Academic literature on the topic 'Inneliggande patient'

Bakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor sker dagligen på sjukhus, vilket kan medföra en mängd risker om kommunikationen brister. Detta har visat sig vara den största bidragande faktorn till patientskador. Bedsiderapportering ansågs vara en möjlig metod för att reducera dessa risker samt öka patientens delaktighet genom att flytta rapporteringen till att utföras vid patientens säng. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva inneliggande patienters upplevelse av bedsiderapportering i samband med skiftbytet mellan sjuksköterskor i slutenvård. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre viktiga faktorer framträdde och dessa redovisades i tre huvudteman; Patientens upplevelse av relationen till sjuksköterskan, Patientens upplevelse av tillgång till information samt Patientens upplevelse av att vara delaktig. Resultatet visade på att majoriteten av patienterna föredrog bedsiderapportering framför den traditionella överrapporteringen, eftersom den ökade patientens möjlighet att få tillgång till information samt vara delaktig. Patienterna upplevde även vården som säkrare och mer kontrollerad då de hade tillgång till vad som sades vid överrapporteringarna. Implikation: För att tillämpa bedsiderapportering i den svenska hälso- och sjukvården krävs en anpassning till svenska förhållanden. Litteraturstudien belyste att vidare forskning inom bedsiderapportering är av betydelse för patientsäkerheten samt tillämpa en personcentrerad vård.<br>Background: In the hospitals a daily handover between nurses occurs which can cause a number of risks if the communication is inadequate. It has been shown to be the biggest contributing factor for patient injury. Bedside reporting was said to be a method of reducing these risks and increase patient participation by changing the location of the handover to patient bedsides. Aim: The aim was to describe the inpatients’ experience of bedside handover between nurses. Method: A literature study was performed and the search resulted in 11 scientific articles which were analyzed. Results: Three main themes emerged: Patients experience of the relationship with the nurse, Patients experience of access to information and Patient experience of participation. The results showed that the majority of the patients preferred bedside handover because of the increased opportunity to get access to the information and opportunity to participate. The patients also experience the care as more secure and controlled as they knew what was said at the handover. Implication: To apply bedside reporting in the Swedish health care system, adaptation to Swedish conditions is required. The results of this literature study showed that further research is needed to increase the patient security and achieve person centered care.

Bakgrund: Otillräcklig information, att inte bli uppmärksammad, lyssnad på, samt att inte bli sedd som en individ med individuella behov, har visats leda till osäkerhet i interaktionen mellan vårdare och patient samt missnöje med vården. Det är en fördel för sjuksköterskan att ha självkännedom för att kunna skapa ett bekräftande möte. Bekräftelse i “Jag-Du-mötet” anses vara grunden för allt mänskligt liv. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att bekräfta identiteten hos inneliggande patienter på sjukhus, utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Det grupperades i två huvudkategorier: “Vad händer när bekräftelse ges”, “Vad händer när bekräftelse inte ges”. Studiens resultat visade både på hur bekräftelse påverkade sjuksköterskornas omvårdnad kring patienterna och hur bekräftelse påverkade patienterna som individer. Slutsats: Resultatet visade att bekräftelse ges i större utsträckning än förväntat. I studien framkom att om inneliggande patienter på sjukhus blir bekräftade, kan vårdkvalitén öka genom att patient och sjuksköterska strävar mot samma mål i omvårdnaden.

Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.

Bakgrund: Vetenskapliga artiklar visar att patienter som får stroke under sin sjukhusvistelse får sämre omhändertagande än strokepatienter som direktinläggs. Litteraturen visar även att det behövs mer kunskap om vilka förbättringar som kan behöva göras för att få en säker, kunskapsbaserad och effektiv stroke sjukvård. Syfte: Studiens syfte är att identifiera händelser som har varit kritiska i omhändertagandet av inneliggande patienter som insjuknar i stroke. Metod: CIT (Critical Incident Technique) har använts som datainsamlingsmetod, denna har använts inom flygvapnet men har på senare tid fått större användning i bl. a hälso- och sjukvården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) ligger till grund för bearbetning av materialet. Analysen utgick ifrån 10 intervjuer med sjuksköterskor som har erfarenhet av patienter som insjuknat i stroke på vårdavdelning. Intervjuer är genomförda på 5 (fem) olika typer av avdelningar inom Sahlgrenska sjukhuset under våren 2016. Resultat: Kritiska händelser förekommer i samband med omhändertagande inom alla delar av vården av patienter som insjuknar i stroke under sin sjukhusvistelse. Övergripande kategorier är: oförutsedd händelse, bristande resurser riskerar patientsäkerheten och specialistvårdens baksida/organisatoriska hinder. Kategorierna identifieras inom mikro-, meso- och makrosystem för sig samtidigt som de interagerar mellan de olika systemen. Slutsatser: Tillgång till aktuella mätningar är viktig för att få en överblick över det aktuella läget för inneliggande strokepatienter i form av antal och var de inträffar. Studien visar att det finns ett stort behov av en välfungerande strokekedja för inneliggande strokepatienter och att det finns genomförda projekt i USA som kan vara till hjälp för framtida förbättringar i stroke vården. Det är även viktigt att lägga fokus kommunikation och information till anhöriga.<br>Background: Scientific articles has shown that patients that have had a stroke during their hospitalization receive lesser degree of care, than patients that has been admitted with a stroke. Literature has shown we need more knowledge how to improve stroke care to get a secure, knowledge based and effective stroke care in hospitals. Aim: The study aims to identify the events that have been critical in the management of hospitalized patients who suffer a stroke. Method: CIT has been used as a data collection method to bring in information, it has been used in the airforce and more recently has been used more widely in national healthcare. Qualitative contents analysis, according to Burnard (1996), gives basis for analyzing the material. The analysis was based on 10 interviews with nurses who have experience of patients diagnosed with stroke during hospitalization. Interviews were conducted at 5 (five) different departments within the Sahlgrenska Hospital in spring 2016. Result: Critical events occur in connection with care in all parts of the care of in-hospital patients who suffer a stroke. Overall categories: unexpected event, the safety of patients affected by department resources and the backside of specialist care. The categories identified in the micro, meso and macro systems are interacting between the different systems. Conclusion: Access to current measurements is important to get an overview of the current state of in-hospital stroke patients in the form of numbers and where they occur. The study shows that there is a great need for a well-functioning stroke chain for in-hospital stroke patients and that there are implemented projects in the US that could be helpful for future improvements in stroke care. It is also important to focus on communication and information to relatives.

Bakgrund: Undernäring definieras av att energi- och näringsintaget understiger behovet. Tillståndet resulterar i bl.a. viktnedgång. Ett mått för att mäta undernäring är kroppsmasseindex (BMI). Vid sjukdom ökar kroppens metabolism som gör att energi- och näringsbehovet ökar samtidigt som sjukdomen i sig försvårar matintaget. Riskbedömning är ett hjälpmedel för sjuksköterskor som bör utföras vid varje patient. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig till att tidigt upptäcka undernäring eller risk för undernäring och sätta in relevanta åtgärder för att förhindra försämring.   Syfte: Syftet med studien var att belysa i vilken utsträckning sjuksköterskan dokumenterar riskbedömning för undernäring samt vilka åtgärder som utförs för att förebygga och/eller behandla undernäring under sjukhusvistelsen.   Metod: Studien har kvantitativ, prospektiv och deskriptiv design och har utförts genom journalgranskning.   Resultat: Resultatet visade att 31% av de inneliggande patienterna hade undernäring eller risk för undernäring. De tre vanligaste åtgärderna som sattes in mot undernäring var kostregistrering, beräknat energibehov samt daglig vikt. Riskbedömning utfördes på 47% av alla patienter, det innebär att ungefär hälften av alla patienter inte fått någon riskbedömning. Uppföljning av insatta åtgärder förekom inte i någon journal.   Slutsats: Endast 47% av alla inneliggande patienter hade fått en fullständig riskbedömning dokumenterad i journalen. De flesta insatta åtgärder är standardiserade evalueringar och motverkar i sig inte undernäring utan kräver kompletterande åtgärder.<br>Background: Malnutrition is defined by deficits in the energy- and nutrition levels. This state results in weight loss. One way to measure malnutrition is through a body-mass index (BMI). During illness, the body’s metabolism increases, which in return requires a greater intake of energy- and nutrition. At the same time, the state of the illness may make the food intake more difficult. Risk evaluation is an aid for nurses that should be performed with every patient. The nurse is required by law to discover malnutrition or risk of malnutrition at an early stage and put in relevant interventions to prevent deterioration of the patients’ physical health.   Objective: The aim of the study was to highlight to what extent the nurses document risk evaluation for malnutrition and what interventions were used to prevent malnutrition during the hospital stay.   Method: The study has a quantitative, prospective and descriptive design and was performed as a journal evaluation.   Result: The results showed that 31% of the inpatients suffered of malnutrition or risk thereof. The three most common interventions against malnutrition were: nutritional dietary records, estimated energy requirements and daily weight. Risk evaluation was performed on 47% of all patients, which means that half of the studied patients receive no evaluation at all. Follow up of the interventions were not presented in any journal.   Conclusion: Only 47% of all inpatients had a complete risk evaluation documented in their journal. Most of the interventions are standardized evaluations and do not in itself counteract malnutrition but need complementary interventions.

Bakgrund  Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys.   Resultat Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten. Slutsats Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.

