Dissertations / Theses on the topic 'Indo-Aryan languages'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 18 dissertations / theses for your research on the topic 'Indo-Aryan languages.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Knobloch, Nina. "A grammar sketch of Sauji : An Indo-Aryan language of Afghanistan." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182519.
Full textDenna studie presenterar ett urval av fonologiska och grammatiska drag i sauji, ett indoariskt språk som talas i en by i Kunarprovinsen i nordöstra Afghanistan. Sauji tillhör ett kluster av shinaspråk, som är en undergrupp av de hindukush-indoariska språken som talas i stora delar av nordligaste Pakistan, nord-östra Afghanistan och det omstridda Kashmirområdet. I likhet med många av språken i denna region är sauji knapphändigt beskrivet och därför är målet med den här studien att bidra med en grammatikskiss. Studien är baserat på data som har samlats in under fältarbete i regionen. Resultaten jämfördes med de närmast besläktade språken för att undersöka språket i en bredare kontext. Sauji är i stora drag väldigt likt palula, det närmast besläktade språket, men det har också visat sig att fonologin, lexikonet och även vissa grammatiska drag har påverkats mycket av gawarbati, ett annat indoariskt språk som talas i omgivningen.
Language Contact and Relatedness in the Hindu Kush Region, Swedish Research Council (VR 421-2014-631)
Liljegren, Henrik. "Towards a grammatical description of Palula : An Indo-Aryan language of the Hindu Kush." Doctoral thesis, kostenfrei, 2008. http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=7511.
Full textBowden, Andrea Lynn. "Punjabi Tonemics and the Gurmukhi Script: A Preliminary Study." BYU ScholarsArchive, 2012. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/2983.
Full textShirtz, Shahar. "Patterns of Morphosyntactic and Functional Diversification in the Usage of Cognate Verbs in Indo-Iranian." Thesis, University of Oregon, 2017. http://hdl.handle.net/1794/22720.
Full textRönnqvist, Hanna. "Tense and aspect systems in Dardic languages : A comparative study." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-97603.
Full textPerder, Emil. "A Grammatical Description of Dameli." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93888.
Full textKnobloch, Nina. "A Micro-Typological Study of Shina : A Hindu Kush Language Cluster." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169818.
Full textI den här uppsatsen har 9 indoariska språk som tidigare har klassificerats som shinaspråk analyserats. För att undersöka hur språken är besläktade med varandra har en kognatanalys av det grundläggande ordförrådet genomförts. Dessutom har ett urval fonologiska, morfologiska, syntaktiska, och lexikaladrag analyserats, i syfte att undersöka areala mönster hos språken. Datan för undersökningen bestod huvudsakligen av förstahandsdata, som har samlats in för projektet “Språkkontakt och släktskap i Hindukushregionen”, men även tidigare beskrivningar av språken har används. Resultaten bekräftade mestadels hypoteser om hur shinaspråken är besläktade med varandra, och visade intressanta areala mönster. Det visade sig att shinaspråken delar många drag med andra indoariska språk i Hindukushregionen, såsom SOV ordföljd, användning av postpositioner, grammatisk genus baserat på biologisk kön, och medelkomplexa till komplexa stavelsestrukturer. Andra drag, exempelvis aspiration, retroflexion,och kasuskongruens i nominalfraser, visade större variation och skulle kunna vara relevanta för framtida studier av dessa språk.
Language Contact and Relatedness in the Hindu Kush Region, Swedish Research Council (VR 421-2014-631)
Sjöberg, Anna. "The Use of the Copula in Non-Copula Constructions in the Languages of South Asia." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-360512.
Full textRönnqvist, Hanna. "Fusion, exponence, and flexivity in Hindukush languages : An areal-typological study." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120357.
Full textSpråkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen, Vetenskapsrådet, Projektnummer: 421-2014-631
Svärd, Erik. "Discourse Markers in Dardic Languages : Palula ba and ta in a comparative perspective." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-105704.
Full textDenna studie undersöker diskursmarkörer i dardiska språk (indoariska; Pakistan) med fokus på diskursmarkörer ba och ta i palula i jämförelse med andra språk i regionen, i synnerhet dameli i vilket två markörer med samma form och liknande funktion har observerats. Resultaten visade att palula ba fungerar som topikmarkör, tillsammans med andra funktioner, medan ta enbart signalerar subsekvens, förutom i den adversativa konstruktionen ta... ba. I dameli fungerar både ba och ta som topikmarkörer, tillsammans med andra funktioner så som att ta markerar subsekvens, och konstruktionen ta... ba fungerar i likhet med palula. Av intresse är att kalasha och gawri uppvisade en del likheter, så som att båda har topikmarkörer i form av respektive ta och tä, vilka kan användas i språkens respektive adversativa konstruktioner ta... o och tä... i, varav båda använder en annan markör för det andra elementet. Inget annat språk i urvalet observerades ha en konstruktion lik ta... ba eller en markör lik ba i form och funktion, men alla har en subsekvensmarkör lik ta. Dessa resultat indikerar att palulas markörer ba och ta är en del av ett arealt fenomen som innefattar åtminstone dalgångarna Chitral, Panjkora och Swat, och att palula ursprungligen enbart hade shinas subsekvensmarkör och därefter integrerade damelis system in i språket.
Quasnik, Vanessa. "A micro-typological study of Pashai varieties in Afghanistan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-173541.
Full textHindukushregionen sträcker sig från Afghanistan över Pakistan till norra Indien och hyser de vanligtvis så kallade dardiska språken. De dardiska språken tillhör de indo-ariska språken vilka i isolation och genom kontakt utvecklade eller bevarade drag som inte längre finns i indo-ariska språk utanför regionen. I det pågående projekt “Språkkontakt och språksläktskap i Hindukushregionen” samlades data från mer än 50 språk inklusive nio varietéer av det nordvästra indo-ariska språket Pashai som talas i västra Afghanistan. En kognatanalys och en analys av fonologiska, morfologiska, syntaktiska och lexikala drag genomfördes. Kognatanalysen visar att Pashai varieteterna formar kluster, en västragrupp av de tre västra varieteterna och en östra grupp av de sex östra varieteterna. Struktruanalysen visar en mer skiftande bild av tre potentiella kluster, en grupp av de två mest västra varieteterna, en nordöstra grupp och en centergrupp bestående av en västra varietet och två sydöstra varieteter. Några drag som anses vara delad av språken i regionen kan också konstateras i alla Pashaivarieteter som ensubjekt-objekt-verb följd och postpositioner.
Lange, Noa. "Demonstrative contrasts in Hindukush Indo-Aryan." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135528.
Full textHindukush-indoariska (HKIA) är en omtvistad grupp av indoariska språk som talas i ett språkrikt område från nordöstra Afghanistan, genom norra Pakistan till nordvästra Indien, vilket främst täcker Hindukush-, Karakoram- och västra Himalaya-bergen. Ett anmärkningsvärt drag i ett antal sådana språk är demonstrativsystem med tre nivåer, eller tre deiktiska termer som talare använder för att rikta varandras uppmärksamhet åt referenter vid olika avstånd i deras omgivning. Det har föreslagits att det utmärkande draget för en av HKIA-språkens sådana demonstrativor är det stora avståndet mellan dess referenter och talarna, eller rentav referenternas frånvaro från omgivningen. Syftet med denna studie är dubbelt: i första hand att närmre undersöka demonstrativsystemen hos ett urval av HKIA-språken på basis av fältdata; i andra hand att jämföra dessa data med tidigare beskrivningar av systemen, samt med demonstrativsystem i andra språk som talas i regionen. Resultatet ger bevis för att två demonstrativor i HKIA är avståndskontrastiva, och att en kontrasterar osynlighet från de andra två. Det påvisas dessutom att ett likadant tredelat system finns i språk som talas i området från tre andra genealogiska familjer, vilket tyder på att draget kan vara arealt signifikant.
Language contact and relatedness in the Hindukush Region, Swedish Research Council, Project number: 421-2014-631
Lange, Noa. "Distance and visibility in Gawri demonstratives." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144875.
Full textDetta är en undersökning av demonstrativor i gawri [ISO 639-3: gwc] (Hindukush-indoariskt, HKIA) baserad på fältdata samlade i Islamabad, Pakistan under vintern 2016–2017. Tidigare studier i HKIA rapporterar tredjepersonpronomen med en tredelad demonstrativkontrast, varav två termer särskiljer proximala från distala referenter och en används med tillgängliga referenter utom synhåll. Gawri har i motsats ett femdelat system av demonstrativdeterminerare som är separata från dess personliga pronomen. Denna studie undersöker samtliga demonstrativors deiktiska betydelse, pragmatiska användning och syntaktiska funktion i gawri samt i ett jämförelsesampel med fyra indoariska språk. Syftet är att upptäcka eventuella skillnader i referens till tillgängliga och otillgängliga entiteter, samt huruvida den osynliga demonstrativan är tillämpbar i en exoforisk (situationell) kontext. En modifierad version av Wilkins (1999) demonstrative questionnaire användes för att elicitera data från sju talare. Resultatet visar att gawris osynliga demonstrativa är funktionellt exoforisk vid åtminstone två diskreta avstånd från den deiktiska mittpunkten, medan den är begränsad till tillgängliga referenter i andra HKIA-språk. En omanalys av gawris demonstrativsystem föreslås, vilken reducerar dess termer till två inom var och en av parametrarna avstånd och synlighet.
Language contact and relatedness in the Hindukush Region, Swedish Research Council, Project number: 421-2014-631
Venetz, Jacqueline. "Lexico-Semantic Areality in the Greater Hindu Kush : An Areal-Typological Study on Numerals and Kinship Terms." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170385.
Full textLanguage contact and relatedness in the Hindukush region (421-2014-631)
MELI, GIULIA. "IL DIALETTO DEGLI SHINTE ROSENGRE: ESAME DELLE FONTI E ANALISI DELLA MORFOLOGIA TRA SINCRONIA E DIACRONIA." Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano, 2019. http://hdl.handle.net/2434/694709.
Full textUdaar, Usha. "Ergativity in western Indo- Aryan languages." Thesis, 2016. http://localhost:8080/xmlui/handle/12345678/7161.
Full textDUCCESCHI, Luca. "Talking About This and That: Deictic Pronouns in Dravidian and Indo-aryan Languages." Doctoral thesis, 2012. http://hdl.handle.net/11562/405337.
Full textAccording to the most recent data in India there are at least 452 attested languages, excluding dialects and varieties. All these languages are grouped into four major families: Indo-aryan, Tibeto-Burman, Dravidian and Austro Asiatic. The goal of this dissertation is to account for the behavior of the pronominal systems of six of those languages, representative of 2 of major families, namely Dravidian and Indo-aryan:• Bangla • Hindi • Punjabi • Malayalam • Tamil• Telugu. What is remarkable about these languages (and in general about their language families) is that their pronominal systems are overtly marked by morphemes that realize what I labelled ”deictic features”. As the name suggests, deictic features have a clear relationship with the context of utterance. More specifically, the 3rd person pronouns of many Dravidian and Indo-aryan languages realize an overt morpheme that encodes the position of their referent in the Place of utterance. In other terms, the deictic pronouns that I am analyzing here realize the same features that are realized by demonstratives in languages like English or Italian. However, their behavior, in some specific linguistic contexts, deviates from what is normally observed for demonstratives. The recent typological and theoretical researches on Indo-aryan and Dravidian pronominal systems focus mainly on problems related to reflexivity (blocking effects, long distance binding, etc.), and little attention has been devoted to the relevance of deictic features for a theory of reference. As a matter of fact, even the basic dataset is not available. For this reason, the first phase of my research project focused on the design of a questionnaire that I submitted to native speakers during my fieldwork activity (hosted by the Central University of Hyderabad). The data set that I collected, which constitutes the real backbone of this dissertation, brought to light some previously unnoticed facts, like the behavior of some pronominal elements akin to the English demonstrative pronoun this (a so called “proximal element”) in bound variable reading contexts, that is consistently attested in the two unrelated language families. Some of the most significant consistencies observed in the sample data are successively discussed and, in part, accounted for. However, the language survey is the first on its genre, to my knowledge. As a consequence, many interesting aspects of the behavior of deictic pronouns remained unaccounted for and had to be left aside for future research. The dissertation is structured as follows. In Chapter 1 I provide some basic notions about the referential properties of pronouns and demonstratives to- gether with some facts about the pragmatic uses of demonstratives. In Chapter 2 I discuss some of the most relevant typological facts about the sample languages that are related to reference, such as word order, argument drop, pronominal morphology and distribution of pronouns and anaphors. Chapter 3 contains an exhaustive account of the data that I was able to gather during my fieldwork activity, accompanied by some preliminary generalizations about the classes of data. In Chapter 4, finally, I provide a discussion of some of the most relevant phenomena that resulted from the survey, such as the deictic features mismatches between pronouns and antecedents, and the behavior of proximal pronouns with respect to coreference and binding.
"華嚴字母與明清聲韻學關係考." 2010. http://library.cuhk.edu.hk/record=b5896636.
Full text"2010年8月".
"2010 nian 8 yue".
Thesis (M.Phil.)--Chinese University of Hong Kong, 2010.
Includes bibliographical references (leaves 86-89).
Abstract in Chinese and English.
Xiao Zhenhao.
Chapter 第一章 --- 引言 --- p.1
Chapter 第二章 --- 華嚴字母簡介
Chapter 第一節 --- 字門與華嚴字母 --- p.3
Chapter 第二節 --- 「《禪門日誦》系」考:華嚴字母韻表版本考(上) --- p.13
Chapter 第三節 --- 華嚴字母韻表創作年代補說:華嚴字母韻表版本考(下) --- p.15
Chapter 第三章 --- 華嚴字母韻表與明清小學
Chapter 第一節 --- 華嚴字母與十二攝排序 --- p.20
Chapter 第二節 --- 韻表的作成 --- p.22
Chapter 第四章 --- 華嚴字母所載符號與明清小學 --- p.36
Chapter 第五章 --- 華嚴字母與音素
Chapter 第一節 --- 二合與三合輔音及其相關問題 --- p.45
Chapter 第二節 --- 普世的音系 --- p.46
Chapter 第三節 --- 劉獻廷與華嚴字母? --- p.48
Chapter 第六章 --- 華嚴字母與明清聲韻概念
Chapter 第一節 --- 華嚴字母與古音關係的誤解 --- p.58
Chapter 第二節 --- 華嚴字母與字母數 --- p.62
Chapter 第七章 --- 清廷與華嚴字母´ؤ兼論戴震〈聲韻考〉
Chapter 第一節 --- 清廷與華嚴字母 --- p.72
Chapter 第二節 --- 四庫館臣對華嚴字母的評價 --- p.74
Chapter 第三節 --- 紀昀與戴震〈聲韻考〉 --- p.77
Chapter 第八章 --- 總結與展望
Chapter 第一節 --- 從五十音排序檢討四十二字門 --- p.82
Chapter 第二節 --- 小結與研究展望 --- p.84
參考書目 --- p.86
附錄一四十二字門對音比較 --- p.90
附錄二〈禪門日誦〉系書版本一覽 --- p.104
附錄三內地、台灣所藏單行本「八十華嚴」善本書目 --- p.108
附錄四華嚴字母韻表小韻字比較 --- p.111