Dissertations / Theses on the topic 'Individualism- kollektivism'

This essay will address whether the school has gone from being a collectivist-oriented to anindividualist-oriented school. By studying the curricula LGY70, LPF94 and LGY11 for uppersecondary school and studying how the concept group expresses itself in the different curricula.The study is based on a qualitative concept analysis model by Walker and Avant's seven differentsteps to analyze concept. The term group will be explained and discussed in the paper to create anunderstanding of what a group is and its different definitions. After this, group theories will beaddressed in relation to the concept group, then this will be applied in relation to the curricula.In each curriculum I will give an overall history when the curricula came to be applied in society.This is done to better understand the time and spirit of the time. In each curriculum I will give anoverall history when the curricula came to be applied in society. This is done to better understandthe time and spirit of the time.What I have come up with is that the school has gone from being collectivist to individualistic.This is because the curricula change and are revised to create the conditions for an increasinglychanging society. This is a must for the school to prepare the students for an ever-changing society.Groups are not as important, but it is the individual and its growth and learning that have come intofocus. For each curriculum, more and more valid groups and group identities have been revisedaway.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior. Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna. Studiens sammanlagda resultat visar att studenter från Jönköping och Quito generellt har positiva attityder till miljöfrågor och att det inte finns några tydliga skillnader mellan grupperna när alla frågor sammanvägs. Däremot framkommer tydliga skillnader inom tilltro till människans uppfinningsrikedom, förmåga att styra över naturen samt naturens resiliens. Det kan argumenteras för att det finns förklaringar till dessa skillnader i kulturen. Studien visar att det finns skillnader mellan könen, där kvinnliga studenter från både Jönköping och Quito har generellt mer positiva attityder till miljöfrågor och har angivit en högre grad av miljövänligt beteende.

En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse.
A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.

The purpose of this study was to investigate if preferences for high- and low context communication differed significantly between individuals from individualistic and collectivistic cultures, living in a multicultural environment. A quantitative survey was used as method and the survey was answered by 150 students at Jönköping University and Uppsala University. Two self-assessment scales, obtained from previous studies were used to measure the degree of the two cultural dimensions and communication styles. Two multiple regression analyzes were performed to investigate the connection between collectivist cultures preference for high context communication and individualistic cultures preference for low context communication, that has been found in previous studies. Two ANOVAs were also performed to investigate differences in communication style depending on sex and length of stay in Sweden. The results partly confirmed previous research, reporting a significant link between high degree of collectivism and high context communication, as well as a higher preference for high context communication among women.
Syftet med föreliggande studie var att ta reda på om preferensen för hög- och lågkontextuell kommunikation skiljde sig signifikant åt mellan individer från individualistiska respektive kollektivistiska kulturer i en mångkulturell miljö. En kvantitativ enkätundersökning användes som metod och enkäten besvarades av 150 studenter vid Högskolan i Jönköping och Uppsala universitet. Två självskattningsskalor hämtade från tidigare studier användes för att mäta graden av de två kulturdimensionerna och kommunikationsstilarna. Två multipla regressionsanalyser utfördes för att undersöka det samband mellan kollektivistiska kulturers preferens för högkontextuell kommunikation och indvidualistiska kulturers preferens för lågkontextuell kommunikation som påvisats i tidigare studier. Det gjordes även två variansanalyser för att undersöka skillnader i kommunikationsstil beroende på kön, och vistelsetid i Sverige. Resultatet bekräftade delvis tidigare forskning, då det visade ett signifikant samband mellan hög grad av kollektivism och högkontextuell kommunikation, samt en högre preferens för högkontextuell kommunikation hos kvinnor.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den nationella kulturen påverkar marknadsföringens utformning. Vi har använt oss av tre kulturella dimensioner – horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism – för att se om det finns spår av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsföringen. Undersökningen har baserats på en innehållsanalys av bankers reklamfilmer, som hämtats från ett land av respektive kulturell dimension. Resultaten visade en tydlig korrelation mellan landets kultur och hur reklamfilmerna var utformade. I det kollektivistiska landet Indien hade man exempelvis ett betydligt mycket större relationsfokus än i det individualistiska USA. Slutsatsen är att kulturen ter sig ha en stor påverkan på hur marknadsföring utformas och att denna påverkan i stor utsträckning kan härledas till de kulturella dimensionerna individualism-kollektivism och horisontellt-vertikalt.

Syfte med denna studie är att kartlägga hur det svenska samhällets välmående i form av tillit till allmänheten, påverkas av individualism kontra kollektivism samt klass. Studiens relevans grundar sig i samtidens samhällskulturer och -strukturer samt klassisk sociologisk teori, då sociologisk teori argumenterar för att samhället blir allt mer individualistiskt, vilket även skadar samhällets välmående, är det relevant att undersöka hur individualism påverkar tillit i Sverige. I synnerhet då tidigare forskning har visat på positiva samband mellan individualism och tillit. Tidigare forskning påvisar att Sverige, i jämförelse med andra västerländska, är ett land med hög mellanmänsklig tillit och ett välsmort samhällsmaskineri. Genom en hierarkisk multipel regressionsanalys har denna studie undersökt, effekten av de oberoende variablerna individualism och kollektivism på den beroende variabeln tillit, samt kontrollerat för effekterna av klass. Klassindikatorn som använts är hushållsinkomst. Resultatet visar att klass är den variabel som har störst effekt på tillit till allmänheten. Signifikanta effekter återfinns samtidigt även hos de variabler som anger kollektivism, dock inte i samma grad som klass. Slutsatser av analysen visar att desto högre respondentens hushållsinkomst är, desto större är dennes tillit. Dock visar resultatet att de kollektivistiska instanserna är av betydelse för upprätthållandet av tilliten hos de individer som befinner sig i de lägre samhällsklasserna. Individualism blev icke signifikant och påverkar således inte samhällets välmående. Resultatet av denna studie antyder således att samband mellan individualism och samhällets välmående är beroende av klass.

