Dissertations / Theses on the topic 'Informatör'

Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning.

Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande:

1. Datorn. Detta rör kapaciteten hos tillgängliga datorer.

2. Sökningar. Berör främst sökmotorn.

3. Tid. Hör samman med första faktorn, datorn, men även med sökmotorn.

4. IT-mognad. Hur väl personalen har anpassat sig till att använda datorn samt dess tekniker i arbetssituationer.

5. Användarnas attityd. Hur användaren ser på nyttjandet av datorn i arbetslivet.

6. Konsistens. Handböckernas uppbyggnad.

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.

För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.

Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession.

The purpose of this paper is to examine a possible process of professionalization within the network for Informatutors in Värmland. The network, which consists of 117 active Informatutors in Värmland, functions as a forum for competence-development in the region, and its object is to focus on the occupation Informatutor as a profession.

To address our research questions we chose to use a quantitative method in the form of an electronic inquiry. The population selected comprised all the members of the network for Informatutors in Värmland.

Based on the research, we came to the conclusion that the network is in fact a social world where a professionalization process of the profession Informatutor does occur; both on a conscious and a subconscious plane. The results from the inquiry show that social closure takes place through a common use of language and a common apprehension of the occupation Informatutor as a profession.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.

Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.

Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.

Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.

Användningsområden för 3D ökar hela tiden, och allt fler företag väljer att

använda sig av 3D tekniken istället för av traditionella tekniker. Som avslutning

på mina studier har jag byggt en 3D-karta över Stockholm för Dagens Nyheters

grafikavdelning. 3D-kartan ska fungera som ett verktyg när de skapar grafik.

Under framställningen av den här rapporten har min huvudfrågeställning varit hur

man framställer en informativ 3D-karta.

Utifrån den frågeställningen har jag sedan genom stöd i litteratur byggt 3Dkartan

och testat materialet på tre olika fokusgrupper.

Utprovningarna visade att kartan i dagsläget ligger på en tillräckligt hög

detaljnivå för att kunna lokalisera sig på ett visst avstånd. Vill man använda kartan

för närmare zoomningar bör detaljnivån utvecklas. Annars var fokusgrupperna

överlag nöjda med färgerna i kartan och tyckte att färgskalan bidrog med en större

förståelse.

Examensarbetet har bestått i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehåller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet är således att informera allmänheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förståelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare är Eskilstuna Turistbyrå.

Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnärer och undersökningar på Internet sökt information om verken och konstnärerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.

Konstrundan är inte helt färdig att användas av allmänheten. Det beror på de avgränsningar jag gjort som innebär att jag koncentrerat mig på att författa texterna med avseende på beskrivningar av skulpturerna och konstnärerna. Bilder och layout är sekundärt. Tanken är att slutresultatet ska ligga som en PDF-fil på nätet så att intresserade ska kunna ladda hem den direkt till datorn. Detta beror på flera faktorer som till exempel tillgänglighet och ekonomi.

Resultatet av examensarbetet är en konstrunda som enligt utprovningarna innehåller intressanta fakta om konstverk och konstnärer och som skapar intresse för konst även hos den som tidigare inte varit konstintresserad.

The sheer complexity of evolutionary systems biology requires us to develop more sophisticated tools for analysis, as well as more probing and biologically relevant representations of the data. My research has focused on three aspects of evolutionary systems biology. I ask whether a gene’s position in the human metabolic network affects the degree to which natural selection prunes variation in that gene. Using a novel orthology inference tool that uses both sequence similarity and gene synteny, I inferred orthologous groups of genes for the full genomes of 8 mammals. With these orthologs, I estimated the selective constraint (the ratio of non-synonymous to synonymous nucleotide substitutions) on 1190 (or 80.2%) of the genes in the metabolic network using a maximum likelihood model of codon evolution and compared this value to the betweenness centrality of each enzyme (a measure of that enzyme’s relative global position in the network). Second, I have focused on the evolution of metabolic systems in the presence of gene and genome duplication. I show that increases in a particular gene’s copy number are correlated with limiting metabolic flux in the reaction associated with that gene. Finally, I have investigated the proliferative cell programs present in 6 different cancers (breast, colorectal, gastrointestinal, lung, oral squamous and prostate cancers). I found an overabundance of genes that share expression between cancer and embryonic tissue and that these genes form modular units within regulatory, proteininteraction, and metabolic networks. This despite the fact that these genes, as well as the proteins they encode and reactions they catalyze show little overlap among cancers, suggesting parallel independent reversion to an embryonic pattern of gene expression.

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?

Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.

Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt.

Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.