To see the other types of publications on this topic, follow the link: Inkubation.
Dissertations / Theses on the topic 'Inkubation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Inkubation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Stuhrberg, Veit-Uwe. "Metabolische Antworten von Vogelembryonen auf vermindertes Sauerstoffangebot während der Inkubation." Berlin : Mensch-und-Buch-Verl, 2006. http://www.diss.fu-berlin.de/2006/483/index.html.
Full text
2
Hedberg, Olle. "Affärsinkubatorn i Innovationsprocessen : En studie i de roller som uppstår då en affärsinkubator participerar i en innovationsprocess." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24050.
Full textAbstract:
Purpose: This study`s purpose is to investigate the role of a business incubator in the strategic decision situations during the process of a new venture startup. It also aims to explore the methods and instruments the incubator and its advisers applies during the process. Methodology: This study is built on the basis of a hermeneutic approach with qualitative method and abductive design. The empirical material collected consist of interviews from two case studies and secondary data collection from different related sources. Theoretical perspective: The theory in the study consists of the elements of previous research on innovation processes and entrepreneurship. To analyze the data, models and theories related to decision making, incubation, process theories and organizational theories. Empirical foundation: The empirical material consists of interviews and data from two completed case studies. Additionally consist a relatively large part of the empirical data out of a comprehensive information retrieval from various secondary sources such as internet, newsletters and annual reports. Conclusion: The assay was able to detect not just one, but a variety of roles that the incubator occupies at different stages of the innovation process. The central conclusion is that the incubator role is to increase the speed of the innovation process.
3
Stuhrberg, Veit-Uwe [Verfasser]. "Metabolische Antworten von Vogelembryonen auf vermindertes Sauerstoffangebot während der Inkubation / vorgelegt von Veit-Uwe Stuhrberg." Berlin : Mensch-und-Buch-Verl, 2006. http://d-nb.info/981912745/34.
Full text
4
Baumann, David [Verfasser]. "Anreicherung der Side Population der KG-1a-Zelllinie unter Inkubation mit Doxorubicin und Disulfiram / David Baumann." Tübingen : Universitätsbibliothek Tübingen, 2020. http://d-nb.info/1222510669/34.
Full text
5
Schneider, Anna [Verfasser], and Petra [Akademischer Betreuer] Algenstaedt. "Expressionsmuster verschiedener Adipozytokine in humanem, viszeralen Fettgewebe nach einer Inkubation mit Interleukin 6 / Anna Schneider. Betreuer: Petra Algenstaedt." Hamburg : Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg, 2013. http://d-nb.info/1045024066/34.
Full text
6
Ekelund, Nord Niklas. "Metodundersökning av tre metoder för kvävemätning i en arktisk äng : Jämförelse mellan mätmetoderna extraktion, inkubation och jonbytesmembran (PRS-sond)." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-62919.
Full textAbstract:
The purpose with this report was to compare three commonly occurring methods for measuring plant available nitrogen in soils. The methods extraction, incubation and Plant root simulator (PRS) probe - an ion exchange membrane (Western Ag Innovations, Inc., Saskatoon, Canada) method were used and comparison between these methods were conducted. A full factorial experiment were set up in northern Finland with the treatments excluding herbivores, warming and fertilization to see how the inorganic nitrogen content in the soil was effected by the treatments. Soil cores were taken and from them a subsample was incubated for 18 days and thereafter analyzed for inorganic N in laboratory. PRS- probes were in the ground for 1 month. It was a strong positive correlation between extracted and incubated samples but no correlation between the PRS- probes and extraction or incubation samples. The PRS- probes showed several significant changes in inorganic N content after the treatments where fertilization increased the tot-N and NO3 levels and warming reduced the inorganic tot-N, NH4 and NO3. These findings were not confirmed by the results of the extraction. The incubation showed negative net mineralization rates for tot- N and NH4. PRS- probes showed a slightly dominance of NO3 over NH4 while extraction showed a many times higher amount of NH4 compared to NO3. Extraction shows a strong correlation with incubation even though extraction measure an instantaneous value and incubation measure the production of inorganic nitrogen over time.
7
Bourier, Felix [Verfasser], and Bernhard [Akademischer Betreuer] Banas. "Die simultane Inkubation mit exogenen und endogenen Toll-like Rezeptor-Liganden bedingt eine Aggravierung des Schädigungsmusters / Felix Bourier. Betreuer: Bernhard Banas." Regensburg : Universitätsbibliothek Regensburg, 2014. http://d-nb.info/1054802661/34.
Full text
8
Liemen, Astrid [Verfasser], Dieter [Akademischer Betreuer] Worlitzsch, Rainer [Akademischer Betreuer] Finke, and Joachim [Akademischer Betreuer] Riethmüller. "Phänotypische Veränderungen und Qualifikation von Pseudomonas aeruginosa bei Ko-Inkubation mit obligaten Anaerobiern / Astrid Liemen ; Dieter Worlitzsch, Rainer Finke, Joachim Riethmüller." Halle, 2016. http://d-nb.info/1116951037/34.
Full text
9
Nau, Eve [Verfasser]. "Einfluss hyperkapnischer Inkubation auf ausgewählte Parameter in Blut und Amnionflüssigkeit von zwei Mastgeflügelrassen (ROSS 308 und ISA JA 757) / vorgelegt von Eve Nau." Berlin : mbv, Mensch-und-Buch-Verl, 2010. http://d-nb.info/100982645X/34.
Full text
10
Preissler, Bianca [Verfasser], Korbinian [Akademischer Betreuer] Brand, and Karl-Ludwig [Akademischer Betreuer] Laugwitz. "Modulation des NF-kappaB-Systems in Anwesenheit der ITD-Mutation oder nach Inkubation mit ozLDL / Bianca Preissler. Gutachter: Karl-Ludwig Laugwitz ; Korbinian Brand. Betreuer: Korbinian Brand." München : Universitätsbibliothek der TU München, 2015. http://d-nb.info/1068002220/34.
Full text
11
Mühleisen, Isis. "Blocket, pennan och kaffet : Konstnärers kreativa arbetsprocess och vilken roll tristess spelar i den." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29456.
Full textAbstract:
Anekdoter kring konstnärers arbetsrutiner indikerar att vardagliga sysselsättningar kan vara viktigt för kreativt arbete, då kombinationen av tristess och kreativitet är ett återkommande tema. Tidigare forskning visar att tristess kan vara negativt för personers välmående och prestationsförmåga, samtidigt som annan forskning visar att det kan gynna kreativitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur konstnärers arbetsprocess ser ut och vilken roll tristess spelar i den. En kvalitativ enkätstudie genomfördes med ett urval bestående av nio konstnärer som arbetade med visuell konst, musik och text. Genom induktiv tematisk analys fann denna studie att den konstnärliga arbetsprocessen bestod av fem olika faser; förberedelseoch inspirationsfas, koncentrationsfas, inkubationsfas, illuminationsfas och avslutningsfas. Tristess uppstod för många i olika delar av arbetsprocessen, och upplevdes som fysiskt och psykiskt obehagligt och stressande. Tristess kunde fungera som motivator att leta upp ny stimulans genom utåtvänt eller inåtvänt sökande. Att uppsöka tristessartade situationer kunde användas som en medveten strategi i arbetsprocessen, och effekterna av tristessperioder upplevdes påverka den kreativa arbetsprocessen både positivt och negativt. Huruvida effekten var positiv eller negativ berodde i stor grad på definitionen av tristessbegreppet samt om det var frivilligt att uppleva tristessen eller inte.
12
Dorn, Diana Janina [Verfasser]. "Einfluss nicht-ventilierter oder hyperkapnischer Inkubation auf die allgemeine embryonale Entwicklung und die embryonale Herzentwicklung von zwei Mastgeflügel-Linien (Isa JA 757 und Ross 308) / Diana Janina Dorn." Berlin : Freie Universität Berlin, 2011. http://d-nb.info/1025239865/34.
Full text
13
Clauberg, Sigrid [Verfasser], Victoria [Akademischer Betreuer] Kolb-Bachofen, and Walter [Akademischer Betreuer] Däubener. "Das TLR-Adapterprotein MyD88 in humanen Endothelzellen : Subzelluläre Lokalisation des endogenen Proteins vor und nach Inkubation mit spezifischen Toll-like Rezeptor-Liganden / Sigrid Clauberg. Gutachter: Walter Däubener. Betreuer: Victoria Kolb-Bachofen." Düsseldorf : Universitäts- und Landesbibliothek der Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf, 2011. http://d-nb.info/1015434894/34.
Full text
14
Nilsson, Patrik, and Jesper Strandberg. "Innovatören och inkubatorn." Thesis, Stockholm University, School of Business, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-5950.
Full textAbstract:
När en innovatör skall realisera sin idé är det många viktiga beslut som måste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas är det många som söker hjälp hos dem med kunskap inom det aktuella området. En möjlighet för innovatören är att kontakta en inkubator. Inkubatorn är en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rådgivning samt ett nätverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten är att inkubatorns tillgångar skall hjälpa innovatören att utveckla och realisera sin affärsidé. Antalet platser hos en inkubator är begränsade och för att få en plats krävs det att inkubatorn tror på idén men också på personen eller personerna som ska realisera den. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på tekniska innovationer och utvecklingen av tekniska produkter. Samtidigt har målet varit att ta reda på om den hjälp inkubatorverksamheterna erbjuder, verkligen är den hjälp som innovatörerna behöver. För att läsaren ska få en bättre helhetsbild av aktörernas olika roller ger uppsatsen en översiktlig beskrivning av det svenska innovationssystemet. Det innebär inte bara en beskrivning av inkubatorn och innovatören, utan också definitioner och förklaringar av närliggande verksamheter och aktörer som utgör delar i detta system. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning som bygger på totalt tio djupintervjuer med innovatörer, inkubatorer och närliggande verksamheter. Nyckelord: inkubator, innovation, innovationssystem, innovatör, uppfinnare, entreprenör.
15
Strid, Victoria. "Inkubatorn - rum för företagsbyggande studenter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29353.
Full textAbstract:
Detta arbete är en studie i hur en företagsinkubator för högskolestudenter kan utformas rumsligt för att stödja tänkta aktiviteter. Arbetet har utgått från Idélabs inkubator på Mälardalens högskola i Västerås. Syftet med arbetet är att ta fram ett designförslag som stödjer användarnas aktiviteter och behov. Målet är att arbetet ska bidra med kunskap om hur en företagsinkubator som plats kan utformas för att fungera som ett stöd för användarna i deras process att utveckla sina företag. Metoder genom arbetet har varit intervju och platsanalys. Intervju har genomförts med både verksamhetsrepresentant och användare för att få en förståelse för problematiken och vilka krav tänkta aktiviteter ställer på den rumsliga utformningen. Platsanalys har bidragit med kunskap om rummets förutsättningar och möjligheter. Med stöd i teorier, litteratur och metodresultat har ett designförslag tagits fram. I förslaget har tydliga rumsligheter skapats för respektive aktivitet och de betonas visuellt och formmässigt med hjälp av färg och placering. Ljudabsorberande material och element har applicerats för att skapa en gynnsam och trygg miljö. Designförslaget möter behovet av avskildhet och anses främja interaktion mellan användarna.
16
SPRINGER, JULIAN, and MIKO KINNUNEN. "Value creation through digital services in start-up support organisations." Thesis, KTH, Industriell Management, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-239721.
Full textAbstract:
Background and purpose - Digitisation is connecting various business actors to create interconnected ecosystems through digital platforms. Meanwhile entrepreneurial ecosystems are offering various benefits for start-ups e.g. through support organisations that offer services for them. Currently, these start-up support organisations face the challenge of leveraging digital services to create value for their member start-ups. The purpose of this study is to investigate how the digital services offered in start-up support organisations create value for start-ups. Approach - From a theoretical perspective, the sociology of value and service dominant logic concepts such as value co-creation and service ecosystems are considered. Qualitative methods were used to conduct a pre-study and an in-depth case study with a start-up hub in Stockholm's entrepreneurial ecosystem. Data was collected using 18 semi-structured interviews with start-ups and other actors in the ecosystem and participant observations of 17 events. Findings - Needs and challenges for start-ups were identified and mapped against the digital services used by the start-ups. These services facilitate interaction between various actors in the start-up hub. Seven interconnected value types for the start-ups were identified emerging from the use of digital and non-digital services in the start-up hub. Moreover, many of the digital services are not provided by the start-up hub alone but in collaboration with other actors, connecting the start-up hub to other actors in the start-up ecosystem. Research limitations and implications - The findings contribute to the understanding of how start-up support organisations leverage digital services to support their member start-ups. The connection of digital service usage to the creation of various value types provides a theoretical concept to research about service ecosystem. As the study has been conducted with a limited number of respondents and events in Stockholm, further research in other ecosystems and using different methods is suggested to ensure generalisability of the findings of this study. Practical implications - A number of practical suggestions for start-up support organisations can be derived from the findings, including that start-up support organisations can benefit from establishing and moderating a digital community, involving several actors from the ecosystem and continuously adapting digital services to the changing environment and needs of start-ups. Originality - To the best knowledge of the authors, this is the first study to investigate digital services in entrepreneurial ecosystems from the perspective of value in service ecosystems.Bakgrund och syfte - Digitalisering förbinder olika affärsaktörer för att skapa sammankopplade ekosystem genom digitala plattformar. Samtidigt erbjuder start-up ekosystem olika fördelar för start-ups, till exempel genom stödorganisationer som erbjuder tjänster för start-ups. För tillfället möter dessa start-up stödorganisationer utmaningen att utnyttja digitala tjänster för att skapa värde för sina medlems start-ups. Syftet med denna studie är att undersöka hur de digitala tjänster som erbjuds av stödorganisationerna skapar värde för start-ups. Tillvägagångssätt - Från ett teoretiskt perspektiv beaktas sociologin av värde och service dominerande logik begrepp som värde medskapande och serviceekosystem. Kvalitativa metoder användes för att genomföra en förstudie och en fördjupad fallstudie med ett start-up hub i Stockholms entreprenörsekosystem. Data samlades in med 18 halvstrukturerade intervjuer med start-ups och andra aktörer i ekosystemet och deltagarobservationer av 17 evenemang. Fynd - Behov och utmaningar för start-ups identifierades och mappades mot de digitala tjänster som start-ups använde. Dessa tjänster underlättar interaktion mellan olika aktörer i start-up hubben. Sju sammankopplade värdetyper för start-ups identifierades som en följd av användningen av digitala och icke-digitala tjänster i start-up hubben. Dessutom är många av de digitala tjänsterna inte tillhandahållen av start-uperna ensam men i samarbete med andra aktörer, som kopplar ihop start-up hubben till andra aktörer i start-up ekosystemet. Forskningsbegränsningar och konsekvenser - Fynden bidrar till att förstå hur start-up stödorganisationer utnyttjar digitala tjänster för att stöda sina medlemmar. Anslutningen av digital serviceanvändning till skapandet av olika värdetyper ger ett teoretiskt koncept för att undersöka serviceekosystemet. Eftersom studien har genomförts med ett begränsat antal respondenter och evenemang i Stockholm, föreslås ytterligare forskning i andra ekosystem och användande av olika metoder för att säkerställa generaliserbarhet av resultaten i denna studie. Praktiska konsekvenser - Ett antal praktiska förslag till start-up stödorganisationer kan härledas från resultaten, bland annat att de start-up stödorganisationerna kan dra nytta av att etablera och moderera ett digitalt samhälle, involvera flera aktörer från ekosystemet och kontinuerligt anpassa digitala tjänster till förändringen av miljön och behovet av start-ups. Originalitet – Till bästa kunskapen av författarna, är detta den första studien för att undersöka digitala tjänster i entreprenörsekosystem från perspektivet av värdet i service ekosystemen.
17
Stahring, Sofi. "Beslutsprocessen i utvecklingsprojekt : en jämförande studie av etablerade företag och uppstartsföretag inom inkubator." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-180842.
Full textAbstract:
Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.
18
Chan, Eugene. "Beslutsprocessen i utvecklingsprojekt : en jämförande studie av etablerade företag och uppstartsföretag inom inkubator." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-180843.
Full textAbstract:
Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller.Raportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag .För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess.Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws.The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them.The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process.The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.
19
Silfwerbrand, Gustaf. "Beslutsprocessen i utvecklingsprojekt : en jämförande studie av etablerade företag och uppstartsföretag inom inkubator." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-180844.
Full textAbstract:
Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Raportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. The interviews were performed by having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.
20
Qadoumi, Hamza. "Beslutsprocessen i utvecklingsprojekt : en jämförande studie av etablerade företag och uppstartsföretag inom inkubator." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-180845.
Full textAbstract:
Vid utveckling av en ny produkt eller tjänst medföljer alltid en beslutsfattande process. Oavsett om det handlar om ett äldre företag med väl etablerade processer eller ett yngre nystartat företag så är denna process ofta en utmaning med många kritiska punkter. Det finns många olika varianter av modeller för hantering och underlättande av beslutsfattande i utvecklingsprojekt, men också kritik riktad mot sådana modeller. Rapportens syfte är att kartlägga hur beslut i produktutvecklingsprocessen hanteras inom olika etablerade företag, inkubatorer och uppstartsföretag (motsvarande engelskans startup company). För att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dessa kategorier av företag. För att besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tolv företag. Intervjuerna utfördes med en respondent per företag varav sex respondenter var från etablerade företag, fem från uppstartsföretag och en som var från en inkubator. Alla undersökta företag, med undantag för inkubatorn, hanterar någon form av egen produktutvecklingsprocess. Resultatet av intervjuerna visade att de större företagen förlitade sig mer på en strukturerad modell för att hantera beslut i utvecklingsprocessen. Uppstartsföretagen däremot tenderade till att arbeta med beslut på ett mer flexibelt sätt och förlitade sig mer på de anställdas kompetens och expertis än formella metoder. Resultatet visade även att många av de etablerade företagen har utvecklat en egen version av standardiserade produktutvecklingsmetoder. Gemensamt för de flesta av företagen var att en av de viktigaste punkterna i beslutsfattandet i någon mening handlade om syftet bakom produktens utveckling.During the development of a new product or service there will always be a presence of a process of decision-making. Regardless of whether it is concerning companies that has existed for a longer time or a startup company, the process of making the correct choices is often a challenge accompanied with several key criteria. Many models with various properties exist to manage as well as facilitate the process of decision making, however that does not mean they are without flaws. The purpose of this paper is to investigate how the decision-making, during the product development, is being processed within different established companies, incubators and startup companies. The results from this investigation will then be used to compare the various companies to find similarities and differences between them. The conclusion of this study is based on various sources of literature along a qualitative investigation in form of interviews with twelve companies. Having one respondent presenting for each company, whereof six of them represented the established companies, performed the interviews, five represented their startups and one incubator. All of the companies, with the exception of the incubator, had some form of product developing process. The results from the interviews revealed that the bigger companies untrusted themselves more on a structured model to handle decisions during the development process. Startups on the other hand, had a tendency to process their decision on a more flexible level, relying more on the competence and expertise of each employer than formal models. The results also showed that many companies had developed their own method through natural occurrences based on standard product development methods. While something that most companies had in common was how the concept of purpose had a major effect on their decisions.
21
Georgsdóttir, Velander Mikaela, and Ewelina Hryniewiecka. "Kommunikationsprocessen mellan Inkubator och Startup : En kvalitativ studie om effektiv Business to Business kommunikation." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15455.
Full textAbstract:
Detta arbete undersökte den kommunikationsprocess som sker mellan en inkubator och startupföretag, samt dess effektivitet. Syftet med denna studie var att studera och undersöka faktorer som skapar en välfungerande kommunikation, för- och nackdelar med både fysisk samt digital kommunikation mellan en inkubator och startup, i detta fall Innovatum Startup, och dess startup kunder. Tidigare forskning som studerats visade inte tillräckligt med studier om vilket kommunikationssätt som är mest effektivt mellan en inkubator och startupföretag, därför valde vi en fallstudie för att kunna studera kommunikationen på ett djupare nivå. Detta arbete grundar sig i primärdata från semistrukturerade intervjuer hos Innovatum Startup och de startupföretag som vänt sig till dem för coaching. Denna data har kompletterats och jämförts med vetenskapligt granskade artiklar samt litteratur kopplade till det berörda ämnet. Avsnittet med teori har fokuserat på de mest väsentliga faktorerna som tillhör det valda ämnet. Här presenteras tidigare forskning om Kommunikationsmodeller, kommunikationens olika nivåer och strukturer, inkubator, startupföretag och dess kommunikationskanaler, digital kommunikation, face-to-face kommunikation samt business to business relationer med fokus på kommunikation. Teoriavsnittet har klargjort de olika sorters kommunikationsmedel som företag typiskt använder sig av, dess fördelar, nackdelar och tillvägagångssätt. Empiri insamlades genom att intervjua Innovatum Startup's affärscoacher samt företag som deltagit i deras inkubatorprocess. Resultaten tyder på att Innovatum Startup har en bra grund i användandet av olika kommunikationstyper, och bör fortsätta med att utvärdera samt utveckla de digitala kommunikationsverktygen som används, då detta kommunikationssätt med största sannolikhet kommer att dominera även i framtiden. Slutligen så är det viktigt att poängtera att den fysiska kommunikationen är väldigt viktig och bör inte bortses från, då den bildar hållbara relationer och förtroende mellan parterna.This work investigated the communication process that is between a Incubator and Startup companies, as well as its effectiveness. The purpose of this study was to study and investigate factors that create a in well-functioning communication, the pros and cons of both physical and digital communication between an incubator and startup, in this case Innovatum Startup, and its startup customers. The previous research that has been studied did not show enough studies about which way of communicating are most common between an incubator and a startup company. That is the reason why we chose this subject to study, to gather a deeper understanding. This work is based on primary data from semi-structured interviews that was conducted from Innovatum Startup and the startup companies that turned to them for coaching. This data has been supplemented and compared with scientifically reviewed articles as well as literature related to the subject concerned. The section with theory has focused on the most important factors that belong to the chosen topic. This includes previous research on communication models, the different levels and structures of communication, the incubator, startup companies and their communication channels, digital communication, face-to-face communication as well as business to business relations with a focus on communication are presented. The theory section has clarified the different types of communication tools that companies typically use, its advantages, disadvantages and approaches. Empiri was gathered by interviewing Innovatum Startup's business coaches and companies that participated in their incubator process. The results indicate that Innovatum Startup has a good foundation in the use of different types of communication and should continue to evaluate and develop the digital communication tools used, as this method of communication will most likely continue to dominate in the future. Finally, it is important to point out that physical communication is very important and should not be disregarded as it forms lasting relationships and trust between the parties.
22
Al, Halabi Danni. "Den Nätverkande Inkubatorn : En kvalitativ studie om företagsinkubation och nätverkande som en väg mot rikt socialt kapital." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41642.
Full textAbstract:
A great challenge for startup companies is the lack of market knowledge and access to resources. Knowledge and resources can be acquired through networking, however, as many startup companies are young and unknown, they have difficulties establishing themselves in relevant networks. Incubators have for many years been an important instrument for the development of new companies and regional development. One important segment incubators offers startup companies is the access to a network. Networking establishes connections and strengthens relationships, which promotes a richer social capital. The purpose of the study is studying which factors of an incubator that impacts a startup companies’ development of social capital through networking and the challenges associated with networking. The underlying idea in the study is that the association with an incubator can strengthen the startup company’s legitimacy and develop the startup company's social capital by offering access to a network. For a young and unknown company, legitimacy and trust are important elements for network establishment. Young companies that are run by founders without previous qualifications often lack legitimacy and become just one of many others who tries to be heard in the startup business noise. The study uses a qualitative approach and three semi-structured interviews were conducted with representatives from two incubator firms and one industry organization that specializes in networking. The data was analyzed through a deductive thematic analysis. The theoretical field which the study is based on comes from theories within the business administration field and concerning entrepreneurship, organizational networks, business incubators and the creation of social capital within an organizational environment. The study finds that the association with an incubator can increase the company's legitimacy in the form of competency-based trust, which is based on knowledge or involvement with another actor. However, the study finds trust that is based on the founder’s reputation and past experience has a greater legitimating effect compared to only being associated with an incubator. The study also finds that the network an incubator makes available to startup companies consist of a network within the incubators own ecosystem. Network ties consist of specialized mentors with a recognized good level of knowledge within a certain or several fields, as well as incubator management, which can be interpreted as, the incubator offers a qualitative social capital which startup companies can acquire knowledge and resources from. The study finds that aspiring Born Global founders who wants access to an international network should first review what type of network the incubator can offer. The study identifies the challenges associated with networking through an incubator. Internal networking is challenged by competition between companies, a perception that networking does not add any value, and fear of accidentally sharing technological secrets, which shifts companies from interacting and generating a richer social capital to become isolated or more focused on already established contacts the founder trusts. Challenges linked to networking with mentors includes the lack of truthfulness and complete transparency. Challenges linked to external networking outside the incubator’s ecosystem may include stakeholder recommendations to only network within the incubator's own ecosystem.En stor utmaning för startupbolag är bristen på marknadskunskaper och tillgång till resurser. Kunskaper och resurser kan förvärvas genom nätverkande, men då många startupbolag är unga och okända har de svårt att etablera sig i relevanta nätverk. Inkubatorer har i många år varit ett viktigt instrument för att utveckla nyföretagande och regional utveckling. En viktig del inkubatorn erbjuder startupbolag är tillgången till ett nätverk.Genom nätverkande etableras förbindelser och stärks relationer, vilket leder till ett rikare socialt kapital. Studiens syfte är att studera vilka faktorer hos en inkubator som påverkar utvecklingen av socialt kapital genom nätverkande och de utmaningar som föreligger med nätverkande. Den bakomliggande idén i studien är att associationen med en inkubator kan stärka startupbolagets legitimitet samt utveckla startupbolagets sociala kapital genom att inkubatorn erbjuder tillgång till ett nätverk. För det unga och okända bolaget är legitimitet och tillit viktiga faktorer för etablering i nätverk. Unga bolag som drivs av en entreprenör utan tidigare meriter saknar ofta legitimitet och blir därför en av många andra som försöker höras i bruset. Studien använder en kvalitativ ansats där tre semi-strukturerade intervjuer utförts med representanter från två inkubatorverksamheter och en branschorganisation som specialiserar sig på nätverkande. Data analyserades genom en deduktiv tematisk analys. Det teoretiska fältet som studien baserar sig kommer från teorier inom det företagsekonomiska fältet och rörande entreprenörskap, organisatoriska nätverk, företagsinkubatorer och skapandet av socialt kapital inom en organisatorisk miljö.Studien finner att medlemskapet hos en inkubator kan höja startupbolagets legitimitet i form av kompetensbaserade tillit, vilket grundar sig på kunskaper eller involvering med en annan aktör. Studien finner dock att tillit som grundar sig på bolagsgrundarens tidigare erfarenheter och rykte på marknaden har en större legitimerande effekt jämfört med att endast ingå hos en inkubator. Studien finner även att nätverket inkubatorn gör tillgängligt för startupbolagen består av ett nätverk inom ramen av inkubatorprogrammets egna ekosystem. Nätverksförbindelser inkubatorn erbjuder består av specialiserade mentorer med erkänt goda kunskaper inom ett eller flera områden samt programmets ledning, vilket kan tolkas som att inkubatorn främjar utvecklingen av ett kvalitativt socialt kapital där nödvändiga kunskaper och resurser kan förvärvas. Studien finner även att aspirerande Born Globals grundare som vill ha tillgång till ett internationellt nätverk först bör granska vilket typ av nätverk inkubatorn kan erbjuda. Studien identifierar de utmaningar som finns förknippat med nätverkande genom en inkubator. Det interna nätverkandet utmanas av konkurrens mellan bolag, uppfattningen att nätverkade inte tillför något värde, samt en rädsla för att råka dela med sig av teknologiska hemligheter, vilket skiftar bolagen från att interagera och utveckla ett rikare socialt kapital till att bli isolerade eller mer fokuserade på att endast nätverka med redan etablerade kontakter grundaren har tillit till. Hinder för nätverkande med mentorer omfattar avsaknaden av öppenhet och full transparens. Hinder kopplat till extern nätverkande utanför inkubatorns ekosystem kan innefatta rekommendationer från intressenter att endast nätverka inom inkubatorns egna ekosystem.
23
Yazdani, Arya, Erik Tano, and Bengtlars Stefan. "Inkubatorns roll : En studie om Uppsala Innovation Centre och dess samarbete med nystartade företag." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145158.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) arbetar med nystartade företag. För att uppnå detta har företagens etableringsprocesser och de hinder de stöter på under denna process studerats, för att sedan analysera hur UIC arbetar för att överbrygga dessa hinder. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning med företag som samarbetat med UIC, samt en kvalitativ intervju med UIC:s VD Per Bengtsson. Slutsatsen är att UIC är en välfungerande och uppskattad inkubator, deras största förtjänst är att de med sitt affärscoachprogram lyckats hålla en hög flexibilitet som ger dem möjlighet att anpassa sig efter de olika företagens behov.
24
Möcander, Filip. "De inkuberade företagen - Är det värt det? : En jämförande studie om inkuberade företags förväntningar samt upplevelser av en Inkubator." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-92019.
Full textAbstract:
Bakgrund: En inkubator är ett entreprenöriellt utvecklingsprogram för nystartade företag med utgångspunkt att effektiva deras uppstartsprocess. Företag ingår i en inkubation under en tidsbestämd period där de erbjuds affärsutveckling och rådgivning. De agerar i inkubatorns kontorslokaler tillsammans med andra inkuberade företag. Sociala nätverk är en omfattande del av nystartade företags konkurrenskraft och utveckling på marknaden. Genom sociala nätverk genereras rådgivning, kompetens, kapital och affärsmöjligheter. För att nätverken ska fungera krävs det att entreprenörer interagerar och utbyter information vilket skapar en tillit. Förtroende och tillit möjliggjör för att att nätverken ska vara effektiva och givande, vilket dessutom utgör relationen mellan individerna. Inkuberade företag möter olika utmaningar genom att ingå i ett inkubatorsprogram. Nätverk och kompetens kan vara för likartad samt homogen. Dessutom kan förtroendet mellan de inkuberade företagen och inkubatorn i en flexibel kontorsyta vara komplext. Fortsättningsvis att företagens förmåga att utveckla verksamheten vidare minimeras utan inkubatorns stöd. Problemformulering: Vilka likheter och skillnader innefattar de inkuberade företagen om inkubatorns program? Syfte: Syftet med studien är att jämföra de inkuberade företagens förväntningar och upplevelser av en inkubator. Metod: Uppsatsens har ett kvalitativt tillvägagångssätt och en komparativ forskningsdesign. Således en jämförande studie av de inkuberade företagens förväntningar och upplevelser av en inkubator. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla data från respondenter. Fyra olika företag i form av Measure and Change, Världens Chans, Lumispectra samt YLDR intervjuades från samma inkubator (Företagsfabriken). Slutsats: Samtliga inkuberade företag är överens om att inkubatorns nätverk inte är tillräckligt effektivt. Upplevelsen har inte bemött deras förväntningar på grund av brister i effektivitet, organisering samt intressanta aktörer. Förtroende för inkubatorn har påverkats negativt för samtliga företag förutom YLDR vilket grundar sig i inkubatorns verksamhetsstruktur och tillgänglighet. Samtidigt har det blivit bättre över tid. Kapitalanskaffningen har delvis besvarat de inkuberade företagens förväntningar. Framförallt det sociala och humana kapitalet. Däremot har det finansiella kapitalet inte besvarat något företags förväntningar förutom (YLDR).Background: A business incubator is an entrepreneurial development program för start up businesses. Firms in a start up phase are a part of the program in a certain amount of time where they recieve an office space, business advice and development. Together with other incubated companies are they developing their business ideas in a flexible office structure. Furthermore are social networks a major competitive advantage for start up businesses where they can receive competence, capital and business oppertunities. Trust is a major component in order to make the social networks to function. Building trust between to firms creates a relation where they can gain different types of advantages and resources. An incubated business can encouter different types of challenges and problem within an incubator such as homogeneus competence and business networks. Also, trust issues against other incubated businesses and finally problems with being able to develope their firm further after the incubation program. Research Question: What similarities and differences within the incubation program are the incubated businesses comprising? Purpose: The purpose of the study is to compare the incubated business actors expectations and experiences of an incubator. Method: The paper has a qualitative research method and a comparative research design. Furthermore a comparative study of the incubated businesses expectations and experiences from an incubators (Foretagsfabriken). The data was gathered from four incubated businesses who are operating within the same incubator. The firms that participated in the study where Measure and Change, Varldens Chans, Lumispectra and YLDR. Conclusion: The internal and external network has not met the expectations from the incubated businesses. It has not been organized or efficient with enough interesting actors for them to further develope their business. The trust between the incubator and the incubated businesses has been affected negatively except for YLDR. Furthmore, the acess to different types of capital has partially met the expectations that the start up comapnies had, epescially the social and the human capital. However, YLDR was the only company that where their expectations for financial capital was fulfilled.
25
Karlsson, Daniel. "Partnerskap på Landsbygden : En rådgivande analys av Riksantikvarieämbetets Kulturarvsinkubator." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375407.
Full textAbstract:
Denna uppsats siktar på att besvara frågan om vilket utfall man kan förvänta sig av Kulturarvsinkubatorns PPP-projekt och vilka risker de bör ta i beaktande. Överlag ger denna uppsats en positiv bild av Kulturarvsinkubatorns verksamhet, med ett fåtal undantag som adresseras i rekommendationerna i slutet av uppsatsen. Med hänsyn på de geografiska förutsättningarna för projektet på svensk landsbygd vävs detta perspektiv in i diskussionen och rekommendationerna. Rekommendationerna fokuserar på vikten av att vårda det dialogbaserade arbetsklimat som uppstått i projektet, att riskfördelningen mellan aktörerna kan vara nyckel till både framgång och motgång, samt behovet av förutsägbarhet i de långsiktiga målen för projektet.
26
Mörke, Oscar, and Karl-Philip Michael Swensson. "Exploration of virtual incubators and development of incubator services for digital entrepreneurship : Receiving Entrepreneurial support from anywhere in the world?" Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415430.
Full textAbstract:
Entrepreneurship is frequently linked together with aspects of economic growth and development. In the last 40 years, an increasing number of incubators and service providers have been created to stimulate entrepreneurship and innovation. However, in the increasingly globalized and digitalized world, few virtual and digital initiatives have successfully been studied to encourage and facilitate entrepreneurship. This study aims to understand further how digital and virtual products and services can aid entrepreneurs in venture creation and potentially add to an updated and broader understanding of the potential in a virtual incubator program. By looking at three categories of entrepreneurial support actors, traditional public incubators, private incubators, and digital service providers. 14 semi-structured interviews were conducted to gain more in-depth knowledge of how they operate. More specifically, this study is conducted with actors that share the vision to assist startup in their initial phase and create a deeper understanding of what the incubator offers to startups and the possibility to adapt and improve their process using digital tools and external partnerships. Results indicate that the use of digital tools is varied. Incubators are leaning towards relying more on social media for reaching potential entrepreneurs and ideas, and further that a factor of validating every aspect of the startup is essential to promote success. The incubator mainly acts as a mediator of network, funding, coaching, and finding talents has during the COVID-19 pandemic moved most of their activities from physical to online. The issue of trust-building is, however, still prominent, and the incubators are looking for ways and tools to improve on this issue. Implications of this study have the potential to lower barriers to entrepreneurship, where entrepreneurial support becomes less dependent on their local ecosystem and geographical factors. Future research is encouraged to classify virtual incubators and a further look at specific cases and pursuit more longitudinal studies to fully understand the potential effects and implications. This study contributes to the field of incubators and entrepreneurial support and the ongoing digital paradigm shift.
27
Jakobsson, Siri, and Mikaela Viklander. "Nätverket – luften under vingarna för svenska SMF på tillväxtmarknader i Afrika? : En kvalitativ fallstudie av ett techbolags internationalisering till Malawi och Rwanda." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448574.
Full textAbstract:
Forskning på internationalisering av företag ur ett nätverksperspektiv är förhållandevis utbredd. Däremot har forskningsstudier gällande små- och medelstora företags (SMF:s) etablering på tillväxtmarknader i Afrika varit tämligen begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur svenska SMF inom techsektorn använder nätverk vid etablering på tillväxtmarknader i Afrika, både utifrån ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ fallstudie studerades hur ett SMF använde sig av företagets, entreprenörens och en inkubators nätverk vid sin internationalisering till Malawi och Rwanda. Studiens resultat visar på att samtliga tre nätverksperspektiv påverkar fallföretagets internationalisering men i olika grad. Tillsammans med sitt nätverk skapade företaget en plattform för kunskapsutbyte vilket bidrog till att bygga förtroende på marknaden. Även entreprenörens tidigare erfarenhet och nätverk var avgörande samt flexibiliteten av affärsmodellen. Inkubatorn spelade en mindre men fortfarande central roll genom att bidra med kunskap om marknaden, legitimitet och kontakter via sitt nätverk.
28
Lenndin, Marcus, and Linnea Junkka. "En oberoende musikers affärsmodell : Hur används nätverk i affärsmodellen." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172692.
Full textAbstract:
Denna studie är gjord på uppdrag av inkubatorn Expression Umeå, som tillsammans med Tillväxtverket arbetar med ett forskningsprojekt för affärsmodeller för den kulturella näringen. Digitaliseringen har medfört att musiker kan arbeta mer oberoende och producera musik självständigt utan att vara kontrakterade av skivbolag. Detta ställer högre krav på oberoende musikers entreprenöriella förmåga. Tidigare forskning visar på att oberoende musiker använder sitt nätverk för att hitta samarbetspartners. I denna studie studeras oberoende musiker med kopplingar till inkubatorer för att undersöka hur deras affärsmodell kan se ut, hur dynamiken i samarbeten fungerar och hur nätverk används i deras affärsmodell. Inom samarbeten fokuserar vi på konkurrens, coopetition, kluster och maktförhållanden. Affärsmodellen ses som ett konceptuellt verktyg och fokuserar på value creation, value configuration och value capture. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med oberoende musiker och resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att nätverk och samarbeten är av stor vikt för oberoende musiker, och att nätverket baseras på vänskap. Det är via nätverket musikerna hittar samarbetspartners, resurser och nya arbetstillfällen. för de oberoende musikerna är det kemin som är viktigast för ett lyckat samarbete. Studien visar på att musikerna använder sig både av klusterbaserade nätverk och coopetitionbaserade nätverk. Detta medför både positiva och negativa effekter för musikerna. Det är låg konkurrens och hög andel samarbeten inom ett nätverk eller kluster, medans det är hög konkurrens och låg andel samarbeten mellan olika nätverk och kluster. Resultaten visar också på att det finns två olika drivkrafter hos oberoende musiker, ambitionsdrivna eller passionsdrivna. Beroende på vilken drivkraft som är mer dominant hos musikern, påverkar detta hur affärsmodellen ser ut och de val musikern gör. Inom vissa aspekter finns tydliga skillnader mellan de två drivkrafterna, bland annat värderar den ambitionsdrivna musikern sitt oberoende lägre och har en tydligare strategi jämfört med den passionsdrivna musikern.
29
Sateei, Shahin. "Från idé till färdig produkt : En resa genom dimensioner." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388437.
Full text
30
Carlstedt, Sophia, and Merlenius Matilda. "Kunskapsöverföring, en viktig grundpelare i innovation : Kunskapsöverföring och innovationsskapande i storföretags interna inkubatorer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176764.
Full textAbstract:
Storföretag står inför en ständig utmaning att utöka sina innovationsutvecklingsmöjligheter. På grund av detta är det en ökande trend hos storföretag idag att implementera interna inkubatorer. I interna inkubatorer är samarbeten med externa parter vanligt förekommande, vilket leder till vikten av kunskapsöverföring som en förutsättning för kunskapsintegration. Det är därför av intresse att undersöka de faktorer som påverkar kunskapsöverföring i interna inkubatorer, samt vilken roll kunskapsöverföring har i interna inkubatorers arbete att skapa innovation samt hur kunskapsöverföring skiljer sig mellan interna medarbetare och storföretaget samt externa parter och storföretaget. Syftet med denna studie är att redogöra för hur storföretags interna inkubatorer arbetar med kunskapsöverföring med intern och extern kunskap samt hur det bidrar till att skapa innovation. Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och ett hermeneutistiskt hermeneutiskt perspektiv. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som arbetar på fallföretaget som har god kunskap om, och insikt i, fallföretagets interna inkubators verksamhet. I fallet har inre motivation, tillit samt tid och stress framkommit vara påverkande faktorer för kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator (den interna inkubatorns förstadie) och i sin tur skapandet av innovation. En modell har framställts som visar faktorer som påverkar kunskapsöverföring och illustrerar kunskapsöverföringens roll i fallföretagets lokala inkubator. Vi ser även absorptionsförmåga som en förutsättning hos den mottagande enheten för att kunskapsöverföring ska kunna genomföras. En grundläggande faktor är även typ av kunskap det som ska överföras, det vill säga tacit eller explicit. I dagsläget framgår ingen tydlig process för kunskapsöverföring i fallföretagets lokala inkubator vilket indikerar att fallföretaget inte tar hänsyn till om kunskapsöverföringen avser intern eller extern kunskap.Large corporations face a constant challenge to expand their innovation development opportunities. Due to this, there is an increasing trend among large corporations today to implement corporate incubators. In corporate incubators, collaborations with external parties are common, which leads to the importance of knowledge transfer as a prerequisite for knowledge integration. It is therefore of interest to investigate the factors that affect knowledge transfer in corporate incubators, the role of knowledge transfer in corporate incubators' work to create innovation and how knowledge transfer differs between internal employees and the large corporation as well as external parties and the large corporation. The purpose of this study is to account for how large corporations' corporate incubators work with knowledge transfer with internal and external knowledge and how it contributes to creating innovation. This case study has been conducted with a qualitative research strategy and a hermeneutic perspective. Empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews with five people working at the case corporation who possesses good knowledge of, and insight into, the case corporation's corporate incubator operation. In this case, internal motivation, trust, time and stress have emerged as influencing factors for knowledge transfer in the case corporation's local incubator (the corporate incubator's pre-stage) and in turn the creation of innovation. A model has been constructed that shows factors that affect knowledge transfer and illustrates the role of knowledge transfer in the case corporation's local incubator. We also see absorptive capacity as a prerequisite for the receiving unit in order for knowledge transfer to be carried out. A fundamental factor is also the type of knowledge that is to be transferred, i.e. tacit or explicit. At present, there is no clear process for knowledge transfer in the case corporation's local incubator, which indicates that the case corporation does not take into account whether the knowledge transfer refers to internal or external knowledge.
31
Wrenéus, Sofia, and Källström Daniela Pekkarinen. "Inkubering - Räkmacka till entreprenörskap? : En studie om stödfunktioner och processer för att främja akademisk entreprenörskap." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36287.
Full textAbstract:
Titel: Inkubering - Räkmacka till entreprenörskap? En studie om stödfunktioner och processer för att främja akademisk entreprenörskap. Nivå: Kandidatuppsats inom innovationsteknik Institution: Mälardalens högskola, akademin för innovation, design och teknik Uppdragsgivare: Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala Drivhus Författarna: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus Handledare: Erik Lindhult Examinator: Tomas Backström Datum: 2017-06-02 Syfte: Syftet med den föreliggande studien är att undersöka stödfunktioner som erbjuds vid högre lärosäten för att realisera idéer och främja akademiskt entreprenörskap. Resultatet avser även att bidra till den generella vetenskapliga diskussionen kring inkubationsprocesser genom att genomföra en aktionsforskning. Frågeställningar: Utifrån vilka teorier och processer är högre lärosätens inkubationer utformade ifrån? Vilka faktiska stödfunktioner finns och existerar det en diskrepans mellan teori och praktik? Metod: Metoden som användes i den föreliggande studien hade en abduktiv ansats med en operativ kvalitativ förstudie och en sekundär aktionsforskningsstudie för att undersöka studieobjektet. Den operativa förstudien innefatta semistrukturerade intervjuer med en öppen dialog och den sekundära aktionsforskningsstudien innebar att författarna provade en del av en inkubationsprocess. Nyckelord: Affärsutveckling, Entreprenörskap, Inkubator, Inkubationsprocess, Innovationsprocess,StödfunktionerTitle: A study on support functions and processes to promote academic entrepreneurship. Grade: Bachelor degree in innovation technology Department: Mälardalens Högskola, academy for innovation, design and technology Employer:Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, KTH och Uppsala Drivhus Authors: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus Supervisor: Erik Lindhult Date: 2017-06-02 Purpose: The aim of the present study is to investigate support functions offered at higher education institutions to realize ideas and promote academic entrepreneurship. Research Questions: From which theories and processes are the higher education institutions incubations designed? What are the actual support functions and does there exist discrepancies between theory and practice? Method: The method used in the present study had an abductive approach with an operational qualitative study and a secondary action research study to study the study object. The operational preliminary study includes semistructured interviews with an open dialogue and the secondary action research study meant that the authors tried a part of an incubation process. Keywords: Business development, Inkubator, Inkubator processes,Innovation processes,Entrepreneur
32
Pettersson, Madelené. "Hur hållbarhet kan integreras i inkubatorverksamhet och startup-företag : En designprocess och fallstudie i samarbete med Movexum." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29826.
Full textAbstract:
Detta är ett examensarbete inom Design och formgivning, som är genomförd med två övergripande metoder; designprocess och fallstudie. Syftet med detta examensarbete var att utforska hur entreprenörer och inkubatorbolag systematiskt kan arbeta ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbart från start i produkt, tjänst och företag. Kopplat till detta syfte var också att undersöka hur en företagsinkubator (Movexum), som eget företag, kan inkludera ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet i sin egen organisation. I den här forskningsrapporten undersöks vetenskaplig litteratur inom hållbarhet och företagande samt hållbarhetsteorier. Det har även omfattat benchmarking av internationella och lokala företag för att finna metoder, verktyg och inspiration. Workshop, observationer och intervjuer för Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag har ägt rum, för att skapa en övergripande hållbarhetsbild av Movexums verksamhet, inskrivna entreprenörer och inkubatorbolag hos Movexum. Det för att förstå problem och behov utifrån att arbeta systematiskt med hållbarhet i det egna företaget. Ur all insamlad information har ett förslag på en guidemanual tagits fram till Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag för att informera om hållbarhet, hållbarhetsteorier och användbara hållbarhetsverktyg. Genom guiden kan de kartlägga och identifiera vilken hållbarhetsteori de arbetar med i sitt företag eller önskar att arbeta mer med, för att få olika tips på hållbarhetsverktyg att använda genom att utvärdera, integrera och skapa ett mer hållbart företag tillsammans med sin affärscoach. Denna forskningsrapport kan vara till nytta för andra inkubatorverksamheter som vill skapa kunskap hur hållbarhet kan integreras i inkubatorverksamheter och för entreprenörer och inkubatorbolag i deras företag. Den kan beprövas i andra inkubatorverksamheter och utveckla möjligheter och idéer till att arbeta systematiskt med hållbarhet från start.
33
Skogsmo, Markus, and Teddy Wickström. "Räven raskar entreprenören över krisen : - Eller hur affärscoacher främjar unga företags etablering." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-390553.
Full textAbstract:
För nyuppstartade företag är resurserna ofta små. Brist på kunskap och stöd gör att entreprenörer har många hinder för att lyckas etablera sig. Lyckligtvis finns det stöd från företagsinkubatorer och företagscoacher som har gjort resan förut och sitter på mycket erfarenhet. Förutom sin expertis kan de hjälpa till med stöd i processen för etablering och öka företagets legitimitet mot externa aktörer. Studiens syfte är att undersöka hur dessa rådgivare/mentorer främjar unga företags etablering. Denna fallstudie har därför undersökt två företag inom en framgångsrik företagsinkubator som använder affärscoacher för att hjälpa entreprenörer att överkomma hinder för etablering. Detta genom att kombinera tidigare studier av etableringsprocessen med teorier om kunskap och mentorskap. Entreprenörerna har redogjort för att dessa coacher varit bärande i kritiska situationer, hjälpt dem att själva utveckla essentiella förmågor för företagande och bidragit med stöd under programmets gång. Tilläggningsvis, är detta en uppsats som inte endast studerar etableringsprocessen, utan också vad som främjar den.
34
Backö, Alexander, and David Calås. "Interorganisatoriska interaktioner inom Inkubatorer : En studie om kunskapsutbyte och inkubatorsystem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26319.
Full textAbstract:
Background Incubators are important facilities for economic growth in society. The main purpose of incubators is to accelerate knowledge intensive firms onto their market by both providing resources and an entrepreneurial environment. Problem Companies within incubators are encouraged to share knowledge and experience with each other with the goal to stimulate development and invention of new technology. This exchange involves interaction on an inter-personal and inter-organizational level. Incubators need to create an open and transparent environment in order to enable this exchange on both levels. Purpose The purpose of this study is to enhance the understanding of how knowledge and experience exchange occurs within the context of incubator systems. By understanding how incubators can capture knowledge and learn from the incubator process, this study can contribute by insights of how the incubator process can be further improved. Method This bachelor thesis is written from an abductive approach and is based on a qualitative case study of Ideon Innovation in Lund. Five interviews contributed to the collection of empirical data where companies within incubator systems and the CEO of an incubator were included. Conclusion Knowledge exchange does not occur to the extent that theory and the management of Ideon Innovation suggests. Knowledge intensive firms constitutes each other’s networks and social environments where we have found new incubator effects such as motivation and the ability to talk out their anxiety related to their business. The match between companies close to each other within incubators can be controlled through managerial activities by the incubator to, in some degree, achieve more favorable market structures and a local environment that enables exchange of knowledge spillover.Bakgrund Inkubatorer är viktiga faciliteter för ekonomisk tillväxt i dagen samhälle. Det huvudsakliga syftet för inkubatorer är att accelerera inkubatorföretag in på marknaden genom att erbjuda resurser och en entreprenöriell miljö. Problem Inom inkubatorer uppmuntras företag till dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra med syfte till att stimulera utvecklingen och skapandet av ny innovation. Utbytet involverar interaktioner på interpersonell och interorganisatorisk nivå. Inkubatorer behöver därmed skapa en öppen och transparent miljö för att utbytet ska kunna ske på båda nivåerna. Syfte Syftet med studien är att förbättra förståelsen för hur kunskap- och erfarenhetsutbyte sker inom inkubatorsystem. Genom en förståelse för hur inkubatorer kan ta åt sig kunskap och lära sig ifrån inkubatorprocessen, kan studien bidra med insikter om hur inkubatorprocessen ytterligare kan förbättras. Metod Kandidatuppsatsen är skriven utifrån en abduktiv ansats och är baserade på en kvalitativ fallstudie på Ideon Innovation i Lund. Den empiriska insamlingen av data genomfördes genom fem intervjuer med företag inom inkubatorsystem och Vd:n för inkubatorn. Slutsats Kunskapsutbyte sker inte till den grad som teorin eller vad ledningen för Ideon Innovation förespråkar. Kunskapsintensiva företag utgör varandras nätverk och sociala miljö, och vi har funnit nya inkubatoreffekter som motivation och att företagen kan prata av sig ångest som relaterar till sin verksamhet. Genom manageriella aktiviter kan inkubatorn matcha rätt företag till att sitta nära varandra inom inkubatorn och därmed till viss grad nå mer eftertraktade konkurrenssituationer.
35
Jutnäs, Paulina, and Isabelle Almqvist. "Inkubatorers betydelse för nystartade modeföretags framgång : En fallstudie av Svenska Moderådets projekt Rookies." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17430.
Full textAbstract:
Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag – och vi ser här inkubatorns roll. Inkubatorer finns till för att främja nystartade företag och entreprenörer genom att bistå med resurser som dessa saknar. Det är här som inkubatorerna får sin betydelse i uppsatsen. Uppsatsen riktar sig främst till modebranschen och de hinder och problem som existerar där. Då tidigare studier inom området inkubatorer främst påträffats inom IT- och teknikbaserad forskning, upplever författarna att uppsatsens syfte är högst relevant samt aktuellt idag.Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå vad en inkubator har för betydelse för nystartade modeföretag i deras vidare etablering på marknaden och för deras framgång. En undersökningsmodell har modifierats av författarna, baserad på teori och två tidigare modeller som upptäckts inom områdena för entreprenörskap, inkubatorer och framgång. Ett kvalitativt angreppssätt har därefter utformat insamlingen av det empiriska materialet, genom så kallade semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med ansvarig för projektet Rookies samt med modeföretag som vunnit projektet tidigare år (2005-2012). Detta för att kunna uttala oss om likheter och skillnader i åsikter om projektet inför eventuella åtgärder. Författarna har genom detta inte haft för avsikt att kunna generalisera svaren utan snarare att erhålla en djupare förståelse för betydelsen av inkubatorer för nystartade modeföretag. Insamlad data har därefter analyserats av författarna och ställts mot finansiella nyckeltal för framgång i syfte att kunna uttala sig om vad Rookies har haft för betydelse.Resultatet från empirin ger indikationer på att modeföretag upplever stora svårigheter i den tidiga etableringsfasen, vilket också bekräftar behandlad teori och sedan leder till en slutsats om att inkubatorer är viktiga vid stöd och resurser för nya företag. Dock kan man genom uppsatsen inte se ett direkt samband mellan en inkubator och framgång. Författarna menar istället att personlighetsfaktorer samt humankapital har en inverkan när det kommer till frågan huruvida ett företag kan bli framgångsrikt på sikt eller inte.Program: Textilekonomutbildningen
36
Roth, Steffen, and Tino Vordank. "Generative Incubators." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200700174.
Full textAbstract:
Starting the own business is sometimes a dream sometimes a nightmare but undoubtedly from a macro-economic perspective it is considered to be a promising concept to secure long-term economic growth and society’s welfare, at least in Germany. Strong efforts were made to support start ups and potential entrepreneurs to run their own business. A plethora of programs were launched which were supposed to facilitate the start up process – but reality is disenchanting: The published data in the 2004 GEM indicate that the idea of an entrepreneurial society in Germany is still far beyond its realization. Germany ranks 17th out of 31 GEM states in terms of “nascent entrepreneurs” and only 22nd regarding the “young entrepreneurs”. Compared to other GEM countries the German adults are considered to be more pessimistic in terms of entrepreneurial issues: The chances of establishing a successful business are evaluated lower than the years before. On the other hand the context factors which are considered to influence the start up opportunities especially in terms of governmental support and physical infrastructure were evaluated to be one of the best. Especially concerning the latter aspect strong efforts have been made to support
entrepreneurs. In this context, and maybe because of
- A “… post-1970s fascination with ‘high-tech’ regions worldwide” (Cooke/Leydesdorff 2006: 9),
- A continuous liberalization of the world market and its impact on national production systems (which is well discussed in the context of the conversion of cooperatives), or
- The dawn of the concept of national innovations systems (e.g. Lundvall 1988; Cozzens et al. 1990),
For more than two decades, one promising concept of sustaining entrepreneurs was seen in the idea of incubators1 which mainly offer support in terms of infrastructure and funding opportunities.
Meantime, we observe that questions emerge of how effective and efficient incubators work as one major instrument of macroentrepreneurial (Van de Veen 1995, Chiles/Meyer 2001) activities in order to facilitate start ups and to support the first steps of a new business from its start to its growth.
The value of the incubator model as an effective means of technology and knowledge transfer especially from universities is continually discussed and questioned (Cunningham 1999). For example, a study run by Allen and Kahman (1985) concluded that incubators are tools for developing enterprises which create a positive environment for small businesses to succeed. Indeed, lots of studies brought up that incubators are an efficient and effective way to sustain spin-out processes and to contribute to regional development and prosperity. However, on the other hand some shortcomings are obvious: Finer and Holberton (2000) take into question the incubator model because it takes the initiative away from the start-up team.
The paper refers to these observations. We assume by means of some international empirical studies that the functions of incubators are enhanced as a result of a (evolutional) learning process. On this basis we derive hypothesis about the dealing with the upcoming challenges and provide further research questions in an explorative way. Paragraph 2 introduces a three phased model of business incubators and classifies existing incubators. It will be obvious, that there is an increasing amount of functions that are allocated by incubators. Within paragraph 3 we examine recent developments from a macroeconomic perspective and contrast to this the evolution of incubators. Paragraph 4 presents two types of incubators that take these
37
Midbratt, Alice, Cassandra Johansson, and Timmie Hansson. "Bedömningen inför en inkubationsprocess : Hur företag bedöms i en inkubators urvalsprocess." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14583.
Full textAbstract:
Den här studie syftar till att skapa en förståelse för hur företag bedöms i urvalsprocessen hos inkubatorer och identifiera de egenskaper som inkubatorerna ser till i bedömningen. En inkubator är ett företag som förser start-ups med lokal, rådgivning och olika typer av tjänster. Entreprenörer med affärsidéer söker sig till inkubatorer för att de behöver hjälp med att iterera och verkställa sina idéer samt utveckla sitt företag. Studiens empiri har samlats in genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som har insyn i urvalsprocessen hos en inkubator. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande inkubatorer men även med hjälp av modellen Business Model Canvas. Med hjälp av empirin och teorin i denna studie har det skapats en förståelse för hur urvalsprocessen går till. Studien visar på att alla de som söker sig till inkubatorer är i olika faser och inkubatorerna har olika huvudkriterier. Det gäller därför för företaget att hitta rätt inkubator för just dem. Idén och entreprenören har lyfts som två självständiga delar då det har visat sig att inkubatorer bedömer dessa två delar var för sig. Vi har hittat ett mönster som visar på att det finns två olika urval i urvalsprocessen med en verifieringsfas däremellan. Urvalsprocessen ses även ur ett hållbarhetsperspektiv där det kan konstateras att det inte är en självklarhet att det vägs in i bedömningen av företagen.This study aims to create an understanding of how companies are assessed in the selection process of business incubators and identifying the qualities that business incubators value in the assessment. A business incubator is a company that provides start-ups with local, consulting and different types of services. Entrepreneurs with business ideas are applying to incubators to get help develop their ideas and their business. The empirical material has been gathered through six qualitative semi-structured interviews with individuals who have an insight into the selection process of a business incubator. The empirical material is analyzed using the research and literature on business incubators, but also using the model Business Model Canvas. With the help of the empirical material and the theory of this study, an understanding has been created for the selection process. The study shows that all those applying to a business incubator are in different phases and business incubators have different main criteria. That’s why the company has to find the right business incubator for them. The idea and the entrepreneur have been raised as two independent parts as it has been found that business incubators assess these two parts separately. We have found a pattern that shows that there are two different selections in the selection process with a verification phase in between. The selection process is also seen from a sustainability perspective where it can be concluded that it is not a matter of course that it is weighted in the assessment of the companies.
38
Garnier, Julie. "Entreprenörers lärande : Förutsättningar för entreprenörers informella lärande i inkubatorer." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181897.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka vilka förutsättningar som finns för entreprenörers informella lärande iinkubatorer och att öka förståelsen för hur informella lärandet där kan främjas. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med entreprenörer som är med i inkubatorer och fyra med anställda i inkubatorer. Resultaten visade olika individuella och kollektiva faktorer som i inkubatorn bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. Vidare visar studien att inkubatorn bör planera tillfällen för att möten och informellt lärande ska ske. Inkubatorn bör också skapa strukturella och kulturella förutsättningar som till exempel en positiv stämning för att den dialog som bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande ska kunna skapas. En av de viktigaste slutsatserna är att den diskussion entreprenörerna har med andra entreprenörer starkt bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande genom utmaning till reflektion, kollektiv intelligens, erfarenhetsutbyte och återkopplingar. Det är därför väsentligt för inkubatorn att skapa förutsättningar och tillfällen för att möten som bidrar till informellt lärande ska ske. En annan slutsats är att det är viktigt att det stöd entreprenörerna får är anpassat till deras behov. Slutligen bidrar den stödperson (coach eller mentor) de regelbundet träffar starkt till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande.The study’s purpose is to investigate the conditions that exist for entrepreneurs' informal learning in incubators and increase the understanding of how informal learning can be promoted in incubators. The survey has a qualitative approach and the data collection was carried out with the help of semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with entrepreneurs who are part of incubators and four with employees in incubators. The results showed various individual and collective factors that in the incubator contribute to reflection and experience-based learning. Furthermore, the study shows that the incubator needs to plan opportunities for meetings and informal learning to take place. The incubator also needs to create structural and cultural conditions such as a positive atmosphere for the dialogue that contributes to informal learning to be created in incubators. One of the most important conclusions is that the dialog entrepreneurs have with other entrepreneurs strongly contributes to reflection and experience-based learning through collective intelligence, exchange of experience and feedback. It is therefore essential for the incubator to create conditions and opportunities for meetings that contribute to informal learning to take place. Another conclusion is that it is important that the support the entrepreneurs receive is adapted to their needs. Finally, the coach or mentor they regularly meet strongly contributes to their reflection and experiential learning.
39
Abukaf, Ward, and Johan Gustafsson. "Finns det direkta kopplingar? : En kvalitativ studie om mål och dess påverkan på inkubationsprocessen hos svenska inkubatorer." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-179212.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inkubatorer är organisationer som syftar till att hjälpa nystartade företag att växa och överleva sina tidiga år. Det finns tydligt beskrivet hur inkubatorernas stödprocesserär utformade, men beskrivningar om hur och varför de utformats på detta sätt lyser med sin frånvaro. Ett fåtal forskare har antagit eller beskrivit kopplingar mellan processutformning och organisationers målsättning, men ingen tydlig koppling verkar ha identifierats. Genom att sammankoppla målsättning och process syftar denna studie till att illustrera hur processer utformas, både inom inkubatorer och hos andra organisationstyper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur målsättningen hos icke-vinstdrivande svenska inkubatorer påverkar utformningen av inkubatorernas inkubationsprocesser. Metod: Uppsatsen utgår ifrån ett konstruktionistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, som i sin tur inneburit ett iterativt arbetssätt. Studien har en kvalitativ forskningsdesign, och undersöker 11 svenska inkubatorer i en fenomenbaserad små-N-studie. Uppsatsens respondenter valdes ut genom ett i huvudsak målstyrt urval, och data från respondenterna har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har utförts baserat på den empiriska data för att finna kopplingar till uppsatsens frågeställningar. Slutsats: Studien drar tydliga kopplingar mellan målsättning hos svenska icke vinstdrivande inkubatorer och deras inkubationsprocesser. Dessa kopplingar kan dras både mellan övergripande mål och specifika mål inom organisationerna. Urvalet till en inkubator påverkas mycket av inkubatorns olika mål. Vissa delar av handledningsprocessen, främst nätverksaktiviteter och rådgivning, påverkas också tydligt av inkubatorns mål. Denna studie har dessutom påvisat att de specifika målen som formulerats hos inkubatorerna ofta baseras på de övergripande målen.Background: Business incubators are organizations with a purpose to help new ventures grow and survive their early years. There are descriptions of the general incubation process, but clear motivations of their process design are sorely missing. Some researchers suggest links between the goals of organizations and their process design, but a clear connection seems to be missing. By connecting goals and processes, this study aims to illustrate how processes are formed within business incubators as well as other types of organizations. Purpose: The purpose of this study is to describe how the goals of Swedish non-profit incubators influence the design of business incubators’ incubation processes. Methodology: The study is based on a constructionist perspective with an abductive approach, which in turn has led to an iterative study process. It is based on a qualitative research design and investigates 11 respondents through a small-N-study. Respondents were chosen based on a mostly goal-driven selection process, and empirical data has been collected through semi-structured interviews with each respondent. A thematic analysis was conducted on this data to answer the research questions posed. Conclusion: The study draws clear connections between goals of Swedish non-profit business incubators and their incubation processes. These connections can be made from both organizational goals and specific goals within the organizations. Incubators' selection processes are largely affected by the different goals of the organization. This is also true for networking and guidance activities within the incubator. In addition, the study has shown that specific goals within the incubators are largely influenced by their organizational goals.
40
Jonsson, Sony, Westerberg Emma Oller, and Cornelia Svärdström. "Intresset för samarbete mellan automationsindustrin och offentlig vård : Är en testbädd ett för ändamålet lämpligt innovationsverktyg?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-417013.
Full textAbstract:
Personnel shortages and ineffective healthcare is a global problem. While other industries have used automation and robotics to solve similar problems, the number of automation solutions linked to basic care in Swedish public hospitals remains low. Therefore, this thesis aims to investigate factors that affects the collaboration between the automation industry and Swedish university hospitals. Test bed as an innovation tool is also studied and value-creating factors linked to it are mapped. The research questions were answered by conducting 30 interviews with representatives of the automation industry, university hospitals and other test beds, as well as a procurement lawyer. By using grounded theory, a theory was built based on the collected empirics. This study showed that there is an interest from both parties (automation industry and hospitals) to work together. The industry has the technical know-how needed to develop solutions to hospital environments, but economic factors as well as the procurement processes are too costly and time consuming to engage in these collaborations. Test bed is a suitable platform for product development and value-creating factors are: a clear aim and clear requirement specifications during the projects conducted on the test bed. The results give insight in factors that affect collaborations between automation industry and hospitals, and parallels can be drawn to other industries and Swedish government-controlled businesses. The findings also shine a light on valuable aspects to consider when implementing a test bed.
41
Norrman, Charlotte. "Publicly Funded Support of Technology-Based Ventures." Licentiate thesis, Linköping : Univ, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5685.
Full text
42
Pettersson, Jenny, Emma Westerberg, and Rebecka Höglund. "Inkubatorsprocessen ur svenska textil- och modeentreprenörers perspektiv : En fallstudie på Borås INK." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26355.
Full textAbstract:
Genom tidigare studier kan det konstateras att det råder problematik kring entreprenörskap i modebranschen vilket avsaknaden av rätt resurser, främst brist på affärskunskap, ligger tillgrund för. För att få hjälp med detta söker sig många startup-bolag till inkubatorer vars uppgift är att ge stöd i grundandet och utvecklandet av ett företag genom att bidra med just resurser. Grundat i detta syftar denna studie till att undersöka inkubatorsprocessen från företagens perspektiv, med fokus på vilka resurser företagen upplever saknas hos inkubatorn. Fortsättningsvis undersöks även vad avsaknaden av resurser beror på, samt hur denna avsaknad påverkar företagens konkurrenskraftighet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Barneys (1991) teoretiska modell the Resource BasedView, RBV, och senare forskning som är grundat utifrån modellen. RBV används i studien för att kategorisera de resurser som nämns i empirin, samt för att kunna analysera och förstå hur de avsaknande resurserna påverkar företagen ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Genom ett kvalitativt förhållningssätt genomfördes studien som en fallstudie på Borås INK, Sveriges främsta inkubator för textil- och modeföretag. Empiri samlades in genomsemistrukturerade intervjuer i kombination med dokumentstudier, där dokument relaterade tillinkubatorverksamheten studerats, för att få en bild av den process Borås INK använder sig av. Intervjuerna har genomförts dels med en informant från Borås INK, dels med informanter frånföretag som genomfört inkubatorsprocessen. Resultatet från empirin påvisar att företagen saknar flera resurser hos inkubatorn. Närmare bestämt identifieras elva avsaknader av resurser, där de främsta avsaknaderna är relaterade tillhumana och organisationella resurser. Vidare identifieras en upplevd variation blandinformanterna som förklaras av en variation av handledare. Det argumenteras därför för att det kan finnas ett samband mellan de olika resursavsaknaderna, då en del av de avsaknade humanaresurserna eventuellt faktiskt finns i inkubatorns organisation, men den organisationellaf örmågan att hantera resurser saknas. Vad som avslutningsvis konstateras i denna studie är att en avsaknad av humana och organisationella resurser hos inkubatorer kan resultera i att företagspotentiella konkurrenskraftighet inte blir fullt nyttjad. Således lämnar studien ett teoretiskt bidrag genom ökad förståelse om inkubatorer samt hur avsaknader av resurser hos inkubatorer skulle kunna påverka inkuberade företagskonkurrenskraftighet. Dessutom ger studien ett praktiskt bidrag till inkubatorsverksamheter genom att identifiera förbättringsmöjligheter. Denna uppsats är skriven på svenska.Through previous studies, it can be stated that there are problems regarding entrepreneurship in the fashion industry which the lack of the right resources, mainly the lack of business knowledge, is the basis for. To get help with this, many start-ups seek out incubators whose task is to provide support in founding and developing a company by contributing resources. Based on this, this study aims to examine the incubator process from the companies perspective, with a focus on what resources the companies think are lacking within the incubator. Furthermore, it is investigated what the lack of resources is due to, and how the lack of resources affects companies' competitiveness. The study's theoretical framework consists of Barney's (1991) theoretical model Resource-Based View, RBV, and more recent research that is based on this model. RBV is in the study used to categorize the resources mentioned in the empirical data, and to be able to analyze and understand how the lack of resources affects companies from a competitive perspective. Through a qualitative approach, the study was conducted as a single case study at Borås INK, Sweden’s leading incubator for textile and fashion companies. Empirical data were collected through semi-structured interviews in combination with document studies, where documents related to the incubator were studied, in order to get an idea of the process Borås INK uses. The interviews were conducted partly with an informant from Borås INK but also with informants from companies that carried out the incubator process. The results from the empirical data show that companies lack several resources within the incubator. More specifically, could 11 themes be identified, the main shortcomings of which are related to human and organizational resources. Furthermore, a perceived variation among the informants is identified, which is explained by a variation of supervisors. For that reason, various resource shortages may be explained by the incubator’s organizational deficiency in managing these resources, despite the fact that they potentially exist within its organization. What is concluded in this study is that a lack of human and organizational resources within incubators may result in companies' potential competitiveness through other resources not beingfully utilized. Thus, the study makes a theoretical contribution through an increased understanding of incubators and how lack of resources within incubators could affect the competitiveness of incubated companies. In addition, the study makes a practical contribution to incubators byidentifying opportunities for improvement. This paper is written in Swedish.
43
Maurer, Leonie, and Frederik Nagel. "The Support of Incubator and Accelerator Programs in the Entrepreneurial Ecosystem with COVID-19 : A Collective Case Study for Germany." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-296611.
Full textAbstract:
The aim of this thesis paper is to analyse the support of incubator and accelerator programs inthe German entrepreneurial ecosystem with the impact of COVID-19. Incubator and accelerator programs have been established across multiple innovation hubs worldwide over the last decade. They have become a substantial support system for entrepreneurship providing help for young companies to innovate. The benefits offered usually include access to capital, network, mentorship and office space in exchange for equity or to simply foster innovation. With a lot of uncertainties deriving from the current pandemic, entrepreneurship has an increasingly relevant role to ensure a flourishing economy in the future. As the world is adapting to new circumstances, incubators and accelerators need to reevaluate their support to startups as well. The literature review consists of relevant literature by elaborating on the existing entrepreneurial ecosystem theories. It further discusses incubators and accelerators and the German entrepreneurial market before introducing the theoretical framework for the paper. As part of the research, this thesis uses a collective case study method by conducting interviews with startup founders and employees of incubator and accelerator programs in Germany. The qualitative data collection will undergo a deductive reasoning approach to analyse the research phenomenon and to contribute to the field of entrepreneurship. After introducing each company from the collective case study, the empirical findings systematically lay out the data from the interviews by separating the data into a section for incubators and accelerators and a section for startups. The data highlights relevant changes regarding the support of the programs with and without the impact of COVID-19. The discussion chapter points out the findings by comparing the data with the literature and the theoretical framework. The findings are broken down into subsections that point out the importance of the support programs as well as the proposed changes in the offerings. Concluded, changes can be made in the area of mentorships and coachings as there is a need for more individuality. Also regular feedback cycles, a higher capital support and the change to a hybrid model with a remote and on-site structure as well as the use of software to stay connected are possibilities for accelerators and incubators to help the startups.Syftet med denna uppsats är att analysera stödet av inkubator och accelerationsprogram i det tyska enterepenörella ekosystemet och hur det påverkats av COVID-19. Inkubator och acceleratorprogrammen har etablerats under olika innovationscenter över hela världen det senaste decenniet. De har blivit ett betydande stödsystem för entrepenörskap som ska ge stöttning åt nystartade företag för att hjälpa dom bli innovativa. Förmånerna är tillgång till kapital, nätverk, mentorsskap och lokaler, detta sker i utbyte mot delägarskap eller att bidra till att främja innovation. Med osäkerheten orsakat av den nuvarande pandemin, har entrepenörskap en mycket viktig roll för att säkerställa en uppåtgående ekonomi i framtiden. Då världen anpassar sig till nya omständigheter, behöver inkubationer och accelerationer se över stödet till startup företag. Litteraturöversikten innehåller relevant litteratur som utarbetarde redan existerande teorier inom det entrepenörella ekosystemet. Vidare diskuteras inkubatorer och accelerationer och den tyska entrepönerella marknaden, följt av introduktionen av det teoretiska ramverket för uppsatsen. Som en del av forskningen används en kollektivtfallstudie metod där det genomförts intervjuer med start up grundare och anställda på inkubator och accelerator program i Tyskland. Den kvalitativa inhämtningen av data genomgår ett slutligt resonemang för att analysera forskningsfenomenet och bidra till forskningsområdet entrepenörskap. Efter att ha introducerat varje företag för den utvalda fallstudien, visas datasystematisk med de empiriska resultaten från intervjuerna. Detta görs igenom att separera data i två sektioner. En för inkubatorer och accelationer, och en sektion för start ups. Uppgifterna belyser relevanta förändringar när det gäller stödet till programmen med och utan inverkan av COVID-19. I diskussionskapitlet pekas resultaten ut genom att uppgifterna jämförs medlitteraturen och den teoretiska ramen. Resultaten delas upp i under avsnitt som pekar ut stödprogrammens betydelse samt de föreslagna förändringarna i utbudet. Slutsatsen är att förändringar kan göras inom området mentorskap och coachning eftersom det finns ett behov av mer individualitet. Regelbundna feedbackcykler, ett högre kapitalstöd och en övergång tillen hybridmodell med en struktur på distans och på plats samt användning av programvara föratt hålla kontakten är möjligheter för acceleratorer och inkubatorer att hjälpa nystartade företag.
44
FRANK, ERIK SIMON. "Corporate Innovation: A Case Study of the Corporate Incubation Process." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-240276.
Full textAbstract:
Incubators have become a popular way for corporations to stay in front of their competition because,y pos today´s startups are an immense spring of innovation as many possess emerging innovation. These corporate incubators offer the startups a support system where they can test and leapfrog their innovations, and add innovation to the corporations. However, there is a large difference between these two parties, which makrs successful collaboration a challenge. This study examines how to improve this collaboration based on information obtained through an embedded case study of a large corporate incubator and startups present within it. The main findings suggest three important factors for a large enterprise to gain the most value out of their incubators: (1) clear communication, (2) startups need to know what their objective is, and (3) incubator support from the organization. To leverage startup innovation in a corporate incubator and to attain these three factors, three building blocks for a corporate incubator have been identified: selection process, case building, and graduation.Inkubatorer har blivit ett populärt sätt för företag att vara konkurrenskraftiga eftersom dagens startups är en enorm källa av innovation. Dessa företagsinkubatorer erbjuder startups ett supportsystem där de kan testa och accelerera deras innovationsprocess och erbjuda innobation till företagen. Men, det är emellertid en stor skillnad mellan dessa två parter, vilket gör ett framgångsrikt samarbete till en utmaning. Denna studie undersöker hur man kan förbättra detta samarbete baserat på information som erhållits genom en fallstudie av en stor företagsinkubator och dess startups. Resultatet av denna fallstudie är tre viktiga faktorer som behövs för att ett företag ska få ut det mesta av deras inkubator. (1) Tydlig kommunikation, (2) medvetenhet från startups av vad de behöver och (3) inkbatorstöd från hela företaget. För att utnyttja den innovation som startups tillför och för att uppnå dessa tre faktorer, tre delar av processen för en företafsinkubator identifierades: Urvalsprocessen, sammarbetsfasen och examen.
45
DUMAS, AUGUSTIN YANN. "Large scale companies and the challenge of being innovative: the integration of external startups." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-236538.
Full textAbstract:
During the 20th century, Large Scale Companies (LSCs) mindset was all about minimizing risks and maximizing profits. On top of this, they were heavily relying on intellectual property – culture of secret – and they were shaped to exploit rather than to explore. In this context, open innovation brought a completely new approach. As part of the changing landscape, trends of corporate venturing appeared about five years ago. Among LSCs which have chosen to get on the train of innovation, different strategies have been adopted from one company to another. Only today are people witnessing corporate venturing getting more structured. Yet, LSCs have not focused enough just yet on the development of venture structures with external startups. It is essential to understand how to make incubation and acceleration of external startups successful within LSCs. This study adopts LSCs’ perspective and aims at providing them with the best practices that currently exist in the innovation ecosystem in terms of corporate venturing. In particular, this study focuses on how Large Scale Companies (LSCs) can take advantage of external startups through a corporate incubator and/or corporate accelerator in order to become more innovative. The study suggests the venturing process should be divided into three main stages: the identification of the appropriate venture structure and of the right startups, the follow-up of the integrated startups of the corporate venture structure and finally the exit strategy. Building upon the business model canvas and customer value proposition theories, the suggestion is made for LSCs to step backwards and reflect thoroughly about the corporate venture strategy they want to adopt. LSCs should be aware that they evolve as part of a complex venturing ecosystem, and that each tool, rather than being isolated, should embrace and collaborate with the multitude of existing structures.Under de 20 århundradena var Large Scale Companies (LSCs) tankegangen allt om minimering av risker och maximesring av överskott. Utöver detta var de starkt beroende av immateriella rättigheter - hemlighetskulturen - och de var formade att utnyttja snarare än att utforska. I det här sammanhanget kom öppen innovation till ett helt nytt tillvägagångssätt. Som ett led i det förändrade landskapet uppträdde trenderna för företagsvågningar för ungefär fem år sedan. Blandt LSCs, som har valt att få på toget eller innovation, olika strategier har beslutats från ett företag till ett annat. Endast idag är människors vittnesbörd om företagsvågar att bli mer strukturerad. Ändå har LSCs inte fokuserat tillräckligt på utvecklingen av venturestrukturer med externa startups. Det är viktigt att förstå hur man gör inkubation och acceleration av externa startups framgångsrika inom LSCs. Denna studie antar LSCs perspektiv och syftar till att ge dem de bästa praxis som för närvarande finns i innovationsekosystemet när det gäller företagsledning. I synnerhet fokuserar den här studien på hur Large Scale Companies (LSC) kan dra nytta av externa uppstart genom en företags inkubator och / eller företagsaccelerator för att bli mer innovativ. De studier som antyder vid venturingprocessen bör delas in tre huvudfaser: Identifiering av den aktuella riskstrukturen och rätt uppstart, uppföljning av den integrerade uppstarten av den organisationsstruktur och slutgiltigt slutstrategi. Med utgångspunkt i affärsmodellens kanfas och kundvärdes propositionsteorier, görs förslaget att LSCs ska gå bakåt och reflektera noggrant på företagsledningsstrategin som de vill anta. LSCs borde vara medvetna om att de utvecklas som en del av ett komplext venturerande ekosystem, och att varje verktyg, istället för att isoleras, ska omfamna och samarbeta med de många befintliga strukturerna.
46
Karlsson, Daniel, and Eric Sjögren. "Miljöfokuserade start-ups : En empirisk undersökning om nystartade företags förutsättningar att minska sin miljöpåverkan." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Industriell organisation och produktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36839.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this study is to examine what possibilities start-up companies have to work in an environmentally sustainable way, and what barriers they face in that context. The study moreover presents enabling factors which help start-ups realize opportunities and overcome barriers. To fulfill the purpose, it has been divided into two research questions, which follows: What opportunities and barriers do start-up companies, who want to work in an environmentally sustainable way, face? Which enablers can an environmentally sustainable start-up companies make use of to seize opportunities and lower barriers? Method: To fulfill the purpose a single case study was conducted. Empirical data was collected from a case company by semi structured interviews based on the theoretical framework. The selected case company is a start up with high focus on sustainability and the environment. A business incubator was also interviewed using semi structured questions to complement the empirical data collected from the case company. This empirical data was then analyzed against the theoretical framework which then lead to the study’s results. Findings: The study identified three major opportunities which help start-ups in an environmentally sustainable way: an increase in demand for environmentally products; tightened environmental regulations, and increased credibility from stakeholders. Moreover, four major barriers to environmental sustainability in start-ups were found: a low degree of market maturity; lack of financial resources and human capital; competition from established firms; and difficulties in attracting investors. In terms of enablers, the following factors were deemed instrumental in seizing opportunities and overcoming barriers: start-ups’ organizational flexibility, which allows them to rather quickly master necessary organizational change processes towards environmental sustainability; usage of environmental principles; social capital; and incubators as well as other external guidance. Implications: Presented opportunities, barriers and enablers are based on previous studies, the result of this study increase the understanding about how start-ups can work more environmentally focused. The empirical findings about incubators role in helping start-ups becoming more environmentally focused is an unexplored area and needs more attention in the literature. Societies can benefit from this increased understanding since it can lead to a decreased environmental impact, both on a local level by consuming less resources and a global level by slowing down the climate threat. Limitations: By including only one case company and one incubator combined with the qualitative research approach, the study covers a wide but shallow area. By including multiple case companies and incubators the study would have reached a higher level of generalization. Documents could have been studied in order to reach a more quantitative result with could have increased the credibility of the study.Syfte: Studiens syfte är att skapa en tydligare förståelse för vilka förutsättningar start-up företag har att arbeta miljöfokuserat genom att identifiera väsentliga möjligheter, hinder och möjliggörare. För att uppfylla syftet har det delats upp i två frågeställningar, vilka lyder: Vilka möjligheter och hinder har start-up företag som vill arbeta miljöfokuserat? Vilka möjliggörare finns för start-up företag att ta tillvara på möjligheter samt minska hinder? Metod: För att uppfylla syftet har en enfallsstudie genomförts. Empiriska data har samlats in från ett fallföretag genom semistrukturerade intervjuer som baserats på det teoretiska ramverket. Valt fallföretag är ett start-up med stort fokus på hållbarhet och miljöfrågor. En inkubator har också intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor för att komplettera insamlade data från fallföretaget. Data från empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket och genererat i studiens resultat. Resultat: Studien har identifierat tre möjligheter som hjälper start-up företag att arbeta miljöfokuserat: ökad efterfrågan på miljövänliga produkter, bättre förutsättningar tack vare miljöregleringar och ökad trovärdighet mot kunder och intressenter. Det har även identifierats fyra hinder för start-ups att arbeta miljöfokuserat: marknadens bristande mognadsgrad, begränsade resurser i form av kapital och kunskap, konkurrens från etablerade företag samt svårigheter att hitta investerare har identifierats för start-ups som vill arbeta miljöfokuserat. Fyra möjliggörare har även identifierats för att ta vara på dessa möjligheter och minska hindren, nämligen enklare och snabbare förändringsprocess, användning av miljöprinciper, socialt kapital samt inkubatorer och annan extern rådgivning. Implikationer: Presenterade möjligheter, hinder och möjliggörare är baserade på tidigare studier, denna studies resultat skapar en tydligare förståelse för vilka förutsättningar ett start- up har att arbeta mijlfokuserat. Empiriska data kring inkubatorers roll att vägleda start-ups att bli mer miljöfokuserade är ett outforskat område som skulle behöva utvecklas ytterligare. Samhällen kan gynnas av denna tydligare förståelse då det kan leda till en minskad miljöpåverkan, både på en lokal nivå genom ett minskat utnyttjande av resurser samt på en global nivå genom att klimathotet kan bromsas. Begränsningar: Genom att endast studera ett fallföretag och en inkubator kombinerat med den kvalitativa ansatsen blir studiens perspektiv relativt brett och grunt. Genom att inkludera fler fallföretag och fler inkubatorer skulle studien få en större generaliserbarhet. En dokumentstudie hade kunnat genomföras för att nå ett mer kvantitativt resultat vilket skulle leda till en mer trovärdig studie.
47
GEBRU, ELIAS KETEMA, and ABU LABIB MOHAMMED ASHFAQUL AWAL. "The Impact of Venture Capital on Deep-Tech Startup’s Growth : An Empirical analysis on Startups leaving University Incubators." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299981.
Full textAbstract:
Venture capital is associated with some of the most rapidly growing and influential technological companies. The strengths of the venture capital model have been effectively articulated by academics and policymakers. At the same time, venture capital financing became increasingly influential in the deep technology startup ecosystem, and there was a need to investigate the industry's growth impact of financing. Hence, this thesis focuses on the research area that is initiated by Industrifonden, an early-stage venture capital fund in Sweden. This study has chosen to investigate and answer the growth impact analysis in two key areas: timing (is timing of financing an independent factor for the growth of deep tech startups?) and sector based financing (Is Venture capital financing sector based?). The data comes from a cohort of startups (143 startups from 2010 to 2019) that are representative of deep-tech and non-deep-tech firms in Sweden, according to the Retriever Business Database in association with KTH Library. As the performance can be explained through the growth of the firms, the result shows that timing of funding has a statistically significant impact on the growth of the firm. The findings indicate a higher positive correlation between timing and startups’ growth, but sector based financing is statistically insignificant for deep tech startup growth.Riskkapital är förknippat med några av de snabbast växande och inflytelserika tekniska företagen. Styrkorna i riskkapitalmodellen har effektivt formulerats av akademiker och beslutsfattare. Samtidigt blev riskkapitalfinansiering alltmer inflytelserik i det djupa teknikstart, och det fanns ett behov av att undersöka branschens tillväxtspåverkan av finansiering. Därför fokuserar denna avhandling på det forskningsområde som initierats av Industrifonden, en svensk riskkapitalfond. Denna studie har valt att undersöka och svara på analysen av tillväxtspåverkan inom två nyckelområden: timing (är tidpunkten för finansiering en oberoende faktor för tillväxten av djupa teknikstart?) Och branschfinansiering (är riskkapitalfinansiering branschbaserad?). Uppgifterna kommer från en grupp nystartade företag (143 startups från 2010 till 2019) som är representativa för djup teknologiska och icke-djup tekniska företag i Sverige, enligt affärsdatabasen Retriever i samarbete med KTH biblioteket. Eftersom resultatet kan förklaras genom företagens tillväxt visar resultatet att tidpunkten för finansiering har en statistiskt signifikant inverkan på företagets tillväxt. Resultaten indikerar en högre positiv korrelation mellan timing och startups tillväxt, men branschfinansiering är statistiskt obetydlig för djup teknisk tillväxt.
48
Gebru, Elias Ketema, and Abu Labib Mohammed Ashfaqul Awal. "The Impact of Venture Capital on Deep-Tech Startup’s Growth : An Empirical analysis on Startups leaving University Incubators." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300181.
Full textAbstract:
Venture capital is associated with some of the most rapidly growing and influential technological companies. The strengths of the venture capital model have been effectively articulated by academics and policymakers. At the same time, venture capital financing became increasingly influential in the deep technology startup ecosystem, and there was a need to investigate the industry's growth impact of financing. Hence, this thesis focuses on the research area that is initiated by Industrifonden, an early-stage venture capital fund in Sweden. This study has chosen to investigate and answer the growth impact analysis in two key areas: timing (is timing of financing an independent factor for the growth of deep tech startups?) and sector based financing (Is Venture capital financing sector based?). The data comes from a cohort of startups (143 startups from 2010 to 2019) that are representative of deep-tech and non-deep-tech firms in Sweden, according to the Retriever Business Database in association with KTH Library. As the performance can be explained through the growth of the firms, the result shows that timing of funding has a statistically significant impact on the growth of the firm. The findings indicate a higher positive correlation between timing and startups’ growth, but sector based financing is statistically insignificant for deep tech startup growth.Riskkapital är förknippat med några av de snabbast växande och inflytelserika tekniska företagen. Styrkorna i riskkapitalmodellen har effektivt formulerats av akademiker och beslutsfattare. Samtidigt blev riskkapitalfinansiering alltmer inflytelserik i det djupa teknikstart, och det fanns ett behov av att undersöka branschens tillväxtspåverkan av finansiering. Därför fokuserar denna avhandling på det forskningsområde som initierats av Industrifonden, en svensk riskkapitalfond. Denna studie har valt att undersöka och svara på analysen av tillväxtspåverkan inom två nyckelområden: timing (är tidpunkten för finansiering en oberoende faktor för tillväxten av djupa teknikstart?) Och branschfinansiering (är riskkapitalfinansiering branschbaserad?). Uppgifterna kommer från en grupp nystartade företag (143 startups från 2010 till 2019) som är representativa för djup teknologiska och icke-djup tekniska företag i Sverige, enligt affärsdatabasen Retriever i samarbete med KTH biblioteket. Eftersom resultatet kan förklaras genom företagens tillväxt visar resultatet att tidpunkten för finansiering har en statistiskt signifikant inverkan på företagets tillväxt. Resultaten indikerar en högre positiv korrelation mellan timing och startups tillväxt, men branschfinansiering är statistiskt obetydlig för djup teknisktillväxt.
49
Langenbuch, Cora [Verfasser]. "Expression von Adipokinen in humanem Fettgewebe nach Inkubation mit Erythropoietin (EPO) / vorgelegt von Cora Langenbuch." 2009. http://d-nb.info/100397323X/34.
Full text
50
Burg, Sebastian [Verfasser]. "Analyse der Proteinexpression von Borrelia burgdorferi nach Inkubation mit Penicillin und Doxycyclin mittels 2D-Gelelektrophorese / vorgelegt von Sebastian Burg." 2008. http://d-nb.info/994396104/34.
Full text