Bakgrund: Sömn är ett naturligt behov alla människor måste underkasta sig. Patienter upplever ofta att sömnen påverkas under en sjukhusvistelse. Frånvaro avsömn eller störd sömn påverkar patienter fysiologiskt och psykologiskt. Patienter som vårdas på sjukhus upplever en rad olika faktorer som påverkar sömnen negativt liksom positivt. Det är nödvändigt för sjuksköterskor att ha kännedom om vad inneliggande patienter upplever påverkar sömnen och betydelsen av en god sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad kring sömn för patienter inom slutenvården. Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av vetenskapliga artiklar gjordesi Cinahl och PubMed, varav tio valdes ut som svarade mot syftet. De tio vetenskapliga artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades sedan med stöd av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier. Kunskapsluckorkring sömn, som en del av omvårdnad, framkom som en första kategori. Andra kategorin som sjuksköterskans ambition i konflikt med organisationens förutsättningar. Tredje kategorin som framkom var, förmåga att främja sömn hos inneliggande patienter, varpå denna kategori kunde delades in ytterligare i två subkategorier. Följsamhet till patientens behov och känslor liksom Miljöanpassningar för att optimera patienters sömn. Konklusion: Trots att sömnenär en faktor för patientens tillfrisknande ges sömnen lite utrymme i omvårdnadsarbetet med inneliggande patienter. Enligt sjuksköterskor beror dettafrämst på bristfällig evidensbaserad kunskap, snarare är kunskap inhämtad från sjuksköterskors egna erfarenheter. För att kunna värna om patienters sömn är dettill fördel för sjuksköterskor att ha kännedom om vilka konkreta omvårdnadsåtgärder som kan utföras. Vara följsam till patienterna och en medvetenhet att kunna justera sjukhusmiljön.<br>Background: Sleep is a natural need to which all people must submit. Patients often experience that sleep is restricted during hospitalization. Absence of and disturbance of sleep affects patients physiologically and psychologically. Patients who are cared for in hospitals have several negative as well as positive experiences affecting their sleep. It is necessary for nurses to have knowledge of what affects their patients sleep and how important it is for them. Purpose: The purpose of the literature review was to compile nurses' experiences regarding nursing care for patients in inpatient care. Method: This is a literature review with a qualitative approach. Searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. From these databases ten studies were selected that corresponded to the purpose of the literature study. The selected scientific articles were reviewed according to SBU's review template for qualitative studies and was then analysed using the model of Graneheim and Lundman. Results: The analysis revealed three categories. Knowledge gaps around sleep, as part of nursing, emerged as a first category. The second category as the nurse's ambition inconflict with the organization's conditions. The third category that emerged was the ability to promote sleep in inpatients, after which this category could be further divided into two subcategories. Compliance with the patient's needs and feelings as well as Environmental adaptations to optimize patients' sleep. Conclusion: Although sleep is a factor in the patient's recovery, sleep is given little space in the nursing work for inpatients. According to nurses, this is mainly due to a lack of evidence-based knowledge, rather knowledge is obtained from nurses' own experiences. In order to be able to safeguard patients' sleep, it is to the advantage of nurses to have knowledge of what concrete nursing measures can be performed. Be compliant with patients and an awareness of being able to adjust the hospital environment.

Smärta kan orsaka stort lidande och påverkar både fysiska och psykiska aspekter av människan. Smärta kan också få negativa konsekvenser för tillfrisknande och återhämtning från sjukdom. Det är därför av vikt för den allmänpraktiserande sjuksköterskan att uppmärksamma och ha kunskap om smärta. Det åligger sjuksköterskan att arbeta evidensbaserat och sjuksköterskan har även en viktig funktion att inge hopp och möta patienters oro. Syftet med denna studie var att undersöka om inneliggande patienter på tre allmänmedicinska avdelningar upplevde smärta genom att använda en smärtskattningsskala. För datainsamling användes enkäter och resultatet redovisas deskriptivt. Självskattningsfrågorna i enkäten bygger på numeric rating scale (NRS). Resultatet visade att 62,3 % av de tillfrågade patienterna (n=77) hade upplevt smärta under senaste dygnet. Flertalet skattade dessutom hög smärta. 85,4 % av patienterna som hade smärta under senaste dygnet (n=48) uppgav att de blivit tillfrågade om smärta men endast ett fåtal av dessa hade fått självskatta sin smärta med hjälp av självskattningsinstrument.<br>Pain can cause great suffering and affects several dimensions of a person’s life. Pain can also have negative consequences for recovery and rehabilitation of illness. It is therefore important for the general practice nurse to pay attention and to understand pain. It is the duty of the nurse to use evidence-based methods and also to give hope and to meet patients' anxieties. The purpose of this study was to investigate whether inpatients in three general medical wards experienced pain, using a pain rating scale. For data collection a questionnaire were used and the results are reported descriptively. The self-assessment questions in the questionnaire are based on the numeric rating scale (NRS). The results showed that 62.3% of the surveyed patients (n=77) had experienced pain during the last 24 hours and most of them self-assessed high pain. 85.4% of the patients who reported pain during the last 24 hours (n=48) said they had been asked about pain, although only a few of them had been asked to self-assess their pain using a pain assessment tool.