Dissertations / Theses: 'Informellt och formellt lärande'

1

Sherzad, Baker Rebin. "Formellt och informellt lärande : En studie om andraspråksinlärning i engelska." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27167.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Pergament, Crona Nicole. "De obändiga : Formellt och informellt lärande i den svenska hästvärlden." Thesis, Stockholms universitet, Etnologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-159794.

Full text

Abstract:

I anslutning till det ökade vetenskapliga intresset för relationen djur – människa ämnar jag här undersöka varför många hästmänniskor söker sig informella kunskapsvägar, vägar som inte sällan står i strid med hegemoniska diskurser och maktstrukturer inom den svenska hästvärlden. Mina frågeställningar är följande: Hur ser den formella kunskapsvägen i Hästsverige ut och varför tycks det finnas ett motstånd mot denna? Hur ser motståndet ut? Vad är det man väljer bort? Vad söker man istället? Materialet består av intervjuer med människor som valt informella sätt att nå kunskap om hästar, författarens egna erfarenheter samt texter som behandlar den svenska hästvärlden i stort. Resultatet kan sammanfattas i att människor dras till de informella kunskapsvägarna därför att dessa i större utsträckning än de formella betraktar hästen som en individ vars vilja och agens förtjänar respekt och förståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jonsson, Sandra. "Fritidshemmets värdefulla men diffusa lärande : Uppfattningar om informellt och formellt lärande i fritidshemsverksamheten." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-142569.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att synliggöra uppfattningar om vilket lärande som sker på fritidshemmet. Studien söker svar på frågorna, Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt grundlärarna, samt på vilket sätt arbetar de med elevernas lärande? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt dem själva, samt vilka aktiviteter ägnar de sig åt när de är på fritidshemmet? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt vårdnadshavarna? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt rektorerna, samt på vilket sätt uppfattar de att grundlärarna arbetar med elevernas lärande? Jag har valt att undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och tre grundlärare med inriktning mot fritidshem, tio elever, fem vårdnadshavare och tre rektorer har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av fritidspedagogikens kunskapsområden och olika centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är att det på fritidshemmet sker ett socialt, språkligt och naturvetenskapligt lärande. Resultatet visar även att lärande som har med utvecklandet av elevernas identitet och genus att göra hamnar i skymundan. En slutsats som dragits av studien är att både grundlärarna och rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet. En annan slutsats är att fritidshemmets lärande kan vara svårt att precisera för elever och vårdnadshavare.
The purpose of this study has been to visualize perceptions of what learning is taking place in the after-school centre. This study attempts to answer the following questions: What do the students learn at the after-school centre according to the teachers, and in what way do they work with the students learning? What do the students learn at the after-school centre according to themselves, and what type of activities do they speak about? What do the students learn at the after-school centre according to the guardians? What do the students learn at the after-school centre according to the principals, and in what way do they think the teachers are working with the students learning? I have chosen to examine all this from a sociocultural perspective, using a qualitative method. In total, three teachers , ten students, five guardians and three principals have been interviewed. The results have been analyzed using the available pedagogical knowledge within the field and key concepts inherent in the sociocultural perspective. Some of the most important results show that in the centre, education comes in the form of social and linguistic learning as well as in the natural sciences. The results also shows that learning in regard to the development of the students identity and gender is being overshadowed. One conclusion that can been drawn is that both the teachers and the principals are well aware of the learning capabilities of the after-school center. Another is that the exact type of learning that happens can be hard to pinpoint for both the students and their guardians.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Walla, Ann Kristin, and Ulrika Sjöbeck. "Individens lärande på arbetsplatsen : En studie av hur formellt och informellt lärande sker och samverkar." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2461.

Full text

Abstract:

Background: Learning is important for companies’ existence in today’s society and many studies discuss the importance of life long learning and learning organizations. An increased understanding for how the individual learn at the work place is importance to study to gain an accepting for how learning occurs, both formal and informal.

Purpose: The purpose with this study is to describe the process of learning at the work place from an individual perspective, with focus on how formal and informal learning occur and interact. The purpose is also to confirm, contradict or develop existing theories.

Realization: The study is based on eight interviews with consultants at two major banks in Sweden.

Results: The study show that formal and informal learning exist at the work place. The formal learning take place throws a license, courses and educations. The informal learning happen throws interaction between colleagues. The study also shows that it exist connections between formal and informal learning. They occur at the same time, during different phases, depend on the situation and circumstances outside the organization lead to a need of both formal and informal learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bolevin, Mirja. "En jämförande studie av några fritidslärares och klasslärares syn på formellt och informellt lärande." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19120.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers’ view of each other’s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers. The results of the study show that the informal learning in leisure time center is generally not perceived as learning. Concepts such as knowledge, learning, and teachers are associated with the school and formal learning. The study also shows that it is necessary for teachers to visualize informal learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Tove, Wärn, and Berg Philippa. "Lärande inom Kriminalvården : En kvalitativ studie om hur formellt och informellt lärande sker och samverkar utifrån ett medarbetarperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413957.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Aineström, Catharina. "Biblioteksutvecklares lärande i praktiken: så beskrivs integrationen av formellt och informellt lärande i två regionala biblioteksverksamheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103829.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to look into the learning environment and learning conditions of regional library employees. The study has a qualitative and deductive approach. The theoretical position of the study is Fuller and Unwin’s continuum for expansive versus restrictive learning environments, which is drawn upon Lave and Wenger’s theory of situated learning and Engeström’s expansive learning theory. Fuller and Unwin’s conceptual model of expansive and restrictive learning environments is used as a lens to collect and analyse data. Six semi-structured interviews have been conducted with regional library employees at two different library development units. The results, based on the perspective of the regional library employees, show that the learning environment can be seen as both restrictive and expansive. The findings indicate that the learning environment is expansive when it comes to the individual's opportunity to learn and develop within their role and restrictive when it comes to learning that challenges the organisation of work. The findings also indicate that the integration of formal and informal learning is facilitated by the supportive learning climate in a workgroup, by teamwork and cooperation, by group learning through dialogue and by group attendance at formal learning activities. Furthermore, the integration of formal and informal learning seems to be impeded by current standards of best practice and social structures which emphasize learning as transfer. The integration also seems to be impeded by a limited scope of action due to multiple learning environments represented by multiple contexts such as the regional library, the individual public libraries in each region and the municipalities that those public libraries belong to.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Siwertz, Björn. "Plankning : att ta ut låtar snabbt och effektivt." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2066.

Full text

Abstract:

Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Persson, Ann, and Josefin Nilsson. "Fem fritidspedagogers syn på bilskapande som lärande på fritidshemmet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13652.

Full text

Abstract:

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling. Frågorna handlar även om fritidspedagogens roll på fritidshemmet och hur de planerar och skapar förutsättningar för en lärande miljö utifrån bilden. Resultatet visar att bild har en stor del i barnens lärande och utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Funestrand, Jonna, and Ann-Charlotte Högdahl. "Studie- och yrkesvägledares upplevelse av lärande på arbetsplatsen - en kvalitativ studie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27423.