2019-06-03

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl. (2006) presentation omkonsekvenserna av individualiseringen samt Garsten och Jacobssons (2004) diskussion kring anställningsbarhet. Teorierna som författarna presenterar menar att individualiseringen har inneburit en rad konsekvenser för samhället och individen samt att arbetsmarknaden har förändrats i takt med detta. Vidare behandlar teoretikerna att två läger skapats i och medindividualiseringen, de som kan anamma och dra nytta av det nya arbetslivet samt de somhamnar utanför. I denna kontext uppstår en norm, ett sätt en individ “bör” vara för att kunna följa med i den ständiga utvecklingen. Respondenterna hade en relativt samstämmig bild av deras kommande arbetsliv. Individerna tenderade att resonera individualistiskt kring många aspekter på arbetsmarknaden. En del aspekter framträdde dock som kollektivistiska drag hosindividerna. Studien ger en intressant bild av de avtryck som individualiseringen medfört och hur dess konsekvenser på arbetsmarknaden påverkat unga vuxna som idag utbildar sig för att senare kunna verka på arbetsmarknaden.

This study covers “the new work life” and the consequences it entails for the individual. The aim of the study is to understand how student at university level perceive the demands of the labor market that accompand the individualization, focusing on the concept of employability.

The issues concern individual views on employability and if the students perceive

employability as individualistic or collectivistic. The study is carried out qualitatively and has an abductive direction based on eight interviews. The selection includes four nursing student and four engineering students. The study uses theories on Sennett´s (2007) critical reflection of individualization, Allvin et.al. (2006) presentation about the consequences of the individualization and Garsten and Jacobsson´s (2004) discussion on employability. The authors of the theories imply that the individualization has led to a number of consequences for the society and the individual, and that the work life has change. Furthermore the authors of the theories discuss two groups created by the individualization, those who can embrace

and take advantage of the new work life and those who can´t. In this context, there is a norm emerging, a way an individual “should” act in order to keep up with the incessant

development. The respondents of the study had a relatively unanimous picture of their future working life. The individuals tended to reason individualistic on numerous aspects of the labor market. Some aspects of the individuals emerged, however, as collectivist traits. The study provides an interesting picture of the individualizations effects and how these

consequences on the labor market affect the young adults that are about to enter the labor market.

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Kulturen skiljer sig åt mellan olika länder runtom i världen. Ett beteende som anses vara normalt i ett land, uppfattas istället som konstigt i ett annat. Dessa skillnader leder till att företag som verkar på den internationella marknaden måste anpassa sin marknadsföringsstrategi efter de kulturer de riktar in sig på. Syftet i studien är att undersöka hur barnet framställs inom marknadsföring i olika länder. Mer specifikt hur barnet framställs inom kollektivistisk respektive individualistisk kultur, med förhoppningen att undersöka ifall barnet framställs på ett olikartat sätt inom respektive kultur. Vidare syftar studien att undersöka huruvida graden individualism respektive kollektivism, i ett land, har någon påverkan på hur barnet framställs inom marknadsföring. För att uppnå förståelse kring syftet utfördes en semiotisk bildanalys på en rad olika marknadsföringar. Resultaten av analyserna jämfördes sedan med tidigare forskning gällande kollektivism och individualism. Genom bildanalysen framkom det att det föreligger ett avvikande kulturerna emellan gällande barnets framställning. Inom individualistiska kulturer framställs barnet på ett självständig vis, där det föreligger en positiv känsla kring en separation från andra individer. Inom kollektivistiska kulturer, å andra sidan, framställs barnet som en del utav en grupp, och inte på ett självständigt vis. Det anses även som viktigt att upprätthålla harmonin och att undvika konflikter. Vidare visade studien att poängen, gällande graden individualism och kollektivism i ett land, inte har någon större betydelse för hur barnet framställs inom marknadsföring
Culture differs between various countries around the world. One thing that is logical in one country is illogical in another. These variation results in a need for international companies to adapt their marketing strategies after the cultures they are targeting. This essay is about cultural differences, and the purpose is to examine whether the child is produced differently in marketing in different countries. More specifically, how the child is produced in collectivist as well as in individualistic cultures. The essay aims to examine whether the child is produced multifarious in these different dimensions. The purpose of this essay is also to investigate whether the countries´ amount of individualism and collectivism, have an impact on how children are produced in marketing. To investigate these issues a semiotic image analysis was used, where a variety of commercials were investigated. The result from the image analyzes has been analyzed using previous research concerning individualism and collectivism. By using image analyzes, it appeared that there is a divergence between individualistic and collectivist cultures, regarding how the child is produced in marketing. In individualistic cultures the child is produced in an independent perspective, as well as a separation from others. On the other hand, in collectivist cultures the child is produced as a part of a group. Not in an independent manner. It is also important to maintain harmony, and avoid conflicts in collectivist cultures. Furthermore, it appeared in the study that the countries´ extent of individualism and collectivism, has very little impact on how children are produced in marketing.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen har dock gjorts med hjälp av sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever i skolår åtta, i vilka informanterna har fått besvara och resonera kring ett antal frågor som har berört skolans kollektivism/individualism och elevinflytande.Sammanfattningsvis visar resultaten av undersökningen att det råder en viss ambivalens i de signaler som eleverna tar emot från skolan angående frågor som rör kollektivism/individualism, detta delvis i enlighet med läroplanens ambivalens. Individualismen tycks emellertid vara den dominerande inriktningen i praktiken. Direktiv i styrdokument och verbala signaler från lärare uttrycker att samarbete är önskvärt, men eftersom undervisningen i praktiken sällan tycks arrangeras för ett äkta samarbete och lärarna inte själva samarbetar med varandra blir signalerna om samarbete överskuggade av budskapet att det är säkrast att satsa på det egna lärandet.
A qualitative survey on collectivism, individualism and student influence in Swedish schools. The aim of this thesis is to obtain an image of which signals the interviewed students apprehend that school sends to them concerning collectivism and individualism. Do the students apprehend their school as mainly collectivist or mainly individualist? Further more it will be examined what kind of decisions the students apprehend to influence upon at school.The thesis offers a general view of some scientific investigation of relevance. Briefly, the result of the six qualitative scientific interviews with 8th grade students shows that there is a certain ambivalence in the signals which the students claim to receive from their school considering collectivism and individualism. In practice, individualism seems to dominate their school, though. The survey also shows that the interviewed students seem to have very little influence on their every day reality at school.

