Dissertations / Theses: 'Individuell utvecklingsplan (IUP)'

1

Hansson, Romina, and Sara Holmberg. "IUP - individuell utvecklingsplan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34887.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Gustafsson, Jennie. "Individualisering och Individuell Utvecklingsplan." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1386.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Carlsson, Maria, and Eva Andersson. "Individualisering och individuell utvecklingsplan : ur ett lärar- och elevperspektiv." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-555.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Johansson, Rose-Marie, and Katarina Paulson. "IUP - ett specialpedagogiskt verktyg för att utveckla skolan?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10650.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child. The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the students´ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didn´t affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school. Even though our results showed that the school didn´t use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Axelsson, Carina, and Anna Englund. "Vårdnadshavares tankar om utvecklingssamtal och IUP : en kvalitativ undersökning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2885.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1–3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena. Våra intervjusvar har sammanställts för att sedan bearbetas och nå ett resultat där våra frågeställningar kan besvaras. Det resultat vi kom fram till visar att vårdnadshavare inte anser sig ha tillfredsställande kunskap om IUP och att delaktigheten i dokumentationen kring deras barn upplevs olika. Men detta till trots anser vårdnadshavare att de genom IUP:n har möjlighet att följa sitt barns kunskapsprocess och på så vis stödja deras utveckling. Vårdnadshavarna anser att utvecklingssamtalen fungerar bra och de är nöjda med dem och dess innehåll. Våra principiella slutsatser är att vårdnadshavare tillhandahålls för lite information kring IUP. Som blivande lärare har vi fördelen att veta om denna brist så att vi kan vidareförmedla vetskapen om detta på våra kommande arbetsplatser i utvecklande syfte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Cronvall, Frida, and Anna Klänge. "Jobba hårt och var fokuserad : En studie om elevers upplevelse av IUP och skriftliga omdömen." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20792.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hissa, Jaana. "Nyttan av att ha en individuell utvecklingsplan för elever i årskurs 1-2." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31575.

Full text

Abstract:

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. The aim of this study is to examine what teachers for younger pupils, think of the usefullness of individual development plans for children in grades 1-2. My experience is that children in grades 1-2 have difficulty understanding their individual development plan and that has been the starting point for my study. The study focuses teachers opinions and experiences of students participation in the creation of their individual development plan, students ability to take responsibility for their individual development plan and what the individual development plan contributes to current pupils progress. The results suggest that the greatest benefit of the individual development plans for students in grades 1-2 is the discussion around the plan and possibly this discussion could be a tool for students learning and understanding of their own learning process.Qualitative interviews were used to find out teachers opinions and the theoretical base used in the study is Strandberg´s interpretation of Lev Vygotsky´s theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Leden, Lotta, and Karin Tufvesson. "Åtgärdsprogram och IUP för elever i matematiksvårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30319.

Full text

Abstract:

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammet Höstterminen 2010ABSTRAKTLeden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP – för elever i matematiksvårigheter (IEP – for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP. Eftersom vi har intresserat oss för att titta på den skriftliga dokumentationen av matematiksvårigheter och åtgärder, har vi valt att använda oss av en kvalitativ dokumentanalys med vissa kvantitativa inslag. Undersökningen bygger på 64 åtgärdsprogram och 42 IUP insamlade i år 8. Analysen av dokumenten visar på ett individinriktat perspektiv där fokus ofta läggs på elevens beteende, i stället för på ämneskunskaperna i matematik. Vidare har vi sett att åtgärder och strategier för hur eleven ska nå längre i sin kunskapsutveckling, ofta är så otydligt formulerade att de ger liten vägledning. De vanligast förekommande åtgärderna är: arbeta i "liten grupp", extra arbete, och färdighetsträning. Nyckelord: Individuell utvecklingsplan (IUP), matematiksvårigheter, matematikundervisning, åtgärdsprogramLotta LedenHandledare: Peter BengtssonKarin TufvessonKristian LutzExaminator: Birgitta Lansheim

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Fager, Benjamin, and Anna Persson. "Individualisering : Elevers(åk 9) och lärares attityder i Kalmar kommun." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2589.

Full text

Abstract:

I dagens postmoderna samhälle ser vi en tydlig utveckling mot individualisering. Dennautveckling kommer att spegla dagens skolor. Studiens syfte är att ge en möjlig förklaring tilldenna utveckling och att lyfta fram en diskussion kring den individualisering som sker iskolan. Studien belyser detta fenomen, där vi genom kvantitativ metod har undersökt eleversoch lärares attityder kring individualisering i skolan. Studien visar på att lärare i Kalmarkommun anser att individualiseringen har hamnat allt mer i fokus, men att dagensindividualiseringsverktyg så som IUP och åtgärdsprogram inte fyller sin funktion fullt ut. Urett elev- och lärarperspektiv är kraven i dagens läroplan i många fall ett svåruppnåeligt mål.Samtidigt som skolorna lyckas med uppdraget ur vissa aspekter, visar studien på flertaletbrister. In today’s postmodern society we can clearly see a development of individualization, adevelopment which reflects upon today’s schools. The study aims to give a possibleexplanation on this change and bring forth discussion about the individualization that occursin school. The study illustrates the phenomenon by probing, through quantitative methods,pupils and teachers attitudes on individualization within school environment. The study showsthat teachers in Kalmar municipality believe that individualization has entered the spotlightmore than previously, and that the current individualization-instruments such as individualdevelopment plan and measure-program don’t work as intended. From a pupil and teacherperspective, demands in the present curriculum seem to be a distant goal. At the same time asthe schools seem to succeed in one aspect of the commission this study points out severalessential shortcomings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Westergården, Sofie, and Susanne Örtqvist. "IUP i elevernas vardag - synliggör den deras utveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30049.