Full text

Abstract:

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lundin, Erik. "Mekanisk och musikalisk : Hur trummisar och slagverkare uppfattar sin övning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3904.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Bondesson, August, and Per Danielsson. "Fritidshemslektion: Mellan skola och fritids." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32595.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Lundström, Simon. "Utmaningar och möjligheter avseende Human Resource Development på en svensk medelstor kommunikationsbyrå : Med specifikt fokus på kompetensutveckling." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161166.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka och förstå hur arbetet med kompetensutveckling utförs på ett medelstort företag inom kommunikationsbranschen i Sverige. Mer specifikt syftade studien att skapa en ökad förståelse för de problem och möjligheter gällande kompetensutveckling samt hur arbetet kan optimeras och effektiviseras för att öka och upprätthålla personalens kompetens/professionella utveckling. Följande frågeställningar användes (1) Vad kännetecknar det inom organisationen utförda arbetet när det kommer till de anställdas kompetensutveckling? Och (2) Vilka problem och möjligheter ser de anställda angående kompetensutveckling som ett sätt att öka och upprätthålla sin kompetens/professionella utveckling? För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod, mer specifikt semistrukturerad intervju. Sju anställda intervjuades, alla med olika yrkestitlar och utbildningsbakgrund. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna efterfrågade mer praktiska moment i utbildningar, detta gällde både universitet som arbetsplatsutbildning. Det var enligt respondenterna i arbetslivet man lär sig saker på riktigt och den största kunskapskällan var arbetskollegorna. Enligt respondenterna saknades också ett mer långsiktigt tänk när det gällde utbildningar i arbetslivet, respondenterna menade att det var för mycket punktinsatser och för lite uppföljning. Resultatet visade också att mycket ansvar låg på de anställda själva när det gäller kompetensutveckling, dels att hålla sig uppdaterad men också när det gäller att hitta lämpliga kurser/utbildningar att gå. Respondenterna beskrev en frihet att kunna ta sig tid att kompetensutveckla sig själv med hjälp av branschtidningar och omvärldsanalyser men resultaten visade samtidigt att friheten var en anledning till att kompetensutvecklande insatser inte blev av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Lundström, Nilsson Belinda. "Vanligaste utflykten för fritidshemmet? - faktorerna bakom valen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34581.

Full text

Abstract:

Utflykter är tillfällen då elever kan få uppleva olika miljöer och sammanhang. Denna studie vill undersöka vilka faktorer som enligt fritidshemslärare kan påverka när fritidshem väljer att göra olika utflykter. Syftet är även att undersöka om där finns utflyktskategorier som är mer eller mindre vanliga än andra och ifall det finns faktorer som kan förklara varför dessa utflykter i så fall inte förekommer lika ofta. De utflyktskategorier som berörs i studien är natur- och friluftsmiljöer, närmiljöer, idrottsaktiviteter utöver vanliga skolan, museibesök, föreningsliv, kulturliv, samarbeten med olika föreningar och organisationer, samt samhällsfunktioner. För undersökningen används dels en kvantitativ metod med en enkätundersökning och dels en kvalitativ metod genom intervjuer med olika fritidshemslärare. Som teori avhänds det erfarenhetsbaserade- och upplevelsebaserade lärandet, samt teorier om formellt-, informellt- och ickeformellt lärande.Resultatet visar att där finns en mängd olika faktorer som kan påverka valet av utflykt: ekonomi, tid, avstånd, fritidshemmets placering, antal elever, antal personal, utbud, transport och olika anpassningar till eleverna. Studien visar också att där är stor skillnad mellan hur ofta de olika utflyktskategorierna besöks. Natur- och friluftsmiljöer och närmiljön är oftast förekommande, medan samhällsfunktioner är minst besökta. Däremot är det inte enkelt att säga vilka specifika faktorer som påverkar de enskilda utflyktskategorierna. Detta eftersom varje fritidhem har sin unika situation och att de avgörande faktorerna för de mest tillgängliga utflyktskategorierna kommer att variera från fall till fall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Eriksson, Isabelle. "Är manliga och kvinnliga tjänstemäns lärande i en arbetslivskontext jämställt? : Det arbetsorganisatoriska lärandets karaktär inom tjänstesektorn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341554.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att karaktärisera det arbetsorganisatoriska lärandet på företag inom tjänstesektorn ur ett genusperspektiv. Den yrkesklass som fokuseras är tjänstemän. För att besvara denna övergripande problematik studeras män och kvinnor och deras tillgång till och upplevelse av lärandet i både formella och informella former. Frågeställningarna handlar om huruvida männen och kvinnornas tillgång till lärande skiljer sig, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, samt vilka skillnader det finns mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, huruvida det verkar vara tal om ett reproduktivt eller utvecklingsinriktat lärande. Studien bygger på en kvantitativ statistisk enkätstudie om 53 frågor som har besvarats av 73 personer från fem olika företag. Resultaten visar att männen och kvinnornas tillgång till lärande ser olika ut, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, på så sätt att männens tillgång till lärande är större; de deltar i större utsträckning i formella läraktiviteter och har bättre förutsättningar för informellt lärande. Det finns även tendenser om skillnader mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, på så sätt att det bland kvinnorna i högre grad indikeras ett reproduktivt lärande medan det bland männen i högre grad indikeras ett utvecklingsinriktat lärande. Slutsatsen är att det finns anledning att misstänka att vårt ojämställda arbetsliv återspeglas även på det arbetsorganisatoriska lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Krasniqi, Mergim. "Meningsfull fritid : En studie om hur lärandet och leken kan bidra till en meningsfull fritid för elever inom tre fritidshem i södra Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70968.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Strålenek, Myhanna. "Lek på fritidshemmet - en studie om pedagogers syn på lek." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33573.

Full text

Abstract:

Det här arbetet handlar om lek och lärande under fritidsverksamhet. Huvudsyftet meddenna undersökning är att undersöka fritidshemspedagogers syn på lek. Jag ville ocksålyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmet. Använder sig pedagogernaav leken som ett verktyg för elevernas utveckling och lärande? Anser pedagogernaatt leken kan ha ett värde i fritidsverksamheten? Studien innehåller social inlärningsteori,begreppsförklaringar och tidigare forskning som finns till grund för att analyseradet empiriska material jag samlat för att kunna undersöka hur pedagogerna ser pålek. För att samla empirin till examensarbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuermed pedagoger som har aktiv tjänst inom fritidshemsverksamhet, informanterna har olikautbildningsnivåer och erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna har en positivsyn på elevernas lek i fritidshemmet och att pedagogerna anser att leken påverkar elevernapositivt vad gäller elevernas utveckling och lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Zettergreen, Vanessa, and Larsson Johanna Dahlberg. "Att lära sig, vad man redan gör? : En kvantitativ studie om två professioners perspektiv på formellt och informellt lärande under vidareutbildning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274403.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka barnskötares och blivande psykoterapeuters perspektiv på lärande i spänningsfältet mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. För detta syfte ska barnskötare som utbildar sig till förskollärare och blivande psykoterapeuter undersökas. De fyra forskningsfrågorna är följande; (1) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken? (2) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter att deras lärande förändrats över tid? (3) Hur värderar barnskötare och blivande psykoterapeuter sitt lärande i relation till olika personer omkring dem? (4) Vilka skillnader och gemensamma drag finns det mellan barnskötare och blivande psykoterapeuter? Studiens empiriska insamling grundas på en enkätundersökning och urvalet omfattar totalt 11 barnskötare från Stockholms universitet och 43 blivande psykoterapeuter vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. Studien analyseras genom Ellströms teori om kognitivt- och kontextuellt perspektiv på lärande, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande samt Bertells teori om lärande på första- och andrahands arenan. Studieprocessen visar att det finns mycket lite tidigare forskning angående de undersökta professionerna och deras lärande under vidareutbildning, därför är studien ett viktigt bidrag till kunskapsfältet. Den data som agerar grund för analyserna i studien är insamlade genom en webbenkät. Mätningarna utförs via programvaran PSPP. Ur studiens resultat framgår det att de två professionerna var likartade i sin inställning som behandlade relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. Det går även att utläsa att respondenternas inställning indikerar på att de nu närmar sig eller befinner sig i det utvecklingsinriktat lärande, vilket har behandlats i förändring av lärande över tid. Samt att studiens resultat indikerar på att respondenternas lärande i relation med andra varierar beroende på profession och relation. Den största skillnaden mellan professionerna i studien visar sig när de ska värdera i vilken utsträckning de diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sin chef. Gemensamma drag går att se i att de gärna diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sina kurskamrater. Studien resulterar i slutsatser med hänsyn till semiformella relationer. Där kurskamraternas roll i respondenternas lärande ifrågasätt och visas i ett annan dimension. Detta med hjälp av en relativt ny teoretisk utgångpunkt.
The purpose of this study is to investigate the nurse and intended psychotherapists perspective on learning in the field between formal learning and informal learning in practice. For this purpose, the nurses that educate further to preschool teachers and intended psychotherapists is examined. The four research questions are as follows; (1) How does the nurses and the intended psychotherapists valuate and experience the relation between formal education and informal learning in practice? (2) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate and experience that their learning changes over time? (3) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate their learning in relation to different persons around them? What differences and common attribute is there between a nurse and a prospective psychotherapist? The empirical collection of the study is based on a survey and the selection covers in total 11 nurses from Stockholm university and 43 intended psychotherapists at Stockholm university and Uppsala university. The study is analyzed through Ellströms theory about cognitive- and contextual perspective on learning, adaptions- and development-minded learning and Bertells theory about learning at the first- and secondhand arena. The study process shows that there are less research made earlier about the investigated professions and their learning during further education, therefore the study is an important contribution to the field of knowledge. The data that the analyzes is founded on in the study is gathered through a web survey. Measures are executed through the software PSPP. It is clear that from the result of the study that the two professions where similar in its positions that treated the relations between formal education and informal learning in practice. It is also possible to interpret that the attitude of the respondents indicates that they are approaching or found themselves in the development-minded learning, which have been addressed in the change of learning over time. Furthermore the result of the study indicates that the respondents learning in relation to others varieties depending on profession and relation. The biggest difference between professions in the study shows when they are to assess in what extent they discuss new knowledge they have learned with their manager. Common features to be seen is that they willingly discuss the new knowledge they learned with their classmates. The study leads to conclusions in respect to semiformal relations. Where the classmates role in the respondents learning is questioned and shown in a another dimension. This with the help of a relative new theoretically point of view.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lojo, Adis, and Jessica Neljestam. "Formellt och informellt lärande och dess inverkan på språkutvecklingen : En studie om hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14943.