Syftet med denna studie var att jämföra vilken mening digital kompetens har mellan två parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrån tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare från varje part - har genom intervjuer svarat på frågor som är relaterade till begreppet ”digital”, ”kompetens” och uttrycket ”digital kompetens.” Deras svar skapade tre huvudkategorier; mål, ansvar och personliga villkor i resultatet. Utifrån perspektivet mål framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna. Resultatet visar att utveckling är den centrala målsättningen. Utifrån perspektivet ansvar framvisas vad som förväntas göras för att uppnå målsättningarna. Utifrån perspektivet personliga villkor framvisas vad som krävs av individerna och vilken roll organisationen har för att skapa förutsättningar till att förverkliga målsättningarna. I avsnittet diskussion jämfördes det teoretiska materialet med resultatet som slutligen visar att digital kompetens uppmanar individualism framför kollektivism.

Godkännandedatum 2013-09-20

Sambandet mellan kultur och personlighet har studerats i stor utsträckning och tidigare forskning har visat på en koppling mellan kulturdimensionen individualism-kollektivism och personlighetsdimensionen idiocentrism-allocentrism. Den föreliggande studien undersöker förhållandet mellan individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism bland internationella studenter i Sverige. 215 internationella studenter (M = 23 år, åldersintervall 19-44, 120 kvinnor, 94 män, 1 annat) gavs definitioner av individualistiska och kollektivistiska kulturer och ombads att bedöma sin ursprungskultur. De uppmanades sedan att uppskatta sig själva utifrån 22 frågor avsedda att mäta idiocentrism-allocentrism. Slutligen uppmanades de att ange sitt huvudskäl till att studera utomlands genom att välja ett av sju alternativ i en flervalsfråga. Data analyserades med one-way ANOVA's och oberoende t-tester. Resultaten visade på ett samband mellan kulturell bakgrund och idiocentrism-allocentrism i den förväntade riktningen. Vidare demonstrerade resultaten inte en koppling mellan geografisk bakgrund och idiocentrism-allocentrism. Slutligen visade resultaten varken en koppling mellan huvudorsaken till utlandsstudier och idiocentrism-allocentrism, eller mellan huvudorsaken till utlandsstudier och kulturell bakgrund. Av dessa resultat drogs slutsatsen att när det gäller individualism-kollektivism och idiocentrism-allocentrism så påverkar kultur personlighet. Resultaten tyder vidare på att det kanske inte är lämpligt att likställa geografiska enheter som nationer med kultur, då subkulturell mångfald kan påträffas inom dessa enheter. Slutligen tyder resultaten på att internationella studenter skiljer sig åt för gällande skäl till utlandsstudier oavsett personlighet och kulturell bakgrund, även om vidare forskning krävs gällande internationella studenters motivation.
The association between culture and personality has been widely studied and previous research has shown an association between the culture dimension of individualism-collectivism and the personality dimension of idiocentrism-allocentrism. The present study investigates the relationship between individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism among international students in Sweden. 215 international students (M = 23 years, age range 19-44, 120 women, 94 men, 1 other) were given definitions of individualist and collectivist cultures and asked to assess their culture of origin. They were then asked to rate themselves on 22 items intended to measure idiocentrism-allocentrism. Finally, they were asked to state their main reason for studying abroad by choosing one of seven options given in a multiple-choice item. One-way ANOVA's and independent t-tests were carried out for data analysis. The results showed an association between cultural background and idiocentrism-allocentrism in the expected direction. Further, the results did not demonstrate an association between geographical background and idiocentrism-allocentrism. Finally, the results did not demonstrate an association between main reason for studying abroad and idiocentrism-allocentrism, nor between main reason for studying abroad and cultural background. It was concluded that in the case of individualism-collectivism and idiocentrism-allocentrism, culture does influence personality. Further, the results suggest that it may not be appropriate to equate geographical entities such as nations with culture as cultural diversity may be found within such entities. Finally, the results indicate that international students differ in their reasons for studying abroad regardless of personality and cultural background, although further research regarding the motivation of international students is needed.

