Academic literature on the topic 'Informationsverktyg'

Undersökningens syfte har varit att studera förskolepedagoger/lärares attityd till att förmedla information och utföra administrativa uppgifter digitalt med hjälp av moderna verktyg samt undersöka hur de kommunicerar med föräldrar idag. Studien är av kvantitativ art och har genomförts med hjälp av enkätundersökning. Enkätundersökningen gick ut till olika kommuner i Sverige för att få ett resultat som kan representera hela landet. För att påvisa hur lyckade informationskanaler kan se ut så genomfördes även två exempelfall. Resultatet visade att det fanns en mestadels positiv attityd till digital förmedling samtidigt som det diskuterades mycket om vikten av integritet och säkerhet.

Syftet med studien är att utvärdera behovet av digitala informationsverktyg i produktionsfasen. Byggbranschen arbetar ständigt för att effektivisera arbetsmetoder i produktionsfasen. För att hantera dagens ökade informationsflöde samt möta marknadens krav på effektivisering av byggprocessen har vissa företag börjat använda digitala informationsverktyg som hjälpmedel. Detta för att hantera flödet av information ut till byggarbetsplatsen. I studiens inledande kapitel behandlas byggprocessens delar för att presentera den information som ligger till grund för produktionen. Detta följs av den information som genereras för styrning i produktionsfasen. Genom att erhålla denna information kan en utvärdering av informationsverktygens tillämpning utföras. Studien har genomförts på företaget Skanska. För att samla underlag till studien har det skett observationer och intervjuer på projektplatserna, vilket redovisas och ligger till grund för resultatet. Resultatet av studien har visat på fördelarna med informationstillgänglighet i kombination med rörlighet. Tjänstemännen (produktionschefer och arbetsledare) är i störst behov av informationsverktyg på grund av dess informationsbehov kombinerat med rörlighet i arbetet. Yrkesarbetare har inte samma informationsbehov därav är ett stationärt verktyg fullt tillräckligt i dess dagliga arbete.

This report presents the preliminary study and work for the development of a site structure for the upcoming reengineering of inter-tool Infopunkt. The report describes how I have conducted a study regarding the current inter-tool information center and its development potential. Thereafter compiling the information to develop a comprehensive design approach to create a sitemap. The sitemap illustrates a new updated page structure for Infopunkt and was the primary goal of the thesis. The sitemap I have developed will form the basis for the agency that will later on develop the new updated version of Infopunkt.
Denna rapport redovisar förstudien och arbetet med att utveckla en sidstruktur för den kommande nyutvecklingen av internvertyget Infopunkt. I rapporten beskrivs det hur jag har utfört en förstudie gällande det nuvarande internverktyget Infopunkt och dess utvecklingsmöjligheter, för att sedan sammanställa informationen och ta fram en övergripande designstrategi för att skapa en sitemap. Denna sitemap illusterar en ny uppdaterad sidstruktur för Infopunkt och var det primära målet med examensarbetet. Den sitemap jag har utvecklat kommer att ligga till grund för den byrå som sedan ska utveckla den nya uppdaterade versionen av Infopunkt.

Förhållandet mellan sjukvården och målgruppen är problematiskt och yrkeskunniga inom området efterfrågar arenor för att underlätta förmedlandet av kunskapsbaserade  hälsofrämjande åtgärder till unga vuxna. Studier pekar på att internet kan lösa mycket av problematiken. Frågan hur yrkespersoner och dess målgrupp ställer sig till brukandet av internet som hälsopromotivt informationsverktyg kvarstår. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohälsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sådant tillvägagångssätt. Utöver detta önskade vi utforska attityderna till Internet som hälsofrämjande verktyg hos yrkesutövare samt målgruppen som bestod av unga vuxna. Studien är gjord utifrån riktlinjer för en litteraturstudie där kvalitativt respektive kvantitativt underlag från vetenskapliga databaser sammanställts. Resultatet pekade på att den största fördelen med användande av internet var kostnadseffektiva insatser samt lättheten i anpassning och publicering av information mot både yrkespersoner och målgrupp. Nämnd enkelhet var också nackdelen med internet som informationsverktyg på grund av bristande informationsgranskning tillsammans med otillräcklig säkerhet kring personuppgifter. Attityderna till internet som informationsverktyg skiljde sig markant åt mellan yrkesutövare inom hälsa och sjukvård och de individer som berördes av deras arbete. Inom yrkeskåren existerade internetkritisk kultur medan det i målgruppen återfanns övervägande positiva attityder till Internetbaserad information. Vi uppmuntrar till ytterligare forskning på området, gärna utförliga kohortstudier eftersom att det råder brist på sådana. Resultaten av flertalet sådana studier skulle ge en stabil grund av evidensbaserad forskning vilket kliniker i dagsläget efterfrågar.

This is a Degree of Master essay in the Degree of Master Programme in Education Leadership and school development at Karlstad’s university. The essay is directed towards school administrators and educators who are interested in systematic quality work and pedagogical documentation in Preschool.  The survey was sent to 250 educators, which have been selected by a total sample of all the Preschool educators in the municipality. The purpose of the thesis is to investigate the proportion of active educators that uses the educational documentation tool Pluttra in the systematically quality work and how the educators look on Pluttra as a documentation tool. Pluttra is used only in preschools.  Based on a survey I strive to get a picture of to what extent the respondents consider the educational documentation tool Pluttra to del with the systematic quality work. Previous research and results of the survey makes interesting basis to be able to work towards creating better conditions to increase the educators documentation in Pluttra in the systematic quality work. The survey shows there are differences in the use of Pluttra in relation to the level of education of participants. Educators consider that there is more time allocated to systematic quality work than time for Pluttra documentation tool. The tool is perceived positively, but only a few educators in each unit recieved training in the tool and there is no enough time allocated for using the tool.   Keywords: Systematic quality work, preschool, Pluttra, pedagogical documentation teachers