To see the other types of publications on this topic, follow the link: Inneliggande patient.
Dissertations / Theses on the topic 'Inneliggande patient'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 22 dissertations / theses for your research on the topic 'Inneliggande patient.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Isaksson, Matilda, and Linn Hansson. "Bedsiderapportering : Inneliggande patienters upplevelse." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36871.
Full textAbstract:
Bakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor sker dagligen på sjukhus, vilket kan medföra en mängd risker om kommunikationen brister. Detta har visat sig vara den största bidragande faktorn till patientskador. Bedsiderapportering ansågs vara en möjlig metod för att reducera dessa risker samt öka patientens delaktighet genom att flytta rapporteringen till att utföras vid patientens säng. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva inneliggande patienters upplevelse av bedsiderapportering i samband med skiftbytet mellan sjuksköterskor i slutenvård. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre viktiga faktorer framträdde och dessa redovisades i tre huvudteman; Patientens upplevelse av relationen till sjuksköterskan, Patientens upplevelse av tillgång till information samt Patientens upplevelse av att vara delaktig. Resultatet visade på att majoriteten av patienterna föredrog bedsiderapportering framför den traditionella överrapporteringen, eftersom den ökade patientens möjlighet att få tillgång till information samt vara delaktig. Patienterna upplevde även vården som säkrare och mer kontrollerad då de hade tillgång till vad som sades vid överrapporteringarna. Implikation: För att tillämpa bedsiderapportering i den svenska hälso- och sjukvården krävs en anpassning till svenska förhållanden. Litteraturstudien belyste att vidare forskning inom bedsiderapportering är av betydelse för patientsäkerheten samt tillämpa en personcentrerad vård.<br>Background: In the hospitals a daily handover between nurses occurs which can cause a number of risks if the communication is inadequate. It has been shown to be the biggest contributing factor for patient injury. Bedside reporting was said to be a method of reducing these risks and increase patient participation by changing the location of the handover to patient bedsides. Aim: The aim was to describe the inpatients’ experience of bedside handover between nurses. Method: A literature study was performed and the search resulted in 11 scientific articles which were analyzed. Results: Three main themes emerged: Patients experience of the relationship with the nurse, Patients experience of access to information and Patient experience of participation. The results showed that the majority of the patients preferred bedside handover because of the increased opportunity to get access to the information and opportunity to participate. The patients also experience the care as more secure and controlled as they knew what was said at the handover. Implication: To apply bedside reporting in the Swedish health care system, adaptation to Swedish conditions is required. The results of this literature study showed that further research is needed to increase the patient security and achieve person centered care.
2
Nilsson, Annika, and Marie Svensson. "Betydelsen av att bekräfta identiteten hos inneliggande patienter på sjukhus : ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9902.
Full textAbstract:
Bakgrund: Otillräcklig information, att inte bli uppmärksammad, lyssnad på, samt att inte bli sedd som en individ med individuella behov, har visats leda till osäkerhet i interaktionen mellan vårdare och patient samt missnöje med vården. Det är en fördel för sjuksköterskan att ha självkännedom för att kunna skapa ett bekräftande möte. Bekräftelse i “Jag-Du-mötet” anses vara grunden för allt mänskligt liv. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att bekräfta identiteten hos inneliggande patienter på sjukhus, utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Det grupperades i två huvudkategorier: “Vad händer när bekräftelse ges”, “Vad händer när bekräftelse inte ges”. Studiens resultat visade både på hur bekräftelse påverkade sjuksköterskornas omvårdnad kring patienterna och hur bekräftelse påverkade patienterna som individer. Slutsats: Resultatet visade att bekräftelse ges i större utsträckning än förväntat. I studien framkom att om inneliggande patienter på sjukhus blir bekräftade, kan vårdkvalitén öka genom att patient och sjuksköterska strävar mot samma mål i omvårdnaden.
3
König, Beate. "Sömn på sjukhus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74849.
Full textAbstract:
Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.
4
Björklund, Kitanovic Margot, and Christina Ericsson. "Omvårdnad av suicidala patienter kan bli bättre : en forskningssammanställning ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-953.
Full text
5
Palmgren, Maui, and Zakarina Dittlau. "Upplevelser av omvårdnadsbehov vid vård av diabetes melituc på sjukhus." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24723.
Full text
6
Bektesevic, Senada. "”Som en blixt från klar himmel” : En kvalitativ studie om patienter som insjuknar i stroke under sin sjukhusvistelse." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31420.
