Academic literature on the topic 'Inlärningseffekter'

Upprepad testning vid inlärning förstärker långtidsminnet. Fenomenet är även känt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jämföra den med inlärningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlärning påverkades av individuella skillnader samt av testfrågornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfällen och sammanlagt tolv studenter medverkade. Resulta en visade att upprepade test ger signifikant bättre effekt på inlärning jämfört med gruppdiskussioner. Inlärningen påverkades av testfrågornas komplexitet. Mindre komplexa faktafrågor tenderade falla lättare i glömska i jämförelse med komplexare förståelsefrågor. Individuella skillnader i kognitiva förmågor och arbetsinsatser påverkade däremot inte inlärningen.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet.

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts.

I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga.

24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning. Resultaten i simulatorn gavs genom en objektiv automatgenererad medicinsk poäng, samt även genom tid, millimeter fel och självskattning av prestation. Studenternas spatial-kognitiva förmågor mättes genom två generella intelligenstest.

Resultaten visar på positiva effekter på operationspoäng tack vare hjälplinjerna. De som tränar med hjälplinjer presterar lika bra vid alla tillfällen, medan de som tränar utan hjälplinjer har en signifikant försämring över tid. Sambanden mellan poäng, tid och spatial-kognitiva förmågor är över lag stora.

Implikationerna av studien är att det är kan vara tillrådigt att inkludera pedagogiska hjälpmedel för att öka förståelsen och accelerera inlärningen vid träning i en medicinsk simulator, samt att ifrågasätta de metoder där enbart ett eftertest används för kontroll av inlärning. De i studien tydliga sambanden mellan spatial förmåga och inlärningseffekt vid simulatorträning pekar på att detta är ett område relevant för ytterligare forskning.

Tendensen hos pedagogisk hypermedia är att man har tagit fasta på de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det här avseendet åsyftas i mångt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara på frågor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och även användas vid tillämpandet av traditionellt inlärningseffektiviserande metoder.

Inom forskning kring traditionell lärarledd undervisning finns en mängd teorier som pekar på att metakognition är av stor betydelse vid inlärning generellt. Med metakognition avses tänkandet på hur man tänker. I en inlärningssituation representeras det metakognitiva tänkandet av tankar om hur man skall tänka för att lära sig. Denna studie har för avsikt att hitta en teknik för att understödja metakognition vid inlärning i hypermedia. Inlärningseffekten skall studeras hos två grupper, där den ena använder en metakognitionsmetod och den andra en repetitionsmetod.

Syftet med studien är att undersöka om det finns någon inlärningseffekt på testet Limits of Stability (LoS) för transtibialt amputerade protesbrukare och en kontrollgrupp. Sju transtibialt amputerade protesbrukare och en kontrollgrupp bestående av sju friska vuxna män upprepade testet LoS  fem gånger under fyra testtillfällen. Två kraftplattor och 69 reflexmarkörer användes för att samla in data. Testpersonerna placerades med en fot på varje kraftplatta och blev instruerade att förflytta sin center of pressure genom att luta kroppen från anklarna mot åtta mål som visades på en skärm tillsammans med deras center of pressure. Ordningen på målen var slumpvist utvalda. Datan analyserades med Friedmans test, eftersom den inte var normalfördelad, för att se om det fanns någon skillnad i resultatet mellan upprepningarna av testet och resultatet mellan testtillfällena. Det fanns några signifikanta skillnader mellan upprepningarna och mellan testtillfällena som tyder på att det finns en inlärningseffekt efter första upprepningen och första testtillfället, men resultatet var inte tillräckligt entydigt för att kunna dra några konkreta slutsatser. Vidare studier rekommenderas.
The aim of the study is to examine the learning effect of Limits of Stability (LoS) test concerning transtibially amputated prosthetic users and a healthy control group. Seven transtibially amputated prosthetic users and a control group of seven healthy males repeated the LoS test five times during four sessions, one in the morning and one in the afternoon in two consecutive days. Two forceplates and 69 reflex markers were used to collect the data. The test subjects were placed with on the foot on each forceplate and were instructed to move their center of pressure by leaning the body from the ankles towards eight targets presented on a screen along with their center of pressure. The targets were selected in random order. The data was analyzed with Friedmans test, since the data wasn’t normally distributed, to see if there was any discrepancy between the repetitions and between the sessions. There were some significant discrepancies between repetitions and between sessions mainly involving the first repetition and the first session. However the results weren’t distinct enough to draw any concrete conclusions. Further studies are recommended.

The aim of this thesis is to study the teaching methods that provide the greatest learning effect for children in grades 6 in the subject of physics. One class was divided into three equal groups, each group was educated in a specific way. The three teaching methods that have been investigated are: film with reflection, laboratory work and traditional lecture- teaching. The research question of the study is: "Which method of three selected, causes the greatest understanding of the properties of air?”. To answer this question, the students performed a knowledge test, prior to and after the teaching sequences. The knowledge tests were compared between the groups and the result was that the film- and reflection group had learned significantly more than the other groups, in remarkably less time. This result differs from other research that shows that students get the most understanding through laboratory work in science. In general it probably requires a flexible teacher who sees each individual student and can adapt their teaching accordingly.