Academic literature on the topic '”inifrån och ut”'

The view of how value is created for customers have increasingly been changing. Especially, it is about how more and more companies have come to realize that they can generate greater value by co-create services together with the customer. The housing company Mimer in Västerås are in some cases experiencing that they do not create enough value for their tenants and the public. This has laid the foundation for this qualitative study, where the purpose is to have conversations with employees and managers to find out whether Mimer has the potential to work with co-creating actions and, if so, explain what it is that suggests that with the help from theories. The empirical data consists of interviews with leaders within Mimer, and also relevant documents that may affect the company's ability to work with co-creation processes. The results of the study show that Mimer in several ways with processes that could be a breeding ground for co-creating actions.
Synen på hur värde skapas för kunder har allt mer kommit att förändras. Framförallt handlar det om hur allt fler företag kommit till insikt med att de kan generera högre värde genom att samskapa tjänster tillsammans med kunden. Bostadsbolaget Mimer i Västerås upplever i vissa fall att de inte skapar tillräckligt värde för deras hyresgäster och allmänheten. Detta har lagt grunden till denna kvalitativa studie, där syftet är att i samtal med medarbetare och ledare ta reda på om Mimer har förutsättningar för att arbeta med samskapande aktioner samt i så fall redogöra med hjälp av teorier vad det är som tyder på detta. Empirin består dels av intervjuer med ledare inom Mimer, och dels av relevanta dokument som kan tänkas påverka eller främja bolagets möjligheter att arbeta med samskapande processer. Resultatet av studien visar att Mimer på flera sätt arbetar med processer som skulle kunna vara en grogrund för samskapande aktioner.

I en alltmer globaliserad värld där utbudet av produkter ökar är det svårt att skapa ett starkt och hållbart varumärke på marknaden. Då det idag finns få verktyg och koncept inom intern varumärksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumärket kan stärkas inifrån och ut. I studien har jag tittat närmare på begreppet Brand citizenship behaviour, ett område som är relativt nytt och bygger på den anställdes inverkan på varumärket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berättelser som återges i ämnet. Detta genom att ha intervjuat sju anställda på företaget Saltå kvarn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier som handlar om Brand citizenship behaviour, Organizational citizenship behaviour och organisationsteorier. Utifrån befintliga teorier och studiens analys har jag tagit fram en modell som kan användas av personer i ledande befattning och chefer. Denna kan brukas som ett verktyg för att främja ett Brand citizenship behaviour på arbetsplatsen och vidare uppmuntra medarbetarna till personligt engagemang vilket påverkar företaget, varumärket och organisationen. Studien bidrar till ökad förståelse kring ämnet samt att den visar på den anställdes inverkan på varumärket, något som kan stärka hela företaget inifrån och ut.
In an increasingly globalized world where the supply of products increases, it is difficult to create a strong and sustainable brand in the market. Since there are currently few tools and concepts in the field of internal brand building I have chosen to study how the brand can be strengthened from the inside out. In the study, I have looked into the concept of Brand citizenship behavior, an area that is relatively new and is based on the employee's impact on the brand. An explorative case study was used to examine the stories reproduced in substance. This by interviewing seven employees at the company Saltå kvarn. The empirical material is analyzed from theories about Brand citizenship behavior, Organizational citizenship behavior and organizational theories. Based on existing theories and the study's analysis, I have developed a model that can be used by executive senior management and CEO’s. This can be used as a tool to promote Brand citizenship behavior in the workplace and encourage employees to further personal involvement, which affects the company, brand and organization. The study contributes to a better understanding about the subject and it shows on the employee's impact on the brand, something that can strengthen the whole company from the inside and out.

Fängelset har varit den främsta formen av bestraffning i modern tid. Samhällets straffmetoder har gått från kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla människor från kriminella till laglydiga medborgare. En del av denna förvandling beräknas ske genom arbete och sysselsättning under fängelsetiden. Med det stängda rummet som utgångspunkt har min undersökning sökt svar på om, och i så fall varför hantverk är viktigt i kriminalvården. Utifrån denna undran behandlar den här undersökningen frågeställningen: På vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten på en kriminalvårdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna? För att få svar på dessa frågor har jag tillsammans med en grupp interner på en kriminalvårdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt där vi arbetat med tygpåsar som utgångspunkt. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fängelset som institution har legat till grund för analysen av materialet. I en så tydlig maktstruktur som fängelsets har det varit viktigt att reflexivt granska min egen roll som pedagog och iscensättare av projektet. Den ordinarie hantverksverksamheten som utförs på internernas arbetstid är även den delen av verksamheten som kan bli ekonomiskt lönsam för anstalten. Det privata hantverket, det hantverk som internerna får tillåtelse att syssla med utanför arbetstid och får bekosta själva, räknas som fritidssysselsättning och bekostas inte på något sätt av kriminalvården. Något som blev tydligt i undersökningen var den personliga faktorn i hantverksprocessen. Att använda hantverket som ett medel för att upprätthålla eller etablera relationer med familj visade sig vara viktigt för många av deltagarna. Ett annat sätt som den personliga faktorn tog sig uttryck i var då den riktades mot deltagaren själv. Att genom sitt skapande visa sin identitet blev ett sätt för deltagarna att utmana den homogena fångidentiteten på anstalten. De olika spår som blev tydliga under projektets gång har legat till grund för reflektioner kring hur en bredare hantverksverksamhet eventuellt skulle kunna se ut. Tack vare deltagarnas goda insyn och många tankar kring hantverket och anstaltens hantverksverksamhet har undersökningen sökt svar på vilken plats hantverket har på anstalten och vidare, vilken plats hantverket skulle kunna ha.
BI

Placed within the field of recent research concerning religion and contemporary religious landscapes, this thesis aims to show conceptions of human life and body displayed in ten Swedish health magazines. The analysis aims to demonstrate the appearance of body and bodily experience and in addition see in what way ”westernized” religious traditions and methods from east Asia may contribute to perspectives of health. The main theories for the study are objectified versus phenomenological understanding of the human body by Drew Leder (1992; 1990) and Kristen Zeiler (2010). The quote in the main title is from the empirical material (Hälsa & Fitness, 2014 (11), cover). ”Strong from inside and out” depicts the core of the outcome, indicating both biomedical and holistic perspectives. With science as a provable reference, the individual’s body seems to be an object to control and shape to optimize goals of esthetic or physical benefits. Here are many mental aspects involved as well as social factors, which shows that the human is a phenomenological creature. The thesis suggests that in order to accomplish health and a healthy relationship – not only towards the body but living through it – the human need to cultivate the sensation of wholeness. Having no clear counterpart, this aspect seems to be easily provided through eastern traditions and methods, treating the human as “one”.

Bakgrund: Vikten av att öppna upp sin innovationsprocess, både internt inom organisationen och externt utanför organisationen, är av stor betydelse för företag i dagens samhälle. Studier på specifikt inifrån-ut processen av öppen innovation är ett underrepresenterat område inom forskningen på öppen innovation. Genom en litteraturgenomgång belyses tre områden inom inifrån-ut processen som är i behov av vidare forskning: för- och nackdelar, framgångsfaktorer samt ett beaktande av dessa aspekter från perspektivet av SMEs. Enligt Europeiska kommissionen (2018) utgör ca 99.8% av företagen inom EU av SMEs, således föreligger det av intresse att belysa inifrån-ut processen av ÖI, i form av för- och nackdelar samt framgångsfaktorer, utifrån ett SME-perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om hur svenska SMEs utövar inifrån-ut processen av ÖI. Detta genom att belysa huvudsakliga för- och nackdelar med processen samt identifiera framgångsfaktorer och hur dessa förhåller sig till de funna huvudsakliga för- och nackdelarna. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallsstudie, varav fem olika fallföretag har studerats. Studien antar ett realistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, för att möjliggöra teori- prövning såväl som -generering. Studiens empiriska data utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska SMEs inom life science-branschen. Slutsats: Studien belyser två respektive fyra stycken huvudsakliga fördelar med den säljande respektive avslöjande formen av inifrån-ut processen av ÖI. Gällande de huvudsakliga nackdelarna, presenteras två stycken för respektive form av inifrån-ut processen. Vidare identifierar studien sju framgångsfaktorer, varav fem stycken är kritiska och två stycken är möjliggörande, som anses viktiga för svenska SMEs som utövar inifrån-ut processen av ÖI. Dessa framgångsfaktorer bidrar, i stor mån, till att uppnå de huvudsakliga fördelarna, medan ett minimerande av de huvudsakliga nackdelarna har fastställs i mindre utsträckning. Slutligen dras slutsatsen att den avslöjande formen används i syfte att möjliggöra den säljande formen, vilket skiljer sig från tidigare forskning där de två formerna presenterats utövas separat. Således utgör detta ett av studiens teoretiska såväl som empiriska bidrag gällande inifrån-ut processen av ÖI.
Background: Opening up a firm's innovation process, both within the organization and outside its boundaries, is of high importance in today’s society. Within the open innovation literature (OI), studies on outbound OI marks a relatively unexplored area. By conducting a literature review we identified three areas within the outbound OI literature, that are in need of further research: advantages and disadvantages, success factors and viewing these aspects from an SME-perspective. According to the European Commission (2018) 99.8% of the companies within the EU are SMEs, hence making the perspective of SMEs an interesting base for researching advantages, disadvantages and success factors within outbound OI. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how Swedish SMEs practice outbound OI. This is achieved by looking at the main advantages and disadvantages with the process, as well as identifying success factors and how these relate to the main advantages and disadvantages. Method: This is a qualitative multiple case study, in which five cases have been studied. The study is based on the philosophical standpoint of realism, with an abductive approach, in order to enable testing as well as the creation of theory. The empirical data consists of five semi-structured interviews with representatives from five different Swedish SMEs within the life-science industry. Conclusions: The study identifies two, respectively four, main advantages of the selling and revealing form of outbound open innovation. Regarding the main disadvantages, two disadvantages is presented for each form of outbound OI. Furthermore, the study identifies seven success factors, of which five are critical and two are enablers, which are considered important for Swedish SMEs who practice outbound OI. These success factors contribute in achieving the main advantages, while their effect on minimizing the main disadvantages has been identified to a lesser extent. Lastly, it is concluded that the revealing form is used in order to enable the selling form of outbound OI. This differs from how previous research has presented the two forms, as being performed separately. Hence, this is one of the study’s theoretical, as well as empirical, contributions to the research field of outbound OI.

This qualitative study aims to investigate some secondary school teacers' attitudes to and experiences of motivation in their second language classrooms. Through qualitative interviews with five teachers some different perspectives on motivation and its function in second language acquisition have come to light. First, motivation is seen as something important and some teachers tend to distinguish between intrinsic and extrinsic motivation. Those who do so tend to value intrinsic motivation more highly. Secondly, teachers believe they can affect students' levels of motivation. Some factors which are experienced as important in that respect are clarity in instructions and the purpose of exercises, variation and setting a standard that is neither too high nor too low. Thirdly, teachers claim that the possibilities of communicating and enjoying culture in English offered by modern technology have increased students' motivation to learn English as well as their competency in English. Finally, grades appear to have a motivating effect in these teachers' experience and their value does not appear to be questioned. This last point is particularly interesting in relation to the higher value placed on intrinsic motivation.

This thesis discuss the matter of non-profit-making associations as a self regulatory technique out of a theoretical concept of power. The object for the study is the non-profit-making association Ditt Nya Hageby, which work in the neigborhood of Hageby, a suburb to Norrköping. In the study the association is placed in a contemporary postmodern social context and analyzed through semi- structured qualitative interviews, accordingly to hermeneutical method, with five active members of the association as informants. The association consists of members who lives in the neighborhood. Together with a hired organizer they realizes their own ideas in to projects which unquestionably improves the social and physical enviroment in Hageby. The author of this thesis, however argues their activities also can be looked at in a normative way concerning social order in a non-compelling sence. Thus the author means that the association, in this particular sense, could be understood theoretically by implying Michel Foucaults govermentality concept. In order to reach the final conclusion the informants experience concerning sense of community and identity in relation to Ditt Nya Hageby is analyzed. Further theoretical framework is provided by Ferdinand Tönnies concepts of gemeinschaft/gesellschaft and Jürgen Habermas civil publicity. The paper also accounts for what the authorbelieves to be the ideological/methodological basis for Ditt Nya Hageby’s activities by presenting and discussing the"from the inside out"-perspective which is recomended by John P. Kretzman&John.L McKnight regarding the reconstruction, in a wider sense, of exposed neigborhoods.