Full text

Abstract:

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp. Resultaten visar att de flesta respondenterna anser sig kunna engelska bra eller mycket bra och att social medier och andra medier har en gynnsam effekt på deras språkutveckling. Även det formella lärandet har visat sig ha positiv inverkan. Det framgår också att hörförståelsen och den skriftliga förmågan är de färdigheter de anser sig utveckla och kunna bäst. Studiens slutsats är att det finns plats och intresse för det informella lärandet i den formella klassrumsundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Valleryd, Olga, and Lina Wirenskog. "Att lära sig en företagskultur : -En studie om hur några medarbetare på Ikea uppfattar att de lärtsig företagskulturen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168482.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Det har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris. Våra respondenter uppfattardock att de främst lärt sig kulturen i det dagliga arbetet, det vill säga genom informellt lärande.Våra intervjupersoner definierar kulturen i stor utsträckning utifrån värderingarna och denbeskrivs exempelvis som öppen och utan hierarkier. Kulturen fungerar som ett stöd för de anställdaoch den synliggörs genom bland annat sättet som medarbetare och chefer kommunicerar medvarandra. Vi har även sett tecken på att det finns en enhetlig företagskultur inom Ikea som inte visarpå några större nationella skillnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Pelin, Martin, and Joakim Olsson. "Elevinflytande : En studie av hur lärare och elever på två gymnasieskolor i södra Sverige uppfattar och tillämpar inflytande i en skolkontext." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-18999.

Full text

Abstract:

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever. Resultaten tolkas utifrån Deweys progressiva pedagogik, Rogers teori om lärares förändringsbenägenhet samt tidigare forskning i ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Haraldson, Sofia. "Lärandet under en utbytestermin och dess användbarhet senare i arbetslivet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194848.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka förståelse kring studenters uppfattningar om vad de utvecklat och lärt sig under deras utbytestermin på universitetet, för att sedan skapa kunskap och förståelse för hur användbart det de lärt sig varit ute i arbetslivet, samt att analysera vilken sorts lärande som är relevant i relation till utbytesstudier och arbetslivet. Den teoretiska utgångspunkten var livslångt och livsvitt lärande (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) där fokus ligger på att lärande kan ske i olika miljöer och olika åldrar. Kopplat till det tas Jarvis (2004; 2007) syn på formellt, icke-formellt och informellt lärande upp. Även Säljös (2000) syn på sociokulturellt lärande nämns där fokus ligger på lärande i sociala samspel. En kvalitativ studie har genomförts som bestod av tio semistrukturerade intervjuer med tidigare svenska utbytes-studenter som nu befinner sig i arbetslivet. Studien har använt sig av Braun och Clarkes (2006) tematiska analys för att presentera ett resultat på de två första frågeställningarna och för att besvara sista frågeställningen om vilken sorts lärande, används den ovannämnda teorin. Studiens resultat visar att de tidigare utbytesstudenterna upplever att de lär sig mycket under en termin utomlands i form av personlig utveckling. Utvecklingen av språk och akademiska kunskaper har varierat i omfattning vilket delvis skiljer sig från tidigare forskning. I arbetslivet upplever deltagarna att de främst haft användning av sitt ökade självförtroende i form av att anta nya utmaningar på jobbet och inte ta någon skit. De upplever även att de haft nytta av lärdomen i att acceptera alla i form av att vara bra i bemötandet och kommunikationen med människor i arbetet. Användningen av språk och akademiska kunskaper i arbetslivet har varierat. Slutligen visar studien att det informella lärandet varit mer relevant än det formella lärandet i relation till det som deltagarna upplever att det lärt sig på utbytesterminen och sedan kunnat nyttja i arbetslivet.
The purpose of this master thesis is to gain knowledge and understanding concerning what exchange students learn during their exchange studies, in which way it has been useful in their work afterwards, and to analyze which kind of learning that has been most relevant in relation to exchange studies and working life. The theoretical framework included theories of lifelong and life wide learning (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) which focuses on learning in different environments and ages and Jarvis (2004, 2007) view on formal, non-formal and informal learning. Sociocultural learning according to Säljö (2000) is also presented with focus on social and cultural interaction. The design of the study was qualitative and consisted of ten semi-structed interviews with former exchange students that are now working. Thematic analyze was used to present results for the two first questions and the theory mentioned above was used to analyze the last question regarding which sort of learning. The findings showed that students learn a lot by going abroad in terms of personal development. Related to language and academic learning outcome results variated between the participants. The former exchange students described confidence, meeting and communicating with colleagues as useful learning outcomes from studying abroad that they can now use in working life. The usage of language and academic knowledge in work were mixed. The results also showed that informal learning has been more relevant than formal learning in relation to what exchange students have learnt and found useful in their working life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Capriles, Paez Tulio, and Marija Smrekar. "Vad tänker ni på när ni handlar? - En kvalitativ studie om gymnasielevers syn på konsumtion och hållbar utveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34046.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Joelsson, Emilia, and Victoria Mettälä. "Att få uppleva på riktigt - en studie om lärares intentioner med studiebesök i NO-undervisningen åk 4-6." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27569.

Full text

Abstract:

I denna studie har en förståelse för åk 4-6 lärares intentioner med studiebesök inom NO-undervisningen skapats. Genom nio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i Malmö har följande frågeställningar undersökts: Varför väljer lärare i åk 4-6 att åka på studiebesök? samt Hur planerar lärare i åk 4-6 in studiebesök som en del av NO-undervisningen? En teori som använts i denna studie är formellt och informellt lärande, det formella är klassrumsundervisningen medan det informella representerar studiebesök. Ytterligare en teori som har använts är Field Trip Pedagogy, vilket innebär hur studiebesök planeras in i undervisningen. Teorin betonar vikten av logistiska och administrativa förberedelser, samt att det finns ett samspel i den undervisning som bed-rivs före, under och efter ett studiebesök. Utifrån en fenomenografisk ansats visar resul-tatet att lärares intentioner med studiebesök i NO-undervisningen avser att skapa en varierad undervisning i klassrummet för att gynna elevernas kunskapsinlärning. Lärare åker på studiebesök för att ge eleverna möjligheten att uppleva och få se att det som tas upp i klassrummet finns på riktigt, ett resultat som styrker den tidigare forskningen. I resultatet lyfts faktorer som påverkar genomförandet av studiebesök där framförallt sko-lans läge, budget samt säkerhet är centrala. Studiebesök och den undervisning som bed-rivs före och efter besöket överensstämmer med läroplanen. Enligt resultatet är under-visningen som sker efter besöket i störst fokus. Gemensamt i både den tidigare forsk-ningen och resultatet i denna studie är att lärarna är överens om att den planering som ett studiebesök kräver leder till någonting positivt.
The purpose of this study has been to develop an understanding of teachers’ intentions regarding field trips within their science education. Through nine qualitative interviews with teachers who work or have been working in Malmö, following research questions have been studied: Why do grade 4-6 teachers choose to go on field trips and How do grade 4-6 teachers incorporate field trips within their science education. One of the theo-ries that have been central throughout this study is Formal and Informal Learning where formal learning is linked to classroom teaching and informal learning represents field trips. The second theory that have been used is Field Trip Pedagogy which relates to how field trips are incorporated in the classroom. When planning a field trip that is con-nected to the classroom it’s essential with logistic and administrative preparations, but also the teaching that is applied to before, during and after the field trip. From a phe-nomenographic approach, the results show that teachers’ intentions with field trips in their science education pertains to create a varied education experience in the classroom to favor the students learning. Teachers take their students on field trips to give them the opportunity to have first-hand experiences, to show them that what is talked about in the classroom exists for real, something that is supported in the literature review. In the result there are prominent factors that affect the implementation of field trips where the school’s location, budget and students’ safety are central. Field trips and the teach-ing that takes place before, during and after the visit is aligned with the curriculum. Ac-cording to the result the teaching that occurs after the field trip is prioritized.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Rahlen, Andrea, and Elin Horn. "HR-partnern: “En starkt rådgivande funktion” : En kvalitativ intervjustudie om rollen som HR-partner och lärande inom professionen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403166.

