Dissertations / Theses: 'Individuella utvecklingsplaner'

1

Viper, Gunilla, and Bragner Sirpa Wedman. "Förskola och individuella utvecklingsplaner." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7652.

Full text

Abstract:

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger på strävansmål för verksamheten och i Förskolans läroplan, Lpfö 98, finns inga krav på individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas på bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och används i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar har vi arbetat med såväl intervjuer som enkäter. Vi har intervjuat 8 förskollärare, medan 26 förskollärare och 3 rektorer svarat på enkät. Huvudresultatet i undersökningen visar att majoriteten har en positiv inställning till individuella utvecklingsplaner i förskolan. De används både som redskap i vardagsarbetet på individ- och gruppnivå och som en kombination av vardagsredskap och dokument i samband med utvecklingssamtal. En tredjedel av de tillfrågade menar att det skett en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, medan en tredjedel anser att så inte är fallet. De återstående vill eller kan inte ta ställning till frågeställningen. Det stora flertalet av de tillfrågade är eniga om att antalet barn i förskolegrupper är för stort i förhållande till antalet vuxna och anser detta vara orsaken till ökningen av andelen barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Undersökningen tyder alltså på att denna ökning mera beror på organisationen än på de enskilda individerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Tjädermo, Cecilia. "Individuella utvecklingsplaner : En studie om fyra pedagogers tankar om arbetet me individuella utvecklingsplaner." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8260.

Full text

Abstract:

Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Fagerström, Linda. "Att arbeta med individuella utvecklingsplaner." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7563.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans värld. I studien kommer jag att intervjua lärare för att ta reda på deras erfarenheter gällande IUP och jag vill även ta reda på vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas även att lärarna kan jämföra deras tidigare arbetssätt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansåg att reflektion till det egna lärandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, därför kommer jag även att granska tidigare forskning kring barns lärande/inlärning. Lärarna som blivit intervjuade har en positiv inställning till införandet av IUP. De ser flera fördelar än nackdelar med det nya arbetsverktyget. De kan redan se en ökad måluppfyllelse och elever som i större grad är medvetna om sitt eget lärande. Det negativa de kan se är tiden och då menar de brist av tid att få in de individuella utvecklingsplanerna i det vardagliga arbetet. De lärare som intervjuats saknar alla en nationell mall att följa, de individuella utvecklingsplanerna blir så olika från skola till skola. Detta medför i sin tur att eleverna får olika förutsättningar för att lyckas nå de uppsatta målen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Berggren, Uhr Therese, and Olsson Ulrika Falkman. "Individuella utvecklingsplaner i ett lärarperspektiv." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7726.

Full text

Abstract:

Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Persson, Kith. "Elevers syn på individuella utvecklingsplaner." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35094.

Full text

Abstract:

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education. Som ett hjälpmedel för den individuella elevens utveckling ska enligt skolförordningen individuella utvecklingsplaner upprättas för alla elever. Arbetet med detta är redan långt framskridit i vissa kommuner. Föreliggande undersökning handlar om elevers syn på individuella utvecklingsplaner. Arbetet kan ses som ett komplement till en tidigare undersökning i samma kommun om föräldrars och skolpersonals syn på utvecklingsplanen, och är baserat på en enkätundersökning och på observationer. Resultaten visar att eleverna har en ganska positiv syn på sina individuella utvecklingsplaner och att deras tankar och åsikter kring den sammanfaller förvånansvärt väl med resultatet av motsvarande föräldraundersökning. Undersökningen svarar på de frågor som ställts, men väcker också nya angående hur de individuella utvecklingsplanerna ska utformas och användas i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bäckström, Nässlander AnneLie, and Catharina Lindkvist. "Elevers delaktighet i upprättandet av individuella utvecklingsplaner/individuella studieplaner." Thesis, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8013.

Full text

Abstract:

I våra arbeten som lärare inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan stöter vi ofta på debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med våra elever. Vi har valt att göra en jämförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesärskolan upplever delaktighet i upprättande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lärare kan underlätta så att elever ska kunna förstå, påverka och känna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte så mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesärskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gått en tid sedan reformen infördes så kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprättandet kan se ut idag och då även göra en jämförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesärskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bättre studieresultat. Individuella utvecklingsplaner bör inte bara innehålla korta och långsiktiga mål för eleven och verksamheten, utan även skapa lustfyllt lärande genom att eleven får svar på sina frågor ”varför ska jag kunna detta”? I och med detta menar Wennbo att eleverna även efter skolan kommer att vilja vara delaktig i det framtida samhället. På Skolverkets hemsida (Skolverket, 2007 a) kan man läsa att kravet på individuella utvecklingsplaner i grundskolan har haft stort genomslag. Drygt ett år efter att reformen genomfördes använder ca: 95 procent av lärarna individuella utvecklingsplaner för sina elever. För eleverna har individuella utvecklingsplaner inneburit större engagemang och delaktighet. Eleverna ska själva vara med och formulera utvecklingsmålen, vilket gör dem mer uppmärksamma på sina styrkor och svagheter I rapporten använder vi oss ofta av förkortningen IUP när vi menar individuella utvecklingsplaner, även ordet vårdnadshavare nämns i stället för föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lilienberg, Cohn Anne, and Marie Sundberg. "Individuella utvecklingsplaner : Språk och fokus - en analys av skriftliga formuleringar." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7736.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska. Vi undersökte lärares skriftliga formuleringar i elevernas individuella utvecklingsplaner för att ta reda på vad som utmärker ett bristfokus och hur man formulerar sig positivt framåtsyftande. Utifrån textanalysen studerade vi även ansvarsfördelningen och vad vi kunde hitta som utmärker ett gemensamt och sakligt språk. Resultatet visar att nästan hälften av de undersökta mål- och tillvägagångssätten utgår från elevers brister och svårigheter, trots Skolverkets tydligt formulerade syfte om att utgå från elevens starka sidor och uttrycka positiva förväntningar. I över hälften av de beskrivna tillvägagångssätten beskrivs eleven som ensam ansvarig för att nå måluppfyllelse trots att Skolverket rekommenderar en gemensam ansvarsfördelning. Vår undersökning visar också att lärare har svårt att sakligt formulera mål och tillvägagångssätt. Vi tror att det beror på det som vårt resultat visar, nämligen att lärare saknar ett yrkesspråk på metanivå. Signifikativt för ett yrkesspråk på metanivå i vår undersökning är god kunskap om styrdokumentens mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Odén, Emma. "Individuella utvecklingsplaner : Det livslånga lärandet som styrningspraktik." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19192.

Full text

Abstract:

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Svärdh, Karin, and Gabriella Gelinder. "Elevers uppfattningar om arbetet med individuella utvecklingsplaner." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-219.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Fridén, Fredrik. "Individuella utvecklingsplaner - politiska argument och empirisk erfarenhet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29685.

Full text

Abstract:

I c-uppsatsen Individuella utvecklingsplaner – argument anförda till barn, föräldrar och pedagoger, skriven av Fredrik Fridén, har jag haft som utgångspunkt att ta reda på vilka argument som främst framhålles inför beslutet av individuella utvecklingsplaner (IUP). Jag har gjort textanalyser i officiella texter och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på Björkskolan (fingerat namn). I den första och andra problemformuleringen utgår jag från tre perspektiv; barns, föräldrars och pedagogers perspektiv. 1.Med vilka olika motiv/argument föreslår de statliga utredarna för individuella utvecklingsplaner?2.Vilka argument anför pedagogerna på Björkskolan om IUP?3.Vilka skillnader finns i de officiella skälen för IUP och pedagogernas uppfattning på Björkskolan?De statliga utredarna anför bl.a. att IUP är ett redskap för att öka föräldra- och elevinflytandet, att det ska ske kontinuerlig dokumentation och att nå ökad måluppfyllelse. Pedagogerna som medverkat i studien bedömer att IUP kan bli ett utmärkt stöd till utvecklingssamtalen, men också att de på ett tydligare sätt kan se elevernas utveckling. Avslutningsvis lägger utredarna stor vikt på IUP’n vid elevens övergång från en skolenhet till en annan. Björkskolans pedagoger nämner inte ens IUP som ett redskap för att underlätta vid elevens övergång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Karlsson, Anneli. "Extra anpassningar i elevers IUP - individuella utvecklingsplaner." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28930.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Tinderholt, Rebecca. "Helhetssyn eller individuell bedömning? : Förskollärares syn på IUP och hur de arbetar med dem." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5179.

Full text

Abstract:

This study assesses preschool teachers’ views and implementations of individual development plans. The Swedish National Agency for Education (2005b) has established that the individual development plan should point in a forward direction and give the pupil influence over its own learning and development, and it should be a natural ground work for teachers’ and working teams’ continuous followup and workplanning. The agency (2005b) does not establish how the individual development plans should be practically implemented in preschool since its not stipulated by law. Therefore, the aims of this study is to investigate some preschool teachers’ view on the individual development plans and how they work with them. My question formulation is:How does preschool teachers use the individual development plans?Are there differences in how the preschool teachers in the same working team use the individual development plans?To fulfill these aims a qualitative survey with three preschool teachers was utilized. The results are a compilation from the interview questions asked. The results show that the three participating preschool teachers, view positively on using individual development plans in their work. But earlier studies indicates that there are some risks associated with using individual development plans. The risks are about individual focus and assesments which is in contrast to the government’s intention of a more comprehensive view. Even though the preschool teachers uses the individual development plans to bring out the positive qualities and interests in the children, they feel that there are too little time for planning and discussion together with the other teachers in their working team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Vikström, Åsa. "Individuella utvecklingsplaner : Ett redskap som utvecklar elevernas lärande?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5406.

Full text

Abstract:

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bengtsson, Catharina, and Persson Maria Toft. "Individuella utvecklingsplaner - en studie av ett utvecklingsarbetes förberedelse." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3489.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor är, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) träder i kraft den 1 januari 2006. Vår undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser något som visar hur olika förberedda skolorna är inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vårt undersökningsmaterial är bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. Två andra sko-lor har använt sig av IUP-material i något eller några utvalda skolår. Resterande sex skolor har ingen erfarenhet av arbete med IUP.I detta arbete beskriver vi också processen från IUP som förslag till slutlig lag. Vi har även valt att studera områdena ledarskap och utvecklingsarbete eftersom de är fak-torer som kan påverka förberedelsearbetet med IUP.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Karlsson, Filippa. "Individuell utvecklingsplan- Vad händer sen? : En studie i hur en lärare säger sig uppfatta den egna uppföljningen utav individuella utvecklingsplaner." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118512.

Full text

Abstract:

This study describes and analyzes how one teacher perceives her monitoring of the students´individual plans of development as expressed in the Education Act chapter 10, 13§. Today there are nonational guidelines published in the monitoring area for these plans of development, although this is anobligation for all teachers in Sweden. Also, it presents some students´ opinion on this and how themonitoring affects their learning.The progressive perspective on learning with the content spirit of the concepts responsibility,participation and experience, as well as research in this field provides the background for the study.The most important features of the data were presented in relation to these three concepts and thecommon themes found between them.The study reveales that the monitoring of the individual plans of development can never be taken forgranted due to the absence of national guidelines on this matter. Either the intention of this absence isto hand over to a professional profession, such as teachers, to decide themselves how the work shouldbe designed, or they are not capable of doing this based on their education and the other conditionsgiven in their work. The conclusion is therefore that it is up to each school and each teacher to decideon how to work with this matter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Olsson, Monika, and Susanne Eklund. "Individuella utvecklingsplaner – Ett nytt verktyg i den pedagogiska verksamheten." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-346.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrån två olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förändringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar också på hur det nya verktyget förhåller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. Utifrån Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner är tänkt att se ut.För att kunna belysa vårt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lärare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika årskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lärarnas tankar angående införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat på att lärarnas tankar om det nya uppdraget på många sätt är delade. Det de alla dock är överens om är att de känner att de inte har fått tillräckligt med information för att ta sig an det nya uppdraget. När det gäller kvalitetsaspekten så är den dominerande tanken att det nya verktyget i sig inte kan leda till någon kvalitetshöjning, utan att det även krävs andra resurser. När det gäller förändringsaspekten så är den ledande tanken att det främst kommer att innebära mycket merarbete för lärarna, men att det också kan hjälpa lärarna att se eleverna bättre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Mårell-Olsson, Eva. "Att göra lärandet synligt? : Individuella utvecklingsplaner och digital dokumentation." Doctoral thesis, Umeå universitet, Interaktiva medier och lärande (IML), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59420.

Full text

Abstract:

Since 2006 there have been two major changes to the Swedish Education Act. In January 2006, the first change, concerning nine-year compulsory school, took effect. The Act now requires that Personal Development Plans (i.e. individuella utvecklingsplaner – IUP) be introduced for students in elementary school, special schools for disabled children, Sami schools and special schools. The second change came into effect in July 2008. The content of the personal development plan was expanded to contain not only plans for future development, but also teachers’ written assessments of students’ knowledge and learning process. To implement the new regulations and support teachers’ work, many schools have turned to digital tools. The combination of new regulations and digital tools has generated new, unexplored circumstances for teachers, students and parents. The aim of this thesis is to provide a greater understanding of the work process with students ́ personal development planning and the role of digital documentation in this process. The aim is also to investigate students’, teachers’ and guardians’ experiences and participation. The main focus is on experience of the work processes associated with the recent reform of methods for communicating students’ knowledge and learning processes. To better understand this new educational situation, students’, parents’ and teachers’ experience of working according to the new regulations has been analysed and problematized. The research questions address how the use of digital tools influences the process, in what ways the process affects students’ and parents’ participation and in what ways the students’ identity work is affected by the communication and work process. The study is based on qualitative semi-structured interviews, a survey study and a document analysis. The material was analysed through an inductive thematic analysis. The analysis draws on activity theory and theories focusing on participation at higher and lower levels, and on social relationships through concepts of power and control, as well as visible and invisible pedagogy. Patterns in the material were analysed using concepts of communicative and strategic communication, negotiation of influence, self-regulation and techniques for disciplining, positioning processes and the individual’s approach to a prevailing norm. The concept of cultural capital has also been used as an analytical concept. Students, parents and teachers all state that the process is now, finally, about the student’s personal learning. Thus, the study shows that students’ goals and personal planning do not significantly affect teaching in schools. Responsibility for achieving the goals is left to the student alone. Students can decide when and how they will work towards the goals in the plan. The follow-up process is concentrated to the discussion on progress with parents each semester where new goals are set for the student. The study also shows that the process with the personal development plans is focused on students’ behaviour and on transforming students into model students who perform at their absolute best. The study also shows that parents are entering as a new player – their child’s representative in negotiation. Teachers on the other hand are trying to manage the work process rationally by copying and pasting written opinions among several students and formulating and adapting students’ goals to suit their teaching. Students’ personal development plans are significant texts where players other than the student and his or her parents or teachers, are able to scrutinize and criticise the content as the student’s plans are public documents. All in all, the study shows that the whole work process with students’ personal development plans requires both awareness and understanding of the importance of language and wording. The work process is not only about learning; it is also about power, control and negotiation. ”Ja, det blir typ mycket bättre koll på, jag tror det blir bättre så här koll på vad man behöver träna på”, beskriver Ella 11 år. Ella refererar till de ändringar i grundskoleförordningen som gör gällande att alla elever i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen och vad hon tror att de nya bestämmelserna kommer att leda till. Vad får de nya bestämmelserna och arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna för betydelse för elever, föräldrar och lärare? Vad får användningen av ett digitalt verktyg i sammanhanget för betydelse? Handlar arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen enbart om att synliggöra elevers kunskaper och lärande eller innefattar den även något annat? Den här avhandlingen handlar om den arbetsprocess som sker när elever, föräldrar, och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal samt upprättar individuella utvecklingsplaner för elevernas lärande med stöd av ett digitalt verktyg. Syftet med avhandlingen är att med stöd av aktivitetsteori och teorier om delaktighet och inflytande samt makt- och kontrollprinciper ge en ökad förståelse för arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna. Syftet är också att utforska betydelsen av digital dokumentation och hur arbetet inverkar på möjligheterna till delaktighet och inflytande samt elevernas identitetsarbete i arbetsprocessen. Både elever, föräldrar och lärare uttrycker i studien att det nu äntligen handlar om elevens eget lärande och att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna möjliggör ett förändrat arbetssätt i den riktningen. Studien visar dock att arbetsprocessen med elevers individuella utvecklingsplaner handlar om mer än enbart elevens lärande. I studien framträder fenomen som makt, kontroll och förhandling. Det framträder också en förestä̈llning om en mönsterelev som förväntas bidra till ett gott arbetsklimat och som presterar sitt allra yttersta. Eleverna, förldrarna och lärarna deltar i skapandet av mönstereleven frå̊n olika perspektiv, med olika motiv och med olika strategier. Elevers individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen är betydelsefulla texter vars innehåll både kan granskas och kritiseras av andra än eleven, dess föräldrar och lärare i och med att utvecklingsplanen är en offentlig handling. Detta kräver både en medvetenhet och kunskap om arbetsprocessen och vad språket och formuleringarna i de skriftliga omdömena om eleven kan få för betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Svensson, Johanna, and Sara Johansson. "IUP – Hur arbetar man med individuella utvecklingsplaner i skolan?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3116.

Full text

Abstract:

I vår undersökning kommer vi att visa hur man använder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgå från dessa frågeställningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjälp av IUP? Hur går det till när man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgången tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling på deras egen nivå och konkretiserar de mål som eleverna, enligt styrdokumenten, läroplaner och kursplaner, ska uppnå. Vi jämför sedan resultaten av våra intervjuer med det som redan finns framforskat från andra forskningsstudier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Stenholm, Victoria, and Maria Liljedahl. "Inför individuella utvecklingsplaner : - en studie om undervisning och dokumentation." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-289.

Full text

Abstract:

Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation. Det vi väljer att fokusera är individuella utvecklingsplaner (IUP). Våra forskningsfrågor är; Hur beskriver lärare sitt arbete med att individanpassa undervisningen? Hur anser lärare att en individuell utvecklingsplan ska se ut? Har lärare som arbetar med äldre barn en annan syn på IUP än de som arbetar med de yngre?Vi har genomfört sex intervjuer med lärare som arbetar med barn i olika åldrar i grundskolan. De har berättat om sina tankar om IUP, vilka redskap som används idag och hur de kan se en möjlig förändring av undervisning och arbetssätt för att kunna arbeta med IUP som ett fungerande verktyg i skolan.Vår undersökning visar på att flera faktorer påverkar och blir påverkade vid införandet av IUP. Utvecklingssamtalen kommer att genomgå en förändring eftersom en individuell utvecklingsplan ska upprättas vid de tillfällena. Åtgärdsprogrammen fortsätter vara ett verktyg som ska hjälpa de elever som inte når upp till målen. De största förändringarna kan komma att bli i undervisningssituationer eftersom i och med att IUP införs understryks vikten av att undervisningen individanpassas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Thenfors, Linderoth Sara. "Hur står det skrivet? - En studie av individuella utvecklingsplaner." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35954.

Full text

Abstract:

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad. Det är dessa tre områden som kan sägas utgöra delar av den diskurs som fångas i uppsatsen.De subjektspositioner som har skrivits fram i materialet har i resultatet presenterats som fyra olika positioner för elev, lärare och vårdnadshavare som är möjliga att inta. Genomgående i resultatet förs en diskussion om vad dessa olika positioner kan betyda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Farkas, Sophia. "iup vs. åp : vad är bäst för eleven?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6020.

Full text

Abstract:

<h1>Abstract</h1> This paper focuses on whether individual development plans as well as action programmes are needed.Pupils in need of particular support get to be involved in an action programme – the school needs to provide any particular support a pupil needs. However, the individual development plan does not substitute the action programme. Thus an action programme as well as an individual development plan will be provided to students in need of particular support.The individual development plan follows the pupil throughout the entire education, regardless of whether its content changes, whilst the action programme pertains to a limited period of time. Pupils that are not in need of particular support are not likely to need to set goals for themselves in addition to those already set outside of school. An action programme is primarily concerned with affecting the conditions under which the pupils carry out their work. The results of my study indicate that the individual development plan is yet another duty on part of the teachers, but with exceptionally scarce repayment. According to teachers at the school explored, the individual development plan generates little or no progress for pupils already involved in an action programme. A thoroughly crafted action programme is sufficient, according to teachers participating in the study. A pupil not in need of particular support will not need the individual development plan either, according to the teachers – it would merely be another paper to look at during development talks, but it would not benefit the pupil or the teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Friborg, Ingela. "IUP- Ett verktyg för elevens lärande : En kvaliatativ intervjustudie om lärares arbete med individuella utvecklingsplaner." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8064.

Full text

Abstract:

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process. To find out teachers working methods with IUP qualitative interviews were performed and the theoretical base used in the study are Strandberg's (2006, 2009) interpretation of Lev Vygotskij's theory. For the analysis of the results the ad hoc method has been used. The result shows that teachers use multiple methods in the work with IEP that can give students a better understanding of their own learning process. Students are invited and encouraged to participate and to interact with classmates and with the teacher take active responsibility for their own learning process. The results shows that conversation and the dialogue is a big part of the work with IUP and possibly the dialogue can be seen as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process. Many of the strategies and approaches that have emerged in this study can be used in several different ways and it has implications for the impact they have on student understanding of the learning process and their knowledge. Varje elev i grundskolan ska enligt gällande styrdokument ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från och med 1 januari 2006. Planen ska främst syfta till en högre måluppfyllelse men också till att eleven ska få en ökad förståelse för sin egen lärprocess och kunskapsutveckling. Min erfarenhet är att några elever trots arbetet med IUP har svårt att se sin egen lärprocess och det har varit utgångspunkten i min studie. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera lärares arbete med individuella utvecklingsplaner i årskurs ett till sex ur ett lärarperspektiv. Målet var att identifiera strategier och metoder som skulle kunna bidra till att utveckla IUP som ett verktyg i elevens lärande och förståelse för den egna lärprocessen. För att ta reda på lärares arbetssätt med IUP användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som används i studien var Strandbergs (2006; 2009) tolkning av Lev Vygotskijs teori. För analysen av resultatet har ad hoc metoden använts. Resultatet visar på att lärare använder många metoder i arbetet med IUP som kan ge elever ökad förståelse för den egna lärprocessen. Elever bjuds in och uppmanas att vara delaktig och att i samspel med klasskamrater och med läraren ta ett aktivt ansvar för sin egen lärprocess. Resultatet tyder på att samtalet och dialogen utgör en stor del av arbetet med IUP och möjligen kan samtalet ses som ett verktyg för elevens lärande och förståelse för den egna lärprocessen. Många av de strategier och metoder som framkommit i studien kan användas på flera olika sätt och det får konsekvenser för vilken påverkan de har på elevens förståelse av sin lärprocess och sin kunskapsutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Karlsson, Ida, and Annika Ekberg. ""Man ser verkligen varje barn" : Pedagogers åsikter om individuella utvecklingsplaner." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2252.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner. De ansåg att det var utvecklande både för dem själva samt för barnen/eleverna. De menade även att det ledde till delaktighet för pedagog, barn/elev och vårdnadshavare samt att målen synliggjordes. De som ställde sig negativa till individuella utvecklingsplaner menade att det är tidskrävande och att fokus riskerar att hamna på barnets/elevens svaga sidor. Arbetssättet med de individuella utvecklingsplanerna ser liknande ut mellan studiens skolor medan det skiljer sig avsevärt mellan de undersökta förskolorna, då den ena förskolan aktivt arbetar med individuella utvecklingsplaner och den andra inte gör det. Alla de pedagoger i studien som arbetar med individuella utvecklingsplaner har även fått utbildning av något slag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Larsson, Sara, and Marie-Louise Bengtsson. "Möjligheter och hinder i arbetet med individuella utvecklingsplaner i grundskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-618.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande. En kvalitativ metod har varit utgångspunkt i arbetet, för att få reda på lärares synpunkter kring IUP. Det har gjorts intervjuer med sex lärare i tre olika kommuner. Av resultaten framgår blandade inställningar kring arbetet med IUP. Flera har varit positivt inställda och sett flera möjligheter med IUP, medan andra känt osäkerhet med det nya arbetssättet. Den vanligaste möjligheten de intervjuade såg var att tydligheten som IUP ger gör det lättare för elev, föräldrar och lärare att följa elevens utveckling. Ett hinder som framgick av resultatet var att IUP lätt kan bli en pappersprodukt och inte ett levande dokument.Ett sort tack till de lärare som har ställt upp på intervjuerna och för den positiva inställning som funnits till studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Norda, Malin. "Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen : – Vilka former av bedömning förekommer?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24150.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att belysa och kategorisera innehållet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen på några grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera innehållet i utvecklingsplanerna för att visa vilka summativa respektive formativa bedömningar som förekom. Även andra former av bedömningar identifierades. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyserades och kategoriserades bedömningarna först övergripande utifrån om de var relevanta eller irrelevanta i en formativ bedömning. Inom de två grupperna kunde sedan undergrupper skapas. Under forskningsgenomgången framkom att en formativ bedömning består av tre delar varav en är summativ. Resultatet visade att de två första delarna, en summativ kunskapsbedömning och en formativ målrelaterad bedömning vanligen var beskrivna, men att den tredje delen, den formativa processrelaterade bedömningen, ofta saknades. Den formativa bedömningen blev då begränsad. Även om försök till en formativ bedömning gjorts i de individuella utvecklingsplanerna, framstod bedömningen huvudsakligen som summativ. Vikten av att bedömningen görs i relation till ett tydligt mål framhålls i forskning och föreskrifter som refererades i studien. Ett resultat som framkom i analysen av bedömningarna i utvecklingsplanerna var att det framför allt var bedömningar av elevens utveckling i övrigt som saknade kopplingar till mål, vilket innebar att de framstod som personrelaterade och inte levde upp till föreskrifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Bertilsson, Lena, and Britt-Marie Åberg. "Mötas eller mätas? En studie om individuella utvecklingsplaner i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3155.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om hur det som benämns individuella utvecklingsplanerna tolkas och används i förskolorna. De frågor vi sökt svar på är varifrån kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda på detta så har vi granskat åtta olika typer av utvecklingsplaner som används på förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrån ett postmodernt perspektiv där man anser att det inte finns ”normala barn” och absoluta sanningar, har vi upptäckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rådde under moderniteten då man utgick från utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lärande i dessa dokument. I respondenternas svar framkom det att man främst såg dessa planer som underlag vid utvecklingssamtal och vid överlämning till skolan, och att kravet kom från ”uppifrån”. Detta finns inte belägg för i Lpfö 98, eller i publikationer från skolverket. Skolverket är kritiskt till att man bedömer barn från så tidig ålder, vilket också problematiseras i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Gustafson, LiseLotte, and Siw Norling. "Syn på social utveckling och kunskapsutveckling i särskolans individuella utvecklingsplaner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29556.

Full text

Abstract:

Syftet med vår kvalitativa studie har varit att belysa hur social utveckling och kunskapsutveckling kommer till uttryck i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har samlat in 24 individuella utvecklingsplaner för att analysera dessa uttryck. Vi har använt olika metoder vid analys av de individuella utvecklingsplanerna. De är koncentrering, kategorisering, berättelse, tolkning, ad hoc samt metoden modellering. Vi gjorde en tabell förutsättningslöst där vi strukturerade upp innehållet i varje elevs utvecklingsplan, som bedömdes utgöra uttryck för social utveckling respektive kunskapsutveckling. Därefter sorterade vi grundsärskolans IUP:er för sig och gymnasiesärskolans IUP:er för sig och analyserade elevens uttryck med avseende på social utveckling respektive kunskapsutveckling. Av studien att döma, har vi kommit fram till att de skriftliga uttrycken med avseende på kunskapsutveckling är övervägande för elever på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Men att uttryck med avseende på social utveckling är nästan lika mycket förekommande som kunskapsutveckling för de elever som går på gymnasiesärskolan. I studien framkommer att vissa inte har med Skolverkets riktlinjer i sin dokumentation och att de individuella utvecklingsplanerna är väldigt olika utformade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Thernell, Harriet, and Margareta Svensson. "Individuella utvecklingsplaner Utvärdering och Kvalitetsutveckling av verksamheten i två kommuner." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31346.

Full text

Abstract:

Utvärdering av Individuella utvecklingsplaner Föreliggande arbete är en utvärdering av ett system för individuella utvecklingsplaner som utgår från en bedömning av barnets behov. Detta system för individuella utvecklingsplaner ingår som en del i ett kvalitets- och utvecklingsarbete på flera nivåer. Utvärderingen bygger på intervjuer av personalgrupper inom förskola, förskoleklasser och grundskola årskurs 1 till 9 samt enkätundersökning genomförd med föräldrar och skolledare inom Kävlinge och Svalövs kommuner. Genom studien avses följande frågeställningar belysas: Är individuella utvecklingsplaner en bra metod att sätta fokus på barnets behov? Leder individuella utvecklingsplaner till ökad delaktighet för föräldrar? Leder individuella utvecklingsplaner till kvalitetsutveckling av verksamheten? Ett sammanfattande resultat av denna utvärdering är att individuella utvecklingsplaner leder till att barnets behov sätts i fokus, men att detta faktum inte med självklarhet får effekter för den verksamhet barnet vistas i. Individuella utvecklingsplaner kan inte i nämnvärd grad anses leda till ökad delaktighet för föräldrar. Individuella utvecklingsplaner som ett kvalitetsutvecklande instrument har svårt att få genomslag i förskola och skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lindström, Camilla, and Katrin Karlsson. "Individuella utvecklingsplaner : På vilket sätt och varför använder pedagogerna IUP i förskolan?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1783.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är främst att undersöka vilken uppfattning och erfarenheter olika pedagoger inom förskolan har av individuella utvecklingsplaner samt på vilket sätt och varför pedagogerna använder IUP.Utifrån våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier, intervjuer samt genomfört en enkätundersökning. Vi har även samlat in IUP underlag av pedagogerna vid intervjutillfället.Svaren på intervjuerna och enkätundersökningen visar att pedagogerna har börjat skriva IUP av två olika anledningar, dels utifrån eget initiativ och dels utifrån beslut som initierats av kommunen. Genom intervjuerna, enkäterna och IUP underlagen framkom det att pedagogerna använder IUP som ett sätt att lyfta fram och se det enskilda barnet, dess starka sidor och behov. IUP används även som ett sätt för pedagogerna att utveckla sitt pedagogiska arbete och verksamheten. Studien visar också att föräldrarnas delaktighet i det egna barnets utveckling har ökat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lindberg, Hanna, and Maria Forsberg. "Pedagogisk dokumentation : Pedagogers syn på inlärning i samband med individuella utvecklingsplaner (IUP)." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1599.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP. Det framkom även olika attityder som kan ha betydelse för hur den pedagogiska dokumentationen och arbetet kring IUP utformas. Eftersom den nya regeringen har på förslag att IUP:n ska avskaffas kan det vara relevant att i vidare forskning undersöka vilka konsekvenser det får för den pedagogiska dokumentationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Arvidsson, Petra. "Individuella utvecklingsplaner - En studie om kunskapssyn och kunskapsbedömning sett ur ett lärarperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34910.

Full text

Abstract:

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebär att grundskolan är skyldig att upprätthålla en IUP för alla grundskoleelever från årskurs ett till årskurs nio. Intentionerna med IUP är att öka måluppfyllelsen i skolan. Detta på grund av att sedan läroplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte når upp till målet godkänd successivt ökat i grundskolan. Men det är också en förordning som möjliggör att alla elever får rätt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling.Utgångspunkten för såväl IUP och styrdokumenten i grundskolan är att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn på kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper. Syftet med denna studie är att belysa om dessa intentioner och ambitioner korrelerar med lärarnas kunskapssyn och kunskapsbedömning.Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare på grundskolans senare stadier i Malmö. Vid kvalitativa intervjuer utgör den hermeneutiska tolkningen en central punkt vid sammanställningen av data.Resultatet och tillika slutsatsen i undersökningen är att lärarnas syn på kunskap harmoniserar med både IUPs och läroplanens kunskapssyn. Däremot kan man tolka en viss motsägelsefull attityd från lärarna mot den kunskapsbedömning som IUP och styrdokumenten förespråkar. Enligt lärarnas egna utlåtanden använder de formativ bedömningsform i undervisningen, men samtidigt framgår det i studien att de saknar förtroende för elevers förmåga att självvärdera sitt arbete och sin arbetsinsats, som är en viktig ingrediens i formativ bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Andersson, Camilla, and Karin Malmqvist. "Verksamhetsinriktade IUP med schabloniserande och normbärande uttryck för barns lärande och utveckling : En studie om individuella utvecklingsplaner i förskolan." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6006.

Full text

Abstract:

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sandberg, Maria. "IUP-vad är det? : En studie av individuella utvecklingsplaners innehåll." Thesis, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10082.

Full text

Abstract:

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att måluppfyllelsen i skolan skulle förbättras och att elevers och vårdnadshavares delaktighet skulle stärkas. I detta arbete ser jag närmare på vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats är planer från år åtta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig åt gällande vad som dokumenteras i dessa. Totalt fyra grundskolor har deltagit i studien. Resultatet visar att det som sätts i fokus i planerna är elevernas nya mål. Dessa mål är framför allt kopplat till elevernas kunskapsutveckling och lärande, dock sällan till den sociala utvecklingen. Målen är nästan uteslutande av långsiktig karaktär där inga delmål förekom direkt i planerna. Vem som var ansvarig för måluppfyllelsen dokumenterades i många fall men studiens resultat visar på att vårdnadshavarens och lärarens åtaganden kan förstärkas. Elevernas framsteg påvisades inte i planerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Jönsson, Maria, and Monica Prins. "Att se framtiden an med IUP : En analys av framtidsplaneringen i individuella utvecklingsplaner." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4873.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framåtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhållande till elevernas framtida lärande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehållsmässig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmärksammat att IUP är mer tillbakablickande och nulägesbeskrivande än framåtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger på eleven och föräldrarna. Resultatet av vår undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte är tillbakablickande och nulägesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framåt i tiden. Däremot håller vi med Skolverket om att mycket av ansvaret fördelas till elever och vårdnadshavare. I vår undersökning kan vi konstatera att de handlingsstrategier som formuleras i IUP:er oftast är kortsiktiga och många gånger syftar på andra saker än kunskapsmål. Vår övergripande slutsats är att planeringen i de IUP:er vi analyserat är kortfattad och ofta vagt och lösryckt formulerad, det saknas oftast konkret formulerade lång-siktiga mål och det saknas också tydliga tillvägagångssätt för hur målen ska nås.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Eriksson, Malin. "Vad händer med förskolans undervisning? : En kvalitativ studie av individuella utvecklingsplaner i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21474.

Full text

Abstract:

This is a study on individual development plans (IDPs) in pre-school and their relationship with the teaching performed. Skolverket does not mention the IDPs in their steering documents for pre-school, and have in a separate memo discouraged from the use. Yet reports show that many of the pre-schools in Sweden are using IDPs. Teaching in pre-school is expected to be a mixture of care and learning without clear boundaries to the scientific topics pre-school aims to introduce children to. The purpose of this study is to investigate if the use of IDPs affect the teaching in pre-school. The questions this study will try to answer are: What is the purpose of IDP in pre-school? In who´s interest are IDPs used? Does the use of IDPs affect the educational methods used? The method chosen for this study is the triangulation method, which can give a more complete view on how the work with IDPs is performed. The study was performed on a private pre-school in central Sweden and uses analysis on the IDPs as well as the local educational plans together with qualitative interviews of both teachers and management. The results of the study show that the purpose of using IDPs mostly seems to revolve around measuring and raising the standard of work in pre- school. Furthermore, my interpretation is that it is the pre-schools interests, not the children’s, which control the goals set up for the children and the work. The pre-school in my study show in their local educational plan that they understand and follow the steering document from Skolverket regarding the methods of education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Andersson, Therese, and Katrine Hagström. "Den individuella utvecklingsplanen - styrning via "frihet"? : en studie ur ett makt- och styrningsperspektiv." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1199.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den här studien är diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner. Resultat: Vi har tolkat att diskursen i de individuella utvecklingsplanerna är styrd utifrån styrdokument och då främst utifrån kursplaner i kärnämnena. När det gäller de mål, som ses som centrala att utveckla förekommer en relativt sammanhållen diskurs trots att de undersökta planerna skiljer sig åt i utformningen. Resultatet i studien visar att olika faktorer som storlek, rubriker, språkbruk och disponering i utvecklingsplanerna styr till viss del planernas innehåll. Det är huvudsakligen två olika kategorier av mål som skrivs fram i planerna. Det handlar då främst om kunskapsmål i kärnämnena men även till viss del sociala mål. Större delen av kunskapsmålen är uppnåendemål som ska nås genom att träna till skillnad från de sociala målen som är strävansmål och syftar till att ändra ett beteende hos eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Katura, Caroline, and Maria Malmgren. "Implementering av de individuella utvecklingsplanerna - från riksdag till den enskilda skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27857.

Full text

Abstract:

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftligaomdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning avelevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var elevenbefinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är attundersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett frånriksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuatförtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksammalärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellanårskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna. I vårtresultat framkom att hanteringen av IUP inte fått de effekterna som eftersträvats.Implementeringsproblematiken som vi observerat grundar sig i otydlig styrning frånhuvudman, lärarnas inställning, minimal respons från förvaltningen vid införandet ochverksamheternas olika organisationsvariabler. Detta har lett till att det råder en osäkerhetkring arbetssättet med IUP och den kontinuitet som Skolverket förespråkar riskerar att gåförlorad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Berglund, Ramona. "Innehåll och insatser i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner : En studie av fyra elevers dokument." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-281.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter. De insatser som dokumenteras i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är oftast insatser på individnivå men det förekommer även insatser som involverar personer i elevens närmsta miljö, såsom mentorer och föräldrar. Det förekommer i stort sätt inga insatser som är renodlade miljöinsatser. Min slutsats är att båda dokumenten är värdefulla för elever i behov av särskilt stöd men för att dokumenten ska främja positiv utveckling behövs med kunskap om själva utformningen av dokumenten och då framför allt om åtgärdsprogrammen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Nimby, Heléne, and Emelie Thoresson. "Individuella utvecklingsplaner – för ökad måluppfyllelse? : Hur lärare uppfattar den ökade dokumenteringens effekt på måluppfyllelsen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9354.

Full text

Abstract:

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas måluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden är lång vid förändringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gällande dokumentationens utformande och innehåll. Detta kan ha fått en betydande roll gällande lärarnas uppfattningar av dokumentets syfte och användning, nämligen att fler elever ska nå de nationella målen. Studien undersöker hur lärare i grundskolan uttrycker att de använder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete läraren ägnar åt denna dokumentation uppfattas bidra till ökad måluppfyllse. Frågan har belysts utifrån ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, där formuleringar och innehåll av dokumentens framåtsyftande delar har granskats. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare inte visste varför den omfattande dokumentationen infördes. Lärarna uppfattar arbetet med IUP som tidskrävande, där tid tas från planering med minskad undervisningskvalitet som följd. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning, då det visar sig att lärare inte upplever IUP med skriftliga omdömen som ett effektivt verktyg som bidrar till ökad måluppfyllelse i den svenska skolan. Genom dokumentanalyserna framkom det att inte lika mycket tid läggs på de elever som enkelt når de bestämda målen, utan dessa elever tenderar att hamna i skymundan i jämförelse med de elever som har svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Eliasson, Lena, and Mia Persson. "Individuella utvecklingsplaner i särskolan – En kvalitativ intervjustudie med arbetslag, och deras syn på IUP." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3342.

Full text

Abstract:

Hösten 2004 började rektorsområdena i undersökningen tala om att utforma ett material som kunde användas i verksamheten för personal, föräldrar och elever. Materialet skulle även gå att använda vid kvalitetsredovisning, till politiker, av verksamheten i särskolan. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning och med etnografisk ansats, gällande hur personalen i särskolan tycker att en Individuell utvecklingsplan ska se ut, vad den ska innehålla och vad den ska användas till.Som teoretisk utgångspunkt valdes Giddens och Helldins syn på individualisering. Även Persson och hans teorier kring specialpedagogik som tvärvetenskapligt forskningsfält lyfts fram.På rektorsområdena valdes fokusgrupper ut för diskussioner. Undersökarna fungerade som moderatorer, vilket innebar att de hade en frågeguide med sig som diskuterades. Under diskussionerna antecknade moderatorerna gruppens mening i de frågor som rektorsområdena ansåg viktigast. Efter de tre träffarna som genomfördes fick respondenterna möjlighet att ge sina synpunkter. Slutligen sammanställdes en lista över de kategorier som båda rektorsområdena ansåg viktigast.Gruppens mening var att IUP materialet ska innehålla små utvecklingssteg från födseln och upp till gymnasiets slut, samt en dokumentation över den pedagogiska verksamheten. Den ska följa särskolans kursplaner och kunna anpassas efter eleven. IUP materialet ska tydliggöra verksamheten för föräldrar, elever och personal. Den ska underlätta utvärdering av insatser som gjorts. Trots att undersökningen endast genomförts på två rektorsområden anser vi att resultatet kan användas som riktlinjer av andra särskolor som ska påbörja utformning av IUP material eller som redan har påbörjat utformningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Toremalm, Lovisa, and Josefin Karlsson. "Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35700.

Full text

Abstract:

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola.I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En kommande lagförändring skulle innebära att kraven på individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen helt avskaffas i årskurs sex till nio och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs ett till fem. Med regeringens lagförslag som utgångspunkt beslutade vi att genom kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma lärare i årskurs ett till sex, göra en djupare studie där vi undersökte hur dessa lärare såg på arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner samt hur de ställde sig till regeringens förslag till lagförändring. Sammanfattningsvis visade vår undersökning att samtliga lärare var positivt inställda till regeringens kommande lagförändring då den förmodligen kommer att minska det administrativa arbetet för lärarna, vilket kan komma att resultera i mer tid för undervisningen. Lärarna i studien redogjorde även för problematik som uppstått vid nuvarande arbete med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, samt för eventuell problematik som kan uppstå vid den kommande lagförändringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Jonsson, Pernilla. "Att följa förskolebarns utveckling utan att bedöma det enskilda barnet." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1847.

Full text

Abstract:

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för.I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras. Det krävs att man som pedagog är insatt i läroplanen och att man tar sig tid att observera och formulera eventuella individuella utvecklingsplaner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Wiremark, Wendin Lisa. "En studie för att se om de traditionella könsrollerna avspeglar sig i förskolornas individuella utvecklingsplaner." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2931.

Full text

Abstract:

Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys.In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles.To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results.The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Jimson, Charlotta. "Individuella utvecklingsplaner : En studie om arbetet med och attityderna till IUP på en 7-9-skola." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1396.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet var att se om lärarna anser att deras arbete har förändrats något sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjälp av intervjuer med fem lärare på en 7-9-skola. Lärarnas arbete på skolan har förändrats, dock inte särskilt mycket då flera av lärarna redan före IUP skrivit protokoll från sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden därför inte är så stor. Den skillnad som dock finns är att alla nu använder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som är intressant i studien är det faktum att de intervjuade lärarna ofta inte direkt nämner att IUP är framåtsyftande, något som Skolverket menar är det viktigaste med IUP, dock blir målen som man tar fram tillsammans med elev och vårdnadshavare av framåtsyftande karaktär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Hellman, Sarika, and Tiana Rapp. "Individuella utvecklingsplaner i praktiken : En fallstudie om IUP och delaktighet på en skola i årskurs fem." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7727.

Full text

Abstract:

Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Audell, Charlott. "Är lärare i idrott och hälsa rätt rustade för IUP? : en kvalitativ studie om individuella utvecklingsplaner." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-440.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:- Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?- Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?- Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg. Urvalsgruppen gjordes av bekvämlighetsskäl, jag har tagit kontakt med ett antal kollegor och frågat om de kunde tänka sig att bli intervjuade angående IUP.ResultatResultatet på studien visar att de intervjuade lärarna i idrott och hälsa upplever tiden som det som saknas mest för att lyckas bättre med IUP.Det finns många fördelar med IUP och lärarna i studien lyfte fram att de ger en tydlig bild till elev och föräldrar. Även det att föräldrar och elever blir mer delaktiga i skolarbetet, är positivt. IUP är även till fördel vid lärarbyten.De svårigheter som lärarna i studien tar upp är bristen av ett gemensamt språk, svårigheter i hur de ska formulera sig när de skriver IUP . Tid för pedagogiska diskussioner mellan lärare, är en annan bit som efterlyses av lärarna.SlutsatsDet är tydligt att lärare i idrott och hälsa upplever ett behov av fortbildning, för att lyckas bättre med hur de ska formulera sig i de IUP. Fortbildningen kan vara i form av pedagogiska diskussioner, men det är viktigt att tid ges till detta. Specialidrottstränar/lärarlinjen 1995-1998

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hallberg, Jeanette, and Anette Björnfot. "Vad menar du egentligen?! : Ett självständigt arbete om hur maktspråket ser ut i grundskolans individuella utvecklingsplaner." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27206.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Fredriksson, Susanne, and Petra Håkansson. "Är ditt barn kontrollerat?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28555.

Full text

Abstract:

Utgångspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om och hur individuella utvecklingsplaner används i förskolan. Vi använde oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur används individuella utvecklingsplaner på de förskolor där informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gällande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram används historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells självregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel på hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer användes till undersökningen där 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrågade. I resultatet urskiljs ett mönster där pedagogerna är positivt och/eller negativt inställda till de individuella utvecklingsplanerna beroende på hur materialet är utformat, deras eget inflytande och hur den är kopplad till förskolans läroplan Lpfö 98.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Rajamäki, Frykén Anneli, Regina Svensson, and Lena Torstenfelt. "På väg mot målen : En studie om samverkansprocessen kring individuella utvecklingsplaner ur ett lärar-, elev- och föräldraperspektiv." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-778.

Full text

Abstract:

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts. Dessa har bestått av lärar- och föräldraenkäter samt av elevintervjuer. Resultatet visar att elever och för-äldrar upplever stor delaktighet kring arbetet med IUP. Studiens resultat visar även att eleverna genom IUP fått en större medvetenhet över sitt lärande. Beträffande lärarper-spektivet visar vårt resultat att lärarna anser det viktigt att involvera elever såväl som föräldrar. Lärarnas motiv för att involvera eleven i arbetet med IUP är att skapa delak-tighet, motivation och ansvarstagande hos eleven för en ökad måluppfyllelse. Samman-taget visar vår studie att en god samverkansprocess kan leda till ökad måluppfyllelse för eleven. Since January 2006, an individual development plan (IUP) should be prepared for every pupil in comprehensive school. The aim of development plan is to support pupils’ pos-sibilities to fulfil the goals of the National curriculum. General counsels of the National Board of Education (2005) states that both pupils and parents should be given the pos-sibility to influence on and participate in the work with IUP. We articulate that the co-operation process between teacher, pupil and parents concerning IUP, is of importance for pupils’ goal fulfilment. Therefore, the aim of the study was to elucidate how stu-dents and parents consider their participation in the cooperation process with IUP, and how the teacher involves students and parents in the process. In order to find out how the cooperation process concerning the individual development plan is considered by teachers, students, and parents, both qualitative and quantitative methods have been used. These consist of teachers’- and parents’ inquiries, and by pupils’ interviews. The result shows that both pupils and parents experience a great deal of participation con-cerning the work with IUP. The result also shows that the students through IUP have improved their awareness of the learning process. Regarding the teachers’ perspective, our study illuminates that teachers consider it important to involve both pupils and par-ents. Teacher’s reason for involving pupils in the work with IUP is to create participa-tion, motivation, and responsibility among pupils for an increased goal fulfilment. All in all, our study shows that a good cooperation process increases pupils’ goal fulfil-ment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Nilsson, Kristina, and Sandra Lanquist. "Att beskriva en elev – en studie gjord i fem olika klasser kring pedagogers språkbruk i individuella utvecklingsplaner." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4538.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket språkbruk pedagoger använder sig av i individuella utvecklingsplaner och därmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera på den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat på tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, där det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har även en kort genomgång av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner från 44 elever granskats där vi med hjälp av diskursteori studerat hur språket används och hur det kan tolkas. Resultatet visar att en diskurs framträder med en tydlig fram- och baksida. Framsidan har vi benämnt som ”den önskvärda elevens beteende” och baksidan som ”den icke önskvärda elevens beteende”. En slutsats som vi kunnat utläsa av vårt resultat är att eleverna i dessa individuella utvecklingsplaner skrivs fram med värderande ord. En bidragande orsak till detta kan vara att lärare styrs omedvetet in på blankettens utformning där det finns vägvisning för hur man kan skriva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Individuella utvecklingsplaner'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles