Academic literature on the topic 'Innovationsförmåga'

Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka samspelet mellan organisation, omvärldssignaler och innovationsförmåga, samt illustrera detta samspel i en sammanfattande modell. Modellbygget följer omvärldssignalens väg genom organisationen, från vilka signaler som uppmärksammas, över hur organisationen skapar mening kring signalerna, till hur tolkning, strategi och beslut kring omvärldssignalen hanteras. Det finns också koppling till innovation och innovationsförmåga. Lite vid sidan i modellen finns "Det oväntade", som med hänvisning till Dewey, är en påminnelse om det riskabla att försöka fånga omvärlden i en modell. Organisationens uppbyggnad beskrivs i modellen med termerna historia, struktur och kultur. Hur den hanterar omvärldssignalerna utrycks i de tre dimensionerna uppmärksamma, skapa mening och lära. Innovationens modellkomponenter är kategori, ursprung, inriktning och karaktär. Modellen kopplar hantering av omvärldssignaler till innovationsförmåga via teorierna Blue Ocean Strategy och First Mover Advantage. Organisationens innovationsförmåga inriktar sig antingen på det kända i form av röda oceaner eller det okända, de blå oceanerna. Innovationsförmågan kan också leda till att organisationen antingen blir en First eller Second Mover. Modellen illustreras med fyra exempel - Google, Apple, Microsoft och Virgin, som alla är kända för sin innovationsförmåga. Resultatet är att modellen har fångat några samspel mellan de undersökta organisationerna, innovationsförmåga och omvärldssignaler. En annan slutsats är att innovationsförmåga bör ses i sitt omvärldssammanhang
There are different opinions about how to link business environment and organization. Some say the outside world is not something the organization should care about, while others on the contrary, argue that the outside world is an important influencing factor for every organization.  The purpose of this licentiate thesis is to investigate the interaction between the organization, external signals from the outside world and innovation, and to illustrate these relationships in a comprehensive model.  The model follows the external signal’s path through the organization, from identifying which signals that at all are observed in the organization, over how the organization creates meaning around these signals, to how it handles interpretation, strategy and decisions concerning the external signals. The model also includes a link to innovation and innovation capacity. Little to the side in the model, there is ”The Unexpected," which, referring to John Dewey, is a reminder about the risk in trying to capture the outside world in a model.  The organization's construction- how it is organized - is described in the model with the terms history, structure and culture. How it handles external signals are expressed in three dimensions: how the organization recognizes external signal, how it creates meaning around this signal, and what conclusions the organization draws in terms of learning. The four components of innovation in the model are category, origin, orientation and character.  The model also includes an attempt to formulate how the management of external signals can be expressed in the capacity for innovation. Used here are the two theories Blue Ocean Strategy and First Mover Advantage as a measure of innovativeness. The capacity for innovation either targets the well-known in the form of red oceans or the unknown in terms of blue oceans. The innovative capacity can also lead the organization either to be a First Mover or a Second Mover. The model is illustrated by four examples - Google, Apple, Microsoft and Virgin. All of them are successful companies and well known for their innovative capacity. The result is that it has been possible to apply the model to the studied companies and then catch some connections between the organization and its capacity for innovation, with particular focus on external signals. Another conclusion is that innovation hardly can be regarded in isolation, detached from the outside world, but must be seen in its outside world context.

De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet. Trots många initiativ, saknas lösningar i samhället som är väl anpassade till deras speciella behov och förutsättningar. (http://www.regeringen.se). Denna examensuppsats är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka ett kompetensutvecklingsprojekt för småföretagare, vilket syftar till att stödja småföretagares utveckling genom att möjliggöra samverkan och kompetensutveckling. Hansson (2005) beskriver kompetensutveckling som ett mål att förse kompetens till företaget. Dalin (1997) och Hansson (2005) beskriver samverkan som en aspekt av kompetens. För att småföretag ska kunna frodas bör de utveckla externa relationer med andra aktörer som har förmågan att stötta företaget i dess företagsutvecklande. Ska småföretagare kunna flytta sina positioner mot ökad framgång och lönsamhet krävs externa resurser. (Street & Ann-Frances, 2007) Under intervjuerna framkommer respondenternas upplevelser av samverkan under projektets gång och upplevelsen av möjlighet till kommande samverkan som delad. Några av respondenterna uttrycker att samverkan har till viss del stärkt de band som redan funnits genom att mötet har gett en större inblick i de andra företagens verksamhet. Enligt hälften av respondenterna upplevs de för företaget specifika kompetensutvecklingsaktiviteterna som företaget varit i behov av som det viktigaste bidraget till verksamheten.
Over the last couple of years an increased interest of learning in organizations and competence development has been noticed. Many researchers and decitionmakers are of the opinion that this is an important part of productivity, competitiveness and innovation. (Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovations are usually the fruit of several individuals creative ability, their cooperation, experiences and their additional knowledge (Leonard & Swap, 1999). 96.3% of the companies in Sweden are small business.(www.scb.se) Small business and entrepreneurs are seen as especially importance of employment and the growth of the economy in spite of many initiatives there is a lack of solutions in the society that are well adjusted to the specific needs and prerequisites (http://www.regeringen.se). This essay is a qualitative study consisting of semi structured interviews with the purpose of exanimating a project of competence development with the aim of supporting small business development through enabling interaction and competence development. Hansson (2005) describes competence development as an objective for providing. Dalin (1997) and Hansson (2005) describe interaction as an aspect of competence. On order for small business to be able to thrive external relations with other businesses with the ability to support the company in its development should be developed. In order for small businesses to be more successful and profitable external resources are needed. (Street & Ann-Frances, 2007) During the interviews it was revealed that the respondents experiences of interaction during the course of the project and the experience of the possibilities for future interaction was parted. Some of the respondents expresses that the interaction to some extent has strengthened existing bonds of interaction by enlarged insight in the other companies business. According to half of the respondents the specific activities of competence development witch the respondent was in need of is experienced as the most important contribution to the business.

Innovationsförmåga är viktigt för företags konkurrenskraft och är kopplad till ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet i samhället. Tidigare forskning har undersökt aktielikviditetens inverkan på innovationsförmågan hos amerikanska bolag men har kommit fram till motstridiga resultat. Vi utför multipla linjära regressionsanalyser på data från de 36 företag noterade på Stockholmsbörsens primära marknader som har varit noterade och haft FoU-kostnader 2004-2013. Vi kan inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan aktielikviditet och innovationsförmåga. Indelning av företag efter storlek eller ägarstruktur påverkar inte det förhållandet. Vi tänker oss att kontrollen över svenska börsbolag är så pass koncentrerad att förändrad aktielikviditet inte påverkar makt-förhållandena till en sådan grad att företagsledningars incitament till innovativa satsningar förändras. Framtida forskning får utröna närmre varför det inte tycks finnas ett samband på den svenska marknaden trots att det eventuellt finns det på den amerikanska.