Full text

Abstract:

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Oscarsson, Margareta. "Förväntningar på IUP : Analys av vilka förväntningar lärare, elever och föräldrar har på Individuell utvecklingsplan." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-262.

Full text

Abstract:

AbstractMy purpose of the investigation is to enter deeply into the knowledge of the Individual plan of the development and to examine how teachers, pupils and parents look at the Individual plan of the development and the purpose of the Individual plan of the development in school. My question of the main problem in this investigation was to examine the expectation on the Individual plan of the development from teachers, pupils and parents and if the Individual plan of the development has been influence the cooperation of parents and the influence of the pupils also how and if teachers, pupils and parents apprehend some kinds of changes.The review of the literature begin with a closer study about our document of control, witch are the curriculum of the compulsory school (Lpo 94), The National Agency for Education General Advice for the Individual plan of the development (2005), a study of the development of the cooperation of the parents and the influence of the pupils under the years of research about it.I have in my investigation used qualitative interview in different forms like the ordinary interview, interview on telephone and focussed group interview with teachers, pupils and parents. The result of my conclusion from the investigation is that the information and the knowledge of the Individual plan of the development are important to be able to increase the influence from the pupils and a different cooperation from the parents in the development of the school with the Individual plan of the development. My examination is small and not generalised but I believe that it still can represent the attitude of the Individual plan of the development. The consequence of the investigation shows that pupils and parents have vague idea of the Individual plan of the development. The teacher show three widely, differing opinions of expectation of the Individual plan of the development.Keyconfusion: Individual plan of the development, teacher, influence of the pupils, cooperation of the parents. SammanfattningMitt syfte med undersökningen är att fördjupa kunskaperna om IUP och undersöka hur lärare, elever och föräldrar ser på IUP, samt den Individuella utvecklingsplanens syfte i skolan.Min problemformulering är att undersöka förväntningar på IUP från lärare, elever och föräldrar om IUP har påverkat föräldrasamverkan och elevinflytande samt hur och om lärare, elever och föräldrar uppfattar några förändringar.Litteraturgenomgången inleds med en närmare studie kring våra styrdokument, det vill säga läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94), Skolverkets Allmänna råd för Individuella utvecklingsplaner (2005), en studie av utvecklingen av föräldrasamverkan och elevinflytande under åren samt forskningen om det.Jag har i min undersökning använt kvalitativ intervju i olika former såsom vanliga intervjuer, telefonintervjuer och fokuserade gruppintervjuer med lärare, elever samt föräldrar.Mina slutsatser från min undersökning är att informationen och kunskapen om IUP är viktig för att få ett ökat inflytande från elever samt en förändrad samverkan från föräldrar i skolans utvecklingsarbete med de Individuella utvecklingsplanerna. Mitt arbete är litet och inte generaliserbart men jag tror att det ändå kan representera synpunkter på IUP.Resultatet visar att elever och föräldrar har vaga föreställningar om IUP. Läraren visar tre vitt skilda perspektiv på förväntningar över IUP.Nyckelbegrepp: Individuell utvecklingsplan, lärare, elevinflytande, föräldrasamverkan

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Friborg, Ingela. "IUP- Ett verktyg för elevens lärande : En kvaliatativ intervjustudie om lärares arbete med individuella utvecklingsplaner." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8064.

Full text

Abstract:

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process. To find out teachers working methods with IUP qualitative interviews were performed and the theoretical base used in the study are Strandberg's (2006, 2009) interpretation of Lev Vygotskij's theory. For the analysis of the results the ad hoc method has been used. The result shows that teachers use multiple methods in the work with IEP that can give students a better understanding of their own learning process. Students are invited and encouraged to participate and to interact with classmates and with the teacher take active responsibility for their own learning process. The results shows that conversation and the dialogue is a big part of the work with IUP and possibly the dialogue can be seen as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process. Many of the strategies and approaches that have emerged in this study can be used in several different ways and it has implications for the impact they have on student understanding of the learning process and their knowledge. Varje elev i grundskolan ska enligt gällande styrdokument ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från och med 1 januari 2006. Planen ska främst syfta till en högre måluppfyllelse men också till att eleven ska få en ökad förståelse för sin egen lärprocess och kunskapsutveckling. Min erfarenhet är att några elever trots arbetet med IUP har svårt att se sin egen lärprocess och det har varit utgångspunkten i min studie. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera lärares arbete med individuella utvecklingsplaner i årskurs ett till sex ur ett lärarperspektiv. Målet var att identifiera strategier och metoder som skulle kunna bidra till att utveckla IUP som ett verktyg i elevens lärande och förståelse för den egna lärprocessen. För att ta reda på lärares arbetssätt med IUP användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som används i studien var Strandbergs (2006; 2009) tolkning av Lev Vygotskijs teori. För analysen av resultatet har ad hoc metoden använts. Resultatet visar på att lärare använder många metoder i arbetet med IUP som kan ge elever ökad förståelse för den egna lärprocessen. Elever bjuds in och uppmanas att vara delaktig och att i samspel med klasskamrater och med läraren ta ett aktivt ansvar för sin egen lärprocess. Resultatet tyder på att samtalet och dialogen utgör en stor del av arbetet med IUP och möjligen kan samtalet ses som ett verktyg för elevens lärande och förståelse för den egna lärprocessen. Många av de strategier och metoder som framkommit i studien kan användas på flera olika sätt och det får konsekvenser för vilken påverkan de har på elevens förståelse av sin lärprocess och sin kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Nimby, Heléne, and Emelie Thoresson. "Individuella utvecklingsplaner – för ökad måluppfyllelse? : Hur lärare uppfattar den ökade dokumenteringens effekt på måluppfyllelsen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9354.

Full text

Abstract:

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas måluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden är lång vid förändringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gällande dokumentationens utformande och innehåll. Detta kan ha fått en betydande roll gällande lärarnas uppfattningar av dokumentets syfte och användning, nämligen att fler elever ska nå de nationella målen. Studien undersöker hur lärare i grundskolan uttrycker att de använder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete läraren ägnar åt denna dokumentation uppfattas bidra till ökad måluppfyllse. Frågan har belysts utifrån ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, där formuleringar och innehåll av dokumentens framåtsyftande delar har granskats. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare inte visste varför den omfattande dokumentationen infördes. Lärarna uppfattar arbetet med IUP som tidskrävande, där tid tas från planering med minskad undervisningskvalitet som följd. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning, då det visar sig att lärare inte upplever IUP med skriftliga omdömen som ett effektivt verktyg som bidrar till ökad måluppfyllelse i den svenska skolan. Genom dokumentanalyserna framkom det att inte lika mycket tid läggs på de elever som enkelt når de bestämda målen, utan dessa elever tenderar att hamna i skymundan i jämförelse med de elever som har svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hellman, Sarika, and Tiana Rapp. "Individuella utvecklingsplaner i praktiken : En fallstudie om IUP och delaktighet på en skola i årskurs fem." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7727.

Full text

Abstract:

Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Smith, Helén. "Individuell Utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen ur ett elevperspektiv – i den senare delen av grundskolan." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5840.

Full text

Abstract:

The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis. The results of the analysis yielded the following codes: Clarification as a tool for learning; Difficult to understand as a tool for learning; Participation as a tool for learning and; Irrelevant as a tool for learning. Results of the study was coupled with an analytical model in which the concepts: integrated; mastered; and appropriated was in focus. The results showed that the students participated in the process of IUP with written reviews in varying ways. The type of participation they chose was dependent on how implemented, mastered and appropriated the practice with IUP with written judgments were.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hjelte, Erika, and Camilla Björlin. "Talet om eleven i den individuella utvecklingsplanen." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2243.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen.När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

J, Forssell Johannes, and Oscar Nordander. "IKT : -Sju lärares perspektiv på vilka faktorer som kan påverka valet av att använda IKT i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5605.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hedberg, Maria, and Carina Jansson. ""Den ska föra eleven framåt..." : En studie om den individuella utvecklingsplanens användning och innebörd i de tidigare skolåren." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14780.

Full text

Abstract:

Den individuella utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen. Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är: · Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren? · På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma lärare i de tidigare skolåren. Resultatet visar att lärarna som ingick i vår studie anser att den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen skall utgå från elevens starka sidor och skrivas på ett positivt sätt. De menar även att den skall vara kortsiktig och rimlig för eleven att nå och vara väl förankrad hos eleven, för att den skall verka som ett levande dokument. Studiens resultat visar också att alla lärarna på något sätt använder sig av den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen som ett verktyg i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Versén, Julia, and Ramona Burning. "Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna : Några lärares uppfattningar i grundskolans tidiga skolår." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-9560.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUPVåra frågeställningar är:- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in. Vi har kommit fram till att åsikterna om de individuella utvecklingsplanerna är många och att flera lärare fortfarande är osäkra på hur de ska skrivas och utformas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Dahlberg, Emma, and Jansson Jeanette Lundell. "Lärares olika strategier för att integrera IUP i den pedagogiska verksamheten - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5142.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta. Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Eriksson, Liselotte. "Individuell utvecklingsplan - produkt eller process? : En kvalitativ intervjustudie av hur fem lärare för de yngre åldrarna använder IUP." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2889.