Full textAbstract:
Bakgrund: Vetenskapliga artiklar visar att patienter som får stroke under sin sjukhusvistelse får sämre omhändertagande än strokepatienter som direktinläggs. Litteraturen visar även att det behövs mer kunskap om vilka förbättringar som kan behöva göras för att få en säker, kunskapsbaserad och effektiv stroke sjukvård. Syfte: Studiens syfte är att identifiera händelser som har varit kritiska i omhändertagandet av inneliggande patienter som insjuknar i stroke. Metod: CIT (Critical Incident Technique) har använts som datainsamlingsmetod, denna har använts inom flygvapnet men har på senare tid fått större användning i bl. a hälso- och sjukvården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) ligger till grund för bearbetning av materialet. Analysen utgick ifrån 10 intervjuer med sjuksköterskor som har erfarenhet av patienter som insjuknat i stroke på vårdavdelning. Intervjuer är genomförda på 5 (fem) olika typer av avdelningar inom Sahlgrenska sjukhuset under våren 2016. Resultat: Kritiska händelser förekommer i samband med omhändertagande inom alla delar av vården av patienter som insjuknar i stroke under sin sjukhusvistelse. Övergripande kategorier är: oförutsedd händelse, bristande resurser riskerar patientsäkerheten och specialistvårdens baksida/organisatoriska hinder. Kategorierna identifieras inom mikro-, meso- och makrosystem för sig samtidigt som de interagerar mellan de olika systemen. Slutsatser: Tillgång till aktuella mätningar är viktig för att få en överblick över det aktuella läget för inneliggande strokepatienter i form av antal och var de inträffar. Studien visar att det finns ett stort behov av en välfungerande strokekedja för inneliggande strokepatienter och att det finns genomförda projekt i USA som kan vara till hjälp för framtida förbättringar i stroke vården. Det är även viktigt att lägga fokus kommunikation och information till anhöriga.<br>Background: Scientific articles has shown that patients that have had a stroke during their hospitalization receive lesser degree of care, than patients that has been admitted with a stroke. Literature has shown we need more knowledge how to improve stroke care to get a secure, knowledge based and effective stroke care in hospitals. Aim: The study aims to identify the events that have been critical in the management of hospitalized patients who suffer a stroke. Method: CIT has been used as a data collection method to bring in information, it has been used in the airforce and more recently has been used more widely in national healthcare. Qualitative contents analysis, according to Burnard (1996), gives basis for analyzing the material. The analysis was based on 10 interviews with nurses who have experience of patients diagnosed with stroke during hospitalization. Interviews were conducted at 5 (five) different departments within the Sahlgrenska Hospital in spring 2016. Result: Critical events occur in connection with care in all parts of the care of in-hospital patients who suffer a stroke. Overall categories: unexpected event, the safety of patients affected by department resources and the backside of specialist care. The categories identified in the micro, meso and macro systems are interacting between the different systems. Conclusion: Access to current measurements is important to get an overview of the current state of in-hospital stroke patients in the form of numbers and where they occur. The study shows that there is a great need for a well-functioning stroke chain for in-hospital stroke patients and that there are implemented projects in the US that could be helpful for future improvements in stroke care. It is also important to focus on communication and information to relatives.
7
Julia, Olsson, and Engelmann Frida. "En journalgranskning om risk för undernäring hos inneliggande patienter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-356529.
Full textAbstract:
Bakgrund: Undernäring definieras av att energi- och näringsintaget understiger behovet. Tillståndet resulterar i bl.a. viktnedgång. Ett mått för att mäta undernäring är kroppsmasseindex (BMI). Vid sjukdom ökar kroppens metabolism som gör att energi- och näringsbehovet ökar samtidigt som sjukdomen i sig försvårar matintaget. Riskbedömning är ett hjälpmedel för sjuksköterskor som bör utföras vid varje patient. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig till att tidigt upptäcka undernäring eller risk för undernäring och sätta in relevanta åtgärder för att förhindra försämring. Syfte: Syftet med studien var att belysa i vilken utsträckning sjuksköterskan dokumenterar riskbedömning för undernäring samt vilka åtgärder som utförs för att förebygga och/eller behandla undernäring under sjukhusvistelsen. Metod: Studien har kvantitativ, prospektiv och deskriptiv design och har utförts genom journalgranskning. Resultat: Resultatet visade att 31% av de inneliggande patienterna hade undernäring eller risk för undernäring. De tre vanligaste åtgärderna som sattes in mot undernäring var kostregistrering, beräknat energibehov samt daglig vikt. Riskbedömning utfördes på 47% av alla patienter, det innebär att ungefär hälften av alla patienter inte fått någon riskbedömning. Uppföljning av insatta åtgärder förekom inte i någon journal. Slutsats: Endast 47% av alla inneliggande patienter hade fått en fullständig riskbedömning dokumenterad i journalen. De flesta insatta åtgärder är standardiserade evalueringar och motverkar i sig inte undernäring utan kräver kompletterande åtgärder.<br>Background: Malnutrition is defined by deficits in the energy- and nutrition levels. This state results in weight loss. One way to measure malnutrition is through a body-mass index (BMI). During illness, the body’s metabolism increases, which in return requires a greater intake of energy- and nutrition. At the same time, the state of the illness may make the food intake more difficult. Risk evaluation is an aid for nurses that should be performed with every patient. The nurse is required by law to discover malnutrition or risk of malnutrition at an early stage and put in relevant interventions to prevent deterioration of the patients’ physical health. Objective: The aim of the study was to highlight to what extent the nurses document risk evaluation for malnutrition and what interventions were used to prevent malnutrition during the hospital stay. Method: The study has a quantitative, prospective and descriptive design and was performed as a journal evaluation. Result: The results showed that 31% of the inpatients suffered of malnutrition or risk thereof. The three most common interventions against malnutrition were: nutritional dietary records, estimated energy requirements and daily weight. Risk evaluation was performed on 47% of all patients, which means that half of the studied patients receive no evaluation at all. Follow up of the interventions were not presented in any journal. Conclusion: Only 47% of all inpatients had a complete risk evaluation documented in their journal. Most of the interventions are standardized evaluations and do not in itself counteract malnutrition but need complementary interventions.