För att vara konkurrenskraftiga måste företag ständigt producera nya och bättre produkter ochtjänster. Därför är det viktigt för företag att skapa en organisation där både inkrementella ochradikala innovationer kan genereras. Ur ett organisationsperspektiv innebär innovationsförmågaatt kunna integrera organisationens resurser och förmågor på ett sådant sätt att det stimulerarinnovation i företagets produkter, tjänster och processer. Därmed måste företag stödja deprocesser och rutiner som syftar till att öka innovationsförmågan. För att kunna ge detnödvändiga stödet till innovationsaktiviteter måste företag också iaktta varje teams specifikabehov, eftersom respektive team kan ha vitt skilda behov.Denna studie genomfördes inom ramen för ett examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan.Den baseras på en empirisk studie som genomförts på ett stort svenskt företag under 2012. Syftetmed studien var att undersöka och kartlägga hur olika team inom företaget uppfattar sininnovationsförmåga. Urvalet bestod av runt 200 respondenter fördelade på 13 team. Teamenhärstammade från två olika produktutvecklingsenheter och fem olika länder. För att samlainformation om teamen utvecklades ett webbaserat enkätverktyg. I enkäten fick respondenternavälja tre förmågor som de såg som teamets styrkor, samt tre förmågor som de ansåg vara viktigaförbättringsområden. Därefter hölls kompletterande intervjuer med medlemmar från teamen föratt vidare analysera enkätresultaten. Genom denna metodik identifierades vilka styrkor ochförbättringsområden som respektive team uppfattade.De övergripande resultaten visar att det finns stora likheter mellan de olika teamen, eftersomvissa förmågor uppfattades som en av de tre största styrkorna i en majoritet av teamen. Sett tillförbättringsområdena var svaren jämnare fördelade över svarsalternativen, även om några valdesav en väsentligt större andel av respondenterna. Inga större skillnader mellan de olikaproduktutvecklingsenheterna eller länderna hittades. Däremot framgick att det inom varje teamvar stor skillnad mellan de olika medlemmarnas uppfattning av styrkor och förbättringsområden.Detta antyder att teamen måste bli mer eniga angående detta, eftersom ett förändringsarbete blireffektivare om teammedlemmarna har en gemensam uppfattning om teamets behov
To be competitive, firms must constantly introduce new and better products and services. Thus itis crucial for firms to create an organization in which both incremental and radical innovationsoccur. In an organizational context, innovation capability refers to the capability to integrate thekey resources and capabilities of the organization in a way that stimulates innovation in products,services and processes. Consequently, firms must support the underlying processes and practicesthat aim at improving the innovation capability. To provide the necessary support for innovationactivities, firms must also consider the conditions of each specific team, as the support neededdepends on the situation in the respective teams.This study was performed as a Master thesis project at The Royal Institute of Technology. It isbased on an empirical study performed at a large Swedish firm during 2012. The purpose of thestudy was to investigate and map how teams within the firm perceive their innovation capability.The sample consisted of around 200 respondents in 13 different teams. The teams were from twodifferent product units, and were located in five different countries. To collect data about theteams included in the survey, a web-based survey tool was developed. In the survey, respondentsgot to choose three capabilities they perceived as strengths of the team, and three they perceivedas gaps critical to address. Complementary interviews were also held with members of thestudied teams to further discuss the survey results. By using this approach, the perceivedstrengths and critical gaps of each team was identified.The results show that at an overall level there are great similarities between the different teams,as some capabilities were perceived as top three strengths in a majority of the teams. Looking atthe critical gaps the responses were more evenly distributed, although some capabilities stillscored significantly higher than others. No major differences were found between differentproduct units or countries. One important finding was that within each team, there were greatdifferences in how the team members perceived their team’s strengths and critical gaps. Thisimplicates that the teams need to become more consistent on these issues, as an effective changework depends on a mutual understanding of the needs of the team.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur innovationsförmågan främjas i ett stort globalt företag utifrån ett ledarskapsperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien är en jämförande studie som tillämpar kvalitativ metod med en induktiv ansats. Den empiriska insamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Denna studie visar vikten av gemenskap, öppet klimat, förtroende, minskade hierarkiska kanter, tydlig kommunikation, flexibilitet och inspirerande ledarskap. Ledare har ett otroligt stort inflytande på innovationsförmågan och kreativitet. Ett innovationsfrämjande ledarskap tycks vara det öppensinnade, engagerande och teambyggande. Samarbetet och gemenskapen i arbetsgruppen är essentiellt för kreativitet och innovativationsförmåga.

Frågeställningar: Hur påverkas deltagarnas kreativitet när agila metoder används i praktiken? Hur påverkar agila arbetsmetoder innovationsförmågan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett litet IT-företag arbetar med att främja kreativitet genom att arbeta enligt det agila arbetssättet, för att på så sätt kunna påverka innovationsförmågan. Metod: Denna studie baseras på en fallstudie. Företaget är ett litet IT-konsultföretag som arbetar med systemutveckling. Företaget har 15 anställda och arbetar enligt det agila arbetssättet och de har två Scrum-team. Detta arbete har sin grund i den kvalitativa metoden med influenser av ett deduktivt förhållningssätt, då studien huvudsakligen baseras på semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Slutsatserna som kan dras är att det agila arbetssättet påverkar kreativiteten genom att öka deltagarnas motivation. Det agila arbetssättet påverkar kreativiteten hos de anställda, då det är fritt att plocka de uppgifter som man själv vill i varje sprint bidrar det till att det kan öka både motivationen och nyfikenheten. En annan slutsats är att det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet då det ger de anställda en mer frihet att planera sitt arbete och ger de möjligheten att själva lösa sin arbetsuppgift på sitt sätt, genom att exempelvis testa nya tekniker. Det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet på så sätt att det kan minska stressen utifrån för själva arbetsgruppen. Detta på grund av att det är produktägaren som har den främsta kontakten med slutkunden.Det agila arbetssättet påverkar innovationsförmågan genom att i och med att det ständigt kommer in nya arbetsuppgifter som arbetsgruppen ska lösa och då arbetsuppgifterna skiljer sig mycket åt, bidrar det till en ökad dynamik och utmaning. En intressant slutsats var att produktägarna skapade en ometveten utmaning kopplat till de anställdas arbetsuppgifter då de anställda ansåg att kravspecifikationerna som de fick var svåra att förstå. Sista slutsatsen som kan dras är att det agila arbetssättet skapade en frihet hos de anställda att själva kunna prioritera bland sina arbetsuppgifter och metoden som de ska lösas på.
Research questions: How are participants' creativity affected when agile methods are used in practice? How do agile methods affect the ability to innovate? Purpose: The purpose of this study is to investigate how a small IT company works to increase creativity by working according to the agile approach, in order to be able to affect the capacity for innovation. Method: This study is based on a case study. The company is a small IT consulting company that works with system development. The company has 15 employees and works according to the agile approach and they have two Scrum teams. This work is based on the qualitative method with influences of a deductive approach, since the study is mainly based on semi-structured interviews and observations. Conclusions: The conclusions are that the agile methods affect creativity by increasing the participants' motivation. The agile way of working affects the creativity of the employees, as it is free to pick the tasks that you want in each sprint, it contributes to increase both motivation and curiosity. Another conclusion is that the agile methods affects the participants' creativity as it gives the employees more freedom to plan their work and gives them the opportunity to solve their task in their own way, for example by testing new technologies. The agile methods affect the participants' creativity in such a way that it can reduce the stress from outside the workgroup itself. This is because it is the product owner who has the main contact with the end customer.The agile way of working affects the ability to innovate because it is constantly entering new tasks that the working group has to solve, and the tasks are very different to each other, it contributes to increased dynamism and challenge. An interesting conclusion was that the product owners created an unconscious challenge linked to the employees' tasks, as the employees felt that the requirement specifications that they received were difficult to understand. The final conclusion is that the agile methods created freedom for the employees to be able to prioritize themselves among their tasks and choose how to solve the tasks.