Full text

Abstract:

Det senaste decenniet har HR-arbetet förändrats i och med HR-transformationen som innebar införandet av en ny roll, HR-partner, i syfte att göra arbetet mer effektivt och värdeskapande. Den administrativa generalistrollen skulle bli mer strategisk och en del av organisationens ledning, genom införande av självbetjäningstjänster samt omfördelning av arbetsuppgifter. Detta ledde till en gränsdragningsproblematik och rollen som HR-partner blev otydlig. Vår studie syftar till att undersöka rollen som HR-partner för klargöra vad rollen innebär. Vidare avser studien att bringa kunskap om hur man i rollen kan utvecklas genom att undersöka lärandet inom rollen. Undersökningen har skett genom en kvalitativ metod med sju semi-strukturerade intervjuer av HR-partners på olika företag i Stockholm och Uppsala. Slutsatser av vår empiri har dragits utifrån vårt teoretiska ramverk: episteme, techne och fronesis, anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande, samt arbetsplatslärande. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en tematisk analys, som gav resultatet att rollen är komplex men att den av samtliga intervjupersoner upplevs vara en verksamhetsnära stödjande funktion med både operativa och strategiska arbetsuppgifter. Däremot har vi sett tendenser till att rollen på vissa företag inte utvecklats till den strategiska rådgivande funktion som varit avsikten. Orsaken till det tror vi kan bero på tidsbrist och en upplevelse av begränsat handlingsutrymme, vilket i sin tur kan bero på otydligt definierade arbetsuppgifter. Samtliga respondenter hade någon form av lärande forum och har lärt sig både informellt och icke-formellt. Samtliga respondenter uttryckte en önskan om ett ökat samarbete, med främst andra HR-partners inom företaget. En slutsats från vår studie är att ett ökat fokus på samarbete och en tydligare definition av roller från verksamheten skulle kunna leda till en förbättring och utveckling av rollen som HR-partner.
In the past decade, HR work has changed as a result of the HR transformation, which entailed the introduction of a new role, HR partner, in order to make the work more efficient and value-creating. The administrative general role would become more strategic and part of the organization's leadership, through the introduction of self-service services and the redistribution of tasks. Although, a change regarding the tasks made the role “HR partner” become unclear. Our study aims to investigate the role of HR partners to clarify what the role entails. Furthermore, the study intends to bring knowledge about how one can develop in the role by examining learning within the role. The study was conducted using a qualitative method with seven semi-structured interviews of HR partners at various companies in Stockholm and Uppsala. Conclusions of our study has been drawn from our theoretical framework: episteme, techne and fronesis, adaptive and developmental learning, and workplace learning. The study's questions have been answered with the help of a thematic analysis, which gave the result that the role is complex but that the role by all interviewees was explained to be a business-related support function with both operational and strategic tasks. However, we have seen tendencies that the role in some companies has not evolved into the strategic advisory function that was intended. The reason for this, we believe, may be due to lack of time and an experience of limited scope for action, which in turn may be due to clearly defined tasks. All respondents had some kind of network learning and have learned both informally and non-formally. All respondents expressed a desire for increased cooperation, especially with other HR-partners within the company. One conclusion from our study is that an increased focus on collaboration and a clearer definition of roles from the business could lead to an improvement and development of the role “HR partner”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Olsson, Henrik. "Det svenska musikundret, tack vare eller trots grundskolans musikundervisning? : En studie av skolmusikens möjliga betydelse för professionell framgång." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24562.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med nya kunskaper gällande musikundervisningen i grundskolan, sett utifrån personer som arbetar med musik på heltid och som är verksamma inom musikbranschen. Studien syftar även utifrån resultatet kunna bidra till ny kunskap om vilken roll musikundervisningen i grundskolan kan ha haft för de svenska framgångarna inom musikexport. Studien är av kvalitativ form då resultatet utgörs av sex intervjuer med respondenter som är väl insatta i musikbranschen. Resultatet visar att respondenterna tillsammans med tidigare studier som gjorts inom ämnet, är överens om att låta elevernas egna intressen inom musik ligga till grund för hur undervisningen utformas och genomförs. Med detta menas att eleverna själva får ett större inflytande på den undervisning de tar del av. Resultatet visar även hur musiken som fanns under respondenternas uppväxt, idag påverkar respondenternas musikaliska sätt att uttrycka sig. Det är något som kan förklara den svenska musikexportens framgång. Vidare finns det samband mellan de framgångar den svenska musikexporten har och den musik som upplevs under barns uppväxt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Liljeqvist, Fredrik, and Jawad Jawdanisami. "En studie om det kompletterande uppdraget på fritidshemmet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36370.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ivarsson, Siri. "Erfarenhetsutbyten som kompetensutveckling?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35411.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling.För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori. Analysen bygger till viss del även på professor Per-Erik Ellströms lärandebegrepp, informellt och formellt lärande samt erfarenhetslärande. Resultatet visar på att kompetensutvecklingen som erbjuds studievägledarna ses av våra respondenter som två beståndsdelar. Den ena delen handlar om utbildning och information som studievägledarna får ta del av genom informationsbrev och föreläsningar. Den andra delen innebär att studievägledarna får mötas i ett gemensamt forum. Därigenom ser respondenterna en möjlighet för studievägledarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra.Analysen visar att den kompetensutveckling som respondenterna upplever som viktigast främst består av ett informellt lärande som de menar uppstår i interaktionen vägledarna emellan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Gustavsson, Tina, and Jenny Claesson. "Med utveckling som ledstjärna : En kritisk diskursanalys om hur begreppet kompetensutveckling framträder i ett företags texter." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88193.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framträder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa språkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjälp av en diskursanalys. Företag idag lägger stor vikt på att utforma dokument som på olika sätt ska säkerställa kvalitén på det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter är riskabla att luta sig allt för mycket på då dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. Vår utgångspunkt är en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgår ifrån texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i någon form begreppet kompetens-utveckling. Då kompetensutveckling är ett brett och komplicerat begrepp stödjer vi oss på Ellströms definition. Vi utgår från en bred bas av tidigare studier och litteratur kring ämnet för att ge bärighet till denna uppsats och det är denna bakgrund vi stödjer oss på i våra slutsatser i diskussionen. Det vi har funnit är att i den studerade diskursen är det tre punkter av Ellströms definition som framträder och två som inte gör det. Dessa punkter som synliggörs samt som inte gör det kan vi se är uppdelade i hur lärandet sker i dessa, formellt respektive informellt. Vi har också funnit maktstrukturer i diskursen kopplat till kompetensutveckling, både riktat till deltagarna men också riktat till lärandet. Vi strävar efter att tydliggöra kompetensutveckling som begrepp genom att koppla det till diskurs som teori i denna uppsats.
The purpose of this report is to illustrate how competence development as a term appears in a firms documents and texts. We intend to illustrate that the impact of language and written words can factor in the social relations of an activity. Firms of today put a great deal of reliance on explicit documentation to ensure the quality of daily work, as well as clarifying what should be done and by whom. Sometimes too much dependability is placed on the usage of these documents, as they could be only an idealized reality of the daily work. Our start is a qualitative approach and as a method we use discourse analysis. This method proceeds from texts in the analysis and all of these discuss competence development as a term. When the term competence development is widely and complicated we support us upon Ellstrom´s definition. We proceed from a widely ground of former studies and literature to give trustworthiness to this report and it is this background we support us upon in our conclusions in the discussion. What we have found is that in the studied discourse there are three sections of Ellstrom´s definition that are visible and two that are not. These sections who are visible and those who are not we can see that they are divided by in what way learning take place in them, formal respective informal. We have also found power structures in the discourse relating to competence development; both directed to the participants but also pointed to the learning. We intend to clarify the term competence development as well as connect the discourse to the theory in this report.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Källström, Mia. "Tvångsvårdade patienters upplevelse av formellt och informellt tvång." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443547.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett kontroversiellt ämne globalt. Formellt tvång i form av tvångsåtgärder är styrda av lagar och syftar till att patienter som lider av en allvarlig psykisk störning inte ska skada sig själva eller andra. Informellt tvång handlar om att vårdpersonal använder sig av tvång i form av påtryckningar, verbala hot, undanhållande av information etc. Syftet med studien var att undersöka tvångsvårdade patienters upplevelse av formellt och informellt tvång, för att specialistsjuksköterskor bättre ska kunna bemöta denna patientgrupp. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på metoden för systematisk litteraturstudie. 11 studier har inkluderats i översikten och är analyserade med induktiv analysmetod. Resultat: Analysen ledde till ett resultat bestående av tre huvudkategorier; Patienters upplevelse av formellt tvång, Patienters upplevelse av informellt tvång och Patienters upplevelse av personalens roll vid tvångsåtgärder. Det visar att patienter fram för allt har negativa upplevelser av tvång, men belyser även positiva aspekter av tvång i dess olika former. Slutsats: Att som patient bli utsatt för tvång upplevs som att ha minskad autonomi. Patienter önskar att personal till större del kommunicerar, lyssnar och bemöter med respekt samt att personal har en mer transparent kommunikation. Orems egenvårdsteori belyser detta genom fokus på alliansskapande för att kunna stödja patienter att tillgodose behov utifrån den situation patienter befinner sig i. Dock behövs mer forskning för att kunna utvärdera olika tvångsåtgärders effekter för patienter, både före, under och efter att en intervention skett, särskilt i svensk kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hoffman, Persson Jessika. "Erfarenhetsutbyte : om lärande inom elevhälsan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24520.