Full text

Abstract:

The intention of this study is to interview teachers in order to create a picture of how they look at their work with IUP (Plan of individual development). The main question formulated in my study is in what way IUP can become a contribution to the learner´s development. All teachers who participated in the interviews believe that the purpose of the document is to be proactive, developing and positive for the pupils. The teachers also believe that it is intended to serve as a clarification for pupils as well as teachers. It´s clear to see that the IUP generally is believed to be a supportive resource in education. The results of the interviews, however, show that the document does not in any significant way function as a support to the pupils and their learning during the term. Most of the attention is put into the meeting between teacher, parents and pupil (“utvecklingssamtal”) held once per term, in which the individual plan also is set up.A variety of reasons contribute to the fact that the majority of the responding teachers do not enable the pupils themselves to use the document on a regular basis in everyday work. Only one of the participating teachers stated that she actively encouraged pupils to use their IUP on a continual basis during their school day.In the other cases the IUP was filed and often kept locked up while the pupil and the parents kept a copy at home. However, the pupils are involved in the establishing of the IUP and are given a good opportunity to take part in formulating its goals, based on their capacities. The pupil´s own wording is important to make him or her feel that the IUP is fit for them.There were different statements about how much and how often the teachers participate in discussing the work of IUP with colleagues. One conclusion is that there was, in most of the cases, a will to create a common interpretation in order to get more out of the document.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Persson-Hennerfors, Ann-Cathrin, and Annika Söderberg. "IUP - ett stöd för lärarna i deras arbete eller inte." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7742.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gällande att läraren vid utvecklingssamtalet skall i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen, har varit ett stöd för lärarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete på deras respektive skolor. Utifrån resultatet av intervjuer med lärare och skolledare på två skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vår slutsats. Det finns inget svar som är gemensamt för alla, två av lärarna anser inte att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem något när det gäller deras arbetssätt medan de andra tycker att det hjälpt dem att strukturera och organisera sitt arbete. Flertalet tycker dock att den varit till hjälp inför samtal med elever och föräldrar. Vi sammanfattar det dock med att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § på samma sätt som Lpo 94 i hög grad är tolkningsbar vilket gör att syftet med vad som var tanken bakom tillägget inte når fram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bäckström, Sara, and Paula Hellsing. "Den individuella utvecklingsplanen : Lärare och föräldrars beskrivningar av IUP samt en anlys av hur föräldrar positioneras." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-938.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Nilsson, Sandgren Linn, and Emmie Oppermann. "En tematisk analys av IUP:er/Individuella utecklingsplaner." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29494.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur IUP:er är utformade, vilka mål som formuleras inom svenskämnet, samt vilken bedömning som kommer till uttryck i IUP:erna. För att få svar på frågorna har det genomförts en dokumentanalys av upprättade IUP:er från 6 olika skolor, belägna i två sydvästliga kommuner. De upprättade IUP:erna har studerats utifrån en tematisk analys där fem kategorier har identifierats. Därefter har ett antal teoretiska begrepp applicerats på kategorierna. Begreppen är summativ och formativ bedömning, samt tre kategorier från Hirshs (2011) studie; being, doing och learning. Resultatet visar att de flesta av de upprättade IUP:erna är obrukbara i sin helhet, då de saknar en eller flera delar. Det förekommer en del being- och doing-mål som inte är relaterade till läroplanen. Det mest framträdande målet är learning-mål kopplade till läroplanen. Den formativa och summativa bedömningen återfinns i lika stor utsträckning i de analyserade IUP:erna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Lundén, Nina. "Den individuella utvecklingsplanen : - det formella uppdraget och lärares strävan att uppnå dess intention." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-318.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet. Det leder i sin tur lärarna till att bilda sig uppfattningar av hur de ska förhålla sig till uppdraget. Lärares uppfattningar kring hur uppdraget ska förverkligas visar två skilda sätt. Det ena sättet fokuserar på läroplanens mål att uppnå och det andra sättet på läroplanens mål att sträva mot.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lindvall, Linus. ""Formen har inte riktigt landat än"." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36128.

Full text

Abstract:

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området.Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010). The purpose of this study is to conduct a survey on primary school teachers who teach civic education from grades 2-9 and how they reason about individual development plans, written assessments and formative assessment as well as the correlation between them. The aim is also to see how these reasoning is consistent with the Education Act and to determine what development opportunities exist within the area.The results show that teachers perceive a lack of guidance from the Swedish Board of Education in terms of direction of how these documents will be used and how they are designed. The teachers also felt that a government standardization might be needed to expand and clarify student documentation, and develop and improve the formative features of these documents. The results indicate that the teachers' attitudes and perceptions of IUP, written assessments and formative assessment are in line with the Education Act (Department of Education, 2010).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rajamäki, Frykén Anneli, Regina Svensson, and Lena Torstenfelt. "På väg mot målen : En studie om samverkansprocessen kring individuella utvecklingsplaner ur ett lärar-, elev- och föräldraperspektiv." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-778.

Full text

Abstract:

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts. Dessa har bestått av lärar- och föräldraenkäter samt av elevintervjuer. Resultatet visar att elever och för-äldrar upplever stor delaktighet kring arbetet med IUP. Studiens resultat visar även att eleverna genom IUP fått en större medvetenhet över sitt lärande. Beträffande lärarper-spektivet visar vårt resultat att lärarna anser det viktigt att involvera elever såväl som föräldrar. Lärarnas motiv för att involvera eleven i arbetet med IUP är att skapa delak-tighet, motivation och ansvarstagande hos eleven för en ökad måluppfyllelse. Samman-taget visar vår studie att en god samverkansprocess kan leda till ökad måluppfyllelse för eleven. Since January 2006, an individual development plan (IUP) should be prepared for every pupil in comprehensive school. The aim of development plan is to support pupils’ pos-sibilities to fulfil the goals of the National curriculum. General counsels of the National Board of Education (2005) states that both pupils and parents should be given the pos-sibility to influence on and participate in the work with IUP. We articulate that the co-operation process between teacher, pupil and parents concerning IUP, is of importance for pupils’ goal fulfilment. Therefore, the aim of the study was to elucidate how stu-dents and parents consider their participation in the cooperation process with IUP, and how the teacher involves students and parents in the process. In order to find out how the cooperation process concerning the individual development plan is considered by teachers, students, and parents, both qualitative and quantitative methods have been used. These consist of teachers’- and parents’ inquiries, and by pupils’ interviews. The result shows that both pupils and parents experience a great deal of participation con-cerning the work with IUP. The result also shows that the students through IUP have improved their awareness of the learning process. Regarding the teachers’ perspective, our study illuminates that teachers consider it important to involve both pupils and par-ents. Teacher’s reason for involving pupils in the work with IUP is to create participa-tion, motivation, and responsibility among pupils for an increased goal fulfilment. All in all, our study shows that a good cooperation process increases pupils’ goal fulfil-ment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Tjädermo, Cecilia. "Individuella utvecklingsplaner : En studie om fyra pedagogers tankar om arbetet me individuella utvecklingsplaner." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8260.

Full text

Abstract:

Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Viberg, Cecilia. "Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28062.

Full text

Abstract:

SammanfattningViberg, Cecilia. (2010). Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och öka förståelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frågar mig alltså här hur ett framgångsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig. För att ta reda på hur lärare resonerar kring den goda individuella utvecklingsplanen har jag gjort en kvalitativ undersökning. Jag har intervjuat sex utvalda pedagoger på en skola med lång erfarenhet av arbete med den individuella utvecklingsplanen. Litteraturen som jag har läst påvisar att teorin i grund och botten är från Vygotskijs tanke om att vi lär oss tillsammans, det sociokulturella perspektivet. Mitt resultat är uppdelat i åtta teman där man kan se den individuella utvecklingsplanen från olika perspektiv. Samsynen och att frilägga mycket tid till arbetet med den individuella utvecklingsplanen är två viktiga aspekter för att en individuell utvecklingsplan ska bli framgångsrik.I slutsatsen bekräftar jag att jag fått många tips om den framgångsrika individuella utvecklingsplanen och det jag behöver allra mest är praktisk träning. I min framtida roll som lärare är jag genom denna undersökning mer förberedd för arbetet med den individuella utvecklingsplanen. I mitt förslag till utvecklingsarbete i skolan och forskning önskar jag att man ska försöka få ett flexibelt basmaterial gällande målkonkretiseringar och matriser i olika ämnen. Det hade sparat mycket tid och på så sätt kunnat vara en av riktningsvisarna i den individuella utvecklingsplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lilienberg, Cohn Anne, and Marie Sundberg. "Individuella utvecklingsplaner : Språk och fokus - en analys av skriftliga formuleringar." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7736.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska. Vi undersökte lärares skriftliga formuleringar i elevernas individuella utvecklingsplaner för att ta reda på vad som utmärker ett bristfokus och hur man formulerar sig positivt framåtsyftande. Utifrån textanalysen studerade vi även ansvarsfördelningen och vad vi kunde hitta som utmärker ett gemensamt och sakligt språk. Resultatet visar att nästan hälften av de undersökta mål- och tillvägagångssätten utgår från elevers brister och svårigheter, trots Skolverkets tydligt formulerade syfte om att utgå från elevens starka sidor och uttrycka positiva förväntningar. I över hälften av de beskrivna tillvägagångssätten beskrivs eleven som ensam ansvarig för att nå måluppfyllelse trots att Skolverket rekommenderar en gemensam ansvarsfördelning. Vår undersökning visar också att lärare har svårt att sakligt formulera mål och tillvägagångssätt. Vi tror att det beror på det som vårt resultat visar, nämligen att lärare saknar ett yrkesspråk på metanivå. Signifikativt för ett yrkesspråk på metanivå i vår undersökning är god kunskap om styrdokumentens mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Karlsson, Anneli. "Extra anpassningar i elevers IUP - individuella utvecklingsplaner." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28930.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Fagerström, Linda. "Att arbeta med individuella utvecklingsplaner." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7563.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans värld. I studien kommer jag att intervjua lärare för att ta reda på deras erfarenheter gällande IUP och jag vill även ta reda på vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas även att lärarna kan jämföra deras tidigare arbetssätt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansåg att reflektion till det egna lärandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, därför kommer jag även att granska tidigare forskning kring barns lärande/inlärning. Lärarna som blivit intervjuade har en positiv inställning till införandet av IUP. De ser flera fördelar än nackdelar med det nya arbetsverktyget. De kan redan se en ökad måluppfyllelse och elever som i större grad är medvetna om sitt eget lärande. Det negativa de kan se är tiden och då menar de brist av tid att få in de individuella utvecklingsplanerna i det vardagliga arbetet. De lärare som intervjuats saknar alla en nationell mall att följa, de individuella utvecklingsplanerna blir så olika från skola till skola. Detta medför i sin tur att eleverna får olika förutsättningar för att lyckas nå de uppsatta målen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Andersson, Camilla, and Karin Malmqvist. "Verksamhetsinriktade IUP med schabloniserande och normbärande uttryck för barns lärande och utveckling : En studie om individuella utvecklingsplaner i förskolan." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6006.

