Academic literature on the topic 'Individuella lärstilar'

Uppsatsens främsta syfte är att undersöka vilka olika inlärningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap läraren har om individuella lärstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lärstilar. Utifrån Dunns lärstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkät, intervju och observation för att titta på hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstå på vilket sätt de lär sig bäst. Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlärning, hjärnan och dess funktioner, minne och förståelse. De tre teorierna jag kommer att använda mig av är Dunns inlärningsteori, Howard Gardners åtta intelligenser och Edward de Bonos syn på inlärning. De metoder som används i undersökningen är enkätundersökning, intervju med lärare och egna observationer. Resultaten pekar på att de flesta barnen i klassen är auditativa/visuella. Läraren arbetar, till viss del, med individuell inlärning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. Läraren talar även mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsäger till viss del resultaten av enkätundersökningen.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt. Detta arbete har därför karaktären av aktionsforskning.Lärstilar är ett centralt begrepp i studien och några av dessa presenteras under teoridelen. Studien pekar på vikten av att läraren känner till såväl sin egen som elevernas lärstil för att rikta lärandet på ett adekvat sätt. Lärstilsanalyserna i studien är dels självskattningar men också ett beteendetest som avser att mäta vilket sinne som är dominant hos lärare och elever. Undersökningsgruppen visade sig ha dominans för visuell inlärning och auditiv redovisningsstil och jag själv testades som flexibel inlärare och kinestetiskt dominant i redovisningssituationer. Slutsatsen av studien är att jag som lärare bör individualisera på ett sätt när jag möter en specifik grupp och på ett sätt i min kontakt med den enskilda eleven. Denna studie visar att lärarrollen är mycket komplex och att läraren måste behärska flera olika roller för att kunna individanpassa undervisningen. Boström (1998) menar att den viktigaste frågan för pedagogens lektionsplanering är om eleverna kan ta emot informationen på det sätt läraren använder då han/hon lägger upp lektionen. Om så inte är fallet gäller det naturligtvis att planera om.
I´ve been thinking about how to teach in a classroom for all individual needs. When I was searching for answers to this question, I decided to find out more about learningstyles. Then I examined which was my own learningstyle as a teacher. Next step was to make an analysis of learningstyles among students in the class I was teaching. Finally I would, by assistance of earlier research and litterature, find out how knowledges about my own and the students learningstyle could help me teach in a more individual way. This project is therefore a kind of research in action.Learningstyles is a keyword in the study and some of theese are presented in the part of theories. The study points to the fact that it`s important that the teacher is aware of both his/her own learning style as well as the styles of the students when he/she´s conducting the individual learning. The analyses of learningstyles in this study are both selfcontrolling and a test based on behavior that has to check which senses are dominant among teachers and students. The testgroup showed a dominance of visual input and audiotive output. I showed no special dominance when receiving information but I´m kinesthetic when I accounts information. The conclusion is that I should – in my role as a teacher – individualize in one way when meeting a specific group, and in a another way when meeting the individual student.The study shows that the role of teaching is very complex and that the teacher has to command many different roles to make teaching individual. Bostrom (1998) thinks that the most important question, for the teacher, when it comes to planning, is if the students are able to recieve the information according to the teacher planning. If not, it´s time to change the plan.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning. Resultaten av föreliggande studie visar att eleverna lär sig klockan på ett lustfyllt sätt med hjälp av metodverktygen och att minnesbehållningen är hög men att mer omfattande studier skulle behövas för få generaliserbara resul-tat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika.

The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.