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

This thesis analyses the literature debate in the overlooked Swedish magazine Samtid och Framtid 1944–1949. The magazine was first published at the end of World War II on the initiative of publisher Johan Hansson. After an interesting start, the terms of the debate in the magazine were changed after a power struggle on the editorial level. Thus, the magazine never became the influential arena for literary discussions that it first had potential of becoming. With its initial focus on how to construct a new post-war world, the debates in the magazine, however, provide an interesting material for an investigation of attempts to renegotiate the position of literature in society. This is conducted through a perspective that focuses on the debaters’ use of metaphors, but also their specific experiences of the past and their expectations on the future. Central oppositions between aesthetic and committed ideals are highlighted, but also between individualism and collectivism. It is also demonstrated that the debates successively turned more concrete, not least focusing on the very influential Swedish literary generation of the 1940s.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet. Detta urskiljs genom att respondenterna uppmärksammar de fungerande kulturella strukturerna, bygger arbetet kring detta och lägger stor vikt vid inhemsk kunskap. Det arbetssätt och den främsta framstående faktor vilken underbygger en kulturell anpassning är empowerment. Vidare ger även samtliga respondenter uttryck för kulturell kompetens genom att visa en medvetenhet kring den egna kulturens påverkan, genom synen på den egna kunskapens giltighet samt genom den vikt respondenterna satte vid att skapa relationer. Studien visar den kulturella anpassningens beroende av socialarbetares kulturella kompetens. Vidare visar resultatet hur den kollektivistiska samhällsstrukturen kan ses som både ett hjälpmedel och som försvårande element. Genus, etik och moral tycks vara de faktorer som främst ställer socialarbetare i svåra situationer och har visat sig frambringa ett arbetssätt som kännetecknas av att verka utan att synas. Relationer visar sig vara en underlättande faktor, men även här framkommer en baksida. Relationen tycks nödvändig på grund av den bristande tillit individer har inför internationella socialarbetare.
The purpose of this study is to examine how social work in an international context is formed by cultures and how this is expressed. Furthermore, the study aims to explore culture competence as is expressed within the social workers themselves and which elements that benefit or alternatively hinder, the international social work. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted with four female respondents. The analyzing method chosen to process data was thematization, where three main themes emerged, indigenization/cultural adaption, cultural competence and difficulties, opportunities and dilemmas. The result shows that all respondents express an indigenization process while describing their work. This is distinguished by the attention all the respondents gave to the functioning cultural structures and how they built the work around this. It also showed through the great emphasis the respondent put on indigenous knowledge. The approach and the main prominent factor which underpins an indigenization process is empowerment. The results show that all respondents express cultural competence. This is observed through the respondents awareness of their own culture's influence, through the respondents evaluation and validation of their own personal knowledge and by the expressed importance of creating relationships. The study shows that an indigenization process is dependent on social workers' cultural competence. Furthermore, the result shows that the collectivist social structure can be seen as both an aid and as an aggravating element. Gender, ethics and morality seem to be the main factors which place social workers in difficult situations. This has also been shown to produce a work approach that is characterized by acting without being seen. Relationships prove to be a facilitating factor, but it is not grown for all good reasons, it seem to be necessary because of the lack of trust people have for international social workers.

Empati samt hur man förhåller sig till andra och sig själv är en viktig faktor för gott polisarbete och kommunikation med medborgare. Den här studien har genom en webbenkät baserad på Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) och Culture Orientation Scale (COS) tillfrågat 141 polisstudenter från samtliga svenska lärosäten som bedriver polisutbildning om deras självuppskattade empati (affektiv/kognitiv) och kulturella orientering (individualism/kollektivism). Resultatet visade att majoriteten hade medelhög empati och högre kognitiv empati än affektiv empati enligt BES-A. Generellt hade polisstudenterna medelpoäng på COS. Även individualism gav medelpoäng, medan kollektivism gav höga poäng. Tvåvägs-ANOVA visade att kvinnor hade signifikant högre empati än män.
Empathy as well as how to relate to others and oneself is an important factor for good police work and communication with citizens. Through a web survey, based on the Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) and the Culture Orientation Scale (COS), this study asked 141 police students from all Swedish universities who conduct police education about their self-perceived empathy (affective/cognitive) and cultural orientation (individualism/collectivism). The result showed that the majority had moderate empathy and higher cognitive empathy than affective empathy according to BES-A. In general, the police students had average points at COS. Individualism also gave average points, while collectivism gave high points. Two-way ANOVA showed that women had significant higher empathy than men.

