Dissertations / Theses on the topic 'Innovationsförmåga'

Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka samspelet mellan organisation, omvärldssignaler och innovationsförmåga, samt illustrera detta samspel i en sammanfattande modell. Modellbygget följer omvärldssignalens väg genom organisationen, från vilka signaler som uppmärksammas, över hur organisationen skapar mening kring signalerna, till hur tolkning, strategi och beslut kring omvärldssignalen hanteras. Det finns också koppling till innovation och innovationsförmåga. Lite vid sidan i modellen finns "Det oväntade", som med hänvisning till Dewey, är en påminnelse om det riskabla att försöka fånga omvärlden i en modell. Organisationens uppbyggnad beskrivs i modellen med termerna historia, struktur och kultur. Hur den hanterar omvärldssignalerna utrycks i de tre dimensionerna uppmärksamma, skapa mening och lära. Innovationens modellkomponenter är kategori, ursprung, inriktning och karaktär. Modellen kopplar hantering av omvärldssignaler till innovationsförmåga via teorierna Blue Ocean Strategy och First Mover Advantage. Organisationens innovationsförmåga inriktar sig antingen på det kända i form av röda oceaner eller det okända, de blå oceanerna. Innovationsförmågan kan också leda till att organisationen antingen blir en First eller Second Mover. Modellen illustreras med fyra exempel - Google, Apple, Microsoft och Virgin, som alla är kända för sin innovationsförmåga. Resultatet är att modellen har fångat några samspel mellan de undersökta organisationerna, innovationsförmåga och omvärldssignaler. En annan slutsats är att innovationsförmåga bör ses i sitt omvärldssammanhang
There are different opinions about how to link business environment and organization. Some say the outside world is not something the organization should care about, while others on the contrary, argue that the outside world is an important influencing factor for every organization.  The purpose of this licentiate thesis is to investigate the interaction between the organization, external signals from the outside world and innovation, and to illustrate these relationships in a comprehensive model.  The model follows the external signal’s path through the organization, from identifying which signals that at all are observed in the organization, over how the organization creates meaning around these signals, to how it handles interpretation, strategy and decisions concerning the external signals. The model also includes a link to innovation and innovation capacity. Little to the side in the model, there is ”The Unexpected," which, referring to John Dewey, is a reminder about the risk in trying to capture the outside world in a model.  The organization's construction- how it is organized - is described in the model with the terms history, structure and culture. How it handles external signals are expressed in three dimensions: how the organization recognizes external signal, how it creates meaning around this signal, and what conclusions the organization draws in terms of learning. The four components of innovation in the model are category, origin, orientation and character.  The model also includes an attempt to formulate how the management of external signals can be expressed in the capacity for innovation. Used here are the two theories Blue Ocean Strategy and First Mover Advantage as a measure of innovativeness. The capacity for innovation either targets the well-known in the form of red oceans or the unknown in terms of blue oceans. The innovative capacity can also lead the organization either to be a First Mover or a Second Mover. The model is illustrated by four examples - Google, Apple, Microsoft and Virgin. All of them are successful companies and well known for their innovative capacity. The result is that it has been possible to apply the model to the studied companies and then catch some connections between the organization and its capacity for innovation, with particular focus on external signals. Another conclusion is that innovation hardly can be regarded in isolation, detached from the outside world, but must be seen in its outside world context.

De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet. Trots många initiativ, saknas lösningar i samhället som är väl anpassade till deras speciella behov och förutsättningar. (http://www.regeringen.se). Denna examensuppsats är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka ett kompetensutvecklingsprojekt för småföretagare, vilket syftar till att stödja småföretagares utveckling genom att möjliggöra samverkan och kompetensutveckling. Hansson (2005) beskriver kompetensutveckling som ett mål att förse kompetens till företaget. Dalin (1997) och Hansson (2005) beskriver samverkan som en aspekt av kompetens. För att småföretag ska kunna frodas bör de utveckla externa relationer med andra aktörer som har förmågan att stötta företaget i dess företagsutvecklande. Ska småföretagare kunna flytta sina positioner mot ökad framgång och lönsamhet krävs externa resurser. (Street & Ann-Frances, 2007) Under intervjuerna framkommer respondenternas upplevelser av samverkan under projektets gång och upplevelsen av möjlighet till kommande samverkan som delad. Några av respondenterna uttrycker att samverkan har till viss del stärkt de band som redan funnits genom att mötet har gett en större inblick i de andra företagens verksamhet. Enligt hälften av respondenterna upplevs de för företaget specifika kompetensutvecklingsaktiviteterna som företaget varit i behov av som det viktigaste bidraget till verksamheten.
Over the last couple of years an increased interest of learning in organizations and competence development has been noticed. Many researchers and decitionmakers are of the opinion that this is an important part of productivity, competitiveness and innovation. (Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovations are usually the fruit of several individuals creative ability, their cooperation, experiences and their additional knowledge (Leonard & Swap, 1999). 96.3% of the companies in Sweden are small business.(www.scb.se) Small business and entrepreneurs are seen as especially importance of employment and the growth of the economy in spite of many initiatives there is a lack of solutions in the society that are well adjusted to the specific needs and prerequisites (http://www.regeringen.se). This essay is a qualitative study consisting of semi structured interviews with the purpose of exanimating a project of competence development with the aim of supporting small business development through enabling interaction and competence development. Hansson (2005) describes competence development as an objective for providing. Dalin (1997) and Hansson (2005) describe interaction as an aspect of competence. On order for small business to be able to thrive external relations with other businesses with the ability to support the company in its development should be developed. In order for small businesses to be more successful and profitable external resources are needed. (Street & Ann-Frances, 2007) During the interviews it was revealed that the respondents experiences of interaction during the course of the project and the experience of the possibilities for future interaction was parted. Some of the respondents expresses that the interaction to some extent has strengthened existing bonds of interaction by enlarged insight in the other companies business. According to half of the respondents the specific activities of competence development witch the respondent was in need of is experienced as the most important contribution to the business.

Innovationsförmåga är viktigt för företags konkurrenskraft och är kopplad till ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet i samhället. Tidigare forskning har undersökt aktielikviditetens inverkan på innovationsförmågan hos amerikanska bolag men har kommit fram till motstridiga resultat. Vi utför multipla linjära regressionsanalyser på data från de 36 företag noterade på Stockholmsbörsens primära marknader som har varit noterade och haft FoU-kostnader 2004-2013. Vi kan inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan aktielikviditet och innovationsförmåga. Indelning av företag efter storlek eller ägarstruktur påverkar inte det förhållandet. Vi tänker oss att kontrollen över svenska börsbolag är så pass koncentrerad att förändrad aktielikviditet inte påverkar makt-förhållandena till en sådan grad att företagsledningars incitament till innovativa satsningar förändras. Framtida forskning får utröna närmre varför det inte tycks finnas ett samband på den svenska marknaden trots att det eventuellt finns det på den amerikanska.

För att vara konkurrenskraftiga måste företag ständigt producera nya och bättre produkter ochtjänster. Därför är det viktigt för företag att skapa en organisation där både inkrementella ochradikala innovationer kan genereras. Ur ett organisationsperspektiv innebär innovationsförmågaatt kunna integrera organisationens resurser och förmågor på ett sådant sätt att det stimulerarinnovation i företagets produkter, tjänster och processer. Därmed måste företag stödja deprocesser och rutiner som syftar till att öka innovationsförmågan. För att kunna ge detnödvändiga stödet till innovationsaktiviteter måste företag också iaktta varje teams specifikabehov, eftersom respektive team kan ha vitt skilda behov.Denna studie genomfördes inom ramen för ett examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan.Den baseras på en empirisk studie som genomförts på ett stort svenskt företag under 2012. Syftetmed studien var att undersöka och kartlägga hur olika team inom företaget uppfattar sininnovationsförmåga. Urvalet bestod av runt 200 respondenter fördelade på 13 team. Teamenhärstammade från två olika produktutvecklingsenheter och fem olika länder. För att samlainformation om teamen utvecklades ett webbaserat enkätverktyg. I enkäten fick respondenternavälja tre förmågor som de såg som teamets styrkor, samt tre förmågor som de ansåg vara viktigaförbättringsområden. Därefter hölls kompletterande intervjuer med medlemmar från teamen föratt vidare analysera enkätresultaten. Genom denna metodik identifierades vilka styrkor ochförbättringsområden som respektive team uppfattade.De övergripande resultaten visar att det finns stora likheter mellan de olika teamen, eftersomvissa förmågor uppfattades som en av de tre största styrkorna i en majoritet av teamen. Sett tillförbättringsområdena var svaren jämnare fördelade över svarsalternativen, även om några valdesav en väsentligt större andel av respondenterna. Inga större skillnader mellan de olikaproduktutvecklingsenheterna eller länderna hittades. Däremot framgick att det inom varje teamvar stor skillnad mellan de olika medlemmarnas uppfattning av styrkor och förbättringsområden.Detta antyder att teamen måste bli mer eniga angående detta, eftersom ett förändringsarbete blireffektivare om teammedlemmarna har en gemensam uppfattning om teamets behov
To be competitive, firms must constantly introduce new and better products and services. Thus itis crucial for firms to create an organization in which both incremental and radical innovationsoccur. In an organizational context, innovation capability refers to the capability to integrate thekey resources and capabilities of the organization in a way that stimulates innovation in products,services and processes. Consequently, firms must support the underlying processes and practicesthat aim at improving the innovation capability. To provide the necessary support for innovationactivities, firms must also consider the conditions of each specific team, as the support neededdepends on the situation in the respective teams.This study was performed as a Master thesis project at The Royal Institute of Technology. It isbased on an empirical study performed at a large Swedish firm during 2012. The purpose of thestudy was to investigate and map how teams within the firm perceive their innovation capability.The sample consisted of around 200 respondents in 13 different teams. The teams were from twodifferent product units, and were located in five different countries. To collect data about theteams included in the survey, a web-based survey tool was developed. In the survey, respondentsgot to choose three capabilities they perceived as strengths of the team, and three they perceivedas gaps critical to address. Complementary interviews were also held with members of thestudied teams to further discuss the survey results. By using this approach, the perceivedstrengths and critical gaps of each team was identified.The results show that at an overall level there are great similarities between the different teams,as some capabilities were perceived as top three strengths in a majority of the teams. Looking atthe critical gaps the responses were more evenly distributed, although some capabilities stillscored significantly higher than others. No major differences were found between differentproduct units or countries. One important finding was that within each team, there were greatdifferences in how the team members perceived their team’s strengths and critical gaps. Thisimplicates that the teams need to become more consistent on these issues, as an effective changework depends on a mutual understanding of the needs of the team.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur innovationsförmågan främjas i ett stort globalt företag utifrån ett ledarskapsperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien är en jämförande studie som tillämpar kvalitativ metod med en induktiv ansats. Den empiriska insamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Denna studie visar vikten av gemenskap, öppet klimat, förtroende, minskade hierarkiska kanter, tydlig kommunikation, flexibilitet och inspirerande ledarskap. Ledare har ett otroligt stort inflytande på innovationsförmågan och kreativitet. Ett innovationsfrämjande ledarskap tycks vara det öppensinnade, engagerande och teambyggande. Samarbetet och gemenskapen i arbetsgruppen är essentiellt för kreativitet och innovativationsförmåga.

Frågeställningar: Hur påverkas deltagarnas kreativitet när agila metoder används i praktiken? Hur påverkar agila arbetsmetoder innovationsförmågan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett litet IT-företag arbetar med att främja kreativitet genom att arbeta enligt det agila arbetssättet, för att på så sätt kunna påverka innovationsförmågan. Metod: Denna studie baseras på en fallstudie. Företaget är ett litet IT-konsultföretag som arbetar med systemutveckling. Företaget har 15 anställda och arbetar enligt det agila arbetssättet och de har två Scrum-team. Detta arbete har sin grund i den kvalitativa metoden med influenser av ett deduktivt förhållningssätt, då studien huvudsakligen baseras på semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Slutsatserna som kan dras är att det agila arbetssättet påverkar kreativiteten genom att öka deltagarnas motivation. Det agila arbetssättet påverkar kreativiteten hos de anställda, då det är fritt att plocka de uppgifter som man själv vill i varje sprint bidrar det till att det kan öka både motivationen och nyfikenheten. En annan slutsats är att det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet då det ger de anställda en mer frihet att planera sitt arbete och ger de möjligheten att själva lösa sin arbetsuppgift på sitt sätt, genom att exempelvis testa nya tekniker. Det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet på så sätt att det kan minska stressen utifrån för själva arbetsgruppen. Detta på grund av att det är produktägaren som har den främsta kontakten med slutkunden.Det agila arbetssättet påverkar innovationsförmågan genom att i och med att det ständigt kommer in nya arbetsuppgifter som arbetsgruppen ska lösa och då arbetsuppgifterna skiljer sig mycket åt, bidrar det till en ökad dynamik och utmaning. En intressant slutsats var att produktägarna skapade en ometveten utmaning kopplat till de anställdas arbetsuppgifter då de anställda ansåg att kravspecifikationerna som de fick var svåra att förstå. Sista slutsatsen som kan dras är att det agila arbetssättet skapade en frihet hos de anställda att själva kunna prioritera bland sina arbetsuppgifter och metoden som de ska lösas på.
Research questions: How are participants' creativity affected when agile methods are used in practice? How do agile methods affect the ability to innovate? Purpose: The purpose of this study is to investigate how a small IT company works to increase creativity by working according to the agile approach, in order to be able to affect the capacity for innovation. Method: This study is based on a case study. The company is a small IT consulting company that works with system development. The company has 15 employees and works according to the agile approach and they have two Scrum teams. This work is based on the qualitative method with influences of a deductive approach, since the study is mainly based on semi-structured interviews and observations. Conclusions: The conclusions are that the agile methods affect creativity by increasing the participants' motivation. The agile way of working affects the creativity of the employees, as it is free to pick the tasks that you want in each sprint, it contributes to increase both motivation and curiosity. Another conclusion is that the agile methods affects the participants' creativity as it gives the employees more freedom to plan their work and gives them the opportunity to solve their task in their own way, for example by testing new technologies. The agile methods affect the participants' creativity in such a way that it can reduce the stress from outside the workgroup itself. This is because it is the product owner who has the main contact with the end customer.The agile way of working affects the ability to innovate because it is constantly entering new tasks that the working group has to solve, and the tasks are very different to each other, it contributes to increased dynamism and challenge. An interesting conclusion was that the product owners created an unconscious challenge linked to the employees' tasks, as the employees felt that the requirement specifications that they received were difficult to understand. The final conclusion is that the agile methods created freedom for the employees to be able to prioritize themselves among their tasks and choose how to solve the tasks.

I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål. För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel. I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka arbetet i ett tillverkande små till medelstora företag (SMF) utifrån ett organisatoriskt ambidexteritets (OA) perspektiv för att förstå hur SMF:s kan öka sin innovationsförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar: 1. Hur ter sig arbetet på olika nivåer i tillverkande SMF:s? 2. Hur kan arbetet på de olika nivåerna i tillverkande SMF:s jämföras? Metod – För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjustudie där teori och empiri analyserades genomgående. En litteraturstudie utfördes för att skapa grund för det ställda problemområdet. Därefter samlades data in i form av fyra olika intervjuer där varje intervju representerade en hierarkisk nivå. Den data som samlades in har analyserats genom mönsterjämförelse. Resultat – Studien visar att organisationen lätt fastnar i utnyttjande av befintlig kunskap. Därmed behöver organisationen prioritera och involvera sina medarbetare i större utsträckning för att bli mer utforskande. Fortsättningsvis påvisar studien att utnyttjande av befintlig kunskap sker i högre utsträckning bland de lägre hierarkiska nivåerna medan utforskande efter ny kunskap uppstår mer bland de högre hierarkiska nivåerna. Vidare visar studien att det oplanerade arbete som uppstår inom organisationen inte påverkar organisationen negativt. Samt att det sker högre upp i de hierarkiska nivåerna inom organisationen. Det framkommer även att arbetet som sker på organisatorisk nivå präglar det hierarkiska ledet ner till individnivå. Implikationer – Studien har inte bidragit till några nya teorier men däremot har ny kunskap framförts. Studiens resultat har bidragit till att de oplanerade arbete som sker i organisationer verkar ske på en högre hierarkisk nivå. Däremot verkar inte oplanerat arbete påverka organisationer i samma negativ bemärkelse som teorin hävdar. Utnyttjande av befintlig kunskap verkar även tillämpas i högra utsträckning i den nedre delen av de hierarkiska nivåerna och utforskande av ny kunskap tillämpas på de högre nivåerna. En empirisk implikation som studien bidragit med är att medarbetaren har visat sig vara en viktig resurs för att öka SMF:s innovationsförmåga samt att kommunikationen är viktig genom det hierarkiska ledet. Begränsningar – Den rådande pandemi covid-19 som påverkat samhället har begränsat metodvalen vilket sänker studiens trovärdighet. Ytterligare en begränsning är att studien har genomförts på en organisation vilket medför att ett bredare perspektiv hade kunnat åstadkommits om flera organisationer undersökts.

Idag är det vedertaget att det är vitalt för företag att involvera kunderna i produktutvecklingen för att bättre förstå marknadens behov och maximera värdeskapandet av produkterna. Denna involvering kommer att resultera i en ökad innovationskapacitet för organisationen. Denna fallstudie har för avsikt att besvara forskningsfrågan; hur ska ett medelstort högteknologiskt företag fördela kundinformationsflödet på ett systematiskt tillvägagångssätt för att öka innovationskapaciteten? Forskningsmetodiken består av tre delar; såsom förstudie, social nätverksanalys, samt intern och extern benchmarking. Förstudien består av 21 intervjuer internt i organisationen och det sociala nätverket baseras på en enkät, som 49 individer har besvarat. Benchmarkingen har involverat sex individer från en intern avdelning och två intervjuer med externa företag inom samma bransch. Resultatet tyder på att mängden interaktioner med externa kunder bör reduceras för att systematiskt och strukturerat inhämta kundinformationen. För att öka informationsflödet inom organisationen bör en särskild avdelning, som har daglig kontakt med alla avdelningar, ha en informationsspridande roll som överför informationen från marknadsavdelningen till resterande avdelningar internt. Därtill bör spridningen av kundinformation integreras i den dagliga arbetsprocessen, då det underlättar att anamma och använda informationen i det dagliga arbete.
Nowadays, it is well known that it is highly important to involve the customers in the product development in order to better understand the needs of the market, increase the relations to customers and maximize the value creation of the products. This will result in a higher innovation capacity for the organization. This case study intends to answer the research questions, how to allocate the customer information flow in a systematic approach at a medium size high technology company in order to increase the innovation capacity. The research methodology consists of three different parts including pre study, social network analysis, and internal and external benchmarking. The pre study consists of 21 interviews internally in the organization and the social network analysis is based on a survey, which 49 individuals have answered. The benchmarking involves six employees from another department and two interviews with external companies within the same business. The results indicate that the amount of customer interactions with external parties must be decreased in order to systematically receive and maintain customer information. In order to increase the information flow within the organization a specific department, that have daily contacts with almost all departments, should act as a transmitting function as they would connect marketing with research and development. Furthermore, the customer information should be included in the daily working process as it is easier for the employees to embrace and jointly utilize this information.

