Academic literature on the topic 'Informellt ledarskap'

Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt.<br>The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.

Sammanfattning Informellt ledarskap och hierarkibildning i grupper Syftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap. De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning. Relationen med ”mellanlagret” i gruppen är också viktig för att skapa de värdefulla relationerna i gruppen som kan vara till grund för att stärka både de svaga och de starka.  Den formella ledaren påverkar gruppen genom dennes förväntningar på den. Kanske är det viktigare att alla når kunskapsmålen än att sänka hierarkibildningen, om den sistnämnda inte är något problem. Valet är av vikt och här har jag förtydligat just detta, att det finns ett val och att man som ledare väljer. Resultatet när det gäller min forskningsdesign är att studien blir väldigt djup och praktiknära. Den korta tiden bidrog till att ledarens eventuella förändring inte hann märkas och att det är svårt att skapa bredd på studien. Därför rekommenderar jag metoden till längre studier. Men jag finner ändå att tillvägagångssättet skapar en bra kunskap och djupet innebär att man når längre än man skulle ha gjort i sin egen tolkning. Därför är den lämpligare i större studier. Nyttan med denna studie är att påvisa ledarens roll för gruppen. Med denna kunskap kommer man att kunna hjälpa grupper som har hög hierarkibildning och informella ledare som har en osund påverkan på gruppen.<br>Abstract Informal leadership and hierarchy formation in groups The purpose of this paper is mainly to study how a formal leader affects hierarchy formation and strength of the informal leadership. A second aim was also to examine whether the interactive research design is applicable to a master's thesis. The method I've used is the structured and unstructured observations which I have reflected upon with a practitioner. This has created a learning process for us both and has generated knowledge.The results I've come up with is that the relationship between the formal leader and each team member is important. The relationship prevents hierarchy formation and relieve the emotional stress that may precede hierarchy formation, by including conflict resolution. The relationship with the "middle layer" of the group is also important in creating the valuable relationships in the group that can be the basis for strengthening both the weak and the strong. The formal leader affects group through their expectations of it. Perhaps it is more important to reach all learning objectives than reducing hierarchy formation, if the latter is not a problem. The choice is important, and here I have clarified exactly this, that there is a choice and that as a leader chooses.The result in terms of my research design is that the study will be very deep and practical nature. The short time contributed to the leader of any change could not be labeled and that it is difficult to create width on the study. Therefore, I recommend the method to further studies. But I find, however, that approach creates a good knowledge and depth means that it reaches further than they would have done in their own interpretation. Therefore, it is more appropriate in larger studies.The benefit of this study is to demonstrate the role of the leader of the group. Having this knowledge will be able to help groups that have high hierarchy formation and informal leaders who have an unhealthy influence on the group.

Denna uppsats avser att kartlägga rollskapande och ledarskap inom mindre musikgrupper. Dessa gruppers gruppdynamik grundar sig inom det informella, där medlemmarnas roller stadgas genom interaktion och inte genom formella ramverk. Då modern ledarskapsforskning anser att denna typ av normativt ledarskap är eftertraktat inom arbetslivet så finns ett forskningsintresse kopplat till ledarskapet inom dessa grupper. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av nio semi-strukturerade intervjuer av medlemmar inom bland annat rock-, pop-, jazz- och punkband som behandlade respondenternas upplevelser av ledarskap, rollskapande och de grupprocesser de upplevde inom sina respektive musikgrupper. Genom användandet av grounded theory kunde huvudkategorin Det musikaliska ledarskapet finnas, vilket även utgör uppsatsens teoretiska ambition och ramverk. Inom det musikaliska ledarskapet fanns underkategorierna: Den musikaliska gruppen, Demokratins dualitet och Det informella ledarskapet. Dessa underkategorier påverkar varandra och presenterar tillsammans en helhet kopplat till det informella ledarskapet inom dessa musikgrupper. Teorin avser att belysa aspekter av informellt ledarskap som sedan kan användas för fortsatt ledarskapsforskning. Trots uppsatsen specifika forskningsområde av musikgrupper så avses den utvunna teorin vara tillämpbar inom flertalet andra kontexter, både informella som formella.

Utbildning ar nagot som ar och har varit ett hogaktuellt amne inom den svenska samhallsdebatten under en lang tid. Snabba forandringar i samhallet och i arbetslivet under de senaste decennierna har bidragit till att aven intresset for arbetsplatslarade okat kraftigt, vilket gjort att pedagogiken fatt en allt viktigare roll i arbetslivet. Syftet med denna studie ar att undersoka om det finns nagot samband mellan fyra komponenter som definierar ledarskapsstilen transformativt ledarskap: Idealized Influence, Inspirational Motivation, Intellectual Stimulation och Individualized Consideration, och se om det finns något samband mellan dessa fyra komponenter och informellt larande. Studien antar en kvantitativ ansats dar en tvarsnittsdesign har anvants. Via hypotesprovning har det, med hjalp av Pearsons r, testas om det finns ett samband mellan transformativt ledarskap och det informella larandet. 243 stycken enkater sandes ut till fyra olika organisationer inom livsmedels-, rekryterings- och telecombranchen varav 114 respondenter svarade. Studiens resultat visar pa att det finns ett signifikant samband mellan det transformativa ledarskapet och informellt larande<br><p>Godkännande datum: 2017-06-05</p><br>Arbetsplatslärande, Informellt lärande, Ledarskap, Transformativt ledarskap.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter. Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget. Frågorna under fokusgruppintervjuerna skulle ge svar på hur de anställda upplever det vara att arbeta i en organisation utan mellanchefer. Resultatet pekade på att effekterna av ett chefslöst medarbetarskap bland annat visade på högre motivation hos de anställda, skepticism mot annan typ av organisationsstruktur, att de anställda bildar egna normer, och att de anställda delar på ledarskapet genom att vara ansvariga för olika områden. Studiens teoretiska implikationer tar upp författarnas kritik mot tidigare forskning som gjorts om chefslöst medarbetarskap. Kritiken rör den ofta onyanserade forskningen om chefslöst medarbetarskap i allmänhet och informellt ledarskap i synnerhet.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur medarbetare i självstyrande grupper uppfattar formellt och informellt ledarskap med avseende på individuell motivation och delaktighet. Metod: Detta är en kvalitativ studie som bygger på konstruktionismens grunder, ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen fokuserar kring tidigare forskning och syftar till att skapa förförståelse, men har även en viktig roll i analysen av empirin. Det empiriska materialet har genererats genom semistrukturerade intervjuer med avsikten att analysera de likheter och skillnader som framkommit, dels jämfört med den teoretiska referensramen, men även genom jämförelser av empiri mot empiri. Resultat och slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning och visar att formellt ledarskap kan uppfattas som hämmande i självstyrande grupper medan informellt ledarskap uppfattas positivt. Individuell motivation och delaktighet påverkas positivt av informellt ledarskap till följd av att det tenderar ge bättre samarbete och gruppdynamik. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant om framtida forskning inom detta ämne belyser och undersöker det faktum att medarbetarnas uppfattning kan skilja sig åt beroende på om ledarskapet kommer från en man eller en kvinna. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag belyser skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap i självstyrande grupper och hur individuell motivation och delaktighet bildar synergi med varandra. Det praktiska bidraget riktar sig till organisationers ledning och ser vikten av att låta den självstyrande gruppen vara självstyrande fullt ut för att uppnå självstyrets alla fördelar.

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p><br>Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Bakgrund och problem: Baserat på att ett informellt ledarskap är något som tillskrivs en person av människor som har en vilja att följa denne, är ledarskapsrollen inte nödvändigtvis alltid självvald. Därmed fanns ett intresse att lyfta ledarens förhållningssätt till sin tillskrivna ledarroll. Genom detta sågs även en möjlighet att belysa att ledarskap inte enbart ger upphov till konsekvenser för följarna utan även för ledaren i fråga. Problemformulering: Hur förhåller sig artister till sitt tillskrivna ledarskap? Syfte: Syftet med detta arbete är att redogöra för om ett tillskrivet ledarskap upplevs som positivt och/eller negativt av artisten i fråga. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär samt har en induktiv forskningsansats. Insamling av empiri till rapporten har skett genom sju semistrukturerade intervjuer med verksamma artister samt branschaktörer vilka på olika sätt arbetar nära artister. Slutdiskussion: Majoriteten av rapportens respondenter framhåller ett positivt förhållningssätt till den informella ledarroll yrket som artist medför. Framförallt lyfts aspekter som en känsla av tillhörighet, bekräftelse och uppskattning samt en ömsesidig, nära relation med följarna. Denna studie tyder på att följarna i många fall är av större vikt än ledaren i fråga. Det är vidare just denna relation samt artistens beroendeställning gentemot följarna som till stor del påverkar, och även i vissa fall avgör, hur artister förhåller sig till sitt tillskrivna ledarskap.

Bakgrund: Organisationer förändras och övergår mer till teambaserad struktur samt utvecklar med självstyrande team. Självstyrande team har visat öka effektivitet och produktivitet i organisationerna. Den organisationsstruktur och -kultur som teamen besitter anses unik med strävan efter auktoritet i det vardagliga arbetet samt beslutsfattandet. Det är utmanande med självstyrande team som ska bestå av individer som ska förlita sig på varandra med ett gemensamt ansvarstagande och arbeta mot ett gemensamt mål. Vid första tanke är självstyrande team uppbyggda med grund att vara ledarlösa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för vardagligt beslutsfattande inom självstyrande team. Det som avses undersökas är förståelsen kring beslutsfattandets tillvägagångssätt samt teammedlemmars befogenhet för det vardagliga beslutsfattandet inom teamen. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Det empiriska material som samlats in till studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer samt en mängd sekundärdata från det valda tillverkningsföretaget. Det insamlade empiriska materialet har för avsikt med hjälp av den teoretiska referensramen, att analysera likheter och skillnader mellan teamen samt tidigare forskning. Slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning om att självstyrande team ska styra över sitt eget ansvarstagande samt vardagliga beslutsfattande. Studien illustrerar dock att definitionen av självstyrande team är begränsad och behovet av stöd från ledarroller behövs.<br>Background: Organizations change and transition more to team-based structure and develop with autonomous teams. Autonomous teams have shown increased efficiency and productivity in organizations. The organizational structure and culture that the teams possess is considered unique with the pursuit of authority in everyday work and decision-making. It is challenging with autonomous teams that will consist of individuals who rely on each other with a shared responsibility and work towards a common goal. At first thought, autonomous teams are built on the basis of being leaderless. Purpose: The purpose of the study is to investigate and increase the understanding of everyday decision-making within autonomous teams. What is meant to be investigated is the understanding of the approach of decision-making as well as the power of team members for the day-to-day work of the teams. Method: The method used in this study is a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material collected for the study is based on seven semi-structured interviews as well as a variety of secondary data from the selected manufacturing company. The collected empirical material intends to use the theoretical frame of reference to analyze similarities and differences between the teams and previous research. Conclusion: The study confirms previous research that autonomous teams should control their own responsibility and everyday decision-making. The study illustrates that the definition of autonomous teams is limited and the need for support from leadership roles is needed.