The purpose of this study was to investigate the differences in how Swedish newspaper have written about school segregation in Sweden.  The newspapers that have been studied in the study are Aftonbladet (social democratic), Dagens Nyheter (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The differences between the newspapers were examined based in the framing theory and  dimension individualism and collectivism.   The result showed that Aftonbladet framed school segregation as a social problem when it was thought to be caused by the private schools, the free school choice and Fredrik Reinfeldts government (2006-2014). Dagens Nyheter framed school segregation mostly as a social problem but initially defended the free school choice becuase they considered housing segregation as the main cause of the problem. Svenska Dagbladet framed school segregation as both a social problem and an individual problem. They highlighted that society must support the resource-poor pupils who do not use the free school choice. But they also wrote that school segregation was an excessive problem.

Die Forschungsarbeit beabsichtigte den Zusammenhang zwischen Kultur und der wahrgenommenen Bedienbarkeit der PIM Software seitens deutscher und indonesischer Anwender, welcher in zwei Experimenten untersucht wurde, zu erforschen. Die Entwicklung der PIM Technologie in beiden Ländern, sowie deren kultureller Wert, insbesondere Unsicherheitsvermeidung (UA) und Individualismus-Kollektivismus (INCOL), repräsentieren die zentralen Beweggründe der vorliegenden Untersuchung. Der betrachtete kulturelle Hintergrund und die verwendete Methodik stellen die Verbindung zwischen der ersten und zweiten Studie dar. Die Experimente waren in zwei Studien aufgeteilt, da jeder kulturelle Hintergrund ein unterschiedliches Erhebungsdesign benötigt: UA steht in Beziehung mit der ersten vs. der zweiten Aufgabe und INCOL wurde mittels zwei verschiedenen Wegen der Vervollständigung erfasst (Individual- vs. Gruppenaufgabe). Während sich der Fokus der ersten Studie auf den Vergleich zwischen der deutschen und indonesischen Kultur richtet, konzentrierte sich die zweite Studie auf Kulturen zwischen (Deutschland vs. Indonesien) und innerhalb eines Landes (Individualismus vs. Kollektivismus). Die Ergebnisse legen dar, dass deutsche Anwender ein höheres Level an Unsicherheitsvermeidung als indonesische Anwender zeigen. Lediglich hinsichtlich der Zufriedenheit weisen indonesische, verglichen zu deutschen Benutzern, einen höheren Wert auf, wobei der Haupteffekt der Zeit nur bezüglich der Höhe der Effizienz signifikant ist. Es zeigte sich außerdem ein positiver Zusammenhang zwischen UA und der Effizienz beider Aufgaben, sowie eine negative Korrelation zwischen UA und der berichteten Zufriedenheit. Hinsichtlich der Höhe von UA und der Effektivität ließ sich kein negativer Zusammenhang nachweisen. Desweiteren, betreffend INCOL, lässt sich zusammenfassen, dass der Hauptinteraktionseffekt Aufgabe*INCOL statistisch signifikant ist. Bezüglich Effizienz und Zufriedenheit ist entscheidend, dass, je höher die Ausprägung von Individualismus und Kollektivismus auf Seiten der Anwender ist, desto weniger Zeit beanspruchen diese für die Ausführung individueller Aufgaben und desto zufriedener wenden die Benutzer das PIM und GIM Tool an. Mit eingeschlossen ist jedoch, dass sich zwischen Individualismus und Kollektivismus deutscher und indonesischer Bediener kein Zusammenhang mit der Höhe der Effektivität darstellen lasst. Zusammenfassend ist festzuhalten, dass die Entwickler der PIM Software mit einer internationalen Anwendergruppe beachten sollten, dass die Ergebnisse von Usability Messungen seitens Benutzeranfänger in verschiedenen Kulturen unterschiedlich sein können.

The dissertation consists of an introduction and three empirical articles. The introduction gives the theoretical background, integrates the three articles, and elaborates on future research questions. The first article investigates the important decision in the lives of German and Indian university students to identify the important areas of decision making. The second article examines the structure of real life decision making and reveals the underlying factors of five major decision areas. The third article investigates the similarities and differences on decision making between German and Indian students using prior qualitative findings in a large quantitative survey.

Governments are becoming increasingly aware of SMEs as economical role players. As a result many initiatives were introduced to address the unique challenges of the SME sector. One of these initiatives was the introduction of a global accounting framework for SMEs by the International Accounting Standards Board entitled the IFRS for SMEs. South Africa became the first country to formally adopt the contents thereof as the Statement of GAAP for SMEs. The adoption of a formal accounting framework by SMEs is however challenged by, amongst other factors, the informal nature of SMEs, limited global focus, the involvement of owner–managers and different classifications of SMEs worldwide. Owing to these unique attributes it is possible that SMEs have alternative informational needs and as a result the impact of environmental factors on the adoption of the Statement of GAAP for SMEs was considered. Culture is considered the most important environmental factor affecting the accounting environment. The Value Survey Model of Hofstede was utilised to determine cultural dimensions of accounting students (n = 301) in South Africa and the United Kingdom (UK). The cultural dimensions were extended to the accounting values of Gray after which a distinct set of accounting values was identified for i) the adoption of formal, global and prescriptive accounting standards, ii) based on principles iii) by an informal SME sector. The results also revealed distinct cultural differences within South Africa as well as between South Africa and the UK. Thereafter the contents of the Statement of GAAP for SMEs/IFRS for SMEs were evaluated against reporting practices of the SME sector in South Africa. Firstly, an assessment of the contents was conducted amongst SME accountants (n = 157) using a five–point Likert–type scale. Secondly, financial statements compiled by the SME sector in South Africa were analysed to determine the relevance of the contents of the illustrative financial statements contained in the Statement of GAAP for SMEs. The analysis entailed a consolidation of a sample of SME financial statements from South Africa (n = 100). The study revealed that the accounting environment of the SME sector is affected by a wide range of environmental and related factors. These factors were summarised and discussed and recommendations for future research were made.
Thesis (Ph.D. (Accounting))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