Innovation is considered by many to be a driver of organisational performance and growth. A key factor to consider for competitive edge is the utilization of the companies’ innovative capabilities. The bureaucracy often involved with large companies could limit the utilization of the inherent innovative ability and new business development. The commissioner for this study, a large Swedish multinational technology company, has in a previous study raised the importance of innovators to be properly recognised and rewarded. Moreover, they have identified a need to better identify, track and train their innovators in order to utilise their full potential. With this in mind, the research question, "How can the company’s innovative capabilities be further utilised?" was formulated. The research question was further complemented with sub-questions narrowing the field of study and allowed for a more systematic approach. Three methods were used in this study, interviews, a questionnaire and a workshop. The interviews were conducted in order to capture the company specific context and factors influencing the company’s innovators to verify and complement the literature study. Secondly, the questionnaire was done to add an additional perspective on the topic including quantitative data verifying the extent of the found factors and exploring their importance throughout the organisation. Finally, the aim of the workshop was to let innovators in the company form specific actions targeting the most pressing issues discovered from the questionnaire. The findings suggest recommendations regarding what obstacles that are most important to address, how to motivate innovation efforts, identify innovators and how to enhance the utilisation of the company’s innovative capabilities. The proposed actions from the workshop, concluding the preceding data collections were to implement a strategy facilitating innovation execution, create an incubation team supporting innovators in realising innovations, and to foster an experimental culture. Keywords: Intrapreneurship, Innovation Enabler, Innovation Barrier, Innovator Motivation, Innovative Capability
Innovation anses av många vara en drivkraft som ofta medför konkurrensfördelar och starkt bidrar till organisationers positiva resultat och tillväxt. En nyckelfaktor är att nyttja företagets innovativa förmåga. Dock kan byråkratin och trögheten ofta förknippad med stora företag begränsa nyttjandet av innovationsförmågan och utvecklingen av nya marknader. Uppdragsgivaren, ett stort svenskt multinationellt teknikföretag, har lyft vikten i att företagets innovatörer stöttas, erkänns och belönas på ett korrekt sätt. De har även ett behov av att bättre identifiera, spåra och utbilda innovatörer för att nyttja deras fulla potential. Utifrån detta formulerades forskningsfrågan, "Hur kan företaget öka nyttjandet av sin innovativa förmåga?", som kompletterats med underfrågor för en mer systematisk och djupgående lösning. I studien användes tre metoder, intervjuer, en enkät och en workshop. Intervjuerna genomfördes för att fånga kontexten och samla in vilka specifika faktorer som påverkar innovatörer på det studerade företaget, som en verifiering och komplement till litteraturstudien. Enkäten undersökte generaliserbarheten i de tidigare funna faktorerna samt verifiera deras existens och betydelse i hela företaget, genom det kvantitativa resultatet. Workshopen syftade slutligen till att låta ett antal av företagets innovatörer forma åtgärdsplaner, specifikt anpassade för företaget utifrån de tydligast framträdande hindren för innovation funna från enkäten. Studien har resulterat i rekommendationer gällande vilka hinder för innovation som är viktigast att adressera, hur man motiverar och identifierar innovatörer samt hur företaget kan öka nyttjandet av sin innovativa förmåga. Workshopen, vilken binder samman resultatet från de tidigare datainsamlingarna, resulterade i tre åtgärdsplaner. Första åtgärden var att införa en strategi för realisering av innovationer. Andra åtgärden rekommenderade skapandet av en grupp som hanterar inkubationen av innovationer och hjälper idégivare att driva dessa mot realisering. Slutligen föreslogs att implementerandet av en experimentell kultur skulle gynna innovationsklimatet. Nyckelord: Intraprenörskap, Innovationsförutsättning, Innovationshinder, Innovatörsmotivation, Innovationsförmåga

Syfte: Att utveckla ett starkt varumärke är ett sätt för företag att utmärka sig från mängden, vilket idag är nödvändigt på grund av den ständigt ökande konkurrenssituationen. Varumärket anses vara ett av företagens mest värdefulla tillgångar men är problematiska att värdera. Problematiken beror bland annat på att värdet på varumärken påverkas av flertalet olika faktorer, däribland företagets innovationsförmåga. Utifrån denna bakgrund har studiens syfte utformats: att undersöka hur värdet på företags varumärken påverkas av deras innovationsförmåga. Metod: Vi har gjort en sekundärdataundersökning, där data tänkts samlas in från databasen Retriever och, eftersom det visade sig att kvalitén i den var bristfällig, från företagens årsredovisningar. P.g.a bristerna i Retrievers databas och otydlig information i årsredovisningar kompletterades studien med tre semi-strukturerade intervjuer. Studien genomfördes på Stockholm Nasdaq OMX om omfattade de största 250 företag som hade minst ett registrerat varumärke. Företag med irrelevant data för studiens syfte eliminerades. Data analyserades genom Pearsons korrelationsanalys och linjär regression. Intervjusvaren analyserades med hjälp av ”well-grundad teori”. Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns ett positivt samband mellan varumärkesvärdet och FoU. De kompletterande intervjuerna bidrog till att vi uppmärksammandes på skillnaderna mellan praktikers och forskningens syn på väsentligt redovisningsinformation och att bristerna som standarderna har ger företagen möjligheten att kringgå rekommendationerna. Studiens slutsats är att företags varumärken påverkas positivt av företagets innovationsförmåga. Förslag till fortsatt forskning: På grund av begränsade resurser och databasens låga kvalitet har begränsat möjligheten att samla in tillfredsställande data. Därför är ett förslag till fortsatt forskning att genomföra studien på en annan börs än Stockholm Nasdaq OMX. Uppsatsens bidrag: Främst bidrar denna studie till att belysa problemet med att den information som företagen idag redovisar inte är tillräcklig för att ge kunskap om företagens innovations- förmåga och immateriella tillgångar. Ett bidrag är även att det finns ett samband mellan företags varumärken och deras innovationsförmåga hos de företag som undersökts, men på grund av den begränsade datamängden är det svårt att dra några generella slutsatser om detta samband.
Aim: Developing an strong brand is a way for companies to stand out of the crowd, which today is necessary to conquer on the competitive market. The brand value is one of the most important assets in annual reports, but there are difficult to estimate an reliable value. It depends on the fact that the brand value is affected by few different factors, including innovativ-eness. Due to the thesis background the purpose enunciate: The purpose of this thesis is to investigate it there is a correlation between companies brand value and innovation capacity. Method: We have done a secondary data analysis, with help from the database Retriever. The combination of faint information and lack of quality in Retrievers capacity it contributed that we had to use semi-structured interviews as an complement to full follow the purpose. The paper per- form at Stockholm Nasdaq OMX and included de 250 largest companies that at least had one registered brand value. Companies with inapplicable data for the purpose of the study was elimi- nated. As a final the data was analysed by dint of linear regression, Pearsons correlation analysis, and interviews thru ”well-grounded theory”. Result & Conclusion: The result of the study indicated that there are positive relation between brand value and R&D. The complemented interviews contributed that the authors observed diff- erences between practitioners and researchers on the perception of between essential accounting information and the opportunities to provide principles to circumvent the recommendations. The conclusion of the study is that companies brand value are positively affected by the innovativeness. Suggestions for future research: Due to the lack of resources and qualitative database it wasn’t possible to satisfy the purpose of the study. Consequently our suggestion for future research will contain the recommendation to do the study on another stock exchange. Contribute of the thesis: Mainly this study contributes to illuminate the fact of accounting information: companies doesn't inform sufficient information to increase knowledge for there own business innovativeness and immaterial assets. Which can be seen as a problem. Second contribute comprises that there is, hence small or implicit, relation between brand value and their companies innovativeness at the researched companies. Consequently the results gets difficult to draw general conclusion from.

Det senaste decenniet har inneburit mycket kraftiga anslagsreduceringar till forskning och utveckling på försvarsområdet. Jämfört med för tio år sedan återstår nu endast omkring en tredjedel av dessa medel. Samtidigt sker en snabb militärteknisk utveckling och säkerhetspolitiska förändringar som ställer ökade krav på det nationella försvarets operativa effekt mot en högteknologisk motståndare. Parallellt med dessa utmaningar på försvarsområdet har åren efter kalla kriget i det omgivande samhället inneburit en påtaglig utveckling och förändring. Ökad globalisering, snabb teknikutveckling och framväxt av ett kunskaps- och informationssamhälle. Där bibehållen eller ökad konkurrensförmåga förutsätter ständig utveckling, inte minst av strategierna och metoderna för innovation. Denna uppsats syftar till att kritiskt granska och förstå försvarsområdets modell för innovation och teknikutveckling och undersöka möjliga bidrag till att, med begränsade resurser och utifrån svenska förhållanden – utveckla innovativa militära förmågor. Utvecklingsområden hämtas ur visioner för hur innovationssystemet bör organiseras samt kvalitativa djupintervjuer som ökar förståelsen för civila och militära innovationsprocesser. Som resultat presenteras en samling teorier och centrala begrepp, samt rekommendationer på inslag i en framtida modell för innovation och förmågeutveckling organiserade i fem områden: upphandlingsstrategi, kunskap och nätverk, styrkeområden, nya arbetsmetoder och nyckelkompetens. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av denna studie en orealiserad potential för ökad innovationseffektivitet i den svenska försvarssektorn.
The last decade the Swedish defense sector has seen drastic cuts in research and development. Compared with ten years ago, only about one third of these funds remains. At the same time, rapid military technology development and security policy changes directly affect demands on the national defense's operational capability. In parallel with this, there is strong development and change in the surrounding society, rapid technological development and emergence of a knowledge and information society. Competitiveness in this environment requires continuous development, and refinement of the strategies and methods of innovation. This paper aims to critically examine and generate insight into the defense area's model and identify possible contributions to a future model for  developing innovative military capabilities. These findings are derived from qualitative deep interviews and visions on how the innovation system should be organized. Findings are presented as a collection of theories and key concepts, as well as recommendations on elements relevant to increased efficacy in a future model. These are organized in five main areas:  procurement strategy, knowledge and network, strength areas, new working methods and key competencies. In conclusion, the results of this study indicate an unrealized potential for increased innovation efficiency in the Swedish defense sector.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmågan i svenska börsnoterade företag. Inledning: Goodwill är en immateriell tillgång och uppstår i samband med företagsförvärv. På senare år har posten fått en stor betydelse och den ger även ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill är svårdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehålla kundrelationer, varumärken, bra rykte etc. I dagsläget är innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillväxt. Företagens innovationsförmåga borde därför ha en påverkan på goodwillpostens värde. Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts. Via databasen Retriever har data samlats in från Sveriges största börsnoterade bolag. En utsållning gjordes för de företag som inte hade tillgänglig data som krävdes för undersökningen. Genom statistikprogrammet Minitab genomfördes två regressionsmodeller som sedan analyserades. Slutsats: Slutsatsen visar att båda innovationsmåtten, patent och forskning och utveckling, har ett positivt samband på goodwillposten för Large Cap. För Mid Cap kunde ingen betydande effekt visas. För Small Cap har patent en svag påverkan på goodwillposten och måttet forskning och utveckling visade inget samband.
Purpose: The purpose of this paper is to examine the extent of goodwill that can be explained by the capacity for innovation in Swedish listed companies. Introduction: Goodwill is an intangible asset and occurs in connection with acquisitions. In recent years, the record received a great importance and it gives also an expression of the future economic benefits. Goodwill is difficult to define because the item may contain, for example, customer relationships, trademarks, good reputation, etc. In the current situation, innovation is an important factor for companies and has great significance for economic growth and innovation capacity of firms should have an impact on the goodwill value of the entry. Method: A quantitative study has been made in this paper. Through the database Retriever data was collected from the largest listed companies. An elimination was made for those companies that had not provided data that was required for the study. Through the statistical program Minitab was two regression models were conducted and analyzed. Conclusion: Our conclusion is that the two dimensions of innovation studied, patents and research and development, Large Cap both have a positive explainationary power on goodwill for Large Cap. For Mid Cap there no significant effect appears. For Small Cap patent has a weak impact on goodwill, while research and development showed no impact.

Bakgrund

Gaseller är små- och medelstora företag (SME: s) med hög tillväxttakt som konstant skapar nya arbetstillfällen och har en positiv inverkan på den svenska ekonomin. Många författare anser att en differentieringsfokus är mest lämpligt för SME: s för de ska kunna skapa konkurrensfördelar och tillväxt. Denna fokus är ett strategiskt val som underbyggs av innovationsförmåga. Dock, när konkurrensfördelen leder till snabb tillväxt så uppstår växtvärk. Följaktligen, vad händer med SME: s innovativa förmåga under snabb tillväxt och vidare, hur påverkar detta SME: s förmåga att uppnå långsiktig tillväxt?

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur snabb tillväxt i SME: s påverkar deras förmåga att uppnå långsiktig tillväxt.

Metod

För att uppnå syftet med denna uppsats så har en jämförande analys utförts baserat på en holistisk undersökning av ett flertal case. Undersökningen inkluderade fem tillverkande SME: s belägna Jönköpings län som alla mottagit utmärkelsen ”Gasell” från den svenska finansiella tidningen Dagens Industri. Denna utmärkelse de-las ut till företag som fördubblat sin omsättning under en period av tre år samtidigt som de haft positiv tillväxt och en stabil ekonomisk situation (DI, 2005).

Slutsats

Efter att ha analyserat de empiriska resultaten med passande teori kunde några övergripande slutsatser dras. Studien kunde visa att den växtvärk som ofta uppstår i SME: s som genomgår en period av snabb tillväxt påverkar den interna organisationen att anpassa sig till ökad komplexitet och resursbrist på ett sätt som har en negativ påverkan på deras innovativa förmåga. Det fanns också tendenser att detta i sin tur hade negativ effekt på SME: s förmåga att växa i ett långsiktigt perspektiv.

Background

Gazelles are high growth Small Medium sized Enterprises (SMEs) that constantly are creating new job-opportunities and contributing positively to the Swedish economy. In order to achieve competitive advantage and growth for SMEs, several authors argue that a focus on differentiation is most suitable, which is a strategic approach mainly underpinned by innovative ability. However, when competitive advantage leads to rapid growth certain growing pains occur. Thus, when SMEs are growing rapidly, what happens to their innovative ability and further how does this affect their long-term growth?

Purpose

The purpose of this thesis is to explore how rapid growth in SMEs affects their ability to attain long-term growth.

Method

In order to fulfil the purpose, a comparison analysis has been conducted based on a holistic multi-case study. The cases included five manufacturing SMEs in Jönköping County, of which all have been appointed the Gazelle-award issued by the Swedish financial newspaper Dagens Industri. This award is given to companies that have doubled its turnover in three years, while simultaneously having positive growth and a stable economical situation.

Conclusion

After analysing the empirical results with appropriate theories, some main conclusions could be reached. The study could demonstrate that the growing pains, often emerging in SMEs experiencing rapid growth, influence the organization to adapt itself to the increasing complexity and resource constraints in a way that has a negative affect on the their innovative ability. There was further some support that this in turn had a negative affect on SMEs ability to grow in a long-term per-spective.

Innovation measurement is one of the most essential aspects in building innovation capability as it allows organisations to capture their current innovation capabilities and understand where they need to direct their efforts to improve. Further, measuring the innovation capability enables a data driven and insightful steering management. To succeed, incumbent organisations need to understand the KSF for innovation capability and internalise them.The purpose of this study is to investigate how incumbent telecom firms can use innovation measurement to improve their innovation capability. This was done through identifying KSF for innovation capability, reviewing existing innovation measurement frameworks and then, compare and analyse the findings to empirical data - from a case study at a major telecom operator.This paper is of an interdisciplinary nature and combines the theories of innovation capability, service innovation and innovation measurement. The methods used are qualitative, including a literature review, a focus group and 19 semi-structured interviews. The thesis resulted in six KSF for innovation capability in incumbent telecom firms, which was applied in an innovation measurement framework. The main challenges associated with these KSF are also identified and concrete proposals, for improving the innovation capability through using innovation measurement, are presented. Major contributions are of both theoretical and empirical character.The thesis contributes to the research field of how innovation capability can be measured and improved, through using multidimensional metrics, in incumbent firms working with high-tech service innovation. It also provides valuable empirical data around how innovation measurement can be interpreted and used, to improve innovation capability in an industrial context.
Innovationsmätning anses vara en av de viktigaste aspekterna för att bygga en stark innovationsförmåga eftersom det ger en förståelse för den nuvarande innovationsförmågan och för hur organisationer kan prioritera resurser och aktiviteter för att förbättra innovationsförmågan. För att lyckas behöver dessa företag förstå vilka som är de avgörande faktorerna för innovationsförmåga och sedan internalisera dessa.Syftet med studien är att förstå hur stora, etablerade telekombolag kan använda innovationsmätning för att förbättra sin innovationsförmåga. Detta har gjorts genom att först identifiera de avgörande faktorerna för innovationsförmåga, granska existerande ramverk för att mäta innovation. Sedan har detta jämförts med undersökningsresultatet från den genomförda fallstudien på ett ledande, svenskt telekombolag. Studien är av interdisciplinär natur och kombinerar teorier inom innovationsförmåga, tjänsteinnovation och innovationsmätning.Studien resulterade i sex avgörande faktorer för utveckling av innovationsförmåga i stora, etablerade företag inom telekomsektorn. Dessa tillämpas sedan i ett ramverk för innovationsmätning. De huvudsakliga utmaningarna kopplade till dessa faktorer har också identifierats och konkreta förslag för att förbättra innovationsförmågan genom tillämpning av innovationsmätning presenteras.Bidragen från denna studie är av både teoretisk och empirisk karaktär. Studien bidrar till forskningen kring hur innovationsförmåga hos traditionella företag som arbetar med högteknologiska tjänster kan utvärderas och förbättras genom att använda flerdimensionella mätvärden. Den bidrar även med viktiga empiriska data kring hur innovationsmätning kan förstås och användas för att förbättra innovationsförmåga i en industriell kontext.

Innovation inom offentlig sektor har de senaste åren blivit mer och mer uppmärksammad. I den föränderliga värld vi lever i idag behövs insatser som främjar innovation för att kommuner även i framtiden ska kunna erbjuda efterfrågad standard av välfärdstjänster, samt för att kunna hantera ekonomiska och samhälleliga utmaningar. Denna studie görs på Gävle kommun, där bland annat organisationens innovationsprocess och innovationsförmåga studeras. Syftet med studien är att undersöka utmaningar och hinder i Gävle kommuns innovationsarbete. Studien har en kvalitativ metodansats med en induktiv tematisk analys som la grunden för studiens resultat. Undersökningen indikerar att det finns stora visioner av att integrera ett tydligare innovationsarbete i kommunens olika sektorer och verksamheter, dock visar resultatet i studien att utifrån empiriska och teoretiska data finns det ett antal olika hinder som påverkar Gävle kommuns innovationsförmåga och integration av innovation som helhet i kommunens olika verksamheter. Resultatet visar bland annat att det finns hinder och utmaningar i form av kunskap, tid och struktur.

Measuring innovation as a strategic objective allows companies to gauge their performance and  stay competitive. This study examines how the introduction of a metrics-oriented governance  tool can be used to strengthen the innovation performance in an industrial setting. Key  dimensions of capabilities for innovation are identified, and the role of measurement in allowing  a company to become more innovative is discussed. The core findings of the study suggest that  the most prominent innovation capabilities are cross-functional collaboration, organisational  culture, knowledge integrating mechanisms and the existence of a formulated innovation strategy.  These capabilities should not be measured or analysed separately as they depend on each other.  Therefore the set of metrics proposed in this study are meant to provide a holistic view of the  wide range of capabilities that together form the basis for the companies innovativeness.   From a practice-oriented perspective, the thesis aims to build on these two sets of analysis to  propose a set of metrics for the monitoring of innovation capabilities at a specific large,  Swedish-based industrial company. The analysis of the innovation capabilities at the case  company serves as a diagnostary basis for understanding the issues regarding the organisations  innovativeness. A need for further research on how the innovation strategy can be aligned with  the business strategy of the company would be beneficial is also identified.
Genom att mäta innovation som ett strategiskt mål kan företag utvärdera sin prestationsförmåga  samt vidhålla sin konkurrenskraft. Den här studien undersöker hur introduktionen av ett  mätorienterat styrmedel kan stärka innovationsförmågan hos ett företag, verksamt i en industriell  miljö. Därav identifieras nyckelfaktorer som utgör ett företags innovationsförmåga samt  diskuteras rollen som mätning spelar i företagets innovationsarbete. Studien lyfter fram  tvärfunktionellt samarbete, organisationskultur, kunskapsintegrerande mekanismer samt att ha en  formulerad innovationsstrategi som de viktigaste faktorerna för företagets innovationsförmåga.  Dessa faktorer bör inte mätas separat då de till stor del beror av varandra. Därför ämnar de  mätetal som föreslås i den här studien att skapa en holistisk bild av den mängd faktorer som  tillsammans utgör företagets innovationsförmåga.  Praktiskt innebär detta att studien tar avstamp i två analysområden för att föreslå en samling  mätetal som kan användas för att överblicka innovationsförmågan hos ett specifikt större  industriellt företag. Analysen av faktorerna bakom företagets innovationsförmåga bygger en  teoretisk bas för tolkandet av identifierade innovationsproblem inom organisationen. Författarna  identifierar även ett behov av vidare studier som undersöker hur företagets innovationsstrategi  kan sammanlänkas med affärsstrategin.

Utifrån en föränderlig omvärld har allt fler organisationer insett att de inte kan agera oberoende av omgivningen. Förändringarna beskrivs ofta i termer av mer intensiv konkurrensen, kortare livscykler för produkter och tjänster samt ständig teknikutveckling. Internet och den digitala transformationen har dessutom skapat en övergång till den digitala ekonomin vilket omvandlat grundläggande antaganden för flertalet affärsmodeller. Den intensifierade konkurrensen, teknologiska utvecklingen och ökade rörligheten av kunskap har resulterat i att allt fler organisationer måste analysera sitt sätt att organisera och styra innovationsarbetet för att öka innovationsförmågan. Mot bakgrund av de förändrade spelreglerna bör det ifrågasättas om interna innovationsprocesser är den mest framgångsrika strategin för att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga. I linje med detta visar en tydlig trend under de senare åren att allt fler organisationer utforskar och efterfrågar kunskap från ett omfångsrikare spektrum av källor än tidigare. Detta åskådliggörs genom hur allt fler organisationer utnyttjar kunskapsflöden från nätverk utanför den egna organisationens gränser. Innovationsprocesser som fångar kunskapsflöden utifrån ett nätverkssynsätt ger upphov till nya potentiella fördelar för innovationsförmågan. En av de möjliga fördelarna beskrivs som kombinationen av interna och externa kunskaper. Förskjutningen från interna till mer öppna innovationsprocesser, innebär dock att innovationsstyrningen måste förändras. Med öppna innovationsprocesser har det uppdagats nya utmaningar, något som till stor del grundas i den bärande idén om involvering av flertalet individer. En central utmaning handlar om att styra öppna innovationsprocesser utan formell auktoritet över samtliga individer. Syftet med denna studie har därmed varit att identifiera och analysera vad som kännetecknar öppna innovationsprocesser och styrningsaspekterna för att öka innovationsförmågan. Utifrån en litteraturstudie upprättades ett styrningskoncept för att analysera, förklara och utveckla begrepp inom öppna innovationsprocesser. Styrningskonceptet kan beskrivas som ett paraply under vilket författaren samlar praktiska aspekter som kan utnyttjas på olika sätt för att styra en öppen innovationsprocess med målsättningen att öka innovationsförmågan. Den empiriska delen omfattar en fallstudie innehållande nio stycken intervjuer av innovationsstyrningen inom Lindholmen Science Park. Det är en internationell samverkansmiljö för forskning och innovation. Resultatet påvisar vikten av en flexibel styrning där fokus riktas mot ständig följsamhet gentemot den externa kontexten. Dessutom poängteras ledningen av till synes oförenliga paradoxer, där vikten av att vara ”både och” för att hantera olika motsatsförhållanden konstateras som viktigt. Dessutom fastslås betydelsen av ledare som frigör den inneboende innovationskraften genom nyfikenheten att lära och ett varaktigt fokus på att etablera relationer för att bygga tillit.
Based on a changing environment, more organizations have realized that they cant act independently of the environment. The changes are often described in terms of more intense competition, shorter life cycles for products and services and constant technology development. Internet and digital transformation has also created a transition to the digital economy which transforms assumptions for most business models. Intensified competition, technological development and increased mobility of knowledge, has resulted in that more organizations need to analyze the way they organize and manage innovation efforts to increase the capacity for innovation. In view of the changing rules of the game, it should be questioned whether internal innovation processes are the most successful strategy to generate conditions for increased innovation capabilities. In line with this, a clear trend in recent years points out that more organizations explore and demand knowledge from a wider range of sources than before. This is illustrated by how more organizations utilize knowledge flows from networks beyond the boundaries of their own organization. Innovation processes that capture knowledge flows based on a networking perspective gives new potential benefits for the innovation capabilities. One of the possible benefits is described as the combination of internal and external knowledge. However, the shift from internal to more open innovation processes, means that the innovation management must change. With open innovation processes, new challenges has been discovered, largely based on the supportive idea of involving more individuals. A central challenge is to control open innovation processes without formal authority over all individuals. Thus, the purpose of this study has been to identify and analyze what characterizes open innovation processes and governance aspects in order to increase the innovation capabilities. Based on a literature study, a management concept was established to analyze, explain and develop concepts in open innovation processes. The management concept can be described as an umbrella under which the author brings together practical aspects that can be utilized in different ways to manage an open innovation process with the aim of increasing innovation capabilities. The empirical part comprises a case study containing nine interviews of the innovation management within Lindholmen Science Park. It is an international environment for research and innovation. The result demonstrates the importance of flexible governance, focusing on constant compliance with the external context. In addition, the management of seemingly incompatible paradoxes is poached, where the importance of dealing with different opposites is found important. In addition, the result underline the importance of leaders who releases the inherent power of innovation by curiosity for learning and a sustained focus on establishing relationships to build trust.

När innovation inte längre kan uppnås enbart genom effektivisering är ett alternativ att skifta fokus till användaren istället. Genom att lära känna användare och deras kontext genereras insikter vilka ligger till grund för nya koncept och idéer. Denna strategi kallas designdriven innovation.Den här uppsatsen behandlar en deltagande observation på Acreo i Norrköping, ett forskningsinstitut som utvecklar tryckt elektronik. Acreo är en teknikutvecklande verk-samhet som jobbar utifrån en teknikdriven utvecklingsprocess. Verksamheten upple-ver dock problem att övertyga tänkbara intressenter om potentialen i tekniken. För att få ut tryckt elektronik på marknaden har de nu börjat att själva utveckla produkter ba-serade på tekniken.Deltagandeobservationen har fokuserat på den utvecklingsprocess verksamheten har idag. Vilka problem och behov som finns i processen ur ett designdrivet perspek-tiv, med avseende på att nå större framgång i utvecklingen av innovativa produktkon-cept. De problem och behov som identifierats har sedan jämförts mot två design-drivna innovationsmodeller, NABC (Carlson, 2006) och Innovation planning process, IPP (Kumar, 2009) för att se hur dessa svara mot verksamhetens behov.Behoven och problemen som identifierats kan i stora drag delas in i två grupper, bristande information om kund, kontext, användare och konkurrens och avsaknad av en strukturerad utvecklingsprocess.Bristande information om värde för kunden och användarbehov gör det svårt att ge-nerera meningsfulla koncept som kan överleva på marknaden.Avsaknaden av en strukturerad utvecklingsprocess leder bland annat till att problem upptäcks sent i utvecklingen och steget från labbmiljö till produktion försvåras.Båda studerade modellerna svara mot de identifierade behoven. IPP stödjer dock en verksamhet utan erfarenhet inom design och produktutveckling på ett bättre sätt än NABC. En förutsättning för båda modellerna är dock att det inom verksamheten fri-görs mer tid i projekten för informationsinsamling innan konceptutveckling eller fysisk utveckling börjar.

Sammanfattning Titel: Honungsbi-ledarskap i e-handelsföretag i Sverige - en studie av hållbart ledarskap Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Cecilia Rosen och Amarvir Singh Handledare: Kristina Mickelsson och Agneta Sundström Datum: 2019 - januari Syfte: Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur företagsledare inom e-handelsföretag i Sverige hanterar hållbarhet genom honungsbi-ledarskap, riktat mot innovationsförmåga, miljö och socialt ansvar samt investering i personal. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen. En jämförande design har använts för att finna likheter och skillnader mellan de två utvalda e-handelsföretagen där totalt 10 semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer och fem medarbetare. Varje respondent har fått en egen anonymitetskod för att inte kunna spåras tillbaka till dem. Empiri: Intervjuerna har kodats i 4 olika teman och 3 kategorier har arbetats fram ur varje tema för att på ett enklare sätt redovisa resultatet av studien. Dessa har sedan fått varsin rubrik i empirin för att på ett enklare sätt kunna följa vad som framkommit i studien. Slutsats: Studien visar att företagsledare inom e-handelsbranschen arbetar genomgående med innovationsförmåga och personalinvesteringar, dock inte lika utmärkande när det kommer till miljö och socialt ansvar. Det finns ett behov att utveckla organisationernas gemensamma miljömässiga mål samt även förmedla dessa på ett bättre sätt inom sin organisation. Ett av företagen behöver även utveckla sin förmåga att utbilda sin personal då de saknar en stark utbildningskultur. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ökad förståelse för hur enskilda principer inom honungsbi-ledarskap kan studeras inom e-handelsorganisationer. Vår studie har även medverkat till ett bidrag om hur e-handelsledare investerar i sin personal genom att rekrytera och arbeta med personal som kan ta eget ansvar. Förslag till fortsatt forskning: För att stärka vår studie rekommenderar vi att den replikeras och jämförs mellan andra e-handelsföretag med utgångspunkt i samma tre principer. En mer övergripande studie om e-handelsföretag som inkluderar flertalet eller alla principer än de vi har valt ut skulle även vara av nytta för att få en helhetsbild av hur principerna påverkar varandra och hur e-handelsföretag arbetar med honungsbi-ledarskap. Nyckelord: Honungsbi-ledarskap, Hållbart ledarskap, E-handel, Innovationsförmåga, Investering i personal, Miljö och Socialt ansvar.
Abstract Title: Honeybee leadership in e-commerce businesses in Sweden - a study of sustainable leadership Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Cecilia Rosen and Amarvir Singh Supervisor: Kristina Mickelsson and Agneta Sundström Date: 2019 - January Aim: The aim of the study is to gain further knowledge of how business leaders in e-commerce businesses in Sweden handle sustainability through honeybee leadership, aimed at innovation, environmental and social responsibility, and through investment in employees. Method: This study uses a qualitative method based on the hermeneutic approach. A comparative design is applied to compare the two selected e-commerce companies where 10 semi-structured interviews have been conducted with five managers and five employees. Respondents have received their own anonymity code in order not to be traceable back to them. Empirics: The interviews have been coded into 4 different themes with 3 categories developed from each theme to present the result of the study in a simpler way. These themes have received a separate headline to follow more easily, what has been found in the study. Conclusion: The study shows that business leaders in the e-commerce industry work consistently with innovation and personnel investments, but not as distinctive when it comes to environmental and social responsibility. There is a need to develop the common environmental goals of the organizations and to convey these in a better way within their organizations. One of the companies also showed the need to develop their ability to train their staff as they lack a strong educational culture. Contribution of the thesis: The study has contributed to an increased understanding of how individual principles in honeybee leadership can be studied within organizations. Our study has also contributed to an insight on how e-commerce managers invest in their staff by recruiting and working with staff who can take responsibility. Suggestions for future research: To strengthen our study, we recommend it to be replicated and compared with other e-commerce companies based on the same three principles. A more comprehensive study of e-commerce companies that include the majority, or all principles than those we have chosen, would also be useful to get an overall picture of how the principles affect each other and how e-commerce companies work with honeybee leadership. Key words: Honeybee Leadership, Sustainable Leadership, E-commerce, Innovation,Investment in Personnel, Environment and Social Responsibility.

Studiens syfte är att undersöka hur avsaknaden av spontana möten påverkar innovationsförmågan i samverkansprojekt och besvaras genom följande forskningsfrågor. Hur påverkar en övergång från fysiskt till digitalt samarbete den informella kunskapsdelningen i projektdeltagarnas nätverk och vilken effekt får det för produktiviteten? Hur upplever projektdeltagarna att yrkesmässiga relationer påverkas av distribuerat arbete? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare från tio av landets 61 Science parks vars verksamhet är att främja innovation och utveckling genom att bilda ett nätverk mellan akademi, offentlig verksamhet och näringslivet. En induktiv ansats har använts då Coronapandemins restriktioner medfört att projektdeltagare som tidigare arbetat tillsammans i fysiska rum under 2020 på grund av restriktioner tvingats arbeta distribuerat i digitala rum. En förändring som kraftigt minskat möjligheterna till spontana möten och kunskapsdelning med andra individer i projektledarnas nätverk. En tematisk analys har genomförts och gett följande teman. Med förändring i fokus; verksamhet som vanligt?, möten, möten, möten; spontanitet går inte att planera samt relationer och organisationskultur. Slutsatserna inkluderar att avsaknaden av fysiska arenor ger minskade möjligheter till relationsbyggande och överhörning vilket på sikt kan hämma möjligheterna att upptäcka potentiella synergier och samarbeten vilket i sin tur kan leda till minskad innovativ förmåga. Det ligger även en utmaning i att genomföra innovationsmöten och planering i det digitala mötet jämfört med i det fysiska mötet. Orsaken är att det upplevs svårare att få överblick och göra sig förstådd samt svårare att föra informella samtal vilket begränsar utbytet mellan parterna. Projektledarna kommer med all sannolikhet att fortsätta arbeta delvis på distans efter restriktionerna då det möjliggör en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Ur ett organisationsperspektiv medför förändringen nya möjligheter då vissa geografiska och logistiska begränsningar försvunnit, men även nya utmaningar i att upprätthålla organisationskultur och produktivitet över tid.
In the wake of the Covid-19 pandemic project teams have been forced to workonline, in what could be described as "digital rooms". This has drastically decreased the possibilites for informal meetings. This study aims to answer how a transition from physical meetings to digital ones affects the informal knowledge sharing and what effect that might have on productivity. Further the study also aims to explore the effect on proffessional relationsship, as experienced by members of project teams. Following an inductive approach, ten semi structured interviews with project leaders, active in Sweden, was conducted. Thematic analysis was performed and four themes observed: /Change in focus/, /business as usual/, /meetings, meetings, meetings/, /spontanity can not be planned/, and /relations and culture/. Study found that the lack of physical meetings results in lesser opportunities for relationship building and informal sharing of information. Something that on a longer timescale could hamper the ability to find synergic effects and cooperations, which in turn could result in lessened creative abilities. Results also show that meetings aimed towards creativity and innovation is more challenging if held digitally instead of physically.  Meeting overview, missunderstandings and informal communication all becomes more challenging, which limits the interchange in between the project teams. Respondents will likely continue to work, partly, on distance also after the restrictions have been lifted, due to positive effects on the work-leisure balance. For organisations these changes carries new possibilities but also new challenges: geographical and logistic hinders have been removed, but to uphold company culture and productivity over time have become more onerous.

Studien har som syfte att se om social loafing, som är ett socialpsykologiskt fenomen, kan påverka gruppers prestation och engagemang i innovativa kontexter. Innovationsprocesser sker oftast i grupp för att generera problemlösande idéer och nya potentiella innovationer. En kvantitativ metod med en experimentell forskningsdesign har varit studiens grund för att samla in data. Enkäter har även använts för att samla in data för studien. Med hjälp av insamlat datamaterial har studien kunnat analysera om det socialpsykologiska fenomenet har någon påverkan på prestation och engagemang i innovationsprocessens search-fas. Resultaten har visat att det finns signifikanta korrelationer mellan de grupper som testades för socialpsykologisk påverkan. Resultat från den, statistiska analysen har även visat signifikanta samband mellan engagemang och andra variabler i grupperna.