I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål. För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel. I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka arbetet i ett tillverkande små till medelstora företag (SMF) utifrån ett organisatoriskt ambidexteritets (OA) perspektiv för att förstå hur SMF:s kan öka sin innovationsförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar: 1. Hur ter sig arbetet på olika nivåer i tillverkande SMF:s? 2. Hur kan arbetet på de olika nivåerna i tillverkande SMF:s jämföras? Metod – För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjustudie där teori och empiri analyserades genomgående. En litteraturstudie utfördes för att skapa grund för det ställda problemområdet. Därefter samlades data in i form av fyra olika intervjuer där varje intervju representerade en hierarkisk nivå. Den data som samlades in har analyserats genom mönsterjämförelse. Resultat – Studien visar att organisationen lätt fastnar i utnyttjande av befintlig kunskap. Därmed behöver organisationen prioritera och involvera sina medarbetare i större utsträckning för att bli mer utforskande. Fortsättningsvis påvisar studien att utnyttjande av befintlig kunskap sker i högre utsträckning bland de lägre hierarkiska nivåerna medan utforskande efter ny kunskap uppstår mer bland de högre hierarkiska nivåerna. Vidare visar studien att det oplanerade arbete som uppstår inom organisationen inte påverkar organisationen negativt. Samt att det sker högre upp i de hierarkiska nivåerna inom organisationen. Det framkommer även att arbetet som sker på organisatorisk nivå präglar det hierarkiska ledet ner till individnivå. Implikationer – Studien har inte bidragit till några nya teorier men däremot har ny kunskap framförts. Studiens resultat har bidragit till att de oplanerade arbete som sker i organisationer verkar ske på en högre hierarkisk nivå. Däremot verkar inte oplanerat arbete påverka organisationer i samma negativ bemärkelse som teorin hävdar. Utnyttjande av befintlig kunskap verkar även tillämpas i högra utsträckning i den nedre delen av de hierarkiska nivåerna och utforskande av ny kunskap tillämpas på de högre nivåerna. En empirisk implikation som studien bidragit med är att medarbetaren har visat sig vara en viktig resurs för att öka SMF:s innovationsförmåga samt att kommunikationen är viktig genom det hierarkiska ledet. Begränsningar – Den rådande pandemi covid-19 som påverkat samhället har begränsat metodvalen vilket sänker studiens trovärdighet. Ytterligare en begränsning är att studien har genomförts på en organisation vilket medför att ett bredare perspektiv hade kunnat åstadkommits om flera organisationer undersökts.

Idag är det vedertaget att det är vitalt för företag att involvera kunderna i produktutvecklingen för att bättre förstå marknadens behov och maximera värdeskapandet av produkterna. Denna involvering kommer att resultera i en ökad innovationskapacitet för organisationen. Denna fallstudie har för avsikt att besvara forskningsfrågan; hur ska ett medelstort högteknologiskt företag fördela kundinformationsflödet på ett systematiskt tillvägagångssätt för att öka innovationskapaciteten? Forskningsmetodiken består av tre delar; såsom förstudie, social nätverksanalys, samt intern och extern benchmarking. Förstudien består av 21 intervjuer internt i organisationen och det sociala nätverket baseras på en enkät, som 49 individer har besvarat. Benchmarkingen har involverat sex individer från en intern avdelning och två intervjuer med externa företag inom samma bransch. Resultatet tyder på att mängden interaktioner med externa kunder bör reduceras för att systematiskt och strukturerat inhämta kundinformationen. För att öka informationsflödet inom organisationen bör en särskild avdelning, som har daglig kontakt med alla avdelningar, ha en informationsspridande roll som överför informationen från marknadsavdelningen till resterande avdelningar internt. Därtill bör spridningen av kundinformation integreras i den dagliga arbetsprocessen, då det underlättar att anamma och använda informationen i det dagliga arbete.
Nowadays, it is well known that it is highly important to involve the customers in the product development in order to better understand the needs of the market, increase the relations to customers and maximize the value creation of the products. This will result in a higher innovation capacity for the organization. This case study intends to answer the research questions, how to allocate the customer information flow in a systematic approach at a medium size high technology company in order to increase the innovation capacity. The research methodology consists of three different parts including pre study, social network analysis, and internal and external benchmarking. The pre study consists of 21 interviews internally in the organization and the social network analysis is based on a survey, which 49 individuals have answered. The benchmarking involves six employees from another department and two interviews with external companies within the same business. The results indicate that the amount of customer interactions with external parties must be decreased in order to systematically receive and maintain customer information. In order to increase the information flow within the organization a specific department, that have daily contacts with almost all departments, should act as a transmitting function as they would connect marketing with research and development. Furthermore, the customer information should be included in the daily working process as it is easier for the employees to embrace and jointly utilize this information.