Full text

Abstract:

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill också se vilka former av lärande som finns på en arbetsplats men tyngdpunkten ligger på själva erfarenhetslärandet. Personal som arbetar med elevhälsa har varit studiens fokus när det gäller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhälsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Som teoretisk utgångspunkt har Ellströms teorier och tankar om lärande och erfarenhetslärande valts då detta väl speglar hur individer lär sig inom organisationer och i olika former av lärsituationer, dels formellt men också informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen på. Resultatet visar att erfarenheter förmedlas på olika vis, dels genom ett direkt utbyte individer emellan men också via planerade sammankomster som finns till för det ändamålet, att utbyta erfarenheter och reflektera över situationer och fall. Studien visar också att det finns olika former av lärande inom organisationerna, dels det formella lärandet som består av olika kurser och vidareutbildningar och även det informella lärandet som handlar om erfarenhetsutbyten. Nyckelord:

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Derafsh-razm, Nima, and Johan Jivengard. "Fritidslärarens förhållningssätt till lek : En intervjustudie om hur lärandet på rasten påverkas av formell och informell lek." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40408.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att genomföra intervjuer med grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, för att undersöka lärarens perspektiv kring hur eleverna tillgodogör sig kunskaper genom den formella och informella leken. Eftersom ordet rast definieras som ett avbrott från arbete innebär det att elevernas rast bör vara ett avbrott från lärande. Detta går emot Skolverkets målsättning att leken i skolan ska vara kunskapstillägnande. Därför anser vi det intressant att undersöka hur fritidslärare ser på inhämtandet av kunskap under rastens lek och vilket sorts förhållningssätt lärarna anser gynnar eleverna mest. För att göra detta genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra olika skolor. Det framkom i resultatet att lärarna överlag ansåg att lärandeaspekten är väsentlig i leken, men att det fanns delade åsikter om hur den roll läraren tog på sig påverkade lärandet i sig. Det framkom även åsikter om att lärande i lek inte alls är av vikt utan att leken bör få vara ett avbrott från lärandet under skoldagen.

2020-06-08

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hasselgren, Martina. "Lärande på kundcenter : En kvantitativ studie om hur olika lärandetekniker tillämpas av medarbetare på kundcenter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314085.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to contribute with knowledge regarding the organizational structures for employees’ learning and how the learning techniques are applied by the employees at the contact centers within the financial sector. This was done through three research questions “To what extent do the employees acknowledge that they learn through non-formal learning techniques?”, “To what extent do the employees acknowledge that they learn through informal learning techniques?” and “Which patterns can be seen based on the employees choices of learning techniques?”. The theoretical background was non-formal and informal learning and was defined through Michael Eraut’s typologies. The non-formal learning technique includes the information and educational activities that are conducted by the organization. The informal learning techniques, on the other hand, involves the learning which origins from individual reflection and also from the exchange of knowledge with colleagues. In order to investigate the research questions a survey was conducted at a contact center at a Swedish bank. The survey was answered by 70 respondents. The empirical data from the survey was then statistically analyzed and the result was interpreted with support from the theoretical background and previous studies within the field of research. The findings indicated that the respondents preferred to use the available information channels when needed to improve their knowledge and competence. This means that the respondents indicated that they learn to a higher extent from the non-formal learning techniques. However, the results also indicated that other non-formal learning techniques, especially meetings and educational activities, were just slightly more preferred than informal learning techniques, such as consulting a colleague. Furthermore, the result indicated that newly employed respondents are more likely to consult a colleague in order to learn. Whereas more experienced respondents to a higher extent used the informational channels in order to learn. Keywords: Workplace learning, non-formal learning techniques, informal learning techniques, contact center, bank

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Edvardsson, Fannie, and Jesper Enghoff. ""Är dina arbetsuppgifter för svåra för dig?” : En studie om kompetensutveckling hos sjukvårdspersonal." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42086.

Full text

Abstract:

Sjukvården är den arbetsplats som anses vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad stress och har under senare år fått uppmärksamhet inom forskning. Sjuksköterskor rapporterar att de upplever stress för att de inte har tillräcklig kompetens för att kunna hantera sitt arbete. Samtidigt ska arbetsplatsen säkerställa att medarbetare besitter den kunskap som efterfrågas både i nutid och framtid. En arbetsplats som satsar på kompetensutveckling kan bidra till att både kort- och långsiktiga verksamhetsmål uppnås. Syftet med studien var att undersöka upplevd stress i förhållande till behov av kompetens hos sjukvårdspersonal. För att besvara studiens syfte utfördes en kvantitativ enkätundersökning på sjukvårdspersonal från olika avdelningar på sjukhuset, där totalt 56 respondenter deltog i studien. Vidare analyserades resultatet med hjälp av SPSS genom en korrelationsanalys som presenteras genom tabeller skapade med SPSS. I studien mäts behovet av kompetens genom formellt och informellt lärande. Resultatet i studien visar att det fanns ett samband mellan behovet av kompetensutveckling och stress. Sambandet mellan kompetensutveckling och stress grundar sig enbart mellan behovet av formellt lärande och stress, då det inte fanns något signifikant samband mellan behovet av informellt lärande och stress. Slutsatsen av studien är att utökade kompetensutvecklingsinsatser kan resultera i att sjukvårdspersonalen bättre hanterar arbetskrav och att det kan minska upplevd stress.
Healthcare is the workplace that is considered to be particularly vulnerable to work-related stress and has in recent years received attention in research. Nurses report that they experience stress because they do not have sufficient skills to handle their work assignments. At the same time, the workplace must ensure that employees possess the knowledge that is demanded both in the present and in the future. A workplace that focuses on skills development can help achieve both short- and long-term business goals. The purpose of the study was to investigate perceived stress in relation to the requirement in competence of healthcare professionals at a hospital. To answer the purpose of the study, a quantitative survey was carried out on healthcare professionals from various departments of the hospital, in which a total of 56 respondents participated in the study. Furthermore, the results were analyzed using SPSS and also correlation analysis presented by tables created with SPSS. The results of the study show that there was a significant relationship between the need for competence development and stress. The relationship between competence development and stress is based solely on the connection between the need for formal learning and stress, as there was no significant relationship between the need for informal learning and stress. The conclusion of the study is that increased competence development can result in healthcare workers to better manage work demands and may help to reduce the perception of stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Mattila, Christina. "Hur lär sig anställda på jobbet? : En studie om anställdas upplevelser av arbetsplatslärande." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40603.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur anställda upplever arbetsplatslärande på sin arbetsplats och vilken betydelse de ger informellt och formellt sätt att lära för det egna lärandet. Tidigare forskning visar att det informella lärandet är av störst betydelse för arbetsplatslärandet medan formella sätt att lära är av mindre betydelse. Ansatsen i studien var kvalitativ och data samlades in via halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades nio personer från en organisatorisk enhet i en stor statlig myndighet. Insamlade data resulterade i 50 sidor transkriberad utskrift som sedan strukturerades genom kodning och kategorisering. Resultatet av studien visade liksom tidigare forskning att det informella lärandet var av störst betydelse för arbetsplatslärandet. Lära av kollegor, problemlösning och självlärande var vanliga och betydelsefulla sätt att lära. Formellt lärande som utbildning var också av betydelse framförallt om den anställde hade ett behov av utbildningen och såg nytta med den i sitt jobb. Studien visade att informella sätt att lära även har betydelse vid formella sätt, till exempel att resonera med en kollega efter genomförd utbildning. Förslag som intervjupersonerna framförde för att förbättra arbetsplatslärandet var att skapa bättre förutsättningar för nyanställda att komma in i jobbet och ta hand om dem ännu bättre. Även att effektivisera möten, bli bättre på feedback och bättre ta vara på erfarenhet framfördes.

2019-08-19

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Holst-Larsen, Amanda, and Selma Sternersson. "Kompetensutveckling - för individen eller organisationen? : En studie vid Migrationsverket." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127056.

Full text

Abstract:

Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka Migrationsverkets kompetensutvecklingsarbete utifrån både chefers och medarbetares perspektiv. Detta genom undersökning av chefernas kompetensutvecklingsstrategier samt hur medarbetaren upplevde möjligheten och behovet av kompetensutveckling. Vidare syftade studien att ge en redogörelse för förhållandet mellan chefer och medarbetares uppfattning av kompetensutvecklingsarbetet. Metod: För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med två chefer och två medarbetare under respektive chef som därefter analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Cheferna utövar en integrerad kompetensutvecklingsstrategi, vilket är en strategi där syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla verksamheten. Medarbetarna har behov av formell utbildning och upplever möjligheten till kompetensutveckling begränsad, delvis på grund av den rådande flyktingsituationen som bidragit till att Migrationsverkets ställt in sitt formella kompetensutvecklingsarbete. Det finns en diskrepans mellan chefers och medarbetares syn på kompetensutveckling. Cheferna anser att kompetensutveckling är för organisationen medan medarbetarna anser att syftet med kompetensutveckling är för att utveckla individen. Slutsats: Studien visar en diskrepans mellan huruvida kompetensutvecklingsarbete genomförs för individen eller organisationens syfte.
Aim: The purpose of this study was to examine the Migrations Board's competence development work from the managers' and employees' perspective, through examining the managers' strategies for competence development and how the employees' experience their personal requirements and ability to develop competence. The study also aimed to report on the relationship between the managers' and employees' perception of the competence development work. Method: To give an answer to the questions related to the aim - two interviews with two managers and two employees working under each manager were conducted. These interviews were analysed using a thematic analysis method. Results: The managers are performing an integrated strategy to accomplish competence development, which is a strategy that describes the purpose of the competence development activities as being organizational development. The employees expressed a need for formal education and described limited opportunities to develop their competence. This is partly a result of the current refugee situation in Sweden which has lead the Migrations Board to temporarily cancel all their formal competence development programs. Conclusion: There is a discrepancy between whether the goal of competence development is to develop the individual or the organisation. The participating managers' understanding is that competence development develops the organisation, while the employees' understanding is that the purpose with competence development is to develop the individual.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Merza, Linda. "Grupparbete - formella och informella samspelssituationer : en kvalitativ studie om sex elevers uppfattning kring lärande i grupparbete." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21009.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate what kind of idea a group of students in third grade, who attends a school in the Stockholm area, have on group work in school and how they think it affects their learning. The study is based on two questions: What opinion do the students have about group work? What opinion do the students have about how group work affects their learning? The method I have used to retrieve information has been to interview six different students, where the interviews were both individually and in groups. I started by interviewing students individually and then had a group interview. The idea with the group interview was to end it all with a brief discussion about the thoughts that came up during the individual interviews. I chose a selection of six students, four girls and two boys which they all were at the age of 9 and go to the same school. The socio-cultural and structural perspectives, is those theoretical perspectives that my study is based on. I will describe how student’s group work can be linked to theories of Jean Piaget and Lev Vygotsky. Piaget's theory focuses on the student's development as the primary constructive, while Vygotsky presents student’s development and socio-cultural. From these two perspectives, I will highlight how students get affected by each other in the context of group work. The core concept in my study is based on cooperative learning, which is a new approach to group work. I will also define other concepts such as group and group work. The results of this study show that students connect group work to collaborative situations both in and outside of school. The learning was connected to both the formal and informal learning in groups. According to the students the concept of teamwork is to work together, and many times the students connected the teamwork with collaborative situations outside of school rather than in school. Students see group work as both an obstacle and an opportunity for learning. Five of the six students were united on the fact that group work in schools do not work because they rarely collaborate. Based on the results of the interviews the students connected "good cooperation" with "learning", and it mostly focused on the informal learning that occurred outside of school. While the concept of "group work in school" was connected to something more complicated. This study shows how student learning is affected by group work in and outside of school.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Shohreh, Gharanfoli. "Play at Leisure-time centres - A study of educators' views on play." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31598.

Full text

Abstract:

Fredrik Ole Lillemyr (2002) hävdar att leken har en rad olika funktioner för barn, exempelvis att den är en förberedelse inför vuxenlivet där de bland annat lär sig att hantera sociala situationer samt hur emotionella situationer kan hanteras. Under leken tränar och övar barn bland annat på sin sociala kompetens och kommunikativa förmåga (Lillemyr 2002). Begreppet lek kan förklaras genom otaliga teorier, bland annat att lek enbart är en handling eller att lek är ett verktyg för lärande. Leken kan vara styrd eller fri och upplevs olika beroende på vem som medverkar i den (Pramling Samuelsson 2007; Knutsdotter 1987, 1991, 1992, 1996, 2009; Øksnes 2011). Examensarbetets syfte är att undersöka fritidspedagogers syn på lek samt att lyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmets ramar. I min studie valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där tolv pedagoger på ett fritidshem i Skåne medverkade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har en positiv syn på lek i fritidshemmet samt att pedagogerna anser att leken påverkar barnen positivt i relation till deras utveckling och lärande. Pedagogerna anser att leken har en viktig roll för barns lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Jakobsson, Klara. "Arbetares erfarenheter av lärande inom lageryrket : En intervjustudie med fokus på hur lagerarbetare upplever sin yrkeskompetens." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43947.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärandet framgår inom lageryrket. Fokus är på lagerarbetares egna erfarenheter och hur de själva beskriver att de utvecklade sitt yrkeskunnande och sin kompetens, samt undersöka vilket stöd de hade av den formella introduktionen som arbetsgivaren tillgodosåg, såväl som den informella, av sina kollegor. Denna uppsats ämnar att behandla lärandet inom lageryrket. En kvalitativ metod har använts, där det empiriska materialet samlats genom semistrukturerade intervjuer. Fokus i studien är på informellt, formelllt, utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Begreppen har tillämpats i studien genom att sättas i relation till lagerarbetares erfarenheter av hur de blivit kompetenta lagerarbetare. Resultatet visar att trots kort formell introduktion lyckas lagerarbetare lära sig arbetsuppgifterna, det är dock det informella lärandet som är mest utmärkande på arbetsplatsen. Lageryrket kräver inte några speciella förkunskaper. Anställda på företaget lär sig genom att göra. Det utvecklingsinriktade och anpassningsinriktade lärandet tillämpas i studien genom att kopplas ihop med dels hur medarbetarna utvecklar sin kompetens men även hur fria personalen är på arbetsplatsen. Gemenskapen och stödet av kollegorna är betydelsefullt för att utveckla sin yrkeskompetens och trygghet på arbetsplatsen. Avslutningsvis sammanfattas studien med en motiverande förklaring att studien är av pedagogisk relevans då det framgår att lärande på arbetsplatsen är avgörande för att bidra till en ökad kompetensutveckling. Studien bidrar med ett sätt att se på lärande på arbetsplatsen i och med kopplingen mellan olika teorier och tidigare forskning, inom lågstatusyrken. Det skulle vara intressant att studera liknande område utifrån ett genusperspektiv eller chefsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hansson, Olle, and Sara Lundbeck. "FRÅN TRÄSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lärande innanför och utanför musikutbildningar." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21379.

Full text

Abstract:

Denna uppsats behandlar frågor såsom vad som kännetecknar lärande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljö samt vad som händer när folkmusik träder in i musikutbildningar. Vad är det som påverkar låtförmedlingen i de olika miljöerna? Undersökningen har sin utgångspunkt i observationer och intervjuer med representanter från en institutionell respektive icke-institutionell miljö där vi har försökt att ta reda på upplevelser av miljön, stämning, roller och prestationer. Slutsatsen av undersökningen är att de två förmedlingssituationerna är mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljön är utgångspunkten att lära sig att spela och det finns en nyttoaspekt i lärandet av låtar där syftet är att på lång sikt utvecklas inom folkmusik i stort. Inom skolan finns ett ”läxtänkande” där studenten bär ansvar för att utanför lektionerna öva på låtarna och att även där göra sin egen musikaliska tolkning av dessa. I miljöer utanför skolan handlar musicerandet i högre grad om lust och att ha roligt i stunden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nilsson, Jerry, and Alia Aidan. "Informellt lärande i fritidshemmets verksamhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35575.

Full text

Abstract:

Examensarbetets syfte är att med utgångspunkt i sociokulturella teorier och teorier om informellt lärande få en fördjupad kunskap kring informellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningarna är: vad är och hur sker informellt lärande, enligt fritidspedagogerna, i fritidshemmets verksamhet? Och hur ter sig det informella lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt i sociokulturella teorier? De sociokulturella teorier som använts kommer ifrån Roger Säljös tolkningar och begrepp. Metoderna som använts är intervjuer och observationer. Intervjuerna har använts för att besvara första frågan i frågeställningen och har genomförts individuellt med två fritidspedagoger och i par med två fritidspedagoger. Observationerna besvarar andra frågan och genomfördes på tre fritidshem där situationer för informellt lärande har studerats. Det samlade resultatet av observationerna och intervjuerna är, generellt sett, att informellt lärande på fritidshemmen främst sker i barnens samspel med varandra, i deras communities of practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Sabina, Bylund. "Fritidshemmet är mer än en lek under vuxnas uppsikt : En undersökning om lärandet som kan ske i det fria skapandet på fritidshemmet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54075.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hyltegård, Sara, and Catarina Olsson. "Är sociala medier mest ett hinder? Ungas lärande i sociala medier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28259.

Full text

Abstract:

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part. A quantitative survey was distributed among third year students in a secondary school. The results of the survey show that students use a lot of social media, that they consider themselves proficient in information literacy, and that it is difficult to see that informal learning might occur in social media.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bäckström, Ida, and Sandra Johansson. "Sker det något lärande i fritidshem? : En intervjustudie med vårdnadshavare angående deras synpå lärandet i fritidshemmet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135209.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete redovisas och diskuteras en intervjustudie med vårdnadshavare angående lärandet som sker på fritidshemmet. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavarnas uppfattning av fritidshemmet, vad de tror att fritidshemmet har för uppdrag, vad och hur barnen lär sig på fritidshemmet och om vårdnadshavarna anser sig se skillnad på lärandet mellan skolan och fritidshemmet. Vi har genomfört åtta intervjuer med vårdnadshavare från olika delar av en kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna har genomförts i form av kvalitativa intervjuer och de svar vi har fått ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av studien visar att vårdnadshavarna upplever att barnen lär sig många olika saker på fritidshemmet, som den sociala läran och vardagslärande samt att lärandet sker i stor variation. Informanterna i studien beskriver att det ser en skillnad mellan lärande i skola och på fritidshemmet. De menar att på fritidshemmet lär sig barnen på sina egna villkor, informellt lärande och under skoltid sker mer formellt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Lewenhagen, Angelica. "Datorspelsprogrammering : Virtuella rum och betydelsen av informellt lärande." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6377.

Full text

Abstract:

Idag lever vi ett teknologiskt samhälle där det mesta är uppbyggt av koder. Nästan alla har en dator, mobiltelefon eller en surfplatta som vi använder oss av i våra vardagssysslor eller i arbetsrelaterade miljöer. Programmering var bara för några år sedan något främmande och en ganska udda grej i samhället. Idag är det en viktig kunskap och programmering stärker det datalogiska tänkandet och förmågan att lösa problem. Syftet med den här undersökningen handlar om hur jag ville undersöka hur spelprogrammering används på Tekniska museet som en pedagogisk resurs. Jag ställde frågan hur kan pedagoger använda sig av deltagandekulturer, det kollaborativa lärandet samt av det informella lärandet med hjälp av digitalisering och programmering? De teorier jag använder mig av i denna uppsats är digital literacy, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv och det informella lärandet. Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning. Det består av kursdeltagarnas skriftliga utvärderingar, intervjuer samt ett undersökande gestaltande arbete i programmeringsmiljö. Jag har genomfört en enkätundersökning. I min undersökning har jag fått syn på hur viktigt och aktuellt det är med det informella lärandet samt hur man kan jobba med programmering på Tekniska museet. Att programmering går att jobba med i bildämnet på flera olika sätt och att det går att kombinera med andra ämnen i skolan. Den största utmaningen är att få pedagoger och lärare att förstå vad programmeringsspråk är och vad kodning gör i vårt samhälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Blomqvist, Susanne, and Emelie Johansson. "Matematikspråk och kommunikation." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7802.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi se att de tre lärarna för en balansgång mellan det informella och for-mella matematikspråket, men sättet de gör det på skiljer sig åt. Viktigt är att möta ele-ven på dennes abstraktionsnivå, anser lärarna. Förståelsen inför matematiska fenomen framkommer genom kommunikation där språket har en nyckelroll. Genom resultaten har vi fått en djupare förståelse kring matematikspråk och vikten av kommunikation i matematikundervisningen där elevens tankar lyfts.

The object of this paper is to attain a deeper understanding of the language of mathe-matics when communicating in a teaching situation. In order to acquire this understand-ing we have observed and interviewed three junior school teachers. We have studied their methods and approach when communicating orally and also examined the way they use the formal and informal language of mathematics in teaching situations. We discuss Previous research with regards to language and communication in the teach-ing of mathematics. We also explain Vygotskij’s sociocultural theory on language and communication. The result shows that the three teachers involved strike a balance between the formal and informal language of mathematics, but the way they achieve this differs. The teach-ers agree that it is important to take into consideration a pupil’s capacity for abstract thought. Understanding mathematical phenomena is made possible if the language used is given a key role in the teaching situation. Our results have given us a deeper knowl-edge of our subject for study and they have also shown the importance of communica-tion in the teaching of mathematics when focusing on the way individual pupils think.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Christenson, Louise, and Faal Jasmine By. "Sambandet mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande : En kvantitativ studie om sambandet mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande med personlighet som modererande variabel." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16687.

Full text

Abstract:

Arbetstillfredsställelse och informellt lärande är två välstuderade ämnen men otillräckligt medstudier har undersökt sambandet dem emellan. En orsak kan vara att arbetstillfredsställelse faller inom ramen för psykologi och informellt lärande faller inom ramen för pedagogik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Då tidigare studier tyder på personlighet har betydelse för både arbetstillfredsställelse och informellt lärande har vi valt att addera personlighet som modererande en variabel, för att se hur sambandet påverkas. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom webbaserade frågeformulär bestående av 66 påståenden. Frågeformulären bestod av fyra instrument, IPIP-30 (ämnad att mäta personlighetsdimensionerna), instrument för informellt lärande på arbetsplatsen (LPW), instrument för arbetstillfredsställelse och instrument för Work-Life-Balance (COPSOQ) och bakgrundsfrågor (ålder, kön, utbildning, distans under covid-19, personalansvar, år på nuvarande arbetsplats och allmänt hälsotillstånd).  Totalt deltog 225 personer i studien (M = 34år, SD = 12, räckvidd 18–69 år, 91,5% kvinnor). Resultatet vittnar om ett positivt signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Neuroticism, extraversion och samvetsgrannhet påvisar signifikans till arbetstillfredsställelse separat, men har ingen interaktionseffekt på sambandet mellan våra två huvudvariabler, vilket innebär att personlighet inte har någon modererande effekt på relationen mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Vår slutsats är att informellt lärande verkar ha en betydande roll för arbetstillfredsställelsen och att fortsatta studier på området uppmuntras.
Job satisfaction and informal learning are two well-studied subjects, but insufficient studies have examined the relationship between them both. An explanation could be that job satisfaction being within the framework of psychology and informal learning being within the framework of pedagogy. The purpose of the present study is to investigate the relationship between job satisfaction and informal learning. As previous studies indicate personality is important for both job satisfaction and informal learning, we have chosen to add personality as a moderating variable, to see how the relationship is affected. A quantitative method was used and data collection was done through web-based questionnaires consisting of 66 statements. The questionnaires consisted of four instruments, IPIP-30 (intended to measurepersonality dimensions), instruments for informal learning in the workplace (LPW),instruments for job satisfaction, instruments for Work-Life-Balance (COPSOQ) and general questions (age, gender, education, distance during covid-19, personnel responsibilities, years at current workplace and general state of health). A total of 225 people participated in the study(M = 34 years, SD = 12, range 18-69 years, 91.5% women). The results testify to a positively significant relationship between job satisfaction and informal learning. Neuroticism,extraversion, and conscientiousness demonstrate significance to job satisfaction separately, but have no interaction effect on the relationship between our two main variables, meaning that personality has no moderating effect on the relationship between job satisfaction and informal learning. Our conclusion is that informal learning seems to play a significant role in job satisfaction and that further studies in this area are encouraged.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Skog, Anja, and Malin Nilsson. "Hur ungas informella lärande genom visuellkultur kan inspirera bildundervisning." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40457.

Full text

Abstract:

The aim of this knowledge overview is to compile research about the informal learning ofadolescents working with visual culture and how informal knowledge gained by students in their freetime can be connected to formal art education. A systematic search process resulted in nine peerreviewed articles published between 2000 and 2020. The results describe how the informal learningof adolescents is often connected to interests and occurs in communities which often exist in onlinespaces. Strategies used in informal learning consist of learning through observation, practice, andexperimenting. To connect students' informal knowledge to what happens in the classroom, a thirdspace may be facilitated by including student interests in the teaching and creating online spaces forstudents to share their visual work and give each other feedback. The conclusion stresses theimportance of allowing students to use informal knowledge gained through interests in formaleducation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Johansson, Emmeli. "Informellt lärande i språkundervisningen på gymnasiet : En kvantitativ studie om språklärares användning av och attityder gentemot informellt lärande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32754.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker gymnasiespråklärares användning av och attityder gentemot informella lärande-aktiviteter som anses främja elevers lärande och motivation. Informella lärande-aktiviteter inbegriper narrativa former, teknikstödda läromedel för interaktion med andra målspråkstalare och inkludering av autentiskt innehåll från målspråkskulturen, social interaktion samt samarbete. Tidigare forskning om informellt och formellt lärande granskas tillsammans med teorier om motivation. Kopplingen mellan informellt lärande och elevers lärande och motivation presenteras och utgör uppsatsens grund. För den kvantitativa datainsamlingen, fyllde ett antal språklärare i en enkät som bestod av påståenden om innehållet i deras undervisning. Resultaten visar att språklärare igymnasieskolan i stor utsträckning är benägna att använda informella lärande-aktiviteter i sin undervisning. Tillämpningen av informella lärande-aktiviteter förefaller förbättra elevers lärande samt öka deras motivation.
This essay studies upper secondary school language teachers’ use of and attitudes towards informal learning activities which are considered to promote improved student learning and motivation. Informal learning activities include narrative forms, technology-based learning aids for interaction with other target language speakers and inclusion of authentic material from the target language culture, social interaction and collaboration. Along with reviewing previous research on informal and formal learning, theories about motivation are also examined. The connection between informal learning and student learning and motivation is presented and constitutes the foundation of the essay. In order to collect quantitative data, a number of language teachers were asked to fill in a questionnaire of statements about the contents of their instruction. Results show that upper secondary school language teachers in general are inclined to use informal learning activities in their instruction to a great extent. The application of these informal learning activities appears to improve students’ learning along with increasing their motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Herlin, Josefina, and Jennifer Sundqvist. "Användarutbildning under affärssystemsimplementation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34725.

Full text

Abstract:

Användarutbildning är en viktig faktor vid affärssystemsimplementation, eftersomdet kan bidra till att företag når önskade fördelar med sitt nya affärssystem. Därför är användarutbildning en betydande faktor under hela affärssystemsimplementationen från pre-implementationen till post-implementationen. Trots användarutbildningens betydelse vid affärssystemsimplementation är den användarutbildning som genomförs bristande, då den inte skapar förutsättningar för användaren att effektivt och självständigt nyttja affärssystemet efter att utbildningen avslutats. Syftet med studien är att undersöka hur användarutbildning genomförs under affärssystemsimplementation och identifiera utmaningar som beställarorganisationer ställs inför i samband med användarutbildning. Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet indikerar att den användarutbildning som genomförs pre-implementation skiljer sig från den som sker under post-implementation. Den huvudsakliga delen av utbildningen genomförs pre-implementation och består av formella utbildningsmetoder. Under post-implementationen genomförs ingen eller lite formell utbildning, men visst informellt lärande sker. Att genomföra användarutbildning under affärssystemsimplementation kan innebära utmaningar. Studien visar att följande utmaningar kan identifieras för beställarorganisationer i samband med användarutbildning “otydlig ansvarsfördelning gällande användarutbildning”, “ansvarsåtagande i rollen som nyckelanvändare”, “användarens ansvar för lärande” samt “användarens motivation och engagemang”.
End User Training (EUT) is an important part of the implementation of an Enterprise Resource Planning system (ERP system), since it is a prerequisite for companies to reach the expected benefits of their new ERP system. Therefore, EUT is an important factor during the whole ERP implementation, from pre-implementation to post-implementation. Despite the importance of EUT during ERP implementation the conducted EUT is inadequate since it does not create conditions for the users to effectively and independently use the ERP after the completion of training. The purpose of this study is to examine how EUT is conducted during ERP implementation and to identify challenges that client organizations face in connection with EUT. This study was based on a qualitative approach in which semistructured interviews were conducted. The result indicates that the EUT provided pre-implementation differs from that which occurs during post-implementation. The main part of the EUT is conducted pre-implementation and consists of formal training methods. During post-implementation, none or little formal training is performed, but some informal learning takes place. To conduct EUT during ERP implementation can entail challenges. In this study, following challenges can be identified for clientorganizations connected to EUT: "unclear responsibility for EUT", "responsibility in the role of key user", "user responsibility for learning," and "user motivation andcommitment".

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Informellt och formellt lärande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles