Academic literature on the topic 'Inlärningssvårigheter'

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlärningssvårigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om ämnet. Jag undersöker också vad som kan leda till matematiksvårigheter och vad matematiksvårigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie där jag undersöker vad dagens lärare i matematik har för kunskaper och tankar om inlärningssvårigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlärningssvårigheter i matematik. Om ett barn lider av allmänna matematiksvårigheter är det oftast svagt i andra ämnen också. Har eleven bara svårigheter inom ämnet matematik och i övrigt är normalbegåvad är eleven dyskalkylektiker eller dysmatematiker. Barnet kan också ha specifika svårigheter inom vissa områden i matematik. Barn med allmänna matematiksvårigheter är betydligt fler än de som har dyskalkyli eller är dysmatematiker. Barn med inlärningssvårigheter i matematik har ofta en störd arbetsförmåga och visar känslomässiga och viljemässiga avvikelser i inställningen till matematik. Alla lärare jag intervjuade hade träffat på elever med matematiksvårigheter. Hälften av lärarna kände inte till begreppet dyskalkyli. Svaren på de övriga frågor jag ställde till lärarna varierade. Endast 3 av lärarna hade fått fortbildning eller utbildning i matematiksvårigheter/dyskalkyli.

Det finns gott om forskning om matematiska inlärningssvårigheter, dock saknas ibland tydliga definitioner och enighet i forskningen. Forskning som undersöker lärares kunskaper om, uppfattningar eller attityder till matematiska inlärningssvårigheter är betydligt mer sällsynt. Ytterligare ovanligt är det att använda gymnasielärare som målgrupp. För att skapa en tydligare bild av matematiska inlärningssvårigheter är det intressant att undersöka lärares uppfattningar. Läraren är den person som dagligen möter elever i skolan och deras uppfattningar är därför av högt värde, för både andra och blivande lärare men även för vidare forskning. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka uppfattningar gymnasielärare i matematik har om matematiska inlärningssvårigheter, med fokus på dyskalkyli och matematisk ångest, och vilka insatser de gör i undervisningen i det ordinarie klassrummet för att stödja elever med matematiska inlärningssvårigheter. För att besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor som handlar om matematiska inlärningssvårigheter, dyskalkyli, matematisk ångest och insatser i klassrummet. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i matematik som undersökningspersoner. Totalt utfördes intervjuer med tre lärare från en och samma medelstor stad i Sverige. För att studera uppfattningar användes fenomenografi som teori och metod. Fenomenografi är en välanvänd teori som beskriver ett sätt att tolka uppfattningar. Som metod går fenomenografi ut på att noga analysera intervjumaterial och bilda beskrivningskategorier som beskriver de uppfattningar som framkommer om fenomenet som studeras. De tre forskningsfrågorna som riktade sig mot uppfattningar besvaras av 3–4 beskrivningskategorier vardera, och insatser som görs presenteras utifrån det insamlade materialet. Resultatet visar att gymnasielärare i matematik uppfattar matematiska inlärningssvårigheter som sällsynt förekommande, ett begrepp med otydlig betydelse, att problematiken som upplevs är isolerad till beräkningsrelaterade områden och att svårigheter i ämnet oftast har andra förklaringar. De uppfattningar som framkom om dyskalkyli beskrev fenomenet som ett otydligt begrepp, svårt att diagnostisera och i behov av tydliga riktlinjer och metoder. Om matematisk ångest fanns inga direkta uppfattningar, men känslomässiga svårigheter kopplat till matematik uppfattades som en rädsla för att misslyckas som härstammar från ämnets speciella ställning och att matematik inte är lätt. Ingen av deltagarna i undersökningen hade undervisat eller stött på någon elev med en bekräftad matematisk inlärningssvårighet. Insatserna i det ordinarie klassrummet urskiljes med avseende på elever som av någon anledning upplever svårigheter i matematik. De insatserna som urskiljes var att portionera upp innehållet i mindre delar, mer undervisningstid och traditionella hjälpmedel. Examensarbetet kunde visa på behovet av mer och grundligare forskning inom området, behovet av tydligare förhållningssätt och hantering av fenomenet i skolans verksamheter, även när det gäller svårigheter i ämnet som inte grundar sig i någon matematisk inlärningssvårighet.

Matematiksvårigheter är ett omdebatterat ämne i det svenska samhället. Elever som är i matematiksvårigheter kan ses som avvikande från normen och skolans förmåga att möta dessa elever minskar. När denna förmåga minskar används medicinska diagnoser i större utsträckning. Inlärningssvårigheter i matematik är en diagnos som det råder oenighet kring. Undervisningen ska anpassas till varje elevs behov vilket innebär att elever med inlärningssvårigheter i matematik ska få det stöd som behövs för att kunna utvecklas i matematikämnet. Därför är syftet att, genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vilka undervisningsmetoder det finns som kan underlätta för elever som anses ha inlärningssvårigheter i matematik. Databasen som använts för insamling av artiklar var Web of Science. Två övergripande teman framkom från resultatet: Stöttning genom interaktion och Stöttning genom material. Utifrån dessa teman framkom flera undervisningsmetoder som fungerar i arbetet med elever som anses ha inlärningssvårigheter i matematik.
Difficulties in mathematics is a well debated topic in the Swedish society. Students in mathematical difficulties can be viewed as divergent from the norm and the school´s ability to meet the needs of these student´s decreases. The rate of students receiving a medical diagnosis increases when this ability decreases. There are uncertainties surrounding the diagnosis of learning disabilities (LD) in mathematics. The instruction should be adapted to meet the needs of every student, which means that students with learning disabilities in mathematics should receive the support that is necessary to progress in mathematics. Thus, the purpose of the study is to, through a systematic literature study, examine the availability of teaching methods that can provide aid for students who are believed to have LD in mathematics. The database that was used to collect articles was Web of Science. Two general themes were discovered: Aid through interaction and Aid through materials. Several teaching methods that are successful in the educational practice of students who are believed to possess LD in mathematics was discovered.

Syftet med arbetet är att ta reda på om alla inlärningssvårigheter i matematik är dyskalkyli, hur skolan kan hjälpa elever som har dyskalkyli och hur personalen på skolan arbetar med denna diagnos. De forskningsfrågorna som arbetet utgår ifrån är följande: Är alla inlärningssvårigheter i matematik dyskalkyli? Hur kan skolan hjälpa en elev med dyskalkyli? Hur ser skolans, rektorns, lärarens och specialpedagogens arbete ut med ett diagnostiserat barn? Arbetet är en empirisk studie som utgår ifrån intervjuer med följande yrkesgrupper: forskare, rektor, lärare och specialpedagog. Intervjuerna tar upp kunskaper och erfarenheter från dessa yrkesgrupper angående dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter i matematik.Resultatet visar att alla inlärningssvårigheter i matematik inte är dyskalkyli. Inlärningssvårigheterna kan bero på olika orsaker som t ex okoncentration, missade genomgångar, matematikångest, språksvårigheter etc. Eleven kan få olika typer av hjälp i skolan. Det kan vara extra anpassningar eller särskilt stöd. För att få extra anpassningar krävs det ingen diagnos hos eleven. Särskilt stöd kan vara t ex specialpedagog och är ytligare stöd än det de får i den ordinarie undervisningen för att utvecklas och lyckas med att uppnå målen och kunskapskraven. Skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd är mängden hjälp som eleven får. Skolpersonalens arbete är ett samarbete mellan rektor, lärare och specialpedagoger där även kurator och skolpsykologen kan dras in. Personalen på skolan kartlägger tillsammans problemen för at anpassa och stödja utifrån ett åtgärdsprogram som personalen utformat specifikt för varje elev. Varje vecka träffas rektorn, läraren och specialpedagogen (eventuellt kurator och skolpsykologen) för att diskutera resultat.

Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

Syftet med studien är att undersöka om lärare upplever att elever med ADHD, autism eller inlärningssvårigheter gynnas eller missgynnas av kooperativt lärande i matematiken. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv. Metoden som har använts för att ta reda på detta är två kvalitativa gruppintervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet visar på att kooperativt lärande både kan gynna men även missgynna dessa elever i matematiken. Det finns flera olika faktorer som läraren måste tänka på för att kooperativt lärande ska gynna elever med ADHD, autism och inlärningssvårigheter. Exempelvis visar resultatet att det är viktigt att man arbetar med rätt strukturer. När det gäller gruppsammansättningen så är det exempelvis viktigt att man inte placerar flera elever med svårigheter i samma grupp utan att man istället blandar grupperna. Slutligen så diskuteras resultatet och jämförs med den tidigare forskning som har hittats kring ämnet. Jämförelsen visar att resultatet stämmer relativt väl överens med den tidigare forskningen.

Det övergripande syftet med denna fallstudie är att titta närmare på en elevgrupp ochderas gemensamma kunskapsutveckling, men även om deras attityd till matematik harförändrats efter intensivundervisningen. Studien har även undersökt elevernasinställning till att arbeta intensivt med matematik, och fokus har legat på att se omeleverna utvecklas i ämnet. Datainsamling har skett genom intervjuer av samtligaelever i studien, genomförandet av McIntohs test och ljudinspelningar utifrån elevernasdiskussioner under lektionerna. Slutsats och resultat av studien visar att de moment viarbetade med under våra intensiva veckor gav positiv utveckling för elevgruppen, vilketstämmer bra överens med tidigare forskning.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan?Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj. Vi har valt att diskutera och problematisera skolans roll utifrån ett barn och föräldrar perspektiv. Vi har träffat familjen i olika tillfällen och intervjuat de tillsammans, föräldrarna för sig och barnet för sig. Resultatet av vår undersökning görs i form av en barnbok. Boken vänder sig till barn, föräldrar och pedagoger som vill få mer förståelse av ett barns situation i skolan, av hur det kan vara att leva med en diagnos samt föräldrarnas erfarenheter av sitt barns svårigheter.