Dissertations / Theses on the topic 'Informationsflöde'

Den här uppsatsen har genomförts i samarbete med Zinkgruvan Mining AB. Gruvan

tillhör Lundin Mining Corporation som är en snabbväxande zinkkoncern. Företaget satsar

mycket på säkerhet som resulterade i att Zinkgruvan hade en bra arbetsskadeutveckling

t.o.m. 2004 som var det bästa året någonsin. Men tyvärr 2005 bröts fallande tendens och

arbetsskadorna steg två år i rad och har fördubblats i slutet av 2006 jämfört med 2004. En

av de möjliga orsakerna för detta är störningar under informationsöverföring inom

företaget. Det här projektet är ett försök att kvalitetssäkra informationsflöden som i sin tur

skulle bidra till mindre arbetsskador.

En genomgång av kända teorier och metoder har gjorts och valts de mest lämpliga

teorierna och metoderna. Informationssamling ägde rum med hjälp av enkät, intervjuer,

observationer samt informella samtal. Valda metoder gav tillfredställande resultat som

senare analyserades med hjälp av vissa statistiska metoder. Till hjälp var författarens egen

erfarenhet som anställd i Zinkgruvan.

Analysen gav tips om målgrupper och åtgärder som skulle genomföras. Tydligen har

entreprenörer men även yngre och mindre erfarna arbetare vissa svårigheter vid

informationsmottagning. Därför behöver de här grupperna mer uppmärksamhet, men

samtidigt får man inte glömma andra grupper. Rekommendationer ges i en lista vars

genomförande skulle eliminera kommunikationsrelaterade arbetsskador.

Projektet kan bli ett bra underlag för kommande aktiviteter och ett steg till mot slutmålet

– skadefri arbetsmiljö.

Slut i hyllan-problematiken är en fråga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste året. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar måste lagernivåer pressas. Det här sker så småningom på bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig särskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbättras för att hög servicegrad ska kunna uppnås utan alltför höga lager. Arbetet är utfört som en fallstudie på Findus och Ica med Findus laxfilé naturell som modellprodukt.

Kartläggningen av informationsflödet i planeringsprocessen har visat på ett komplext flöde där många personer och funktionella enheter från båda företag är inblandade. Undersökningen har också identifierat ett antal svagheter som gör att servicegrad och kostnadseffektivitet försämras.

De problem vi ser grundar sig främst i de ingående aktörernas bristande medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och begränsningar. Detta leder till att förståelse för vilken information som är viktig att förmedla saknas. Vidare saknar processen en tydlig struktur där flera prognoser görs oberoende av varandra med olika underlag och med olika syften. Resultatet blir en hög osäkerhet vilken måste hanteras med säkerhetslager. Undersökningen har visat att kostnadsfokus är svagt i förhållande till servicegrad vilket riskerar försörjningskedjans kostnad-seffektivitet

Vi tror att en ökad integration i en enkel och tydligt strukturerad planeringsprocess skulle kunna förbättra servicegraden och kostnadseffektiviteten. En ökad medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och kostsamma flexibilitet skulle göra fördelarna med informationsdelning tydligare. Att använda balanserade styrmått som belyser försörjningskedjans synkronisering såväl som kostnads-effektivitet minskar risken för att problem döljs med höga lager.

Våra slutsatser visar att det finns en klar förbättringspotential i informationsflödet; förändringar skulle bidra till en högre servicegrad till en lägre kostnad.

Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det

interna materialflödet. Det kan ske med hjälp av affärssystem, vilka är komplexa och

verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt

affärssystem kan påverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med

studien var att undersöka vilka verksamhetsförändringar som sker vid ett

affärssystemsinförande och vilka förändringar som uppkommer i informations-, arbets- och

materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som

genereras ur affärssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan på materialflödet. Detta

leder fram till en presentation av sju riktlinjer, som tillverkande företag bör ha i åtanke vid

införande av affärssystem, för att effektivisera det interna materialflödet. Undersökningen var

av kvalitativ karaktär där en fallstudie genomfördes på Tylö AB. Resultatet av studien visar

att det är tre nyckelfaktorer som påverkar materialflödet i ett tillverkande företag, vilka är

affärssystemet, grunddata och informationshantering. Affärssystemet kan ses som ett verktyg

som skapar förutsättningar för att effektivisera verksamheten. Vidare framkommer det att

korrekt grunddata är en förutsättning för att informationsflödet skall kunna påverka det

interna materialflödet. Detta kan dock endast fungera till sin fulla potential genom

arbetsflödet, vilket är länken mellan informations- och materialflödet.

This report is a study of information quality that has been carried out at Nils Hanssons Åkeri Ltd. The objective was to focus on the information flow at the firm. This was done by three case studies where two departments, the market department and the traffic management department, were studied. These departments were chosen because there is a natural flow of information between them that has not been evident for everybody involved before.

Today, the information flow has a difficulty to contribute to the value creation process. The case studies were analyzed by means of an information quality model where the flaws were made visible. A scale model was designed in order to visualise the balance between the material and the immaterial flow. The scale model visualized that the current focus is the material part. The importance of a well functioning information flow is not prioritized. This makes the scale unbalanced and it weighs over to the material side. In order to restore the balance, it is required that everyone concerned sees the information as a product and not as a by-product.

The case studies led to three improvement suggestions. The first is that NHAB should designate one person that is responsible for the whole information quality process. The next suggestion is to have annual meetings involving the two departments. The third suggestion is to have a central place were the departments can share information. It was also required to have a checklist that can increase the information quality.

Rapporten beskriver tre olika synvinklar utifrån vilka ett antal risker identifieras ur fyra val-da processer. Ämnet för rapporten är således riskidentifiering av sättet att arbeta inom pro-cesserna inköp, planering, repro och produktion. De valda synvinklarna är framtagna ge-nom intervjuer och besök på företaget och fungerar likt teoretisk ram i rapporten. Syn-vinklarna ger mig en möjlighet att titta på processerna med ämnena informationsflöde, kompetens och informationssäkerhet i bakhuvudet. Avsikten är att genom att jämföra hur arbetet verkligen bedrivs på valt företag med teorier i böcker, kunna hitta verkliga risker med att fortsätta arbetet på det sätt vilket det bedrivs idag. Rapporten är strukturerad utifrån de synvinklar vilka beskrivs med teoretisk grund och den fallstudie jag genomfört genom att titta närmare på de fyra valda processerna. Dessa fyra processer har varsin avgörande roll i framtagningen av slutprodukt till kund och är valda för att kunna ge en bild av flödet på avdelningen, men begränsat så att inte avdelningens alla processer är beskrivna. En beskrivning av alla processer skulle bli för tidskrävande och det går inte att fastställa om nya typer av risker skulle identifieras om jag genomfört en granskning av ytterligare processer.

Datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer med processägare och annan personal på Strålfors Svenska AB i Ljungby. Jag har tagit del av interna dokument i from av processkar-tor, beskrivningar av administrativa verktyg och administrativa dokument. Källorna för rapportens litterära del är studier inom informationssäkerhet, kompetens och informations-flöde. De litterära studier är valda utifrån den insamlade informationen ifrån intervjuer och är presenterade såsom synvinklar.

Ett flertal risker identifierades utifrån empirin, vilka lyfts upp och beskrivas likt generella problem, då det inte är trolig att dessa risker är uteslutande unika för just Strålfors Svenska AB i Ljungby. Slutsatsen är att personal inom valda processer har bristande samarbete mel-lan huvudprocesserna vilket gör att kompetensutveckling blir lidande. Problemen med sy-stemanpassning, manuellt arbete, policyn för informationssäkerhet och arbetsordern i pap-persform är alla effekter av att gamla arbetssätt inte ännu har ersatts av nya effektivare ar-betssätt. Tillsist har Informationssäkerhetspolicyn inte utformats på ett tillfredsställande sätt så att personal efterleva den och på så sätt säkrar kontrollen av information.

The report is written from the point of three different perspectives. Out of these perspec-tives I identify a number of risks based on the information I gather from four chosen busi-ness processes, witch are purchase, prepress/repro, planning, and production. The aim of the report is to identify the risks that are connected to the way the personnel are working within the four chosen processes today. By identifying the risks they later can be minimized and taken to consideration of the company. After changing and working with eliminating risks the processes will be armed for future threats and demands, mainly internal since fo-cus is placed on the four specific business processes.

The information for this report is collected through interviews with process owners, gath-ering of internal documents in forms of descriptions and process overviews. The question at issue in the report is supported by theory that mainly is picked from course literature that is connected with the three visual angles. The conclusions are that Strålfors Svenska AB has a number of identified risks within the business processes. Furthermore, there are also risks identified between the processes. The collaboration between processes are not optimized and constitute a risk in it self. The main conclusion is that the personnel have not quit the old way of working and therefore have not adapted to more effective ways to handle information and optimized the everyday work. The general problems that I can ob-serve from the risks are the inconclusive way the collaboration work between the selected business processes. Furthermore, the old way of keeping the work journal in paper form is a problem since the information regarding orders will continue to increase and the amount of information will be to difficult to handle in the old way.

Rapporten beskriver ett projekt utfört på Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte är att identifiera de grundorsaker till varför den från början planerade monteringsplanen inte kan följas på företaget. Utifrån det resultat som inhämtats genom olika metoder är sedan målet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna använda, för att bättre kunna följa monteringsplanen.

I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att få en holistisk syn på varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkätundersökning, observationer och dokumentgenomgång. Med detta upplägg har objektiviteten kunnat höjas avsevärt eftersom problemet kunde studeras på avstånd i andra fasen. Från datainsamlingen kunde flera orsaker identifieras som direkt påverkar att monteringsplanen inte kan följas. Den störst bidragande orsaken är att saldot i företagets affärssystem inte stämmer överens med verkligheten. Anledningen till att saldot inte stämmer kan främst kopplas till fel inrapporteringar och att rutiner samt instruktioner inte efterlevs. En annan orsak som framkom var att körplanen för egentillverkade artiklar inte följs av operatörer och bidrar också till att monteringsplanen inte kan följas. Återupprepningar under lång tid av de ovan nämnda orsakerna har skapat den solidaritet som råder och de murar som finns inom företaget.

Rekommendationer som tillhandahålls företaget är att först och främst bygga in en robusthet i material- och informationsflödet. Detta görs genom att visualisera materialet, använda sig av Kanban och anpassa lastbärarna. För visualisering av material föreslås ett användande av supermarket där alla artiklar samlas på ett ställe och på så sätt kan bättre kontroll erhållas på materialet. Genom att använda sig av Kanban minimerar företaget risken att en viss artikel tar slut. Anpassade lastbärare gör det svårare för operatörerna att begå misstag och alla inblandade kan direkt se om lastbäraren innehåller rätt kvantitet eller inte. För att förbättra kulturen på företaget ges förslag om att öka medvetenheten hos operatörerna. Detta är en väldigt komplex uppgift och det är inget som åtgärdas över en natt. Det som företaget rekommenderas göra är att helhjärtat satsa på utbildningar bland medarbetarna som ska leda till att solidariteten höjs och murarna rivs.

Supply Chain Management innebär styrande av leveranskedjor. En leveranskedja består av leverantörer, tillverkare, distributörer och återförsäljare. I dagsläget bör marknadskonkurrensen vara mellan olika leveranskedjor och inte företag mot företag.

För att erhålla konkurrenskraftiga leveranskedjor krävs det bland annat att företagen nyttjar kommunikation tvärs genom hela leveranskedjan, samt att företagen använder de tekniska hjälpmedel som finns för att förenkla det administrativa arbetet.

En förutsättning för att leveranskedjan skall bli konkurrenskraftig är att företagen som ingår i kedjan vågar delta i informations- och kunskapsutbyte. Med ett sådant utbyte bör företagen höja värdet på slutprodukten till ett reducerat pris.

Syftet med rapporten är att sammanställa en modell över "hur den undersökta kedjans informationsutbyte äger rum idag".

Den undersökta Supply Chain Management-kedjan har kommit en bit på väg, men nyttjar i dagsläget inte Supply Chain Management-filosofins alla konkurrensfördelar. Företagen använder sig bland annat av lager för att tillmötesgå sina kunders krav på snabba leveranser.

Denna uppsats, som behandlar ämnet informationslogistik, är ett arbete utfört av två studenter vid Södertörns högskola vårterminen och höstterminen 2008. Information och flödet av denna är centrala bitar i företags verksamheter, att utveckla hanteringen av information är ett sätt att effektivisera funktioner och att bli mer produktiv. Den centrala frågeställningen och syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetet samt informationsflödet på Scania AB:s materialplaneringsavdelning MSLA, på chassiverkstaden i Södertälje. Vidare är syftet att undersöka informationssystemens användbarhet utifrån materialplanerarnas perspektiv samt ta reda på om MSLA arbetar efter lean production-synsättet och i så fall hur. Insamlingen av empiriskt material har skett genom att en fallstudie har utförts. Materialplanerarnas arbete har kartlagts och empirin har analyserats utifrån teorierna som beskrivs i kapitel två. De centrala teorierna handlar om informationslogistik, informationssystem och lean production. Genom att strategin fallstudie har använts har vi utnyttjat flera olika metoder; en enkät, en observation samt flertalet intervjuer har genomförts. Resultatet av undersökningen är att rätt information för MSLA handlar om avvikelseinformation. Vilken information som krävs styrs i grunden av takten på monteringslinan. Materialplanerarnas verktyg är de olika informationssystemen. De måste ha kunskap om var de hittar informationen. Rätt tid för MSLA innebär att leverantörerna ska ge materialplanerarna proaktiv information. Detta innebär att leverantörerna ska meddela materialplanerarna problem innan de upptäcker en avvikelse. Materialplanerarna ska få informationen i tid för att hinna med sin dagliga checklista. Systemen på MSLA fungerar bra var för sig men tillsammans fungerar de mindre bra.

SO-didaktik