Academic literature on the topic 'Ingenjörsstudent'

SammanfattningFöreliggande studie har undersökt om det finns personlighetsskillnader mellan ingenjörsstudenter och en normgrupp. Testet vi använt oss av är baserat på de fem faktorerna i The big five och ärvidareutvecklat av rekryteringsföretaget A lot of people till testet B5 personlighetsprofil. Det nätbaserade personlighetstest har skickats ut till ingenjörsstudenter vid svenska högskolor ochuniversitet. Sammanlagt genomförde 184 studenter testet och deras svar har jämförts med en normgrupp bestående av 1215 individer. Respondenternas svar har analyserats med hjälp av oberoende t-test där vi funnit signifikanta skillnader mellan grupperna i tre av de fem faktorerna. Ifaktorerna vänlighet/behaglighet och öppenhet för nya erfarenheter visade ingenjörsstudenterna ett lägre resultat än normgruppen, medan de i faktorn emotionell stabilitet hade högre värden.Prestation/samvetsgrannhet och extroversion visade inga signifikanta resultat. Dessa resultat anknyts till ingenjörsyrket genom en diskussion och problematisering av personlighetstestning.

Abstract

The present study has examined the differences in personality between engineering students and a norm group. The test used in this study is based on the five factors of The big five and is further

developed by the recruitment company A lot of people to a test named B5 personlighetsprofil. The test was taken online and has been sent to engineering students in Sweden. This resulted in 184

respondents which the study is now based on. The test-results has been analyzed by using an independent t-test, where significant differences between the groups where found in three out of the five factors. The engineering students showed lower values in the factors agreeableness and openness to experience, while they had higher values in the factor emotional stability.

Conscientiousness and extraversion showed no significant results. These results are connected to the engineering profession through the discussion and problematization of personality testing.

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Övervikt blir ett allt större problem världen över,där antalet personer med övervikt eller fetma ständigt ökar. Samtidigt har det visats att negativa attityder och fördomar mot överviktigapersonerfinns i alla delar av samhället, inklusive inom vården. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av Fat PhobiaScale undersöka om dessa attitydertill övervikt finns även hos sjuksköterskestudenter och civilingenjörsstudenter vid Luleå tekniska universitet. Enkäter skickades per e–post till 200 studenter av vilka 90svarade. Resultaten analyserades med enfaktoriell ANOVA,där utbildningsprogram, deltagarens BMI (Body Mass Index) och kön var faktorer,och poäng på Fat Phobia Scale var beroendevariabeln. Ingen effekt erhölls för någon faktor. Nivåerna hos fördomsfullhet låg på en måttlig nivå. Resultatentolkas som att negativ attityd till överviktiga inte är ett problem bland studenter vid Luleå tekniska universitet.

Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective. Another objective was to understand what Employer Brand (EB) is and understand what a successful EB consists of. The study was based on a survey where 147 engineers from Umeå University participated. The study showed that age, years at work and number of terms studied plays an important role to explain how an engineer student rate as a good employer. Further on can we conclude from a theoretic perspective that EB is a complex concept when creating a brand. Although, the study shows that by interacting with the target group is a god indicator to seen as a future employer for engineer students and as a good brand.

Energibranschen är en mansdominerad bransch som står inför många utmaningar, både gällande omställning av energisystemet samt framtidens kompetensförsörjning. Detta medför att branschen efterfrågar ett breddat perspektiv av olika kompetenser och vill locka fler, framförallt kvinnor, till branschen. Ingenjör är ett av de vanligaste förekommande yrkena inom energibranschen och där andelen kvinnor tenderar att vara som minst. Syftet med studien är således att ur ett genusperspektiv undersöka hur företag inom energibranschen arbetar med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Studien bygger på sammanlagt nio intervjuer med personer från de valda fallföretagen Vattenfall, E.ON och Fortum, som är tre av de största företagen i branschen. För att bredda perspektivet av företagens arbete med extern employer branding har de tre personerna som intervjuats på respektive företag haft olika befattningar. Studiens resultat visar på att alla företagen i någon grad arbetar ur ett genusperspektiv med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Dock finns det både likheter och skillnader i hur de arbetar mot studenter samt graden av genusperspektiv i deras employer branding aktiviteter. Konstaterbart är att det finns en del genusmedvetenhet i företagens externa employer branding aktiviteter, där det i vissa sammanhang finns en uttalad strategi medan det i andra sammanhang saknas.

Det blir allt viktigare för företags utveckling och överlevnad att attrahera de mest lämpade medarbetarna. Ett allt vanligare verktyg för ändamålet är employer branding. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ingenjörsstudenters upplevelse av en attraktiv arbetsgivare och relatera det till hur ett större industriföretag i Mellansverige arbetar med extern employer branding. En induktiv tematisk analys med intervjuer från Företagsrepresentanterna visade att Företaget lägger stora resurser på att attrahera ingenjörer. Genom att arbeta med ambassadörer, delta på arbetsmarknadsmässor och synas på sociala medier vill Företaget stärka sitt arbetsgivarvarumärke. En induktiv tematisk analys av intervjuer med ingenjörsstudenterna visade betydelsen av delade värderingar, ett företags rykte och ett gott första intryck. Det går i stor utsträckning att relatera Företagets employer branding- arbete till ingenjörsstudenters upplevelser av en attraktiv arbetsgivare. Studien bidrar med kunskap om vad ingenjörsstudenter vill ha hos en arbetsgivare och hur företag kan arbeta med employer branding för att sticka ut i den hårda konkurrensen.
It is becoming increasingly important for corporate development and survival to attract the most suitable employees. A more common tool for this purpose is employer branding. The purpose of the present study was therefore to study a group of engineering students' experience of an attractive employer and to relate to how a major industrial company in central Sweden works with external employer branding. An inductive thematic analysis with interviews from Corporate Representatives showed that the company puts great resources on attracting engineers. By working with ambassadors, attending labor market fairs and appearing on social media, the company wants to strengthen its employer brand. A inductive thematic analysis of interviews with engineering students showed the importance of shared values, a company's reputation and a good first impression. It is largely related to the company's employer branding work for engineering students' experiences of an attractive employer. The study contributes knowledge of what engineering students want from an employer and how companies can work with employer branding to stand out in the tough competition.

The mobility of students has increased dramatically in the past decades which primarily is a consequence of globalization (Ninnes & Hellstén, 2005). Many higher education institutions (HEIs) around the world have responded to the global educational trend by actively recruiting students from abroad, with the incentive of maintaining a competitive position on the global, knowledge-based market (Knight, 2004). Simultaneously, an increasing number of students have responded to the expanded opportunities which have become available, aspiring to secure the best education to facilitate their path into a well-remunerated career (Waters & Brooks, 2011). By employing a qualitative research approach, this study explores how international degree-seeking students undertaking engineering studies in Swedish HE, take on their career development within a global framework. The findings are compared and analyzed in order to provide further insights into the career trajectories of engineering students from different countries. The findings suggest that the participants in the study have employed a large degree of agency and independence in advancing their career development further. Moreover, it has also been indicated that they, as global professionals, uphold a flexible stance towards future career opportunities, regardless of where in the world these would be located. Considering the increasing numbers of international students that occupy Swedish HEIs, the study concludes that further attention needs to be paid to gain further insights into the realities of this student population, both to increase our understanding of how they respond to the forces of globalization and to safeguard that career services address the real career needs of this population.