To see the other types of publications on this topic, follow the link: Innehåll.
Journal articles on the topic 'Innehåll'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 journal articles for your research on the topic 'Innehåll.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lennerstad, Håkan. "Matematikens dubbelnatur - undflyende innehåll, självtillräckligt språk." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 14, no. 2 (January 1, 2005): 27–55. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v14i2.798.
Full text
2
Holgersson, Stefan. "Yta och innehåll i Polisens informationskampanjer." HumaNetten, no. 46 (June 16, 2021): 7–31. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214602.
Full textAbstract:
Förtroendet för Polisen har ökat de senaste åren, trots att ett flertal problem kopplat till polisens sätt att bedriva sin verksamhet fått stor uppmärksamhet i media. Det finns flera faktorer som pekar på att Polismyndighetens sätt att kommunicera varit gynnsam för tilliten till organisationen, men att olika förhållanden inte presenterats på ett rättvisande sätt. Istället har Polisen framställts på ett mer positivt sätt jämfört med hur verksamheten i realiteten fungerar. Det är avgörande att det finns en stor tillit till polisen i ett samhälle, och det finns andra faktorer som kan motivera Polismyndighetens sätt att kommunicera, men valt förhållningssätt riskerar att göra att förändringsbehov undertrycks och att tilliten på lång sikt riskerar att urholkas. I denna artikel beskrivs och problematiseras Polismyndighetens sätt att kommunicera.
3
Sandlund, Mikael, and Tomas Svensson. "Psykiatrisk rehabilitering - analys av innehåll och bakgrund." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 40, no. 5 (January 1986): 345–54. http://dx.doi.org/10.3109/08039488609096491.
Full text
4
Andersson, Ewa Pilhammar. "Kritiskt tänkande: Mål, medel och innehåll i sjuksköterskeutbildningen." Nordic Journal of Nursing Research 16, no. 3 (September 1996): 13–16. http://dx.doi.org/10.1177/010740839601600304.
Full text
5
Rosvall, Annica, Roland Nilsson, and Ewa Idvall. "Utvärdering av nätbaserat lärande avseende användarvänlighet, innehåll och kompetensutveckling." Nordic Journal of Nursing Research 33, no. 2 (June 2013): 31–33. http://dx.doi.org/10.1177/010740831303300207.
Full text
6
Bergström, Ulf. "Dödahavsrullarna. Innehåll, bakgrund och betydelse, written by Cecilia Wassén." Dead Sea Discoveries 23, no. 2 (September 6, 2016): 249–51. http://dx.doi.org/10.1163/15685179-12341398.
Full text
7
Alm, Fredrik. "När läroplanens mål och innehåll blir ämnen på schemat." Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2004, no. 1 (January 2004): 26820. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2004.11803882.
Full text
8
Tjäru, Sofie. "Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 4 (March 21, 2021): 53–68. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker pedagogers och barns agenda under tre bokstunder med högläsning av bilderböcker i en språkbads-förskolegrupp. Samtliga barn har en finskspråkig bakgrund och lär sig svenska i förskolan. Analyser av de videofilmade bokstunderna har gjorts med en sociokulturell och diskursanalytisk infallsvinkel. Resultaten visar att pedagogerna fokuserar på barnens språkförståelse och språkutveckling, medan barnen på eget initiativ och genom estetiska förhållningssätt riktar sin uppmärksamhet mot den egna upplevelsen av bokens innehåll. Barnens handlingar visar också att det är centralt för dem att uppfylla vissa förväntningar på hur bokstunder ska gå till. De bidrar därmed till att upprätthålla bokstunden på ett bestämt sätt. Pedagogernas koncentration på språk kan ses som naturlig eftersom språkstödjande handlingar främjar barnens förståelse av boken. Däremot får barnen knapphändigt stöd för sin läslust och få utmaningar när det gäller att utgående från sina egna tankar, föreställningar eller tolkningar förhålla sig till bokens innehåll. Nyckelord: andraspråksutveckling, barnlitteratur, högläsning, språkbad
9
Rytzler, Johannes, and Gunnlaugur Magnússon. "Didaktik som lärarutbildningens innehåll och form. Motstånd, utmaningar och möjligheter." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 29, no. 1 (January 1, 2020): 49–64. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v29i1.1136.
Full text
10
Gustavsson, Laila, and Susanne Thulin. "Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet." Nordic Studies in Science Education 13, no. 1 (February 17, 2017): 81–96. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.2549.
Full textAbstract:
The aim of the research project is to analyze and describe how pre-school teachers during an in-service training period develop theoretical knowledge about focusing the content when planning for teaching science in pre-school. The variation theory is used for analysis as well as for the planning for teaching in pre-school. The theory can be described in terms of learning object, critical aspects, discernment, simultaneity and differences. 30 pre-school teachers from nine different municipalities participated in the project. The empirical material consists of a questionnaire as the preschool teachers answered in the beginning and in the end of the training period and of group reports. The results can be discussed as a number of critical aspects in relation to teachers'learning as: ways of understand the concept of variation, to discern the object of learning and to discern o shared space of learning.
11
Gröning, Linda. "Straffgenomföring som en del av straffrättssystemet: – Principförklaring av fängelsestraffets innehåll." Tidsskrift for Rettsvitenskap 126, no. 01-02 (April 8, 2013): 146–95. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2013-01-02-04.
Full text
12
Quennerstedt, Michael. "Pragmatisk diskursanalys av praktiknära texter. En analys av meningsskapandets institutionella innehåll och villkor." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 17, no. 3 (January 1, 2008): 89–112. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v17i3.892.
Full text
13
Bartley, Kristina. "FN:s konvention om barnets rättigheter. Om perspektiv och innehåll med relevans för skolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 10, no. 2 (January 1, 2001): 25–37. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v10i2.698.
Full text
14
Borg, Alexandra. "Exit codex? Diskussionen om bokens framtid då och nu." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 2, no. 2 (March 22, 2017): 17–31. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v2i2.26044.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar, utifrån ett metavetenskapligt och historiserande perspektiv, hur diskussionen kring bokens framtid tett sig sedan sent artonhundratal fram till idag. Perspektivet är främst skandinaviskt, men med ett anglosaxiskt jämförelsematerial. Såväl fackmässiga, som skönlitterära bidrag granskas. Studien undersöker kritikernas bakgrund och vilka egenskaper de tillskriver boken som informationsmedium, samt vilka sidor hos bokmediet – innehåll, materialitet, kultur och användning – de utgår ifrån. På detta sätt avtäcks mentaliteter och föreställningar om människans relation till information och teknik, om hennes fritidsvanor och om bildningsideal. Genomgången visar att varje generation tycks ha ett behov av att försvara Boken, eller i varje fall diskutera den bokliga kulturens framtidsutsikter.
15
Hägerdal, Hans. "Nyheter från Fakulteten för konst och humaniora." HumaNetten, no. 34 (June 23, 2015): 32–37. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20153405.
Full textAbstract:
Sedan Fakulteten för konst och humaniora bildades vid årsskiftet 2012/13 har sex nya avhandlingar färdigställts.Callenholm, Anna (2013). Erinnerte Erfahrung der Shoah in den Werken von Ruth Klüger und Cordelia Edvardson.Albépart Ottesen, Chantal (2013). L'autoreformulation corrective : une stratégie dans la production orale de FLE.Pettersson, Ulf (2013). Textmedierade virtuella världar: narration, perception och kognition.Skoglund, Astrid (2014). Kommunikativa strategier i texter om tobaksavvänjning: innehåll, argumentation och modelläsare.Tornborg, Emma (2014). What literature can make us see: poetry, intermediality, mental imagery.Ohlsson Al Fakir, Ida (2015). Nya rum för socialt medborgarskap: om vetenskap och politik i "Zigenarundersökningen" - en socialmedicinsk studie av svenska romer 1962-1965.
16
Parkatti, Jarre. "Åter till Ålborg." Yhdyskuntasuunnittelu 59, no. 1 (September 24, 2021): 33–55. http://dx.doi.org/10.33357/ys.100156.
Full textAbstract:
Flyvbjergs Ålborg-studie har bidragit till förskjutningen från kommunikativ planeringsteori mot poststrukturalism. Den har ändå teoretiska brister som bara delvis utretts. Hans inkoherenta bruk av Foucault och förenklade syn på natur- kontra samhällsvetenskap påverkar alltjämt forskningen. I stället för att söka korrigera defekten avser jag, utan att ogiltigförklara studiens empiriska innehåll, skapa koherens genom att ersätta dess teoretiska grundval med en struktureringsteoretisk, vilket jag även finner teoretiskt fruktbart. I motsats till ett konsekvent foucaultskt perspektiv kan tillgången ta planeringsexpertisen på allvar, liksom Flyvbjerg de facto gör. Hans ambition att lösa tvisten mellan Habermas och Foucault om modernitetens problem måste dock överges.
17
Elbe, Jörgen. "Reflektioner kring en högre utbildning som lägger grunden för bildade företagsekonomer." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 55. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1573.
Full textAbstract:
Ekonomutbildningar finns idag vid i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor och företagsekonomi är det enskilt största ämnet sett till antal studenter i landet. Innehållet i utbildningarna är i stor utsträckning normativt och likriktningen när det gäller struktur och innehåll är påfallande. Företagsekonomens arbete består i att ta fram beslutsunderlag och fatta rationella beslut i frågor som rör nyttjandet av begränsade resurser i företag och organisationer. Tillämpningen av kalkylmetoder och rationella beslutsmodeller spelar en central roll. Studenterna ska genom högre utbildning förvisso lära sig att bli yrkesmänniskor, men de måste även ges möjlighet att utveckla sitt omdöme och kunna se konsekvenser av sitt handlande bortom systematiska metoder och modeller. För utveckling av det egna omdömet måste utbildning också ge möjlighet till bildning. Baserat på erfarenheter både som lärare på högskolan och från andra yrkesroller med ekonomianknytning, menar vi att vi inom ämnet företagsekonomi inte bara har ett utbildningsansvar, utan även ett ansvar för att ge studenterna en bra grund för deras bildningsprocess. Studenterna bör få en utbildning som även ger dem en grundläggande förståelse för andra ämnesområden som bidrar till att kunna sätta in frågor av ekonomisk karaktär i en vidare kontext. Med detta menar vi att utbildningen bör ge studenten förutsättningar för att kritiskt kunna reflektera över sin framtida roll i olika positioner i företag och organisationer i en snabbt föränderlig omvärld där utmaningarna är stora. Texten reflekterar kring varför bildning bör ges ett större utrymme och ger förslag på hur bildningsperspektivet kan integreras och implementeras i företagsekonomutbildningen.
18
Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson, and Maria Reis. "Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.
Full textAbstract:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
19
Lundegård, Iann, and Charlotta Billing. "Lärarutbildning genom parallellprocesser kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. ”- När är det rätt att döda ett djur?”." Nordic Studies in Science Education 15, no. 3 (October 30, 2019): 270–82. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.6373.
Full textAbstract:
It is often emphasized that teacher training should be close to real practice. Starting with tasks based on socio-scientific issues (SSI) is one way of making science teaching more interesting and relevant. This approach allows the students a greater opportunity to be involved in determining the content. In this study, we wanted to visualize some different aspects that appeared when teacher students discussed a socio-scientific issue. Furthermore, the aim was to develop a method that could help the students to reflect on how they could arrange similar activities in their future classrooms within a parallel process. The data collection was carried out when the students discussed an authentic question concerning the right to kill animals. To analyse the content and meaning making that emerged in the students’ discussions, we used practical epistemological analysis (PEA). In the results we highlight three aspects, which could be important to consider when organizing instruction around SSI in a pluralistic spirit. First, the student discussions lead to broadening and clarification of various choices and circumstances needed to make a moral decision. Secondly, on several occasions, scientific facts were required to advance the discussion. Finally, the students formulated ethical principles in order to find out about and decide on the questions at hand. These three didactical aspects can be expected to be helpful for the teacher students in the context of their own teaching. Consequently, this parallel process is a feasible way of creating ‘a continuity’ between practice and theory in teacher education.
20
Thulin, Susanne, and Agneta Jonsson. "Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
21
Hellman, Josefin, and Anja Thorsten. "Plagiera eller referera vetenskapligt? En studie om vad studenter behöver lära sig för att bli bättre på referathantering." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 41. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2730.
Full textAbstract:
Den här artikeln fokuserar på studenters referathantering i examinerande uppgifter i högre utbildning och vad studenterna behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Dataunderlaget består av intervjuer och studenttexter. Resultatet bygger på två typer av analyser. Genom en fenomenografisk analys framkom fyra kategorier som beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara och hantera referatet. Via en variationsteoretisk analys, utifrån skillnaderna mellan kategorierna, påvisades sedan fyra aspekter som kan anses kritiska för att lära sig referathantering. De beskriver att studenter behöver urskilja att A) textens innehåll kan separeras från dess form, B) det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, C) källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till den egna textens idéinnehåll och D) referathantering placerar in den egna texten i ett vetenskapligt sammanhang. De kritiska aspekterna som framkommit i studien kan användas som underlag för att planera undervisning i akademiskt skrivande i högre utbildning.
22
Spjut, Lina. "En läroplansanalys om samstämmighet inom Lgr11." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 3 (May 24, 2021): 102–29. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2021.3.5.
Full textAbstract:
This article investigates in what way the Swedish compulsory school curriculum (Lgr11) addresses knowledge regarding Swedish national minorities. The aim is to study alignment within Lgr11 through a case of the theme national minorities. Research questions target alignment within syllabi and alignment between syllabi and the aim and guidelines in the curricula. Theories of alignment and curriculum theory formed the theory and methodology for the analysis, foregrounding similarities and differences in how Swedish national minorities are addressed in Lgr11. Results show numerous inconsistencies. Learning goals in curriculum and syllabus content are, for instance, not aligned, and differences exist within the syllabus between aim (syfte), central content (centralt innehåll) and the lower set measurable demands (kunskapskrav). This is problematic since earlier research demonstrated that measurable demands have out-conquered teaching content. These challenges for teacher’s interpretation of curricula and syllabus can affect the teaching content.
23
Reichenberg, Monica. "Attityder till innehåll och delaktighet i val av läroböcker i undervisning i svenska för invandrare: Den pedagogiska och didaktiska betydelsen av flyktingars utbildning och yrkesbakgrund." Acta Didactica Norge 11, no. 1 (March 6, 2017): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3876.
Full textAbstract:
De senaste åren har fler flyktingar än någonsin anlänt till Skandinavien. De flyktingar som kommit är inte någon homogen grupp. Medan en del av dem är högutbildade kan andra vara analfabeter. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan humankapital (ålder, tid i Sverige, utbildning) och vuxna flyktingars attityder till innehåll i läroböcker och deras möjligheter att påverka val av läroböcker. I studien ingår 186 vuxna personer som fått fylla i en enkät. Studien ger stöd åt humankapitalteorin, dvs. antalet utbildningsår har betydelse för elevernas attityder till (a) delaktighet vid val av läroböcker och (b) innehållet i läroböcker. Däremot har varken ålder eller tid i Sverige betydelse. Vidare fanns det en relation (om än osäker) mellan socioekonomisk klass och attityder till delaktighet, där en skillnad i medelvärden mellan elever med bakgrund i övre medelklassyrken skilde sig jämfört med elever med bakgrund i arbetarklassyrken.Resultaten har en tydlig didaktisk och pedagogisk signifikans. Teoretiskt bidrar resultaten till att bekräfta den växande forskningen om betydelsen av humankapitalfaktorer vid studiet av vuxna flyktingars lärande och integration.Nyckelord: immigration, attityder, delaktighet, läroböcker, humankapital, innehållAbstractThe Scandinavian countries currently face their largest ever influx of refugees. These refugees are far from a homogenous group. Some are highly educated whereas some are illiterate. The purpose of this study was to investigate how human capital (age, length of residence in Sweden, years of education) is associated with adult refugees’ attitudes to the contents of Swedish language textbooks and their possibilities to influence which textbooks might be used in their language training programme.Using survey data collected from 186 adult refugees. The study lends support to human capital theory. Years of education had a relationship with the refugees’ attitudes to possibilities for selecting textbooks based on the content of the textbook (i.e. “childish” or “boring”). Age and length of stay of residence in Sweden had no relationship with the refugees’ attitudes.Theoretically, the results contribute to support the increasing research about the significance of human capital theory when studying refugees´ learning and integration. The results also have didactic and pedagogical implications as the study contributes to showing how education and socioeconomic class had relationship with students’ attitudes towards textbooks.Keywords: immigration, attitudes, participation, human capital, textbooks, content
24
Andersén, Annelie, Hamid Asghari, and Maria Petersson. "Yrkesämnesdidaktik på universitet: Mål, innehåll, arbetssätt och examination [Vocational subject didactics at university: Learning goals, content, working methods and exams]." Nordic Journal of Vocational Education and Training 8, no. 3 (January 10, 2019): 98–123. http://dx.doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.188398.
Full text
25
Kirsten, Nils, and Sara Carlbaum. "Kompetensutveckling för professionella lärare?" Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 1 (April 24, 2020): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.01.01.
Full textAbstract:
Begreppet ”kollegialt lärande” som myntades av Skolverket 2011 har fått ett betydande genomslag i svensk skola, både i form av den kompetensutvecklingsmodell genom vilken begreppet initierades (fortsättningsvis kollegialt lärande-modellen) och genom begreppets stora spridning i allmän skoldiskussion. Denna studie undersöker det tidiga formandet av kollegialt lärande-modellen 2011-2012 och belyser de antaganden modellen vilar på. Med utgångspunkt i Bacchis (2009) angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” undersöker vi hur de problem som modellen förväntades lösa representeras i texter som omgärdar modellens framväxt. Kollegialt lärande-modellen analyseras även i ett professionsteoretiskt perspektiv, för att därmed utforska de förutsättningar som modellen ger för utveckling och utövning av lärarprofessionalism. Analysen visar att kollegialt lärande-modellen representerades som en lösning på bristfällig matematikundervisning och byggde på antaganden om att lokala aktörer inte förmådde hantera problemen. Myntandet av begreppet ”kollegialt lärande” framstår som ett sätt att framställa kompetensutvecklingsmodellen som underbyggd av forskning, utan att kräva förankring i specifika forskningsbaserade begrepp och modeller. En betoning på likvärdigt genomförande motiverade att modellen gavs ett standardiserat upplägg och innehåll. Denna standardisering möjliggjorde att en professionell kunskapsbas kunde erbjudas, samtidigt som lärargruppers möjligheter att utveckla och utöva professionell autonomi begränsades.
26
Olsson, Maria, Elisabeth Lindgren Eneflo, and Gunilla Lindqvist. "Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 4 (December 16, 2020): 30–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.02.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomförande och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisningsskyldighet.
27
Fälth, Linda, Stefan Gustafson, Idor Svensson, and Tomas Tjus. "Lärarnas erfarenheter av deltagande i en datorbaserad interventionsstudie som syftar till att öka elevernas läsförmåga." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (June 26, 2014): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1100.
Full textAbstract:
Flertalet studier har utforskat olika metoder med avsikt att utveckla skriftspråklig förmåga hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Trots det är det få, om ens några, studier som har undersökt hur medverkande lärare upplevt sitt deltagande och vilka erfarenheter de gjort av att vara med i dessa studier. I en tidigare studie (Fälth, Gustafson, Tjus, Heimann, & Svensson, 2013; Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus & Heimann, 2011) visade resultaten att de elever som under en interventionsperiod fick en kombination av datorbaserad fonologisk respektive ortografisk träning gjorde större framsteg på tester som mäter ordavkodning, fonologisk förmåga och läsförståelse än jämförelsegrupperna. Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv utforska upplevelser och erfarenheter av att delta i ovan nämnda interventionsstudie och att belysa de kvantitativa resultat som finns rapporterade från studien. Arton lärare har intervjuats i denna studie. Resultaten visar att den fasta yttre struktur som interventionen erbjöd samt den flexibilitet som fanns inom respektive intervention upplevdes som positivt och som en bidragande faktor för de här elevernas läsframgångar. Resultaten visade också att kombinationsträningen gynnade både elevernas och lärarnas motivation till interventionen. Slutsatsen är att en datorbaserad lästräningsintervention med fasta ramar men med visst individanpassat innehåll kan vara såväl effektiv som motiverande och positivt påverka interventionerna.
28
Stjernholm, Simon. "Att höra röster: Tre faser av lyssnande." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 70 (May 20, 2020): 1–14. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i70.120446.
Full textAbstract:
English abstract: This article describes and discusses an ongoing attempt to listen better to the meaning-making potential that is not only inherent in words, but also in human speech’s auditory dimensions. Through a presentation of three chronologically ordered phases of listening, with particular focus on various forms of Muslim preaching, a string of fruitful analytical paths for aurally oriented studies of religion are expounded. The empirical examples include listening practices within a contemporary Sufi order, digitally disseminated oral Islamist messages, and media-adapted Muslim preaching with varying ideological content and communicative strategies. The article also relates these examples and analyses to a wider research field within the study of religion with attention to sound and voices.
svensk resume: Denna artikel beskriver och diskuterar en pågående strävan efter att lyssna bättre till den meningsbärande potential som inte enbart ryms i ord, utan även i det mänskliga talets auditiva dimensioner. Genom en presentation av tre kronologiskt ordnade faser av lyssnande, med särskilt fokus på olika former av muslimsk predikan, utläggs en rad fruktbara analytiska spår för auditivt orienterad religionsforskning. De empiriska exemplen inkluderar lyssningspraktiker inom en nutida sufiorden, digitalt förmedlade muntliga islamistiska budskap, samt medieanpassad muslimsk predikan med varierande ideologiskt innehåll och kommunikativa strategier. Artikeln relaterar även exemplen och analyserna till ett bredare religionsvetenskapligt forskningsfält med uppmärksamhet mot ljud och röster.
29
Blomqvist, Per, Viveca Lindberg, and Gustaf B. Skar. "Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal." Acta Didactica Norge 10, no. 1 (April 20, 2016): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2642.
Full textAbstract:
I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.Nyckelord: Skrivbedömning, kvalitetsuppfattningar, förväntningsnormer, didaktiska beslut, formativ bedömning, svenskämnets didaktik, svenska på gymnasietAbstractThis article presents an analysis of teacher group discussions about students’ writing in the subject of Swedish in upper secondary school. The study adopts a pedagogical perspective on these discussions and focuses on examining teachers’ expressed assessment criteria and relating them to their pedagogical decision-making. The results reveal that the teachers’ assessments of students’ writing focus on much more, and partly other, criteria than their pedagogical decisions. The quality standards that teachers express in the discussions about students’ texts focus mostly on communicative quality, language style and text structure followed by content and the use of sources. The pedagogical decisions are, on the other hand, almost exclusively focusing on text structure and the use of sources. This means that there is a gap between the teachers’ perceptions of qualities in students’ writing and their pedagogical decisions. The pedagogical decisions cover to a limited extent the assessment information that teachers themselves formulated.Keywords: Writing assessment, assessment criteria, pedagogical decision-making, formative assessment, Swedish in upper secondary school
30
Hansson, Lena, Lena Löfgren, and Ann-Marie Pendrill. "Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: Vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?Starting from questions and everyday situations in preschool: What kind of science content could that lead to?" Nordic Studies in Science Education 10, no. 1 (April 2, 2014): 77–89. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.634.
Full textAbstract:
Identifying and building on children's questions and everyday situations is often discussed as a basis for science learning in preschool. With a starting point in such questions and situations, children should be given the opportunity to investigate and search for answers. What questions and situations do preschool teachers identify as possible bases for science learning? What science content is present? To what extent are the questions possible to investigate for children and preschool teachers through experiments and observations or theoretical studies? The paper presents children's questions and everyday situations that might form the basis for science learning, as identified by preschool teachers taking part in a science in-service training course. Based on a content analysis, we discuss possibilities and difficulties that preschool teachers may face in their practice when they try to use these questions and situations as a basis for science learning.
31
Svärd, Mats. "Aktivt arbete med det centrala innehållet i Idrott och Hälsa 1 bidrar till reflektion." Venue 1, no. 1 (February 2, 2012): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1215.
Full textAbstract:
Arbetet med det centrala innehållet är inte något som kommer automatiskt, det måste arbetas med återkommande och brytas ner och presenteras på ett för eleverna begripligt sätt. Det är avgörande hur läraren presenterar det centrala innehållet för hur väl eleverna ska till sig denna skrift och vad som står skrivet i den.
32
Hedman, Christina, and Ulrika Magnusson. "Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (March 19, 2018): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5569.
Full textAbstract:
I denna artikel urskiljer och diskuterar vi diskurser i vetenskapliga texter inom det akademiska fältet i Sverige om skolämnet svenska som andraspråk (härefter sva) efter dess införande 1995, utifrån begreppet likvärdighet. I studien analyseras vilka typer av argument som anförts, i vilken teoretisk och empirisk bas de kontextualiseras, och vilka antaganden om likvärdighet som de avspeglar. Två kolliderande diskurser identifieras där argumenten i den ena, sva-diskursen, främst sprungen ur fältet flerspråkighets- och andraspråksforskning, utgår från erkännandet av språkliga undervisningsbehov hos elever som lär på ett andraspråk som ett uttryck för likvärdighet (equality-as-equal-opportunity) och som motstånd mot ”olikhetsblindhet”. Sva mejslas i denna argumentation fram som del i en pluralistisk språkpolicy i vilken såväl ämnet sva som ämnet modersmål ingår. Kritik mot ämnets organisering återfinns inom diskursen samtidigt som behoven av andraspråksundervisning erkänns. I den kolliderande diskursen, som kretsar kring begreppet inkludering, beskrivs ämnet istället som uttryck för bristperspektiv på de elever som ämnet är avsett för, och särskiljande av elevgrupper ses som ett huvudproblem. Interdiskursiva relationer urskiljs i det att aspekter av inkluderingsdiskursen även finns inom sva-diskursen. De olika tolkningar av brist och språk som framkommer återspeglar hur diskurser konstruerar sina objekt, i detta fall innehåll i och syfte för sva (Foucault, 1972). Diskursernas anteciperande prägel indikerar en involvering av aktörer med hög grad av agentivitet, vilket reflekterar det akademiska fältets relativt stora inflytande på det politiska fältet avseende språkpluralistisk utbildningspolicy. Den empiriska forskning om sva-ämnets undervisningspraktik som till dels underbygger de identifierade diskurserna är dock påfallande begränsad.Nyckelord: svenska som andraspråk, diskurser, pedagogisk inkludering, likvärdighetSimilar or similar opportunities?Discourses on the school subject Swedish as a second language within the academic field in SwedenAbstractIn this article, we take the concept of equality as the basis to discern and discuss discourses in scholarly texts within the Swedish academic field on the school subject Swedish as a second language (SSL) after its introduction in 1995. The study analyzes the types of arguments, their theoretical and empirical underpinnings, and the assumptions of equality reflected. Two colliding discourses are identified, of which the arguments of the SSL discourse, stemming from research on multilingualism and second language research, recognizes language educational needs in students’ learning in their second language as an expression of equality-as-equal-opportunity and resistance to “difference blindness”. In this line of argument, SSL is constructed as part of a pluralistic language policy comprising SSL and mother tongue education. However, the recognition of second language educational needs exists alongside criticism of the subject’s organization. The colliding discourse centers on inclusion, describes SSL as an expression of deficiency regarding the students, and considers the separation of students to be a key problem. As aspects of the inclusion discourse are also found in the SSL discourse, interdiscursive relations are discerned. The emerging interpretations of deficiency and language reflect how discourses construct their object (Foucault, 1972), in this case contents and aims of SSL. The anticipating characteristics of the discourses indicate an involvement of actors with a high degree of agency, reflecting the relatively high impact of the academic field on the political field in terms of multilingual education policy. Research on the SSL educational practices, partly underpinning the discourses, is however strikingly limited.Keywords: Swedish as a second language, discourses, pedagogical inclusion, equality
33
Samuelsson, Marcus, and Joakim Samuelsson. "Killar och tjejer upplever matematikundervisning på olika sätt." Venue 5, no. 2 (December 8, 2016): 1–3. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.16516.
Full textAbstract:
Elevers upplevelser av matematikundervisningen i skolan påverkar hur väl de lyckas i matematikämnet. Killar upplever att de i högre utsträckning än tjejerna har inflytande över innehållet och är mer delaktiga i undervisningen. Tjejerna upplever matematiken i skolan som svårare än vad killar gör.
34
Dahl, Bia. "SVEA-metoden, ett framgångsrikt tematiskt lärande med en klar helhetssyn." Venue 1, no. 1 (December 4, 2012): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1217.
Full textAbstract:
Elever måste kunna hantera en verklighet i snabb förändring med rask teknikutveckling. Skolan bör förbereda dem på en globaliserad värld. Det gäller att skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärandet. Men det saknas ofta en helhetssyn i skolan, skriver Bia Dahl. En lösning är att tänka tematiskt, när man organiserar innehållet, planerar undervisningen och arrangerar lärandemiljön, menar hon.
35
Kristoffersson, Eleonor. "Persson Österman, R. 2013. Förhandelsbesked i skattefrågor, 1st ed. Uppsala, Iustus Förlag Book Reviews." Nordic Tax Journal 1, no. 1 (May 1, 2014): 141–44. http://dx.doi.org/10.1515/ntaxj-2014-0009.
Full textAbstract:
Abstract Jag har fått uppdraget att recensera Roger Persson Östermans1 senaste verk. Redan inledningsvis vill jag framhålla att boken är välskriven och innehåller få redaktionella fel. Författaren ger klara uttryck för sin egen uppfattning, och därigenom blir boken särskilt läsvärd. Författaren är den förste sedan Sture Bergström (Förhandsbesked vid inkomsttaxering, Uppsala 1990) som tar ett större grepp om förhandsbeskedsfrågor.
36
Åfarli, Tor A. "Motivasjon for separate numerus- og definittprojeksjonar i norsk DP-struktur." Oslo Studies in Language 12, no. 1 (June 29, 2021): 211–25. http://dx.doi.org/10.5617/osla.8923.
Full textAbstract:
I denne artikkelen vil eg legge fram og diskutere to ulike typar empiriske argument for å rekne med at DEF og NUM eksisterer som separate funksjonelle kjernar/projeksjonar i strukturen til DP i norsk. Det første argumentet har å gjere med språkblanding mellom norsk og engelsk, nærmare bestemt data der ein engelsk substantivstamme saman med det engelske pluralsuffikset -s blir blanda inn i norsk. Det andre argumentet har å gjere med interaksjonen mellom pre- og postnominale possessivar og bøyingsmorfologien knytt til substantivet i DPen. Analysane i begge tilfella viser klar evidens for at DEF og NUM må reknast som separate kjernar/projeksjonar. Artikkelen inneheld eksplisitte treanalysar av dei ulike fenomena som blir diskuterte.
37
Æsøy, Knut Ove. "Om læraren sin levande kunnskap." Studier i Pædagogisk Filosofi 7, no. 2 (January 9, 2020): 58–72. http://dx.doi.org/10.7146/spf.v7i2.115630.
Full textAbstract:
Det er eit uttalt mål å gjøre grunnskulelærarutdanninga forskingsbasert. I det dominerande tankemønsteret i grunnskulelærarutdanninga er det konstruert ei motsetning mellom vitskapleg kunnskap og erfaringskunnskap. Vitskapleg kunnskap vert skildra som noko positivt, medan erfaringskunnskap får ei negativ omtale. Dette filosofiske essayet vil framskrive ei re-oppfatning av denne dikotomien. Målet med arbeidet er å redusere dikotomien mellom desse to kunnskapsformene og vise ei forståing som er meir jambyrdig, og som samlande kan bli kalla for lærarens levande kunnskap. Teorien om levande kunnskap tar utgangpunkt i mennesket si heilskapande erkjenningsevne. Mennesket sin kognitive kapasitet inneheld både rasjonelle, etiske, emosjonelle og motoriske erkjenningar. Eit avgjørande aspekt med den levande kunnskapen er lærarens etiske- emosjonelle kunnskap og sensibilitet i tillegg til den logisk rasjonelle evna.
38
Muth, Cornelia. "Meditation als Bildung in der Gegenwart – eine dialogpädagogische Perspektive." Paragrana 22, no. 2 (November 2013): 227–34. http://dx.doi.org/10.1524/para.2013.22.2.227.
Full textAbstract:
Der Beitrag zeigt, welche meditativen Anteile Dialogik als transkulturelle Erwachsenenbildung innehält. Ausgehend von deren Zielen liegt die Umsetzung insbesondere darin, den eigenen „wahrhaftigen“ Lebensweg zu finden, und zwar so wenig entfremdet oder so gesund wie möglich bzw., buddhistisch formuliert, mit so wenig Leid wie möglich. Denn hier liegen, wie Martin Buber in Ich und Du kritisch formuliert, gemeinsame Wege im dialogischen und buddhistischen Er-Schauen der Welt. Zentrales Moment beider Erkenntniswege ist insbesondere die „existentielle Wahrheitssuche“. Diese Wahrnehmung realisiert sich als aktiv-passiver Prozess. Für Buber geschieht er nur im „Gegenwartenden“. Die Kraft der Gegenwart ist dabei entscheidend. Doch wie das möglich ist, darauf hat Buber keine Antwort gegeben. Darum, dass sich eine solche Antwort u. a. im tibetischen Buddhismus finden lässt, geht es in diesem Beitrag - unter Rekurs auf Erörterungen zweier buddhistischer Autoren, Shenpen Hookham und Rigdzin Shikpo, und in Verbindung mit dialogpädagogischen Reflexionen.
39
Frey, Louise, and Anette Olin. "Läraragens i lärarlagsdiskussioner om Skolverkets allmänna råd." Forskning og Forandring 2, no. 2 (December 10, 2019): 64–83. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v2.1532.
Full textAbstract:
Läraragens är en viktig aspekt i talet om läraren som en professionell yrkesutövare. Läraryrkets förändring har resulterat i ökade krav av olika slag för lärarna. Ett av dessa krav är att hantera styrning genom att reflektera över och tolka olika typer av policytexter. I studien undersöks samtal när lärarna i två lärarlag diskuterar sitt arbete utifrån läsning av ett allmänt råd från Skolverket. Studiens resultat visar att samtalet blir en kraftfull tillgång i detta arbete vilket tydliggörs genom att analysera olika former av talhandlingar. Lärarna låter sig påverkas av riktlinjerna i texten, men ifrågasätter samtidigt innehållet och konstruerar ny kunskap med hjälp av sin egen praktikkunskap. Hur lärarnas reflexiva förmåga kommer till användning samt hur olika former av läraragens synliggörs har kopplats till olika samtalssituationer. Studien bidrar således till att beskriva hur lärares agens i form av talhandlingar tar sig uttryck i en skärningspunkt där den statliga styrningen av skolan och lärarnas yrkeskunskap möts.
40
Risenfors, Signild, and Elin Almér. "”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.
Full textAbstract:
I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.
41
Monárrez-Espino, Joel, Ted Greiner, and Homero Martinez. "En snabb kvalitativ metod för att bestämma innehållet av livsmedel i en “food basket” för barn i Tarahumara i norra Mexico." Scandinavian Journal of Nutrition 48, no. 1 (January 2004): 55–56. http://dx.doi.org/10.1080/11026480410028977.
Full text
42
Wallander, Lisa. "Fiktiva fall – fast inte som förr: faktoriella surveymetoden i högre utbildning." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 20, 2018): 46–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.04.
Full textAbstract:
Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).
43
Busse, Christian. "Rechtspolitische Zeitschriftenumschau 2/2020." Recht und Politik 56, no. 2 (April 1, 2020): 226–31. http://dx.doi.org/10.3790/rup.56.2.226.
Full textAbstract:
Während die rechtswissenschaftliche Welt durch die weitgehende Schließung der Universitäten und den Ausfall sämtlicher Tagungen derzeit innehält, besteht in der rechtspraktischen Welt große Hektik. In aller Eile müssen die erforderlichen Anpassungen der Normenwelt an das Corona-Geschehen vorgenommen werden, angefangen vom Infektionsschutzrecht über das Arbeits-,Wirtschafts-, Steuer- und Finanzrecht bis hin zum Gerichtswesen. Schon liegen mehr als zwei Dutzend Gerichtsentscheidungen vor, die sich mit Corona-bedingten Rechtsfragen beschäftigen. Es lässt sich absehen, dass eine Flut an rechtlichen Fragestellungen in den nächsten Monaten über die Juristen hereinbrechen wird, die auch rechtsdogmatische Probleme mit sich führt. Eine davon ist, wie weit der Staat die Handlungs- undWirtschaftsfreiheit des Einzelnen auf äußerst schmaler gesetzlicher Grundlage und verbunden mit einer Fülle unbestimmter Rechtsbegriffe einschränken darf. In juristischer Hinsicht trifft die Corona-Krise die deutsche Rechtswelt weitgehend unvorbereitet. Den Verfasser erinnert die Situation an den Ausbruch des Ersten Weltkrieges, als in kürzester Zeit das Friedensrecht auf Kriegsrecht umgestellt werden musste, um unter anderem die Versorgung der Bevölkerung mit lebenswichtigen Gütern sicherzustellen. Nur dass damals Deutschland in industrieller Hinsicht führend war und grundsätzlich alle erforderlichen Güter selbst herstellen konnte. Im Arzneimittelbereich galt es gar als „Apotheke derWelt“. Lediglich die Versorgung mit einigen der erforderlichen Rohstoffe war problematisch.
44
Bang, Jørgen. "Ingemar Algulin: Analys av form och innehall inom humanistisk forskning (MASS9) / Gunnar Andrén, Cecilia von Feilitzen, Tove Holmquist, Kjell Nowak, Sven Ross og Hans Strand: Televisionens idévärld: Metod (MASS10)." MedieKultur: Journal of media and communication research 3, no. 6 (August 27, 1987): 2. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v3i6.821.
Full text
45
Ackesjö, Helena, and Sven Persson. "Från den omogna sexåringen till den skolpliktiga förskoleklasseleven – en dokumentanalys av sexåringen i det svenska utbildningslandskapet från 1940-tal till idag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 71–87. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3579.
Full textAbstract:
Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.
46
Stolare, Martin. "På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (September 4, 2014): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1101.
Full textAbstract:
I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?
47
Wiklund, Eva, Gunnar Malmfors, and Greg Finstad. "Reindeer meat – is it always tender, tasty and healthy?" Rangifer 27, no. 3 (April 1, 2007): 71. http://dx.doi.org/10.7557/2.27.3.272.
Full textAbstract:
Meat with high pH values, so called DFD (Dark, Firm, Dry meat, is a persistent quality defect foundmin all meat species. DFD shortens shelf life, especially for vacuum-packed meat and affects meat colour, tenderness and water-holding properties. High pH values in reindeer meat have been related to pre-slaughter handling stress and poor nutritional status of the animals. There are numerous reports that variation in muscle pH and glycogen content give rise to considerable variations in meat tenderness in species such as beef and lamb. In contrast, reindeer meat has been found to be extremely tender regardless of ultimate pH. This phenomenon has been related to the speed of post mortem protein degradation and the small muscle fibre size in reindeer. Previous research has demonstrated that the fatty acid composition of meat changes in response to diets. Generally, a higher proportion of long, unsaturated fatty acids were found in meat from grazing animals compared with animals fed a grain-based diet. Reindeer meat has been found to contain moderate amounts of polyunsaturated fatty acids (PUFA), especially so-called n-3 (or omega-3) PUFAs. The PUFAs are known to be susceptible to oxidation and may therefore be easily oxidized during processing by techniques like smoking and drying. A trained sensory panel concluded that meat from reindeer fed commercial feed scored higher for liverish and sweet flavours and lower for off-flavou (i.e. ‘grass’, ‘wild’ and ‘game’) compared with meat from grazing animals. Consumer preference tests on reindeer meat showed that 50 per cent of the consumers preferred meat from grazing reindeer and 50 per cent meat from pellet-fed animals. Recent reindeer meat research has included new feed mixtures using ingredients like linseed and fishmeal. Crushed linseed in the feed gave meat with a fat composition similar to that of natural pasture, which meant more PUFA than in meat from reindeer fed the normal grain-based mixture. Fishmeal used as a protein source in reindeer feed mixtures demonstrated good feed conversion and weight gain in the animals, and sensory 72 evaluation by both a trained panel and consumers did not show any negative effects on flavour attributes of the meat. The fat composition of the meat changed just slightly when comparing fish- and soybean meal, with more PUFA in the meat from fishmeal fed animals. The control group of free-ranging reindeer had significantly highest PUFA content in the meat. Our knowledge about various factors affecting reindeer meat quality has increased significantly over the last 25 years, but there is still information missing particularly regarding the interaction between production systems, slaughter handling techniques and ultimate meat quality. Renkött - är det alltid mört, gott och nyttigt?Abstract in Swedish / Sammanfattning: Kött med höga pH-värden, DFD-kött (Dark, Firm, Dry), är ett kvalitetsproblem som kan drabba kött från alla djurslag. Detta kött har dålig hållbarhet speciellt i en vakumförpackning, men andra egenskaper som köttets färg, mörhet och vattenhållande förmåga påverkas också av DFD. Höga pH-värden i renkött har visats bero på stress i samband med slakthantering och på dålig näringsstatus hos djuren. Ett flertal undersökningar på t.ex. nöt- och lammkött har rapporterat att en variation i pH-värde och glykogeninnehåll har stor betydelse för köttets mörhet. Renkött har däremot visats vara mycket mört oberoende av pH-värde, vilket har förklarats bero på en hög aktivitet av proteinnedbrytning efter slakt men också på små muskelfibrer i renköttet. Tidigare undersökningar har demonstrerat att fettsyrasammansättningen i kött förändras beroende på vad djuren äter. Allmänt gäller att i kött från betande djur finns en högre andel fleromättade fettsyror (PUFA) jämfört med djur som utfodrats med spannmålsbaserade foder. Renkött har visats ha en relativt hög andel PUFA och särskilt de sk. omega-3 PUFA. En tränad smakpanel bedömde att kött från renar som utfodrats med kommersiellt renfoder smakade mer lever och sött och hade mindre bismaker (som t.ex. gräs, vilt och ren) jämfört med kött från naturbetande renar. I en konsumentundersökning av samma typer av renkött föredrog 50 procent av konsumenterna beteskött och 50 procent föredrog kött från utfodrade renar.Den senaste forskningen har studerat nya foderblandningar där ingredienser som linfrö och fiskmjöl har utvärderats. Linfrökaka som tillsats i renpellets gav köttet en fettsammansättning som påminde om den i kött från naturbetande renar, d.v.s. köttet innehöll mer PUFA än kött från renar som utfodrats med normala pellets. I försök där fiskmjöl har använts som proteintillskott i renfoder visades ett bra foderutnyttjande och god tillväxt hos renarna och inga negativa effekter på renköttets smak kunde påvisas varken av en tränad smakpanel eller vid en konsumentundersökning. Fettsammansättningen i köttet påverkades marginellt av tillsatsen av fiskmjöl jämfört med normalfodret baserat på sojaprotein. Kött från kontrollgruppen av naturbetande renar hade det signifikant högsta innehållet av PUFA. Kunskapen om de olika faktorer som påverkar renköttets kvalitet har ökat påtagligt under de senaste 25 åren, men fortfarande saknas en del fakta när det gäller sambanden mellan produktionssystem, slakthantering och köttkvalitet.
48
Wood, Clem. "‘I AM GOING TO SAY … ’: A SIGN ON THE ROAD OF HERODOTUS’ LOGOS." Classical Quarterly 66, no. 1 (March 7, 2016): 13–31. http://dx.doi.org/10.1017/s0009838816000069.
Full textAbstract:
Er ist der Wanderer, der genau weiß, wohin er schließlich kommen will, auch genau die Hauptstationen seines Weges vorher festgelegt hat und innehält, der sich aber dabei Zeit läßt, um alles Schöne und Interessante, das die Gegend bietet, zu betrachten, und selbst lange Seitenwege zu diesem Zwecke nicht zu scheuen braucht, da er weiß, daß er die Hauptstraße am richtigen Punkte wieder erreichen wird.M. Pohlenz, Herodot, der erste Geschichtschreiber des Abendlandes (1937)Anyone familiar with Greek literature knows at once that this can describe no author but Herodotus. As readers have long recognized, travel is a crucial element of Herodotus’ persona not only as an historian and ethnographer but also as a narrator, to the extent that he has been called a tourist and a guide. Pohlenz draws his vivid metaphor from Herodotus himself, who assimilates movement through his narrative to movement through space by several well-known narratorial habits: he points out ‘paths’ of logoi (1.95.1: λόγων ὁδούς), goes out of his way to justify so-called ‘digressions’ (or Exkurse) and frequently uses verbs of movement to return to earlier narratives or to preview upcoming ones. However, most scholars have overlooked one important feature by which Herodotus creates this sense of progress through his logoi, although it appears in the programmatic sentence that begins his whole network of narrative signposts and recurs in his voice in the first half of the Histories and in important speeches in the second.
49
Erickson, Gudrun, and Heini-Marja Pakula. "Den gemensamma europeiska referensramen för språk: Lärande, undervisning, bedömning – ett nordiskt perspektiv." Acta Didactica Norge 11, no. 3 (September 22, 2017): 3. http://dx.doi.org/10.5617/adno.4789.
Full textAbstract:
Den gemensamma europeiska referensramen för språk har sedan den gavs ut av Europarådet år 2001 fått allt större inflytande vad gäller språkutbildning och bedömning, främst i Europa men även i andra delar av världen. I artikeln behandlas referensramen som sådan, liksom den europeiska språkportfolio som kan ses som en didaktisk operationalisering av dokumentet. Efter inledande bakgrundsinformation, som även innehåller ett avsnitt kring diskussioner och dilemman runt referensramen, fokuseras situationen i de nordiska länderna utifrån de tre aspekter som nämns i dokumentets titel, nämligen lärande, undervisning och bedömning. Frågor om mottagande, användning och effekter behandlas från ett såväl deskriptivt som problematiserande perspektiv, baserat på skrivna källor samt upplysningar från informanter i de nordiska länderna. I texten berörs vidare aktuell utveckling och diskussion kring referensramen.Nyckelord: gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning; europeisk språkportfolio; de nordiska länderna Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment - a nordic perspectiveAbstractSince its publication by the Council of Europe in 2001, the Common European Framework of Reference for Languages (CEFR) has gained increasing influence, mainly in Europe but also in other parts of the world. In the current article, the Framework of Reference is focused upon, as is the European Language Portfolio that can be seen as an educational operationalization of the document. After some initial background information, including a section on discussions and dilemmas related to the CEFR, the situation in the Nordic countries is focused upon, based on the three aspects mentioned in the title of the document, namely learning, teaching and assessment. Issues related to reception, use and effects are treated from a descriptive as well as a problematizing perspective, based on written sources and reports from informants in the different countries. Further, current developments and discussion related to the CEFR are touched upon. Keywords: Common European Framework of Reference; learning, teaching and assessment; European Language Portfolio; Nordic countries
50
Ingemansson, Mary. "Djupläsning och lässtrategier." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (June 12, 2018): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5627.
Full textAbstract:
SammanfattningTexten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsningsmetoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment-building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en undersökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas¬baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djupläsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och process kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.Nyckelord: djupläsning, textsamtal, lässtrategier, didaktik, läsmotivationClose reading and reading strategiesAbstractThe text discusses how Swedish pupils in primary and secondary school, aged 7–13, with the aid of different reading strategies, can improve their ability to close-read texts in order to gain a better understanding not only of the text but also of the reading process. The study is theoretically and methodologically anchored in the reading research of Judith A. Langer, University of Albany, USA. The study adapts and develops Langer’s concept of envisionment building. The empirical material includes a study of the reading strategies of Swedish pupils aged 7–13. In Sweden, these findings have been operationalized by the author as part of her continuing research in schools. The results and discussion address how children can acquire a deep understanding of texts. The authentic, stance-based questions, which are used both when students read aloud and silently, ensure that the content is properly discussed in text talks with teachers and other pupils. Re-reading is important. The text talks result in a close reading of the texts. The social interaction that is part of text interpretation, as well as the feedback students receive from one another and from their teacher, boost motivation. Motivation can also increase if the students succeed with more challenging texts. Close reading with stance-based questions is a very effective reading strategy, which enables the students to understand the text and the reading process. Taking notes while reading makes the reading slower and more thorough. The conditions, terms and process of reading are summed up in a model that describes what happens.Keywords: close reading, text talks, reading strategies, didactics, motivation for reading