Full text

Abstract:

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nyström, Jeanette, and Linda Skog. "Den individuella utvecklingsplanen Tidstjuv eller pedagogiskt hjälpmedel?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-895.

Full text

Abstract:

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan. Fördelarna lärarna ser är bland annat att det är lättare att individualisera undervisningen, eleven ser sitt eget lärande och vid eventuella skol/lärarbyten så underlättar den individuella utvecklingsplanen övergången.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Farkas, Sophia. "iup vs. åp : vad är bäst för eleven?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6020.

Full text

Abstract:

<h1>Abstract</h1> This paper focuses on whether individual development plans as well as action programmes are needed.Pupils in need of particular support get to be involved in an action programme – the school needs to provide any particular support a pupil needs. However, the individual development plan does not substitute the action programme. Thus an action programme as well as an individual development plan will be provided to students in need of particular support.The individual development plan follows the pupil throughout the entire education, regardless of whether its content changes, whilst the action programme pertains to a limited period of time. Pupils that are not in need of particular support are not likely to need to set goals for themselves in addition to those already set outside of school. An action programme is primarily concerned with affecting the conditions under which the pupils carry out their work. The results of my study indicate that the individual development plan is yet another duty on part of the teachers, but with exceptionally scarce repayment. According to teachers at the school explored, the individual development plan generates little or no progress for pupils already involved in an action programme. A thoroughly crafted action programme is sufficient, according to teachers participating in the study. A pupil not in need of particular support will not need the individual development plan either, according to the teachers – it would merely be another paper to look at during development talks, but it would not benefit the pupil or the teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Svensson, Johanna, and Sara Johansson. "IUP – Hur arbetar man med individuella utvecklingsplaner i skolan?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3116.

Full text

Abstract:

I vår undersökning kommer vi att visa hur man använder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgå från dessa frågeställningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjälp av IUP? Hur går det till när man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgången tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling på deras egen nivå och konkretiserar de mål som eleverna, enligt styrdokumenten, läroplaner och kursplaner, ska uppnå. Vi jämför sedan resultaten av våra intervjuer med det som redan finns framforskat från andra forskningsstudier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Vikström, Åsa. "Individuella utvecklingsplaner : Ett redskap som utvecklar elevernas lärande?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5406.

Full text

Abstract:

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Tinderholt, Rebecca. "Helhetssyn eller individuell bedömning? : Förskollärares syn på IUP och hur de arbetar med dem." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5179.

Full text

Abstract:

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:How does preschool teachers use the individual development plans?Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Henningson, Anette. "IUP i skolan : Vad tycker lärare och elever om IUP och hur impementeras IUP i skolan?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-314.

Full text

Abstract:

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP.För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken.Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar.Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse.Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan.Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling. This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP.I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school.In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality.The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers.The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches.Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Petersson, Linda, and Gabriella Ericsson. "IUP : Hur använder pedagoger den individuella utvecklingsplanen i förskolans verksamhet?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1786.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frågor som vi har ställt oss är hur pedagoger i förskolan går tillväga inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner och på vilket sätt pedagogerna tar hänsyn till barnens IUP när de planerar verksamheten.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat sex pedagoger från tre olika kommuner. Vi har sammanställt vårt resultat utifrån våra intervjufrågor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar på ett liknande sätt när de upprättar IUP. De samtalsunderlag som de använder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill säga att belysa barnets utveckling och lärande. Pedagogerna ser föräldrarnas synpunkter som en viktig del i upprättandet av barnets IUP. När det gäller vilken hänsyn pedagogerna tar till barnens IUP menar pedagogerna att det handlar om vilka möjligheter verksamheten erbjuder barnet i relation till den utveckling de befinner sig i. I resultatet kan vi även se att barnens IUP bidrar till en kontinuerlig arbetslagsdiskussion. Detta bidrar till att verksamheten är under pågående förändring med utgångspunkt i barnens IUP.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Karlsson, Ida, and Annika Ekberg. ""Man ser verkligen varje barn" : Pedagogers åsikter om individuella utvecklingsplaner." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2252.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner. De ansåg att det var utvecklande både för dem själva samt för barnen/eleverna. De menade även att det ledde till delaktighet för pedagog, barn/elev och vårdnadshavare samt att målen synliggjordes. De som ställde sig negativa till individuella utvecklingsplaner menade att det är tidskrävande och att fokus riskerar att hamna på barnets/elevens svaga sidor. Arbetssättet med de individuella utvecklingsplanerna ser liknande ut mellan studiens skolor medan det skiljer sig avsevärt mellan de undersökta förskolorna, då den ena förskolan aktivt arbetar med individuella utvecklingsplaner och den andra inte gör det. Alla de pedagoger i studien som arbetar med individuella utvecklingsplaner har även fått utbildning av något slag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Eriksson, Tigist. "Individuella utvecklingsplanen : Diskursanalytiska perspektiv på förutsättningar för delaktighet och inflytande." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87240.

Full text

Abstract:

Vi får höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs därför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna är den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbärare till vårdnadshavare gällande elevens kunskapsutveckling i skolan. Vårdnadshavare och skola ska på så sätt dela på ansvaret så att man tidigt upptäcker och åtgärdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen är ett dokument med framåtsyftande fokus på elevens hela skolutveckling. Därför ska den vara formulerad utifrån de möjligheter för utveckling som eleven har. Det som också är centralt i dokumentet är att den skrivs utifrån ett trepartsamtal där elev, vårdnadshavare och lärare/mentor tillsammans utifrån jämlika förhållanden och genom balanserad delaktighet och inflytande, sammanfattar överenskommelser i utvecklingsplanen. I den här undersökningen har jag valt att titta på hur utvecklingsplanen kan analyseras utifrån begreppen delaktighet och inflytande, och hur det synliggörs i utvecklingsplanernas innehåll. Utvecklingsplanernas innehåll och ibland bristen på detsamma, har analyserats utifrån en diskursanalytisk bas och som vilar på Foucaults teorier om makt- och kontrollprinciper. Från den grunden har jag även kompletterat med analysverktyg enligt Faircloughs teori om technologisation samt Bernsteins skolspecifika teoriram klassificering, inramning, igenkänningsfaktor och regler för insikt. Tillsammans kompletterar analysverktygen den bild av elevens och vårdnadshavares olika förutsättningar för delaktighet och inflytande som görs synlig utifrån utvecklingsplanens text och utformning. Det som analysens resultat visar kan också nyanseras utifrån Patemans delaktighetsmodell, som en skendelaktighetsdiskurs. Intentionerna om delaktighet och inflytande i arbetet med utvecklingsplanen blir i praktiken svårt att uppnå utan att involverade parter får adekvat stöd och kunskap kring utvecklingsplanens process. Analysen visar även att i de undersökta utvecklingsplanerna har varken elev eller vårdnadshavare synbart varit delaktiga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Thenfors, Linderoth Sara. "Hur står det skrivet? - En studie av individuella utvecklingsplaner." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35954.

Full text

Abstract:

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad. Det är dessa tre områden som kan sägas utgöra delar av den diskurs som fångas i uppsatsen.De subjektspositioner som har skrivits fram i materialet har i resultatet presenterats som fyra olika positioner för elev, lärare och vårdnadshavare som är möjliga att inta. Genomgående i resultatet förs en diskussion om vad dessa olika positioner kan betyda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Jönsson, Maria, and Monica Prins. "Att se framtiden an med IUP : En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4873.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Janzon, Malin, and Cecilia Johansson. "Samarbete mellan hem och skola : med den individuella utvecklingsplanen som redskap." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6564.

Full text

Abstract:

Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder. Vi intervjuade sex stycken pedagoger och sex stycken föräldrar samt utförde två deltagande observationer under två utvecklingssamtal där de använde IUP som grund. Vi kunde tydligt urskilja ett gemensamt mönster i respondenternas svar och i den tidigare forskningen, som vi använde till att kategorisera resultatet och resultatanalysen med. Vår undersökning visade att både pedagoger och föräldrar upplevde samarbete som en självklarhet men att det var svårt att praktisera detta samarbete i verkligheten. Alla ville ha en öppen och regelbunden kommunikation men det visade sig att både pedagogerna och föräldrarna ansåg att tiden inte räcker till för ett djupare samarbete. Flera av respondenterna tog upp förslaget med att använda Internet som ett verktyg för ett bättre och mer regelbundet samarbete. I det stora hela blir slutsatsen positiv och de flesta upplevde att samarbetet fungerade bra samt att IUP har varit ett bra redskap för att utveckla samarbetet mellan hem och skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Lindström, Camilla, and Katrin Karlsson. "Individuella utvecklingsplaner : På vilket sätt och varför använder pedagogerna IUP i förskolan?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1783.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är främst att undersöka vilken uppfattning och erfarenheter olika pedagoger inom förskolan har av individuella utvecklingsplaner samt på vilket sätt och varför pedagogerna använder IUP.Utifrån våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier, intervjuer samt genomfört en enkätundersökning. Vi har även samlat in IUP underlag av pedagogerna vid intervjutillfället.Svaren på intervjuerna och enkätundersökningen visar att pedagogerna har börjat skriva IUP av två olika anledningar, dels utifrån eget initiativ och dels utifrån beslut som initierats av kommunen. Genom intervjuerna, enkäterna och IUP underlagen framkom det att pedagogerna använder IUP som ett sätt att lyfta fram och se det enskilda barnet, dess starka sidor och behov. IUP används även som ett sätt för pedagogerna att utveckla sitt pedagogiska arbete och verksamheten. Studien visar också att föräldrarnas delaktighet i det egna barnets utveckling har ökat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lindberg, Hanna, and Maria Forsberg. "Pedagogisk dokumentation : Pedagogers syn på inlärning i samband med individuella utvecklingsplaner (IUP)." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1599.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP. Det framkom även olika attityder som kan ha betydelse för hur den pedagogiska dokumentationen och arbetet kring IUP utformas. Eftersom den nya regeringen har på förslag att IUP:n ska avskaffas kan det vara relevant att i vidare forskning undersöka vilka konsekvenser det får för den pedagogiska dokumentationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Larsson, Sara, and Marie-Louise Bengtsson. "Möjligheter och hinder i arbetet med individuella utvecklingsplaner i grundskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-618.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande. En kvalitativ metod har varit utgångspunkt i arbetet, för att få reda på lärares synpunkter kring IUP. Det har gjorts intervjuer med sex lärare i tre olika kommuner. Av resultaten framgår blandade inställningar kring arbetet med IUP. Flera har varit positivt inställda och sett flera möjligheter med IUP, medan andra känt osäkerhet med det nya arbetssättet. Den vanligaste möjligheten de intervjuade såg var att tydligheten som IUP ger gör det lättare för elev, föräldrar och lärare att följa elevens utveckling. Ett hinder som framgick av resultatet var att IUP lätt kan bli en pappersprodukt och inte ett levande dokument.Ett sort tack till de lärare som har ställt upp på intervjuerna och för den positiva inställning som funnits till studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Holst, Elisabet. "IUP i grundskolan - ett lärarperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31071.

Full text

Abstract:

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet. Min slutsats är, eftersom det är upp till varje skola att utforma sin egen modell för arbetet med IUP, att det kommer att finnas stor variation mellan skolor och kommuner. Vikten av att förankra arbetet i den pedagogiska grundsyn som lärarna och skolorna arbetar mot, är avgörande för ett meningsfullt genomförande. From the spring of 2006, every pupil in the Swedish comprehensive school, is to have an individual plan of development. This essay aims to find out how teachers think and reason about the introduction of the individual plan of development, IUP, in the Swedish comprehensive school. In order to find out, I interviewed six teachers in the Swedish comprehensive school The result shows that the attitude towards the introduction of IUP, on the whole was positive. The teachers hope that in the course of time it will develop into a great help for them in their profession. But the teachers are also a bit worried, that the introduction of IUP will require a lot of time and work before it has become a natural part of the daily school work. My conclusion is, since it is up to each school to develop their own model for the work with the IUP, that there will be a great variation between schools and municipalities. The importance of anchoring the work with the IUP in the basic pedagogic outlook which every school must work towards, is essential for a meaningful implementation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Andersson, Therese, and Katrine Hagström. "Den individuella utvecklingsplanen - styrning via "frihet"? : en studie ur ett makt- och styrningsperspektiv." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1199.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den här studien är diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner. Resultat: Vi har tolkat att diskursen i de individuella utvecklingsplanerna är styrd utifrån styrdokument och då främst utifrån kursplaner i kärnämnena. När det gäller de mål, som ses som centrala att utveckla förekommer en relativt sammanhållen diskurs trots att de undersökta planerna skiljer sig åt i utformningen. Resultatet i studien visar att olika faktorer som storlek, rubriker, språkbruk och disponering i utvecklingsplanerna styr till viss del planernas innehåll. Det är huvudsakligen två olika kategorier av mål som skrivs fram i planerna. Det handlar då främst om kunskapsmål i kärnämnena men även till viss del sociala mål. Större delen av kunskapsmålen är uppnåendemål som ska nås genom att träna till skillnad från de sociala målen som är strävansmål och syftar till att ändra ett beteende hos eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Individuell utvecklingsplan (IUP)'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles