionerna individualism-kollektivism och horisontellt-vertikalt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nordström, Pontus, and Egzon Kelmendi. "Hur mår det svenska samhället? : En studie om individualismens påverkan på tilliten i det svenska samhället." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36671.

Full text
Abstract:
Syfte med denna studie är att kartlägga hur det svenska samhällets välmående i form av tillit till allmänheten, påverkas av individualism kontra kollektivism samt klass. Studiens relevans grundar sig i samtidens samhällskulturer och -strukturer samt klassisk sociologisk teori, då sociologisk teori argumenterar för att samhället blir allt mer individualistiskt, vilket även skadar samhällets välmående, är det relevant att undersöka hur individualism påverkar tillit i Sverige. I synnerhet då tidigare forskning har visat på positiva samband mellan individualism och tillit. Tidigare forskning påvisar att Sverige, i jämförelse med andra västerländska, är ett land med hög mellanmänsklig tillit och ett välsmort samhällsmaskineri. Genom en hierarkisk multipel regressionsanalys har denna studie undersökt, effekten av de oberoende variablerna individualism och kollektivism på den beroende variabeln tillit, samt kontrollerat för effekterna av klass. Klassindikatorn som använts är hushållsinkomst. Resultatet visar att klass är den variabel som har störst effekt på tillit till allmänheten. Signifikanta effekter återfinns samtidigt även hos de variabler som anger kollektivism, dock inte i samma grad som klass. Slutsatser av analysen visar att desto högre respondentens hushållsinkomst är, desto större är dennes tillit. Dock visar resultatet att de kollektivistiska instanserna är av betydelse för upprätthållandet av tilliten hos de individer som befinner sig i de lägre samhällsklasserna. Individualism blev icke signifikant och påverkar således inte samhällets välmående. Resultatet av denna studie antyder således att samband mellan individualism och samhällets välmående är beroende av klass.

2019-06-03

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Therese, Sandra Sjöholm, and Josefine Werner. "Det nya arbetslivet : En kvalitativ studie om studenters syn på anställningsbarhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17578.

Full text
Abstract:
Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl. (2006) presentation omkonsekvenserna av individualiseringen samt Garsten och Jacobssons (2004) diskussion kring anställningsbarhet. Teorierna som författarna presenterar menar att individualiseringen har inneburit en rad konsekvenser för samhället och individen samt att arbetsmarknaden har förändrats i takt med detta. Vidare behandlar teoretikerna att två läger skapats i och medindividualiseringen, de som kan anamma och dra nytta av det nya arbetslivet samt de somhamnar utanför. I denna kontext uppstår en norm, ett sätt en individ “bör” vara för att kunna följa med i den ständiga utvecklingen. Respondenterna hade en relativt samstämmig bild av deras kommande arbetsliv. Individerna tenderade att resonera individualistiskt kring många aspekter på arbetsmarknaden. En del aspekter framträdde dock som kollektivistiska drag hosindividerna. Studien ger en intressant bild av de avtryck som individualiseringen medfört och hur dess konsekvenser på arbetsmarknaden påverkat unga vuxna som idag utbildar sig för att senare kunna verka på arbetsmarknaden.

This study covers “the new work life” and the consequences it entails for the individual. The aim of the study is to understand how student at university level perceive the demands of the labor market that accompand the individualization, focusing on the concept of employability.

The issues concern individual views on employability and if the students perceive

employability as individualistic or collectivistic. The study is carried out qualitatively and has an abductive direction based on eight interviews. The selection includes four nursing student and four engineering students. The study uses theories on Sennett´s (2007) critical reflection of individualization, Allvin et.al. (2006) presentation about the consequences of the individualization and Garsten and Jacobsson´s (2004) discussion on employability. The authors of the theories imply that the individualization has led to a number of consequences for the society and the individual, and that the work life has change. Furthermore the authors of the theories discuss two groups created by the individualization, those who can embrace

and take advantage of the new work life and those who can´t. In this context, there is a norm emerging, a way an individual “should” act in order to keep up with the incessant

development. The respondents of the study had a relatively unanimous picture of their future working life. The individuals tended to reason individualistic on numerous aspects of the labor market. Some aspects of the individuals emerged, however, as collectivist traits. The study provides an interesting picture of the individualizations effects and how these

consequences on the labor market affect the young adults that are about to enter the labor market.

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Idnert, Ekeskär Eleonore, and Caroline Berg. "Hur framställs barnet? : En semiotisk bildanalys av individualistisk och kollektivistisk marknadsföring." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33052.

Full text
Abstract:
Kulturen skiljer sig åt mellan olika länder runtom i världen. Ett beteende som anses vara normalt i ett land, uppfattas istället som konstigt i ett annat. Dessa skillnader leder till att företag som verkar på den internationella marknaden måste anpassa sin marknadsföringsstrategi efter de kulturer de riktar in sig på. Syftet i studien är att undersöka hur barnet framställs inom marknadsföring i olika länder. Mer specifikt hur barnet framställs inom kollektivistisk respektive individualistisk kultur, med förhoppningen att undersöka ifall barnet framställs på ett olikartat sätt inom respektive kultur. Vidare syftar studien att undersöka huruvida graden individualism respektive kollektivism, i ett land, har någon påverkan på hur barnet framställs inom marknadsföring. För att uppnå förståelse kring syftet utfördes en semiotisk bildanalys på en rad olika marknadsföringar. Resultaten av analyserna jämfördes sedan med tidigare forskning gällande kollektivism och individualism. Genom bildanalysen framkom det att det föreligger ett avvikande kulturerna emellan gällande barnets framställning. Inom individualistiska kulturer framställs barnet på ett självständig vis, där det föreligger en positiv känsla kring en separation från andra individer. Inom kollektivistiska kulturer, å andra sidan, framställs barnet som en del utav en grupp, och inte på ett självständigt vis. Det anses även som viktigt att upprätthålla harmonin och att undvika konflikter. Vidare visade studien att poängen, gällande graden individualism och kollektivism i ett land, inte har någon större betydelse för hur barnet framställs inom marknadsföring
Culture differs between various countries around the world. One thing that is logical in one country is illogical in another. These variation results in a need for international companies to adapt their marketing strategies after the cultures they are targeting. This essay is about cultural differences, and the purpose is to examine whether the child is produced differently in marketing in different countries. More specifically, how the child is produced in collectivist as well as in individualistic cultures. The essay aims to examine whether the child is produced multifarious in these different dimensions. The purpose of this essay is also to investigate whether the countries´ amount of individualism and collectivism, have an impact on how children are produced in marketing. To investigate these issues a semiotic image analysis was used, where a variety of commercials were investigated. The result from the image analyzes has been analyzed using previous research concerning individualism and collectivism. By using image analyzes, it appeared that there is a divergence between individualistic and collectivist cultures, regarding how the child is produced in marketing. In individualistic cultures the child is produced in an independent perspective, as well as a separation from others. On the other hand, in collectivist cultures the child is produced as a part of a group. Not in an independent manner. It is also important to maintain harmony, and avoid conflicts in collectivist cultures. Furthermore, it appeared in the study that the countries´ extent of individualism and collectivism, has very little impact on how children are produced in marketing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nilsson, Petra, and Elinor Edberg. "Generation Z i globala virtuella team : Nationella kulturskillnaders förändrade roll." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202316.

Full text
Abstract:
I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Individualism- kollektivism"

1

Individualismus / Kollektivismus Und Hilfreiches Verhalten: Interkultureller Vergleich Zwischen Bulgarien Und Deutschland. Peter Lang Publishing, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

C, Bandelow Nils, and Bleek Wilhelm, eds. Einzelinteressen und kollektives Handeln in modernen Demokratien: Festschrift für Ulrich Widmaier. Wiesbaden: VS, Verlag für Sozialwissenschaften, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Individualism- kollektivism"

1

Genkova, Petia. "Individualismus/Kollektivismus." In Kulturvergleichende Psychologie, 141–71. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-94132-5_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fuchs, Dieter, and Edeltraud Roller. "Individualismus und Kollektivismus." In Empirische Kultursoziologie, 165–93. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08733-3_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Otyakmaz, Berrin Özlem, and Çiğdem Kağıtçıbaşı. "Individualismus-Kollektivismus – eine Kulturdimension unter der Lupe." In Kulturen der Bildung, 43–56. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10005-6_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Peled, Rina. "Die Jugendbewegung »HaShomer HaZa’ir« in Palästina: Vom nietzscheschen Individualismus zum leninistisch-stalinistischen Kollektivismus." In Deutsch-Jüdische Jugendliche im »Zeitalter der Jugend«, 213–40. Göttingen: V&R Unipress, 2009. http://dx.doi.org/10.14220/9783847098058.213.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"Individualismus und Kollektivismus." In Schriften zur politischen Philosophie und zur Sozialphilosophie, 770–80. Gütersloher Verlagshaus, 2019. http://dx.doi.org/10.14315/9783641248604-051.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Richter, Rudolf. "XI. Individualismus versus Kollektivismus." In Theoretische Volkswirtschaftslehre, 71–78. Tectum – ein Verlag in der Nomos Verlagsgesellschaft, 2020. http://dx.doi.org/10.5771/9783828875494-71.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Fortunatov, Anton. "Russlanddeutsche zwischen Kollektivismus und Individualismus." In Hier die Russen - dort die Deutschen, 71–78. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2013. http://dx.doi.org/10.5771/9783845248011-71.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"6.4. Zwischen Individualismus und Kollektivismus: Deutungsmuster des Katastrophenschutzes." In Jenseits der Sicherheit, 220–66. transcript-Verlag, 2020. http://dx.doi.org/10.14361/9783839451052-023.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Individualism- kollektivism' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography