Academic literature on the topic 'Industrifastighet'

Samhället idag riktar sig mer och mer mot en av de stora miljöfrågorna - vad ska världen göra för att minska koldioxidutsläppen? En början är att minska ner på energikonsumtionen i hemmen men även industrier borde undersöka vad de kan förbättra. Våra boenden och lokaler står för en ganska stor del av det totala energianvändandet i Sverige.Målet med studien är att undersöka hur mycket energi en äldre industrifastighet kan spara genom olika investeringar och åtgärder. Genom olika utredningar och beräkningar presenteras olika alternativ på besparingsåtgärder. Många äldre byggnader borde ses över, var och vad de kan minska sin energikonsumtion på. Fastigheten som undersökts är belägen i Dalsland och ägs av koncernen Stenqvist. Den största delen av fastigheten är byggd under 1960-talet. Många av fastighetsinstallationerna är monterade under samma tid och kräver åtgärder för att spara energi. De olika åtgärdsförslagen kan appliceras på andra industrier byggda i samma tidsålder eller byggnadsstil. Några av de åtgärder jag har kommit fram till är installation av frånluftsvärmepump. Med en sådan installation skulle företaget spara drygt 250 000 kr/år. En billig men effektiv investering är frekvensomformare. Många av de fläktar som är installerade idag behöver inte köras med konstant fullt flöde utan skulle kunna varva ner och spara energi på det sättet. Enligt dataprogrammet Easy Save kan ända upp till ca 230 000 kr/år sparas in. Fastigheten är mestadels byggd under 60-talet då energipriserna var betydligt lägre, är klimatskalet en stor energislukare. Förr brydde sig varken byggföretag eller ägare om att konstruktionerna inte var täta då energin var så pass billig. Utredning av transmissionsförluster och ofrivillig luftläckning är gjord och resultaten visar att hypotesen stämmer, byggnaden har stora värmeförluster.Det kan vara svårt att övertyga en industriledare om att se över sina installationer och vad som kan sparas in på. Man tänker inte på att det oftast finns stora energibesparingsmöjligheter som kan resulterar i ett bättre ekonomiskt resultat. Det borde vara en tillräcklig dragkraft för de flesta företag.
Society is today focusing more and more on one of the major environmental issues - what should the world do to reduce carbon emissions? A start is to reduce energy consumption in homes but industries should also examine what they can do to improve. Our homes and buildings account for a sizeable proportion of the total energy use in Sweden. The aim of this study is to investigate how much energy an old industrial site can save through various investments and actions. Through various studies and calculations different options for savings is presented. Many older buildings should be revised, on where and what they can do to reduce their energy. The land surveyed is located in Dalsland and owned by the Stenqvist group. The largest part of the property is built in the 1960s. Many of the domestic distribution system were mounted during the same time and calls for measures to save energy. The various proposals for measures can be applied to other industries built in the same age or architectural style. Some of the measures I have come to that would be profitable is the installation of an exhaust air heat pump. With such a setup the company would save 250 000 SEK / year. A cheap but effective investment is power-frequency converter. Many of the fans that are installed today do not need to run with a constant full flow, but could instead unwind and save energy in that way. According to the computer programme Easy Save, up to 230 000 SEK / year can be saved. Because the property was mostly built during the 60s, when energy prices were much lower, the climate cover is a large consumer of energy. Back then neither construction companies nor owners cared if the structures were not tight when the energy was so cheap. Investigation of transmission losses and air leakage is done and the results show that the hypothesis is correct, the building has large heat losses. It can be difficult to convince industry leaders to review their facilities and what can be done to save. This does not mean that there usually are large energy savings to make, which can result in improved economic performance. This should be a sufficient traction for most

Abstract Delta Terminal owns an outdated industrial building which they now rent out to businesses. This property currently has a high energy con-sumption and therfore it is desirable to improve the efficiency. In ordet to reduce the energy consumption within the industrial building enve-lope, the heating systems and lighting are being investegated. A good building envelope emits less heat and thus reduces the energy consump-tion. An energy audit is a tool used to determine the energy loss. A good working environment is essential for customer satisfaction when indus-trial buildings are used as offices. The investigation was carried out through a literature review, oral sources and interviews with tenants. In order to improve the condition of the industrial building from its current situation, a poll based on the View Capture model has been implemented. The model is based on open questions put to the tenants. Worke has been conducted with regards to the problems and sugges-tions for improvement have been developed in appropriate and profita-ble actions. Using regression analysis, the internal rate of return and break-even method has been developed for energy efficiency measures. To implement a new pellet system, a ventilation system and the re-placement of both the lighting and interior windows will provide an industrial building with a more efficient standard. To increase customer satisfaction, new sealing stripes and a refreshment of the common spaces is also recommended. The investigation shows that certain investments meet both energy efficiency and customer satisfaction. The investigation regarding the recommended measures for industrial property was relevant. The objectives of the investigation have been met. Keywords: Efficiency, customer satisfaction, energy

Detta examensarbete har utförts i AB Järn & Rörs lokaler i Lilla Edet. Projektet har varit att modernisera el- och belysningsanläggningen i lokalerna och även ta fram hur mycket en modernare belysning kan spara i energi. Lokalerna innefattar en metallverkstad, bilverkstad, hall, bad och omklädningsrum, personalrum, kontor och ett förråd. Projektet är utfört enligt nuvarande föreskrifter standarder och riktvärden ifrån Elsäkerhetsverket och arbetsmiljöverket. I samtliga lokaler har elsystemet utökats gällande antal uttagspunkter som bör finnas tillhands. Belysningen har uppgraderats ifrån 69 armaturer utrustade med två stycken 33 W T5 lysrör och ett fåtal halogenlampor. Till 59 armaturer utrustade med LED lysrör av olika styrka. Denna uppgradering har gjort att använd effekt till belysningen har minskat ifrån 4167 W till 2246 W vilket är en minskning med 1921 W eller 46 %. Ritningarna över elanläggningens samtliga delar har producerats med programmet EasyEl. Placeringen av armaturerna och ljusberäkningarna har gjorts i programmet DIALux.
This thesis has been carried out in AB Järn & Rörs premises in Lilla Edet, The project was to modernize the electricity and lighting in the premises, and also calculate how much a modernized lighting solution can save in energy. The premises included a metal workshop, garage, hallway, bath and dressing room, staff room, office and a storage room. The project has been carried out in accordance with current regulations, standards and recommendations from the Swedish National Electrical Safety Board and the Swedish work environment authority. The number of power outlets have been increased in all of the rooms to comply with current standards. The Lightning has been changed from 69 luminaries equipped with two 33 W T5 Light Tubes each and a few halogen lamps, to 59 luminaries equipped with LED light tubes of varying power. This change has decreased the amount of power required by the lighting system from 4167 W to 2246 W, which is a decrease of 1921 W or 46%. The electrical blueprints have all been created in the program EasyEl. The placement of the luminaries and the light calculations have all been made in the program DIALux.

In this work, an audit of energy use and the indoor climate in anindustrial property has been carried out and measures taken that canimprove these aspects have been investigated. The property that wasstudied in this project is Munters factory in Tobo. Munters is aninternational company working in AirTech and FoodTech and thefactory in Tobo is the only Swedish Munters factory. The factoryproduces aggregates for dehumidifying air and the material used fordehumidification. The facility has office landscapes, assembly workand production. Today, the factory has an indoor climate that varieswith the seasons, with high temperatures in summer and lowtemperatures in winter. A more constant indoor climate is desired. The audit of energy consumption shows that the energy consumptionfor the year 2019 was approximately 8033 MWh, of which electricityconsumption accounts for 77% and gas consumption for 23%. However,the lack of sub-meters in the plant has made it difficult toidentify exactly how much of the electricity and gas consumptiongoes to heating, ventilation and business processes. Consequently,some estimates and observations have been made to map how energy useis distributed. The indoor climate in the office parts of the plant has during mostof the measurement period had an air temperature within 20-25 °Cand a relative humidity within 20-70%. On extremely cold and hotdays, the temperature and relative humidity may fall outside thespecified ranges. In production, high temperatures were measuredabove 30 °C during summer and temperatures down to 15 °C duringwinter.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april – 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt. Belåningsgraden ligger generellt lite lägre för andra industrifastigheter än logistikfastigheter och avkastningskravet ligger lite högre vilket tyder på att den generella risken är lite högre för andra industrifastigheter än för logistikfastigheter. Den generella åsikten hos fastighetsbolag med ägande av industrifastigheter och mäklarbyråer är att bankerna ställer höga krav på eget kapital. Förutom att ställa krav på eget kapital så vill bankerna gärna inte belåna till mer är 60 % av fastighetsvärdet och ofta inte mer än 50 %. Bankerna belånar ut till lägre belåningsgrad idag än den belåningsgraden som erbjöds för 7-8 år sedan. Logistikmarknaden är annars het och det är många aktörer som vill in på marknaden och nå logistikfastigheter med bra läge. Logistikfastigheter byggs numera på spekulation i Sverige, vilket i kombination med den låga räntan gör det förmånligt att investera i fastigheter som i längden kan öka konkurrensen. Det finns p.g.a. att logistikfastigheter byggs på spekulation risk för överetableringar av logistikfastigheter på olika platser i Sverige. De mest värdepåverkande faktorerna för logistikfastigheter är läget, hyreskontraktet och kassaflödet.
The aim of this dissertation is to do a market comparison between logistic and other industrial property from the perspective of investment risk, mortgage rate, yield, leases and the importance of location. Interviews were carried out with representatives from six segments which are logistic property owning logistic companies/investors, companies owning property of industrial- warehouse or production, assessment institutes/banks, property brokers, logistic companies and logistic development organization/property developers. The interviews were conducted between the 17 of April and the 8 of May 2015. Logistic property is in general seen as a better and safer investment than other industrial property in the banks point of view. Other industrial property can be many other kinds of property such as tire storage, sawmill, industrial production which can be high risk investment and have worse alternative usage than logistic property, although logistic property and industrial warehouses does not differ very much compared to industrial production property. The mortgage rate is lower for industrial property than it is for logistic property and the yield is higher which suggests that the general risk is higher for industrial property compared to logistic property. The general opinion of companies who own property for industrial warehouses and production and property brokers is that the banks have high requirements on equity. The banks do not want to mortgage more than 60 % of the property value and often not more than 50 %. The banks do not mortgage to same mortgage rate that they used to do for 7-8 years ago. The market for logistic property is otherwise hot and there are many players who want to enter the market and get logistic property in good locations. Logistic property are now being built on speculation, which combined with low interest rates making it advantageous to invest in property that may lead to increased competition. Due to logistic property is being built on speculation there is a risk of too high rate of establishment in some places in Sweden. The most value-influencing factors of logistics property is location, the lease, and cash flow.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy &Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States GreenBuilding Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är attbidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifieradesenligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. Islutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sinNordiska organisation.Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sexdelområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt somSkanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhållapoäng vid en certifiering enligt LEED. Metoden för undersökningen har varitsamtal med materialleverantörer och medarbetare från Skanskas organisation somvarit delaktiga i byggprojektet. Material som använts för undersökningen är LEEDfor New Construction Version 2.2 och projektdokumentation av olika slag. Enligtvår undersökning skulle det byggprojekt som vi analyserat kunnat erhålla tre avtotalt 13 poäng vid en certifiering.
The environmental certification system for buildings, LEED (Leadership inEnergy & Environmental Design) was launched in 1998 by USGBC (UnitedStates Green Building Council). USGBC is a non-profit organization aiming foran expansion of sustainable building practices and education. The first ofSkanska’s buildings to be certified according to LEED standards was finished inNorth Carolina in 2001. By the end of February 2009 Skanska made public thatthe system was to be adopted in their Nordic organization.This study examines one of LEED New Construction’s six subcategories,Materials & Resources. The materials handling of a Skanska construction projecthas been analyzed to determine whether it could receive credits if certifiedaccording to LEED. The method used has been verbal contact with materialsuppliers and Skanska staff involved in the construction project. The theoreticalbasis has mainly been LEED for New Construction Version 2.2 and several kindsof project documentation. It is concluded in this study that the construction projectanalyzed could have received three of a total of 13 credits if certified.

Bostadsmarknaden i Stockholm är fortsatt stark, och efterfrågan på unika bostäder växer. En variant på dessa är konverteringar av tidigare industrilokaler till bostäder, där karaktären från den tidigare verksamheten behålls för att skapa en häftig känsla. Allt eftersom staden växer hamnar industriområden i centrala lägen, och marken får ett högre alternativvärde som bostadsmark. Dessa områden har ofta stor potential för lönsamma utvecklingsprojekt. Fastighetsföretag som kommer över marken ställs då inför ett val: att konvertera eller bygga nytt. Flera fastighetsutvecklare har följt trenden med industrikonverteringar. Andra aktörer har vid samma förutsättningar istället valt att riva den tidigare industrin för att nyproducera.  I det här arbetet har ett antal fastighetsföretag intervjuats angående ämnet för att undersöka hur dessa bolag resonerar kring potentiella industrikonverteringar. Företagens praktiska perspektiv jämförs mot teorin för att analysera och diskutera om trenden att konvertera industrier är här för att stanna eller inte. Det har utifrån arbetet kommit fram att företagen tycker det i många fall är allt för kostnadskrävande att genomföra en konvertering. Rådande byggregler medför att det ofta tenderar att bli djupa och mörka bostäder, om konverteringen inte genomförs på rätt sätt. Att paketera en produkt i ett varumärke för att på så vis differentiera sig från andra likartade produkter har i många branscher visat sig vara en framgångsnyckel. I arbetet har frågan hur varumärkesbyggande för bostadsprojekt kan påverka lönsamheten diskuterats med de intervjuade företagen samt i vilken utsträckning de använder sig av det idag.
The property market in Stockholm is remaining strong, and demand for exclusive housing is growing. A variant of these are conversions of industrial buildings to residential, where the industry character of the building is retained to create a unique feeling. As the city is growing industrial areas gain more central locations. These areas often show great potential for profitable development projects. Property developers who acquire these lands have a choice to make: to convert or construct from scratch. Several property developers have chosen to follow the trend of industrial conversions. Others have chosen to tear down the former industries to construct new productions.  In this project, a few property developers have been interviewed concerning this topic, to study their views regarding potential industrial conversions. The companies’ perspectives will be compared against theory to analyze and discuss whether the trend of converting industrial properties is here to stay or not. This project has revealed that property developers in most cases think that converting is to costly. Due to current constructions rules, a converted apartment tends to be deep and dark, if the conversion is not properly conducted. Packaging a product into a brand to differentiate itself from other similar products has proven to be a key to success in several industries. In this project, the question about how branding of residential projects could affect profitability has been discussed with the interviewed companies, and to what extent they use property branding as of today.

I arbetet mot att begränsa de mänskligt orsakade klimatförändringarna förväntas solkraft ha en stor potential till att ersätta energi av fossilt ursprung. Utbyggnaden av solcellsanläggningar ökar starkt vilket medför mer intermittent energiproduktion, vilket även medför ett behov av att lagra energin under dess produktionsvariationer. Litium-jonbatterier har ett brett användningsområde med egenskaper lämpliga för både energilagring och till snabba effektuttag. Syftet i detta arbete var att undersöka potentialen av litium-jonbatterier för att reducera effektbehovet från elnätet samt att öka egenanvändningen av solel för industrifastigheter. Målet var att utforma en beräkningsmodell för att värdera de ekonomiska, energi- och klimatbesparande förutsättningarna av ett sådant system. En modell konstruerades i Microsoft Excel för att utvärderas av tre industrier i en fallstudie. Med hänsyn till industrins lastprofil dimensionerades en installation av solceller och ett batterisystem. Tre driftstrategier betraktades för nyttjandet av batteriernas energilagring, en där kapaciteten endast var avsatt för att reducera effekttoppar över en efterfrågad nivå. För den andra strategin använde batterisystemet dess kapacitet helt fritt för att minska mängden el köpt från elnätet och därmed maximera användningen av den egenproducerade solelen. En kombination av de två driftstrategierna, som dels säkerställde att effektuttaget från elnätet inte översteg en viss nivå samt ökade egenanvändningen av solel, utgjorde den avvägda åtgärden. Lastprofilens karaktäristik skiljde sig mellan de tre industrierna, varpå potentialen och lämpligheten för en solcells- och batterisystemsinstallation varierade. Industri A, vars lastprofil hade en låg baslast med korta och höga effekttoppar visade sig mest lämpad för ett kompletterande batterisystem. Det ökade egenanvändandet av solel med ytterligare 26,1% relativt ett system med endast solceller. För Industri B och Industri C, vars lastprofiler hade tätare mellan topparna, var förbättringen av ett batterisystem mindre, 13,2% respektive 2,8%. Solcellsanläggningen för dessa två fastigheter hade en hög egenanvändning av solelen, varpå den relativa förbättringen av batterisystemet var mindre. Dessa ansågs dock väl lämpad för solceller. Ett minskat behov av el från elnätet resulterade även i en minskad kostnad för el. För Industri A värderades reduceringen av de höga effekttopparna högre än en minskad energianvändning. För Industri B och Industri C var värdet högre att minska energiuttaget än att reducera effektuttaget från elnätet. Ett batterisystem visade sig inte vara ekonomiskt lönsamt utifrån den nuvarande prisbilden. Den ekonomiska återbetalningstiden är i nuläget för lång, vilket kan ändras med sjunkande priser som en följd av en växande marknad. Klimatmässigt skedde största utsläppsminskningen av att solceller installerades, relativt då systemet kompletterades med batterier. Detta till följd av att ökningen av solelens egenanvändning med batterier var relativt liten den som endast solcellerna stod för. Batterisystem, liksom andra energilagringstekniker, kan få en betydande roll för att jämna ut elnätets belastning i framtiden i och med att en ökad andel intermittent elproduktion väntas.