Die Forschungsarbeit beabsichtigte den Zusammenhang zwischen Kultur und der wahrgenommenen Bedienbarkeit der PIM Software seitens deutscher und indonesischer Anwender, welcher in zwei Experimenten untersucht wurde, zu erforschen. Die Entwicklung der PIM Technologie in beiden Ländern, sowie deren kultureller Wert, insbesondere Unsicherheitsvermeidung (UA) und Individualismus-Kollektivismus (INCOL), repräsentieren die zentralen Beweggründe der vorliegenden Untersuchung. Der betrachtete kulturelle Hintergrund und die verwendete Methodik stellen die Verbindung zwischen der ersten und zweiten Studie dar. Die Experimente waren in zwei Studien aufgeteilt, da jeder kulturelle Hintergrund ein unterschiedliches Erhebungsdesign benötigt: UA steht in Beziehung mit der ersten vs. der zweiten Aufgabe und INCOL wurde mittels zwei verschiedenen Wegen der Vervollständigung erfasst (Individual- vs. Gruppenaufgabe). Während sich der Fokus der ersten Studie auf den Vergleich zwischen der deutschen und indonesischen Kultur richtet, konzentrierte sich die zweite Studie auf Kulturen zwischen (Deutschland vs. Indonesien) und innerhalb eines Landes (Individualismus vs. Kollektivismus). Die Ergebnisse legen dar, dass deutsche Anwender ein höheres Level an Unsicherheitsvermeidung als indonesische Anwender zeigen. Lediglich hinsichtlich der Zufriedenheit weisen indonesische, verglichen zu deutschen Benutzern, einen höheren Wert auf, wobei der Haupteffekt der Zeit nur bezüglich der Höhe der Effizienz signifikant ist. Es zeigte sich außerdem ein positiver Zusammenhang zwischen UA und der Effizienz beider Aufgaben, sowie eine negative Korrelation zwischen UA und der berichteten Zufriedenheit. Hinsichtlich der Höhe von UA und der Effektivität ließ sich kein negativer Zusammenhang nachweisen. Desweiteren, betreffend INCOL, lässt sich zusammenfassen, dass der Hauptinteraktionseffekt Aufgabe*INCOL statistisch signifikant ist. Bezüglich Effizienz und Zufriedenheit ist entscheidend, dass, je höher die Ausprägung von Individualismus und Kollektivismus auf Seiten der Anwender ist, desto weniger Zeit beanspruchen diese für die Ausführung individueller Aufgaben und desto zufriedener wenden die Benutzer das PIM und GIM Tool an. Mit eingeschlossen ist jedoch, dass sich zwischen Individualismus und Kollektivismus deutscher und indonesischer Bediener kein Zusammenhang mit der Höhe der Effektivität darstellen lasst. Zusammenfassend ist festzuhalten, dass die Entwickler der PIM Software mit einer internationalen Anwendergruppe beachten sollten, dass die Ergebnisse von Usability Messungen seitens Benutzeranfänger in verschiedenen Kulturen unterschiedlich sein können.:1. Abstract 2. Chapter 1: Introduction 3. Chapter 2: Research Paradigm 4. Chapter 3: Uncertainty Avoidance and Usability of Personal Information Management 5. Chapter 4: Do Individualistic and Collective Persons Measure Usability of Personal and Group Information Management differently? A Culturability Study with German and Indonesian Users 6. Chapter 5: Summary and Conclusion 7. References

In der vorliegenden Arbeit wird das Anliegen verfolgt, die theoretischen Modelle zur Akkulturation von Zuwanderern zu erweitern und die Determinanten unterschiedlicher Akkulturationsmuster auf Verhaltensebene zu analysieren. Im Zentrum der Arbeit steht dabei die Frage der Anwendbarkeit der Theorie des geplanten Verhaltens zur Vorhersage von Akkulturationsmustern. Am Beispiel der Individualismus-Kollektivismus-Dimension wird zudem die kulturübergreifende Anwendbarkeit der Theorie des geplanten Verhaltens diskutiert. Weiterhin werden Zusammenhänge zwischen soziodemographischen und persönlichen Merkmalen (z. B. Alter, Geschlecht, Sprachkompetenz) und Akkulturationsmustern untersucht. Empirisch wird diesen Fragen am Beispiel von drei Zuwanderergruppen nachgegangen: russischen Aussiedlern und russisch-jüdischen Zuwanderern in Deutschland und Israel. Die Ergebnisse der Studie zeigen, dass die Mehrheit der russisch-jüdischen Zuwanderer sowohl in Israel als auch in Deutschland ihr Akkulturationsmuster als Separation beschreibt, während bei russischen Aussiedlern das Akkulturationsmuster Integration dominiert. Weiterhin zeigt sich die Nützlichkeit der Theorie des geplanten Verhaltens zur Vorhersage akkulturativer Verhaltensmuster. Die in der Theorie des geplanten Verhaltens spezifizierten Verhaltensprädiktoren tragen in erheblichem Maße zur Vorhersage der Akkulturationsmuster bei und eignen sich hierzu deutlich besser als persönliche und soziodemographische Merkmale der Zuwanderer wie Alter, Geschlecht oder Sprachkompetenz. Entgegen der Hypothesen zeigen sich allerdings nur geringfügige Zusammenhänge zwischen der individualistischen/kollektivistischen Orientierung der Zuwanderer und der Vorhersage ihrer akkulturativen Verhaltensmuster anhand der Theorie des geplanten Verhaltens.