8
Ben, Djama Helena, and Kajsa Gottlieb. "Omvårdnad som främjar sömn hos inneliggande patienter : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3261.
Full textAbstract:
Bakgrund Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys. Resultat Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten. Slutsats Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.
9
Gröndahl, Rasmus, and Jacqueline Wardaeus. "Sjuksköterskors erfarenheter av inneliggande patienters sömn : En litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43828.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sömn är ett naturligt behov alla människor måste underkasta sig. Patienter upplever ofta att sömnen påverkas under en sjukhusvistelse. Frånvaro avsömn eller störd sömn påverkar patienter fysiologiskt och psykologiskt. Patienter som vårdas på sjukhus upplever en rad olika faktorer som påverkar sömnen negativt liksom positivt. Det är nödvändigt för sjuksköterskor att ha kännedom om vad inneliggande patienter upplever påverkar sömnen och betydelsen av en god sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad kring sömn för patienter inom slutenvården. Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av vetenskapliga artiklar gjordesi Cinahl och PubMed, varav tio valdes ut som svarade mot syftet. De tio vetenskapliga artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades sedan med stöd av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier. Kunskapsluckorkring sömn, som en del av omvårdnad, framkom som en första kategori. Andra kategorin som sjuksköterskans ambition i konflikt med organisationens förutsättningar. Tredje kategorin som framkom var, förmåga att främja sömn hos inneliggande patienter, varpå denna kategori kunde delades in ytterligare i två subkategorier. Följsamhet till patientens behov och känslor liksom Miljöanpassningar för att optimera patienters sömn. Konklusion: Trots att sömnenär en faktor för patientens tillfrisknande ges sömnen lite utrymme i omvårdnadsarbetet med inneliggande patienter. Enligt sjuksköterskor beror dettafrämst på bristfällig evidensbaserad kunskap, snarare är kunskap inhämtad från sjuksköterskors egna erfarenheter. För att kunna värna om patienters sömn är dettill fördel för sjuksköterskor att ha kännedom om vilka konkreta omvårdnadsåtgärder som kan utföras. Vara följsam till patienterna och en medvetenhet att kunna justera sjukhusmiljön.<br>Background: Sleep is a natural need to which all people must submit. Patients often experience that sleep is restricted during hospitalization. Absence of and disturbance of sleep affects patients physiologically and psychologically. Patients who are cared for in hospitals have several negative as well as positive experiences affecting their sleep. It is necessary for nurses to have knowledge of what affects their patients sleep and how important it is for them. Purpose: The purpose of the literature review was to compile nurses' experiences regarding nursing care for patients in inpatient care. Method: This is a literature review with a qualitative approach. Searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. From these databases ten studies were selected that corresponded to the purpose of the literature study. The selected scientific articles were reviewed according to SBU's review template for qualitative studies and was then analysed using the model of Graneheim and Lundman. Results: The analysis revealed three categories. Knowledge gaps around sleep, as part of nursing, emerged as a first category. The second category as the nurse's ambition inconflict with the organization's conditions. The third category that emerged was the ability to promote sleep in inpatients, after which this category could be further divided into two subcategories. Compliance with the patient's needs and feelings as well as Environmental adaptations to optimize patients' sleep. Conclusion: Although sleep is a factor in the patient's recovery, sleep is given little space in the nursing work for inpatients. According to nurses, this is mainly due to a lack of evidence-based knowledge, rather knowledge is obtained from nurses' own experiences. In order to be able to safeguard patients' sleep, it is to the advantage of nurses to have knowledge of what concrete nursing measures can be performed. Be compliant with patients and an awareness of being able to adjust the hospital environment.
10
Jonsson, Johan, and Signe Norgren. "Smärta hos inneliggande patienter -en enkätstudie på tre allmänmedicinska avdelningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25857.
Full textAbstract:
Smärta kan orsaka stort lidande och påverkar både fysiska och psykiska aspekter av människan. Smärta kan också få negativa konsekvenser för tillfrisknande och återhämtning från sjukdom. Det är därför av vikt för den allmänpraktiserande sjuksköterskan att uppmärksamma och ha kunskap om smärta. Det åligger sjuksköterskan att arbeta evidensbaserat och sjuksköterskan har även en viktig funktion att inge hopp och möta patienters oro. Syftet med denna studie var att undersöka om inneliggande patienter på tre allmänmedicinska avdelningar upplevde smärta genom att använda en smärtskattningsskala. För datainsamling användes enkäter och resultatet redovisas deskriptivt. Självskattningsfrågorna i enkäten bygger på numeric rating scale (NRS). Resultatet visade att 62,3 % av de tillfrågade patienterna (n=77) hade upplevt smärta under senaste dygnet. Flertalet skattade dessutom hög smärta. 85,4 % av patienterna som hade smärta under senaste dygnet (n=48) uppgav att de blivit tillfrågade om smärta men endast ett fåtal av dessa hade fått självskatta sin smärta med hjälp av självskattningsinstrument.<br>Pain can cause great suffering and affects several dimensions of a person’s life. Pain can also have negative consequences for recovery and rehabilitation of illness. It is therefore important for the general practice nurse to pay attention and to understand pain. It is the duty of the nurse to use evidence-based methods and also to give hope and to meet patients' anxieties. The purpose of this study was to investigate whether inpatients in three general medical wards experienced pain, using a pain rating scale. For data collection a questionnaire were used and the results are reported descriptively. The self-assessment questions in the questionnaire are based on the numeric rating scale (NRS). The results showed that 62.3% of the surveyed patients (n=77) had experienced pain during the last 24 hours and most of them self-assessed high pain. 85.4% of the patients who reported pain during the last 24 hours (n=48) said they had been asked about pain, although only a few of them had been asked to self-assess their pain using a pain assessment tool.
11
Christensson, Per, and Jonas Ekwurtzel. "Patienters hantering av smärta samt skillnaden mellan mäns och kvinnors smärthantering : en empirisk studie på inneliggande patienter på sjukhus." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11945.
Full textAbstract:
Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är baserat på 99 patienter som samtliga var inneliggande på ett sjukhus. Resultatet presenteras i form av text, tabeller och figurer för att det ska vara överskådligt och tydligt. Diskussion: Studien visar att en majoritet av patienterna agerar aktivt för att lindra smärta och att de meddelar vårdpersonal om smärta upplevs. Slutsats: Studien stödjer tidigare fynd i det avseendet att patienter generellt agerar aktivt för att lindra smärta. Studiens resultat, visade att det troligen inte existerar någon skillnad mellan könen gällande smärtlindring, motsäger tidigare forskning. En möjlig förklaring är att sätten att hantera smärta är bundna till individen och dennes personlighet istället för till könet.
12
Lindahl, Filip, and Daniel Niemi. "VARFÖR BLIR NATTSÖMNEN STÖRD HOS PATIENTER SOM ÄR INNELIGGANDE PÅ SJUKHUS?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26405.
Full textAbstract:
Bakgrund: God sömn är en av förutsättningarna för att patienter ska tillfriskna. Dålig eller lite sömn förhindrar läkningsprocessen och patientens återhämtning. Det är känt att patienter sover sämre på sjukhus än vad de gör hemma, trots det faktumet så dokumenteras inte patientens dåliga sömn i den omfattningen som det bör. Sjuksköterskor har omvårdnadsansvaret för patienten och sjuksköterskan bör arbeta för att patienter på avdelningen ska få en oavbruten sömn av god kvalitet. Olika faktorer påverkar patienters sömn och studier har visat att vad patienter uppfattar påverka deras sömn inte alltid överensstämmer med vad sjuksköterskor tror påverkar patienternas sömn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som patienter på sjukhus uppger har påverkat deras sömn. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter påverkas av flera olika faktorer, bland annat omgivningsfaktorer såsom oljud från sjukvårdsutrustning, larm på avdelningen, ljud från andra patienter och bakgrundsljud. Obekväma sängar angavs också som en faktor. Även omvårdnadsåtgärder påverkade patienters sömn. Såsom kontroll av vitala tecken, administrering av läkemedel, blodprovstagning och olika tester. Patienternas symtom och sjukdomsrelaterade åkommor påverkade sömnen. Smärta, intubation samt behov av att gå på toaletten angavs som faktorer som påverkade sömnen. Även psykiska faktorer påverkar patienters sömn, oro och ångest över att inte kunna utföra sina vanliga rutiner samt att sova på en obekant säng bidrog till en sämre sömn. Slutsats: Det finns flera faktorer som sjuksköterskan kan arbeta för att eliminera eller dämpa, främst omgivningsfaktorer såsom ljus och ljud. Även vid nödvändiga omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan arbeta för att påverka sömnen så lite som möjligt, genom att samordna omvårdnadsåtgärder för olika patienter i samma sovsal och att dämpa samtalstonen. Sjuksköterskan bör även arbeta för att dämpa smärta, ångest och oro hos patienterna.<br>Background: Good sleep quality is one of the requirements for patients to recover. Poor sleep quality or too little sleep will prevent the healing process and will slow down the patient’s recovery. It is known that patients get worse sleep in a hospital environment than they do in their home, and even though, poor sleep among patients is not documented to a frequent extent. Nurses have the responsibility for nursing the patient and the nurse should work with the aim to provide patients in the ward with uninterrupted sleep with good sleep quality. Different factors affect patients sleep and there has been studies showing that what patients perceive affect their sleep does not always correspond with that nurses believe affect patients sleep. Aim: The purpose of this study was to describe the factors that inpatients perceived affected their sleep. Method: A literature review based on ten scientific articles. Results: Patients are affected by several different factors, among some are environmental factors such as noise from medical equipment, alarms from the ward, noise from other patients and background noise. Uncomfortable beds were also stated as a factor. Nursing actions also affected patients sleep. Such as controls of vital signs, administration of pharmaceuticals, drawing blood samples and different kind of tests. Patients symptoms and illness-related disorders affected patients sleep. Pain, intubation and the need to go to the toilet were stated to affect sleep. Psychological factors also affect sleep. Concern and anxiety because the patients could not perform their daily routine and sleeping on an unfamiliar bed contributed to poor sleep quality. Conclusion: There are several factors which the nurse can work to eliminate or moderate, mainly through nursing actions to reduce noise and light. Even when performing necessary nursing actions, the nurse can work to affect sleep as little as possible by coordinating nursing actions for different patients in the same ward and limit the conversation tone. The nurse should also work to suppress pain and anxiety of the patients.
13
Engström, Matilda, and Sofia Eklund. "Sjuksköterskors upplevelse av att vårda vuxna palliativa patienter inneliggande på sjukhus." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26549.
Full textAbstract:
Bakgrund: För lindring av lidande och en förbättring av livskvaliten i livetsslut gavs palliativ vård något som grundades på kunskap, teamarbete, kommunikation och samspel. Inom palliativ vård såg döden som en naturlig process med fokus på att leva aktivt så länge som möjligt. I Sverige fanns det brister i grundutbildningen inom palliativ vård.
14
Petersson, Mikael, Matilda Persson, and Jenni Bredenberg. "Känslan av trygghet : Att främja trygghet vid omvårdnad av patienter i slutenvård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29311.
Full textAbstract:
Problemformulering: Studier visar att många patienter i slutenvård, upplever otrygghet. Det är därför av stor vikt att få kunskap om vad som främjar trygghet, för att kunna handla på bästa sätt vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Syfte: Syftet var att belysa bidragande faktorer som främjar trygghet vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Metod: Den allmänna litteraturstudien är gjord enligt Forsberg & Wengströms riktlinjer för en allmän litteraturstudie. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom sex teman som främjar trygghet; kontroll, kunskap, kommunikation, tillgänglighet, socialt stöd, samt säkerhet. Trygghet främjades när patienter kunde återta kontrollen över sin situation. Kompetent omvårdnadspersonal med förmåga att bringa kunskap till patienter, skapade trygghet. Välanpassad kommunikation skapade tillitsfulla relationer. I resultatet framkom fyra olika sätt att samtala med patienten. Patienter upplevde en känsla av trygghet av att ha översikt på avdelningen. Närvarande, tillgänglig omvårdnadspersonal, var av vikt. De flesta patienter kände sig trygga av det sociala stöd anhörigas närhet gav. Inom psykiatrin skapade ovetskap om medpatienter en känsla av osäkerhet, trygghet skapades när omvårdnadspersonal var nära och fanns till hands. Slutsats: Kontroll, god kommunikation och kunskapsutbyte, främjade trygghet. Även socialt stöd från anhöriga och tillgänglighet från omvårdnadspersonal som handlade lugnt och tryggt, skapade trygghet. Resultatet kan appliceras på all klinisk verksamhet. Mer forskning behövs överlag som beskriver vad som främjar känslan av trygghet i slutenvård.<br><p></p><p></p>
15
Kempe, Aino, and Ulrika Johansson. "Att förhindra malnutrition hos inneliggande patienter på sjukhus : ett omvårdnadsområden för sjuksköterskan." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1002.
Full text
16
Forsbäck, Josefin, and Clara Nilsson. "Patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11938.
Full textAbstract:
Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar psykisk sjukdom, allvarlig psykisk störning samt psykiska besvär som har en påtaglig inverkan på välbefinnandet och vardagslivet. Enligt en rapport från Socialstyrelsen ökar antalet patienter som är i behov av inneliggande psykiatrisk vård, samtidigt som antalet vårdplatser minskar. Följden blir för tidiga utskrivningar samt fler återinläggningar på grund av att patienterna inte blivit färdigbehandlade. Att undersöka patienternas upplevelser av psykiatrisk slutenvård är därför ett motiverat och aktuellt ämnesområde. En systematisk litteraturstudie har genomförts och resultatet visar att personalen är den främsta påverkningsfaktorn i patienternas upplevelser av vårdtiden. Kompetent och engagerad personal kan inge hopp och förstärka känslan av egenvärde medan icke-kompetent och oengagerad personal framkallar negativa känslor som ilska, hopplöshet och osäkerhet. Diskussionen förstärker resultatets innehåll genom ytterligare artikelsökningar samt förankrar resultatet till bakgrundens beskrivna vårdvetenskap. Svagheter och styrkor diskuteras som möjligheten för implementeringen av resultatet i Svensk hälso- och sjukvård.
17
Kronqvist, Ida, and Evelina Karlsson. "Rörelserädsla, tidigare fysisk aktivitetsnivå och bröstsnittsmärtans samband med fysisk aktivitet hos inneliggande hjärtopererade patienter." Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373685.
Full textAbstract:
Bakgrund: På Akademiska sjukhuset i Uppsala genomförs ungefär 700 hjärtoperationer varje år. Efter en hjärtoperation är det av stor vikt att patienterna är fysiskt aktiva för att minska risken för postoperativa komplikationer. Det finns ett flertal faktorer som kan påverka den fysiska aktivitetsnivån, så som tidigare fysisk aktivitetsnivå, rörelserädsla och bröstsnittsmärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter som genomgått hjärtkirurgi via sternotomi skattade tidigare fysisk aktivitetsnivå, rörelserädsla och bröstsnittssmärta, och utifrån dessa variabler undersöktes sambandet till den fysiska aktivitetsnivån, mätt med antal steg, under sjukhusvistelsen. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med en deskriptiv design, som bestod av formulär, skattningsskala och stegräknare. Den innefattade även en korrelerande design där samband mellan variablerna analyserades. Resultat: Det var totalt 20 deltagare som medverkade, varav 15 som slutförde hela studien. Sambandet mellan antal steg och tidigare fysisk aktivitetsnivå visade en korrelationskoefficient r = 0,60 (p = 0,04) och mellan antal steg och rörelserädsla r = 0,69 (p = 0,02). Sambandet mellan antal steg och bröstsnittsmärta var r = - 0,25 (p = 0,38), det vill säga ej signifikant. Konklusion: Positiv korrelation fanns mellan tidigare fysisk aktivitetsnivå och antal steg samt mellan rörelserädsla och antal steg. Det var dock svårt att generalisera till målpopulationen på grund av för lågt deltagarantal. Ingen korrelation fanns mellan bröstsnittsmärta och antal steg.
18
Engsbäck, Elin, and Sofie Henriksson. "Vårda under en pandemi : Sjuksköterskors upplevelse av att vårda inneliggande patienter med Covid-19." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19627.
Full textAbstract:
Bakgrund: År 2019 upptäcktes det nya coronaviruset Covid-19 som idag är en samhällsfarlig sjukdom som hotar hälsan hos miljontals människor världen över. Medvetna om att den egna hälsan hotas möter sjuksköterskorna med värdighet de Covid-19-smittade patienterna. Iklädd personlig skyddsutrustning i syfte att förhindra smittspridning kämpar sjuksköterskorna mot smittspridningen. Syfte: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda inneliggande patienter med Covid-19. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar med kvalitativ ansats Resultat: Ur analysen identifierades två huvudteman; Att vara människan bakom masken som beskriver sjuksköterskors inre konflikter där yrkesprofessionen ställdes mot de personliga känslorna. Hjälplöshet av otillräcklig kunskap som beskriver sjuksköterskors upplevda oro inför virusets komplexitet vilket påverkade självförtroendet och fick dem känna sig som en belastning, med fyra underteman. Konklusion: Skyddsutrustningen skapade kommunikativa problem med patienter och kollegor. Sjuksköterskor upplevde frustration och oro över situationen som hotade patientsäkerheten och den egna hälsan. Trots stundtals bristande tro över den egna kompetensen fann sjuksköterskorna nya stödjande relationer som visat sig stärka den psykiska hälsan. Upplevelsen av arbetet mot Covid-19 präglades initialt av rädsla men sjuksköterskorna fann längs vägen nya styrkor och berikades med erfarenheter gällande vård av kritiskt sjuka patienter.<br>Background: In 2019, the new coronavirus Covid-19 was discovered, which today is a socially dangerous disease that threatens the health of millions of people around the world. Although their own health is threatened, the nurses meet the Covid-19-infected patients with dignity. Wearing personal protective equipment to prevent the spread of infection, the nurses fight against the spread of infection. Aim: To describe nurses experiences of caring for hospitalized patients with Covid-19. Method: A literature study based on 12 qualitative articles. Results: The analysis identified two main themes; To be the person behind the mask that describes nurses' inner conflicts where the professional profession was set against the personal feelings. Helplessness of incomplete knowledge that describes nurses' perceived concerns about the complexity of the virus, which affected their self-confidence and made them feel like a burden, with four subthemes. Conclusion: The protective equipment created communicative problems. Nurses experienced frustration and anxiety about the situation that threatened patient safety. Despite doubts about their own competence, the nurses found new supportive relationships that strengthened mental health. The experience of working against Covid-19 is characterized by fear, but the nurses found new strengths along the way and were enriched with experiences regarding the care of critically ill patients.
19
Johansson, Linda, and Emma Blomqvist. "Hur kan sömnen främjas för inneliggande patienter på sjukhus? : Patienters erfarenheter av sömnfrämjande interventioner: En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74779.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det är vanligt med sömnproblem bland inneliggande patienter på sjukhus och att sömnkvaliteten försämras under vårdtiden. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet att främja hälsa hos patienter men anser själva att de saknar kunskap om sömn och sömnfrämjande insatser. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av sömnfrämjande interventioner på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Databassökningar i CINAHL och PubMed resulterade i åtta artiklar med kvantitativ design som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att insomning, uppvaknanden och sömnlängden förbättrades för patienter som exponerades för sömnfrämjande insatser. De mest framträdande insatserna var att förhindra störande ljud och ljus samt att vårdpersonal följer rutiner så som planering av arbetsuppgifter och därmed minskar moment som för patienterna kunde vara störande för sömnen. Slutsats: Sömnfrämjande insatser har visats vara effektiva för förbättrad sömnkvalitet hos inneliggande patienter på sjukhus. Sömn står i direkt relation till inre och yttre stimuli och sömnstörande faktorer kan minimeras av vårdpersonal. Med förevarande litteraturstudie kan sjuksköterskan få ökad förståelse och kunskap om sömnfrämjande insatser och därmed kan förutsättningar öka att tillgodose bättre sömn.
20
Grönlund, Mattias, and Sebastian Olsson. "Bedömning av fallrisk hos patienter som vårdas inneliggande på sjukhus och inom kommunal vård : Med hjälp av Downton Fall Risk Index." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7566.
Full textAbstract:
Background: Fall injuries are a costly problem for society, with costs ranging up to 14 billion a year. In addition to economic loss accidental falls also creates human value losses and reduced quality of life for its victims. In order to prevent the occurrence of injury related to accidental falls healthcare providers utilize various scientifically developed risk assessment tools, one of them being Downton Fall Risk Index. Method: Empirical, quantitative cross-sectional study. Objective: The purpose of the extended essay was to describe the categories in Downton Fall Risk Index that have a bearing on patients' risk of falling while in hospital and in municipal care, and to illustrate how nurses can use the fall risk assessment tool. Results: Of the 708 participants a total of 73% had a high risk of falling according to Downton Fall Risk Index, of the patients being treated at a hospital 66% had high risk of falling and of the patients being treated in municipal care 87% had high risk of falling. Downton Fall Risk Index indicates that the medication was by far the largest category and included 576 patients (81%), followed by sensory impairment in 474 patients (67%). 335 patients (47%) had fallen previously. Discussion: Previous studies show that among patients being treated in hospitals, between 1.3 to 2.1% will fall. Downton Fall Risk Index indicates that 66% of the group of patients are at high risk of falling. This may be due to the fact that Downton Fall Risk Index focuses too much on medication. It is the nurse’s responsibility to coordinate work around the patient in order to minimize the risk of falling. For example, contact an occupational therapist or an ophthalmologist who can undertake specific actions to reduce patients' risk of falling. Nurses should also use appropriate risk assessment tools to identify risk factors in the patient and then use these to formulate a nursing diagnosis. Conclusion: Downton Fall Risk Index is too sensitive to be used on hospitalized patients, the instrument works better in patients being treated in municipal care. It is important that the nurse can use scientifically designed tool for ensuring good health care for the patient, tools such as the fall risk assessment tool.<br>Bakgrund: Fallskador är ett dyrt problem för samhället med kostnader som sträcker sig upp mot 14 miljarder kronor om året i Sverige. Förutom ekonomiska förluster skapar fall även humanvärdesförluster och försämrad livskvalitet för den drabbade. För att förhindra uppkomsten av fallskador används inom sjukvården olika vetenskapligt framtagna fallriskbedömningsinstrument, ett av dessa är Downton Fall Risk Index. Metod: Empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie. Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet är att beskriva vilka kategorier i Downton Fall Risk Index som har betydelse för patienters fallrisk vid vistelse på sjukhus och vid kommunal vård, samt att belysa hur sjuksköterskan kan använda Fallriskbedömningsinstrument. Resultat: Av de 708 medverkande hade totalt 73% hög risk att falla enligt Downton Fall Risk Index, på sjukhus hade 66% av patienterna hög risk att falla och i kommunal vård hade 87% av patienterna hög risk att falla. Downton Fall Risk Index anger att medicinering var den klart största kategorin och inkluderade 576 av patienterna (81%), därefter kom sensorisk funktionsnedsättning med 474 patienter (67%). 335 patienter (47%) hade fallit tidigare. Diskussion: Tidigare studier visar att på sjukhus faller mellan 1,3-2,1% av patienterna. Downton Fall Risk Index anger att 66% av samma patientgrupp har hög risk för fall. Detta kan bero på att Downton Fall Risk Index fokuserar för mycket på medicinering. Det är sjuksköterskans uppgift att samordna arbetet runt patienten så att fallrisken minimeras. Till exempel ska sjuksköterskan kontakta arbetsterapeuter eller ögonläkare som kan utföra punktinsatser för att minska patientens fallrisk. Sjuksköterskan ska även använda fallriskbedömningsinstrument för att identifiera riskfaktorer hos patienten och sedan använda dessa för att utforma en omvårdnadsdiagnos. Slutsats: Downton Fall Risk Index är alldeles för känsligt för att kunna användas på patienter inneliggande på sjukhus, instrumentet fungerar bättre på patienter inneliggande i kommunal vård. Det är viktigt att sjuksköterskan kan använda vetenskapligt utformade verktyg för att säkerställa en god omvårdnad för patienten, verktyg såsom Fallriskbedömningsinstrument.
21
Alvarsson, Christel, and Karolina Carlsson. "Finns dropparna så finns de och finns de inte får det gå bra ändå : Sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med ögonsjukdomar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25493.
Full textAbstract:
Patienter med ögonsjukdomar är en stor patientgrupp som förväntas öka, då många av sjukdomarna är åldersrelaterade och befolkningen i världen blir allt äldre. Ett stort antal av patienterna kommer att förekomma på olika vårdavdelningar där de vårdas av annan orsak. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och hennes profession medför att riktlinjer och lagar ska följas i samband med yrkesutövning. Syftet med pilotstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till inneliggande patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att erfara bristfälligt ansvarstagande, Att erfara behov av prioriteringar och Att erfara okunskap om ögonsjukvård. Sjuksköterskorna erfor bristfälligt ansvarstagande och de ansåg omvårdnadsarbetet med patienter med olika ögonsjukdomar i anamnesen som svårt. De ansåg sig sakna tillräckligt med kunskap och arbetsbelastningen ledde till att de var tvungna att prioritera på ett sätt som inte gynnade patientgruppen. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning inom detta område. Mer kunskap skulle kunna bidra till att de upplevde en ökad trygghet i sin yrkesroll och leda till en högre patientsäkerhet. Pilotstudien visar att det finns förbättringspotential för att höja patientsäkerheten och som bör följas upp i en fullskalig studie.<br>Patients with ocular diseases are a large group which is expected to increase since many of the ocular diseases are age-related and world population is aging. These patients are found in various wards where they are inpatients because of other causes than ocular diseases. Nursing care is the nurse´s major responsibility and they are obliged to follow guidelines and laws regularizing their profession. The purpose of this pilot study was to investigate nurses´ experience of providing care for inpatients with any ocular disease, in their anamnesis. The pilot study was conducted using a qualitative content analysis using interviews. The results were compiled into three categories; Experiencing inadequate accountability, Experiencing the need for priorities, and Experiencing the ignorance of ophthalmology. The nurses in the pilot study experienced nursing care to patients with various eye diseases in history difficult. They thought they lacked sufficient knowledge and because of the workload which made them prioritize in a way which did not benefit the patients. The nurses expressed a need of more education in ophthalmic care. More knowledge would support them in experiencing an increased security in their profession and lead to improved patient safety. The pilot study shows that there is potential for improvement to enhance patient safety and should be followed up in a full scale study.
22
Malm, Charlotte, and Agnesa Rogova. "Åtgärder för att förebygga fall och fallskador." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26885.
Full textAbstract:
Malm, Ch & Agnesa, R. Åtgärder för att förebygga fall och fallskador. En litteraturstudie Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2009Fall och fallolyckor är ett mycket vanligt problem särskilt för patienter som är 65 år och äldre. Ju äldre personen är desto större är risken att falla. Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskan i sin profession kan arbeta preventivt och sänka fall/fallskadefrekvensen på patienter inlagda på sjukhus. Studien koncentrerades till fall och fallskador inom sjukhusvården och kom att inriktas på 10 vetenskapliga artiklar som skattades utifrån forskningsmetoden, tillförlitligt resultat, bortfall, etiskt resonemang samt kvalitetsbedömning. Resultatet av artiklarna visar att det finns åtgärder att vidta för att minska fall och fallskador inom sjukhusvården samt att det även finns verktyg tillgängliga som sjuksköterskan kan använda sig av för att identifiera eventuella fallriskfaktorer hos patienten. Studierna visar att fallriskfaktorer som påvisats finns hos individen själv såväl som i den omgivande miljön och tidigare fall hos patienten är den största funna påvisade riskfaktorn. Multipreventionsprogram som innehåller olika individuella åtgärder har visat sig reducera antalet fall och fallskador. Denna studie visar hur sjuksköterskan med korrekta åtgärder kan förebygga fall och fallskador hos patienter.<br>Malm, C & Rogova, A. To find interventions for preventing falls and fallinjuries. A literature review. Degree Project in nursing, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and society, Department of Nursing, 2009Falls and fallinjuries are a very serious problem especially for older inhospital patients. The older a person is the greater the risk of falling. The aim of this study was to investigate if the nurse can prevent and decrease the incidence of inpatient falls.This study was concentrated on falls and fall injuries on inpatients. The study was based on ten scientific articles that were assessed from their method, reliability, loss, ethical line of argument and the quality of the article. The articles show that there are measures to take to be able to decrease falls and fallinjuries. It is also shown that there are tools available that the nurse can use for help to identify riscfactors if any. The studies show that the riscfactors pointed out are individual as well as environmental and earlier falls is the highest rated riscfactor for having a fall. Multi prevention programs that contains different individual measures has shown to help decrease the number of falls. This study shows how the nurse with proper measures can help preventing falls and fall injuries on inpatients.