Text in English, abstracts in English, Afrikaans and Zulu
This research endeavoured to construct a psychological framework for enhancing relational attitudes and behaviour in a South African employment relations context by investigating the relationship dynamics between individuals’ work-related perceptions (perceived organisational support and justice) and work experiences (psychological contract violation) and their relational attitudes (organisational and union commitment) and behaviour (organisational citizenship behaviour and counterproductive work behaviour) in the workplace, as moderated by their personal dispositions (individualism/collectivism) and mediated by organisational cynicism and trust. The associations between individuals’ personal (gender, age, population group and education level) and work-related (employment status, tenure, job level and union membership) characteristics and these dispositional and relational variables were also explored. A quantitative cross-sectional survey was conducted on a purposive sample of employed students registered at a higher education institution (n = 740). Canonical correlation analysis revealed that individuals’ work-related perceptions and work experiences as well as their sense of organisational cynicism and trust were strong predictors of their attitudinal commitment towards their organisations and their organisationally directed organisational citizenship behaviour. Structural equation modelling indicated a good fit between employees’ perceptions of the quality of their social exchange relationship with their employing organisations and their trust in and cynicism towards these organisations as antecedents of relational attitudes and behaviour. Mediation analysis indicated that individuals’ work-related perceptions and work experiences influence their attitudinal commitment to their employing organisations through their sense of organisational cynicism and trust. Moderation analysis revealed that the influence of individuals’ cynicism towards their employing organisations on their attitudinal commitment is conditional upon their level of horizontal collectivism. Multiple regression analysis showed that individuals’ gender, population group, level of education and job level explain their attitudinal and behavioural reactions to work-related perceptions and work experiences. Tests for significant mean differences revealed significant differences in terms of the biographical variables. At a theoretical level, the study extended the understanding of relational attitudes and behaviour and the antecedents thereof in the workplace. At an empirical level, the study delivered an empirically tested psychological framework for enhancing relational attitudes and behaviour. At a practical level, individual and organisational interventions in terms of the psychological framework were recommended.
Met hierdie studie is gepoog om ʼn sielkundige raamwerk daar te stel wat aangewend kan word om werknemerhoudings en -gedrag in ‘n Suid-Afrikaanse arbeidsverhoudinge konteks te verbeter. Met die oog hierop is ondersoek ingestel na die verhoudingsdinamiek tussen individue se werkverwante persepsies (waargenome organisasiesteun en -geregtigheid); werksbelewenisse (skending van die sielkundige kontrak); hulle houdings (organisasie- en vakbondverbondenheid); en gedrag (organisasieburgerskapgedrag en teenproduktiewe werksgedrag) by die werkplek wat deur hulle pesoonlike ingesteldheid (individualisme/ kollektivisme) beïnvloed word en deur organisasiesinisme en -vertroue bemiddel word. Die verband tussen individue se persoonlike eienskappe (hulle geslag, ouderdom, bevolkingsgroep en opleidingsvlak), werkverwante eienskappe (hulle arbeidstatus, dienstyd, posvlak en vakbondlidmaatskap) en hierdie gesindheids- en verhoudingsveranderlikes is eweneens verken. 'n Kwantitatiewe deursneeopname is gedoen met 'n doelgerigte steekproef onder werkende studente wat by 'n hoëronderwysinstelling ingeskryf is (n = 740). 'n Kanonieke korrelasieanalise het getoon dat individue se werkverwante persepsies en belewenisse sowel as hul organisasiesinisme en -vertroue 'n goeie aanduiding was van hulle houdingsverbondenheid tot hulle organisasies en van hulle burgerskapgedrag jeens hulle organisasies. Strukturele vergelykingsmodellering het groot ooreenkomste tussen werknemers se persepsies van hoe goed hulle sosiale uitruilverhouding met hul werkgewerorganisasies is asook hul vertroue in en sinisme teenoor hierdie organisasies as antesedente van hulle houdings teenoor en gedrag in hulle organisasies aan die lig gebring. Volgens 'n bemiddelingsanalise bepaal werknemers se werkverwante persepsies en werkbelewenisse hulle verbondenheid tot hulle werkgewerorganisasie op grond van hulle organisasiesinisme en -vertroue. 'n Modereringsanalise het getoon dat die invloed wat individue se sinisme teenoor hulle werkgewerorganisasies op hulle verbondenheid het, afhanklik is van hulle vlak van horisontale kollektivisme. Voorts blyk dit uit 'n meervoudige regressieanalise dat individue se geslag, bevolkingsgroep, opleiding en posvlak hulle houding- en gedragsreaksie op werkverwante persepsies en belewenisse verduidelik. Afgesien hiervan het opvallende verskille ten opsigte van die biografiese veranderlikes danksy toetse vir beduidende gemiddeldeverskille aan die lig gekom. Op teoretiese vlak het hierdie studie die kennis van werksverwante houdings en gedrag en die antesedente daarvan in die werkplek verbeter. Op empiriese vlak het hierdie studie 'n empiries getoetste sielkundige raamwerk vir die bevordering van positiewe werksverwante houdings en -gedrag tot gevolg gehad. Op praktiese vlak is individuele en organisasie-intervensies ten opsigte van die sielkundige raamwerk aanbeveel.
Lolu cwaningo luzama ukwakha uhlaka lwezengqondo lokukhulisa indlela enhle yokucabanga nokuziphatha kumqondosizinda wezindlela zokusebenza eNingizimu Afrika ngokucubungula izinguquko ebudlelwaneni phakathi kwemibono emayelana nemisebenzi yomuntu ngamunye (ukusekela nobulungiswa kwenhlangano okucatshangelwayo) nababhekana nakho emsebenzini (ukungahlonishwa kwesivumelwano sezengqondo) nendlela yabo yokucabanga (ukuzibophezela kwenhlangano nokubumbana) nendlela yokuziphatha (indlela yokuziphatha ngokobuzwe benhlangano nendlela yokuziphatha engavumelani nokwenziwa ngemfanelo komsebenzi) emsebenzini njengoba kujivazwa yindlela bona ngokwabo abaziphethe ngayo (ngokuzimela/ngokusebenzisana) futhi kugqugquzelwa ukungabaza nokungabinethemba enhlanganweni. Ubudlelwane phakathi kobunjalo bomuntu ngomuntu (ubulili, iminyaka yobudala, nokuthi ungowaliphi iqembu labantu kanye nezinga lemfundo) nokumayelana nomsebenzi (isimo sokusebenza, umsebenzi owenzayo, izinga lomsebenzi nobulungu benhlangano) izimpawu nalokhu okuguquguqukayo okuwubunjalo bomuntu nakho kwatholakala. Inhlolovo engamanani eyizigaba ezehlukene yenziwa kwisampula eyayikhethwe ngamabomu yabafundi ababhalisiwe esikhungweni semfundo ephakeme (n = 740). Ukuhlaziwa kokuhlobana okungenakuphikiswa kwaveza ukuthi izindlela zabantu ngabanye zokucabanga mayelana nomsebenzi nababhekana nakho emsebenzini kanjalo nombono wabo mayelana nokungabaza nokwethemba inhlangano kwakuyizona zinkomba ezazinamandla zokuzibophezela kwabo ngokwendlela yokucabanga ezinhlanganweni zabo kanye nendlela yabo yokuziphatha ngokwenhlangano okubhekiswe ebuzweni benhlangano. Indlela yokuqhathanisa ngokokwakheka yaveza ukuxhumana okuhle phakathi kombono wabasebenzi wezinga eliphezulu lobudlelwane babo bokuxoxisana nezinhlangano ezibaqashile kanye nokuthemba nokungabaza kwabo okwakuqondiswe kulezi zinhlangano njengesisekelo sendlela yokucabanga neyokuziphatha kwabo. Ukuhlaziywa kokuxoxisana kuveza ukuthi imibono yabantu emayelana nomsebenzi kanye nababhekana nakho emsebenzini kunomthelela ekuzibophezeleni kwabo ngokwendlela yokucabanga ezinhlanganweni ezibaqashile ngokomqondo wabo wokungabaza nokwethemba inhlangano. Ukuhlaziya okulawulekayo kwaveza ukuthi umthelela wokungabaza komumntu ngamunye mayelana nezinhlangano ezibaqashile ekuzibophezeleni kwabo ngokwendlela yokucabanga kuncike ezingeni labo lokusebenzisana ngokulinganayo. Ukuhlaziywa kokwehla ngamandla kwakhombisa ukuthi lokhu okulandelayo komuntu ngomuntu, ubulili, iqembu labantu akulona, izinga lemfundo nezinga lomsebenzi kuchaza indlela ababhekana ngayo ngokwendlela yokucabanga nokuziphatha okumayelana nomsebenzi nalokho ababhekana nakho emsebenzini. Ukuhlolwa kokusemqoka kuchaza umehluko owembula umehluko osemqoka ngokuguquguquka kwemininingwane ngomuntu. Ezingeni lethiyori, lolu cwaningo luveze ngokuthe xaxa ukuqonda indlela yokucabanga neyokuziphatha kwabantu, nezisekelo ezikhona endaweni yokusebenza. Ezingeni lokungase kubonakale kwenzeka, lesi sifundo silethe uhlaka lwezengqondo oluhlolwe njengolungase lwenzeke ukukhulisa indlela yokucabanga neyokuziphatha kwabantu. Ezingeni lokungase kwenzeke, kwancomeka ukuthi kube nokungenelela komuntu ngamunye nokwenhlangano ngokohlaka lwezengqondo.
Psychology
Ph. D. (Psychology (Industrial and Organisational Psychology))